MÄLARDALENS HÖGSKOLA FAST or FURIOUS? Högfrekvenshandelns påverkan på privata aktiesparare Andreas Callander, Christofer Sålder [Välj datum] [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet.]
Innehåll Ordlista:...4 1. Högfrekvenshandelns betydelse...6 1.1 Valet av ämnet Högfrekvenshandel samt undersökningsfrågan...7 1.2 Syftet med studien...8 1.3 Avgränsningar...8 1.4 Hypotes...9 1.5 Disposition... 10 2. Teoretisk referensram... 11 1.1.1. Eventuellt: Grundläggande börs-funktion... 11 3.1.2 Volatilitet... 11 2.1.1 Likviditet... 12 2.1.2 Olika typer av ordrar... 14 Marknadsorder... 14 Limit orders... 14 2.2 Högfrekvenshandel... 15 2.2.1 Bakgrund... 16 2.2.2 Strategier... 19 2.3 Den vanlige aktiespararen... 20 3. Metod... 21 3.1 Val av metod... 21 3.2 Bakgrundsforskning samt val av publikationer... 21 3.2.1 Använda böcker... 23 3.2.2 Använda rapporter/undersökningar... 24 3.2.3 Använda examensarbeten... 24 3.2.4 Övrigt... 25 3.3 Val av Experter... 25 5. Analys/Disskution... 28 6. Slutsatser... 28 7. Källförteckning KONTROLLERA ALLA KÄLLOR... 29 Vetenskapliga artiklar och rapporter... 29 Böcker... 29
Ordlista: Ordlistan är huvudsakligen hämtad från Finansinspektionens rapport (2012): Co-location Till följd av att skillnaden i latens kan ha en avgörande betydelse för huruvida en aktör i slutändan förmår göra en transaktion eller inte har det blivit av central betydelse för aktörernas relativa konkurrenskraft. I och med detta erbjuder marknadsplatserna möjlighet för företagen att, mot en avgift, samlokalisera sina egna servrar med marknadsplatsernas egna servrar för att därigenom erbjuda lägsta möjliga latens. (Källa) Crossing networks eller broker crossing systems Ordermatchningssystem som kan beskrivas som ett internt elektroniskt matchningssystem som används av ett värdepappersföretag och utför kundorder gentemot andra kundorder. Dark pools Orderböcker utan synliga volymer, där stora order läggs i syfte att begränsa prispåverkan. Kan organiseras av såväl MTF/reglerad marknad som broker crossing systems. Direct market access (DMA) Kundhandel som sker genom direktåtkomst till börsens orderböcker via en börsmedlem. En order passerar enbart genom börsmedlemmens riskkontrollsystem innan vidarebefordran till marknadsplatsen. Finansdepartimentet Finansinspektionen (FI) Fragmenterad marknad När handeln med värdepapper sker på många olika handelsplatser. Efter införandet av EU-direktivet Mifid 2007 blev det lättare att konkurrera om handeln, vilket lett till en mängd nya handelsplatser. Latens Den tid det tar att placera en order i orderboken. Market making Att kontinuerligt ställa upp köp- och säljorder för en viss handelsvolym i ett finansiellt intrument. I begreppets traditionella mening finns även ett åtangande gentemot en handelsplats eller ett företag att utföra detta.
Mifid Markets in Financial Instruments Directive. EU-direktiv med syfte att stärka investerarskyddet och öka konkurrensen på de finansiella marknaderna. Multilateral handelsplattform (MTF) Alternativa handelsplatser för handel med värdepapper upptagna för handel på reglerad marknad och som drivs av ett värdepappersföretag eller en börs, exempelvis Chi-X och Burgundy. MTF kan också vara handelsplatser för mindre företags aktier som inte är upptagna på en reglerad marknad, exempelvis First North, Aktietorget och Nordic MTF. NOMX SEC Securities and Exchange Commission, den amerikanska motsvarigheten till Finansinspektionen. Sponsored access (SA) Kundhandel som sker genom direktåtkomst till börsens orderböcker via en börsmedlem. En order passerar inte genom börsmedlemmens riskkontrollsystem. Spread Skillnaden mellan bästa köp- och säljkurs för ett finansiellt instrument. Tick size Minsta möjliga prisförändring för ett visst finansiellt instrument.
1. Högfrekvenshandelns betydelse Under detta kapitel kommer vi genomföra en kortare förklarande inledning till ämnet för att sedan strukturera upp valet samt syftet med denna rapport. Sedan följer en avgränsning och hypotes för att sedan avslutas med en disposition för att ge läsaren en översikt om rapportens struktur. Hur kommer Högfrekvenshandel påverka oss privatsparare? Aktiemarknaden påverkar oss i stor utsträckning genom pensioner och annat, men få vet egentligen vad som händer vid aktiehandel. Det är en bransch som har dragit till sig många blickar under den senaste tiden i och med förändringar som skapat rubriker i media. Det nyhetstidningar och debattartiklar har talat om är ett aktiehandelssystem som de kallar robothandel. Namnvalet förklaras med att det inte är någon mänsklig interaktion inblandad i själva handeln, och att det då är en robot. Robothandel är ett samlingsnamn för aktiehandel genom algoritmer. Inom robothandel finns det olika sorters algoritmhandel, bland annat inriktningen vi har valt som är högfrekvenshandel. Detta system kan handla aktier i en oerhörd hög hastighet, snabbare än någon människa, och har därmed förändrat aktiernas handelsplatser. Today, this is measured in micro-seconds - millionths of a second. Tomorrow, it may be measured in nano-seconds - billionths of a second. There is effectively a 'race to zero' among trading technologists, as market advantage lies in being the fastest Andrew Haldane Executive Director for Financial Stability, utalande i The Race to Zero -2011 Högfrekvenshandel, kommer här efter kunna kallas HFT, uppmärksammades för allmänheten i och med den så kallade Flash Crash som inträffade den 6 maj 2010 på Dow Jones Industrial Average (DJIA) 1. Flash Crash var som namnet antyder ett sammanbrott i ekonomin. Summor runt 1000 miljarder dollar försvann vilket motsvarande ett fall på ca 5 % på NASDAQs börs, för att efter några minuter senare vända tillbaka till ursprungsläge. Händelsen kom att bli en grund till olika spekulation och förklaringar till vad som egentligen hände samt hur detta kunde ske. Flertalet forskningsrapporter och analyser har tagits fram för att försöka förklara händelsen, slutsatsen tyder på att det var flera handelsalgoritmer som 1 DJIA är ett aktieindex innehållande aktier för 30 stora bolag.
utlöste varandra och sålde respektive köpte aktier i otroligt stora mängder under en väldigt kort tid. 2 I och med att det sägs vara högfrekvenshandel som låg till grunden för denna krasch så blev det ett ämne för debatt och nyhetstidningarna började skriva om något de egentligen inte visste så mycket om. 3 Detta har sedan lett till en bred okunnighet inom marknaden som i sin tur skapade spekulationer och rädsla. Så är denna sorts handelshastighet gynnande, Fast, eller kan den ha en negativ inverkan på marknaden och är där med farlig, Furious? We have to get away from the idea that speed equals danger Richard Gorelick, RGM, 25/2-2012 Eftersom alltfler röster höjdes om att högfrekvenshandeln skadade handeln 4 och det upplevdes som att tilliten för börsen som handelsmarknad var i fara blev Finansinspektionen tvungna att agera. Finansinspektionen fick den 27 september 2011 i uppdrag av Finansdepartementet att genomföra en studie om högfrekvenshandel samt algoritmhandel som skulle kunna ge en förklarande grund till hur de olika finansbolagen använder sig av detta samt hur det påverkar dem. De tillsatte även en fristående utredare vid namn Niklas Johansson som har haft i uppdrag att klargöra algoritmhandel och högfrekvenshandels uppkomst och det aktuella forskningsläget. Denna rapport kom ut under februari 2012. 1.1 Valet av ämnet Högfrekvenshandel samt undersökningsfrågan För att kunna förstå denna handling så är av stor vikt att inte dra för starka paralleller i mellan robothandel och högfrekvenshandel då dessa har olika innebörd, mer om detta senare i denna undersökning. Då högfrekvenshandel är ett förhållandevis nytt fenomen inom den svenska värdepappersmarknaden skrivs det mycket om detta i dagens nyhetstidningar. Detta har då skapat en hype om hur detta fenomen kan komma att påverka oss samt vad det egentligen innebär då det saknas en enhetlig definition om vad högfrekvenshandeln egentligen är. De flesta tidningsartiklar och reportage har under den senaste tiden varit riktade på hur högfrekvenshandel kommer att påverka den generella aktiemarknaden samt de stora 2 http://www.sec.gov/sec-cftc-prelimreport.pdf 3 http://www.finansliv.se/finansmarknaden/kontaktannons-robothandlare-sokes/ 4 http://di.se/artiklar/2011/9/15/245153/robothandel-farlig-for-fondsparare/
finansiella handelsbolagen. Vi har känt att det finns väldigt bristande information om hur högfrekvenshandel kan komma att påverka privata aktiespararen, det vill säga den person som läser om detta fenomen dagligen i olika nyhetstidningar. Denna undersökning kommer därför att rikta sig mot att undersöka högfrekvenshandelns påverkan på privata aktiespararen. Vi hoppas att genom denna undersökning kunna upplysa privata aktiespararen genom att ge en grundläggande förklaring om hur högfrekvenshandel fungerar samt informera om dess påverkan på deras handel. Vår undersökningsfråga blir således: Har högfrekvenshandel en påverkan på privata aktiespararen, och om så är fallet, hur? Några följder till denna undersökningsfråga kommer att bli att se högfrekvenshandelns påverkan i olika grader, det vill säga beroende på hur mycket personen handlar så kan det komma att påverkas på olika sätt. Det kommer även läggas stor vikt på att undersöka vad det är som påverkas vid handel av HFT. 1.2 Syftet med studien Syftet med denna utredning kommer bli att försöka utreda högfrekvenshandelns påverkan på privata aktiespararen och där med att upplysa dem om ämnet. Vi kommer att på bästa sätt försöka att fylla det informationsgap som uppstått och informera allmänheten kring detta ämne. Vi kommer därför att utreda hur högfrekvenshandeln påverkar privata aktiespararen i form av volatilitet och likviditet. Är detta fenomen endast snabbt fast och därmed positivt, eller är det ett skadligt, våldsamt, fenomen furious som där med kan komma att skada handeln? 1.3 Avgränsningar I och med komplexiteten för detta arbete och den limiterade kunskap som finns att tillgodose genom litteratur, har vi valt att bygga denna utredning på andras forskning och kommer där med inte utföra någon direkt egen utredning i form av kvantitativa studier, räkenskap samt juridisk delemman då detta skulle kräva en längre period och en större arbetsprocess för att få
fram ett tydligt svar. Vårt arbete är där med grundat på existerande forskning samt kommentarer från experter inom HFT, mer om detta under Metod. Vi har även valt att genom forskningsrapporter endast undersöka Högfrekvenshandelns påverkan, och där med uteslutigt en viss del av den Algoritmhandel som existerar då detta arbete skulle bli allt för komplext då Algoritmhandel är en bred genre. Mer om deras betydelse följer under KAPITEL??, där vi kommer förklara ingående skillnader. Arbetet är riktat mot den Svenska aktiehandeln med några förklarande ingrepp från den Amerikanska för att öka förståelsen om ämnet. Därmed kommer vårt undersökningssvar endast att svara på hur den Svenska aktiemarknaden blir påverkad. I och med att den Svenska aktiehandeln har ett stort omfång av handlare har vi även här blivit tvungna att begränsa oss till påverkan på den privata aktiespararen. Detta har en stor betydelse då dessa inte handlar med någon så när liknande likviditet som de stora finansbolagen gör. Vissa av de frågor som media har fokuserat på är hur HFT kan komma att påverka marknaden genom olika knep, så kallat marknadsmissbruk. Då detta involverar en djupare förståelse om, dels HFTs uppbyggnad i algoritmer som i sin tur kräver en väsentlig kunskap om dataprogrammering, samt en ingående kunskap om de juridiska fallgropar som kan komma att stöttas på. Har vi valt att inte inkludera detta då vi känner att även här är i avsaknad av tid och erfarenhet för att kunna ge en utförlig förklaring inom just marknadsmissbruk. För att på bästa möjliga sätt kunna ge en övergripande förklarande bild har samtliga rapporter som skrivits utgått ifrån normala omständigheter vid handelsmarknaden. EN FÖRKLARING OM VAD VANLIGA OMSTÄNDIGHETER ÄR SOM ÄR STYRKT AV NÅGON/NÅGOT. Detta har vi behövt tagit hänsyn till och därmed blivit limiterade till normala omständigheter då det är endast under dessa som mätning går att utföra på. 1.4 Hypotes Författarna tror att man inte kan påvisa några direkta effekter från högfrekvenshandel, men att många privata aktiesparare skräms från marknaden och detta är en indirekt negativ effekt. Vi tror vidare att högfrekvenshandeln leder till bättre likviditet och lägra volatilitet på marknaden och att högfrekvenshandeln hjälper till att pressa ned courtageavgifter, vilket gynnar den privata aktiespararen.
1.5 Disposition Högfrekvenshandelns betydelse Under detta kapitel kommer vi genomföra en kortare förklarande inledning till ämnet för att sedan strukturea upp valet samt syftet med denna rapport. Sedan följer en avgränsning och hypotes för att sedan avlslutas med en disposition för att ge läsaren en översikt om rapportensstruktur Teoretisk referensram Här presenterar vi de teorier och forskning som finns inom högfrekveshandel som kommer att vara relevanta för vår undersökning. Metod Under detta kapitel ger vi en förklarande inblick över vårt tillvägagångssätt genom arbetet. Vi förklarar vårt val av metod samt valen vi gjort av publikationer och intervjupersoner. För att sedan ge en förklaring av vårt genomförande vid analyseringsprocessen. Här presenteras den empiriska datan, främst resultaten från våra intervjuer. Empiri Analys/Disskution Slutsatser
2. Teoretisk referensram I den teoretiska referensramen vi använder oss utav kommer vi redogöra för börsen och dess funktion, högfrekvenshandel och den vanlige aktiespararen. 1.1.1. Eventuellt: Grundläggande börs-funktion Det den är till för att samla kapital osv Varför detta är företagsekonomi Hur budgivningen fungerar Kap 17 Alfredsson Kap 2 -> Algotsson Aktiehandel fungerar i grunder precis som vilken auktion som helst. Vill man handla en aktie kontaktar man en börsmedlem, vanligtvis en bank eller värdepappersinstitut, och ber denna lägga en order. Ett bud läggs sedan beroende på om man vill köpa eller sälja något(t.ex. en aktie). Detta görs på en marknadsplats, när det gäller aktiehandel kan detta vara Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX). Om någon sedan lägger ett motbud, som möter det tidigare budet blir det en affär. När det finns många köp- och säljordrar uppstår ett marknadspris 5. Det finns många olika typer av ordrar, mer om det senare. 6 3.1.2 Volatilitet Volatilitet visar hur mycket en aktie skiftar i pris. Är en aktie starkt volatil kan kursen skifta väldigt mycket 7, medan en svagt volatil aktie avviker mindre i pris. Volatiliteten i sig ger ingen hänvisning i vilket håll en aktie är på väg 8. Volatiliteten mäts vanligast statistiskt utifrån en standardavvikelse på hur mycket priset rör sig 9 10. Figur 1 visar hur två enheter skiftar i pris, den ena starkt volatil och den andre mindre volatil, men de har samma snittpris. 5 Alfredsson (2000) s 132 6 Algotsson (2008) s 10 7 https://www.avanza.se/aza/kunskapscenter/ordlista.jsp?action=disp&id=316 8 http://www.aktieskolan.se/pages/volatilitet.php?select=aktieskola 9 http://www.investopedia.com/terms/v/volatility.asp#axzz1toaakced 10 http://www.tradingportalen.com/volym-och-volatilitet/
Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 Dag 8 Dag 9 Dag 10 Dag 11 Dag 12 Dag 13 Dag 14 Dag 15 Dag 16 Dag 17 Dag 18 Dag 19 Dag 20 150 130 110 90 70 Starkt volatil Svagt volatil 50 Figur 1: Egen bearbetning. Volatiliteten är inte konstant, utan kan ändras hela tiden. Vissa perioder kan volatiliteten vara starkare, något som kan uppfattas som skrämmande. Varje förändring påverkar olika investerare på olika sätt. Volatilitet är väldigt intressant för tillsynsmyndigheter, som Finansinspektionen, då en väldigt stark volatilitet tyder på att marknaden inte fungerar korrekt. 11 Privata sparare uppmanas ofta att sprida sitt sparande över flera aktier(alfredsson s120)sänkt volatilitet är förenligt med sänkta risker.(volatilitet och effektivitet på aktiemarknaden s12) ***Fel ställe???*** 2(3?) typer av volalitet, historik och förväntad? 3 enl LUND s 27 och 2 enl Harris s 410 2.1.1 Likviditet En god likviditet är bland det viktigaste för en fungerade marknad. Alla marknadens aktörer gynnas av god likviditet. Handlare utnyttjar den för att enkelt och till låga transaktionskostnader genomföra sina handelsstrategier. Marknadsplatserna gillar likviditet för att det gör deras handelsplats mer attraktiv, och tillsynsmyndigheter gillar god likviditet för att det oftast stabiliserar marknaden och sänker volatiliteten. 12 Likviditet är mer en samling egenskaper än ett enskilt attribut, och detta ger upphov till förvirring när likviditeten diskuteras 13 14. Likviditet på börsen är förenklat hur mycket en aktie 11 Harris (2003) s 410 12 Harris (2003) s 394 13 Bervas (2006) s 64 14 Harris (2003) s 394
handlas. Det ska inte blandas ihop med bolaget bakom aktiens likviditet. Det mäts huvudsakligen på tre sätt: spread, orderdjup och motståndskraft. Spreaden visar skillnaden mellan bästa köp- och säljkurs. Detta är också ett mått på transaktionskostnaderna. Orderdjupet visar på hur stor en order kan vara utan att ändra priset. Motståndskraften visar på hur snabbt en återhämtning sker efter en störning i marknaden. 15 Det sammanlagda antalet limiterade ordrar kan ses som marknadens likviditet 16 17. Figur 2: Bervas (2006) Figur 2 visar på hur motståndskraften(resilience) påverkar både priset och kvantiteten. Stora säljkvantiteter påverkar det priset negativ, och köpkvantiteter får en positiv prispåverkan. Orderdjupet(depth) är bara kopplat till kvantiteten och spreaden(breadth) kopplad till priset. Tillsammans visar de likviditetens tre aspekter. Har aktien god likviditet är det lättare att köpa eller sälja en stor post vid en tidpunkt som är önskvärd utan att påverka priset. Har aktien dålig likviditet kan det vara svårare att köpa eller sälja, affären tar längre tid att genomföra och risken blir större. Och eftersom det görs färre avslut per dag, blir spreaden blir då större och priset varierar då kraftigare. 18 19 En småsparare 20 21 gynnas därför av en god likviditet. 15 Bervas (2006) s 65 16 Aldrigde (2010) s 62 17 Harris (2003) s 75 18 http://www.aktieskolan.se/pages/likviditet.php?select=aktieskola 19 Algotsson (2008) s 23 20 http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/utbildning/aktier/aga-aktier/ 21 Bervas (2006) s 64
TRANSAKTIONS COSTS? Olika strategier tillför olika typer av likviditet? (Haris 19.3.7 s 405) 2.1.2 Olika typer av ordrar Beroende på olika handelsplatser kan man lägga olika typer av ordrar, utöver en vanlig köp- eller säljorder(källa?). Då priset på en aktie kan ändras snabbt, kanske innan man som privatsparare ens fått in sin order, kan man lägga en order med ett villkor 22. Detta för att enklare få avslut. Nedan redogörs för de vanligaste typer av ordrar. Marknadsorder Ett villkor som är vanligt vid mindre kvantiteter. En order läggs för att köpa(eller sälja) aktier till det bästa möjliga marknadspriset. 23 Exempel: Kalle vill köpa 100 aktier i X AB, och marknadspriset när orden läggs till mäklaren är 10,50 SEK. Men marknadspriset hinner stiga till 10,51 SEK innan mäklaren har hunnit lagt ordern till marknaden, så då justeras priset och Kalle köper då 100 aktier till 10,51 SEK, bästa tillgängliga marknadspris. Det fungerar på samma sätt vid en säljorder. 24 Med en marknadsorder får man snabbt avslut, men till ett osäkert pris 25. Limit orders En limit order anger ett högsta eller lägstapris som man är villiga att handla för. Det är alltså en passiv order som bara handlar till det angivna priset eller bättre. 26 När ordern läggs in av mäklaren på handelsplatsen matchas den mot den bästa möjliga motordern för att se om avslut kan ske. Exempel: Kalle vill köpa 100 aktier i Y AB, men han vill som högst betala 95,50 SEK. När mäklaren lägger in ordern på marknaden matchas ordern mot bästa säljkurs som 22 Algotsson (2008) s 21 23 Algotsson (2008) s 21 24 Harris (2003) s 11 25 Aldridge (2010) s 61 ff 26 Algotsson (2008) s 22
enligt orderboken är 95,00 SEK. Avslut sker då direkt och Kalle köper 100 aktier för priset 95,00 SEK. Kan ordern inte matchas mot något för tillfället, hamnar den i en order-bok där den vid tillfälle matchas mot inkommande ordrar eller att den dras tillbaka. En limit order har ett säkrare pris, men det är inte säkert att den kommer att gå till avslut. 27 28 Scanna in bild från Aldrige s 63! 2.2 Högfrekvenshandel Det är väldigt viktigt att skilja på högfrekvenshandel och annan automatiserad handel. Högfrekvenshandel kan ses som en undergrupp till Algoritmhandel, då de båda använder förprogrammerade algoritmer som handlar automatiskt. Men högfrekvenshandel och algoritmhandel skiljer sig genom att högfrekvenshandlare äger värdepapperna väldigt kort tid, oftast kortare än en dag 29. I media blandas högfrekvenshandel och algoritmhandel ofta ihop under namnet robothandel. Då högfrekvenshandels är så ungt finns det ingen enhetlig definition. Finansinspektionen definierar de båda begreppen som 30 : Algoritmhandel: Handel där order genereras av ett elektroniskt system utifrån förbestämda instruktioner och parametrar. Högfrekvenshandel: Handel som använder sig av avancerad hård- och mjukvara för att uppnå snabbast möjliga orderläggning och exekvering. Syftet är att utföra handelsstrategier som tillvaratar felprissättningar eller andra ineffektiviteter som existerar under extremt korta tidsperioder, samt att bedriva market making. Handeln kännetecknas även av att den inte bygger på fundamental analys och generellt sett medför en hög orderintensitet. 27 Aldridge (2010) s 62 28 Harris (2003) s 11 ff 29 High-Frequency Trading and its impact on market quality (2011) s 67 30 FI rapporten s 6
ESMA, den europeiska motsvarigheten till Finansinspektionen definierar högfrekvenshandel som 31 : Trading activities that employ sophisticated, algorithmic technologies to interpret signals from the market and, in response, implement trading strategies that generally involve the high frequency generation of orders and a low latency transmission of these orders to the market. Related trading strategies mostly consist of either quasi market making or arbitraging within very short time horizons. They usually involve the execution of trades on own account (rather than for a client) and positions usually being closed out at the end of the day. SEC, den amerikanska tillsynsmyndigheten definierar högfrekvenshandel som 32 : Employing technology and algorithms to capitalize on very short-lived information gained from publicly available data using sophisticated statistical, econometric, machine learing, and other quantitiative techniques Det är med andra ord inte en strategi utan ett helt eget sätt att handla på 33, men inom begreppet högfrekvenshandel finns det många olika strategier 34. Aldridge skriver att högfrekvenshandel kan kännetecknas genom: - Väldigt kort innehavstid. Kan vara så lite som sekunder men högst en dag. - Inga, eller små, innehav över natten. - Väldigt hög omsättning på kapital i väldigt många ordrar, med en liten vinst på varje order. - Analysis of tick market data 2.2.1 Bakgrund Amerikans Bakgrund till HFT I mer än 200 år har handeln sköts genom olika fysiska handelsrum, oftast en aktiehandelsmarknad som var tillgänglig under speciella tider på dygnet. Under dessa tider kunde handlare köpa och sälja mellan varandra, under andra tider var handeln helt stängd. I dagens läge är det svårt att förstå att handeln var helt begränsad genom fysiska element så 31 Consultation paper Guidelines on systems and p 10 32 SEC Concept release on Equity Market Structure SEB 2010 33 High frequency trading better than its reputation, s 3 34 Mer om de olika stragetierna I avsnitt 3.2.2
som tid och plats, detta var fallet fram till 1980 då de första datoriserade systemen kom att användas. 1998 auktoriserade SEC elektroniskhandel för att öppna upp handelsmarknaden för en vidare publik, där allt som behövdes var en dator och en idé. 35 Någon gång runt 1999 blev den första algoritmiska högfrekvenshandeln uppmärksammad på den Amerikanska marknaden, men fick ingen direkt publicitet. Den ansågs inte pålitlig och bestod där med endast för 10 % av den dåvarande handeln. Detta var fallet fram till 2005 då högfrekvenshandel hade utvecklats till ett väl fungerade system. Mellan 2005 och 2009 steg användandet av högfrekvenssystem med 164 % och bestod därmed av en betydelsefull likviditet av handeln. Denna sorts handelssystem var endast omtalat inom finansvärlden och hade därmed inte fått någon stor uppmärksamhet. Men i och med fängslandet av Sergey Aleynikov började omvärlden ifråga sätta vad som egentligen hade hänt. Sergey Aleynikocv var en av många programmerare på Goldman Sachs, hanns uppgifter var att programmera högfrekvensalgoritmer för Goldman Sachs räkning. Den 3 juli fängslades Sergey av FBI och anklagades för att olovligen ha kopierat sofistikerad källkod som hade till uppgift att utföra handel av hög hastighet och hög volyms avslut på olika aktie- och råvarumarknader. Detta fängslande skapade flertalet rubriker och krävde därmed en utförlig förklaring till vad han var anklagad för. 36 Kort efter Sergeys gripande släpptes artikeln Stock Trades Find Speed Pays, in Milliseconds skriven av Charles Duhigg för The New York Times. Artikeln förklarar innebörden av HFT och berättar att ett fåtal handlare har bemästrat marknaden och med det lyckats skapa ett orättvist övertag på handelsmarknaden. Dock förklarades inte HFT processen ingående vilket sedan har lätt till en hysteri av informationssökning och undersöknings artiklar och rapporter. 35 http://topics.nytimes.com/topics/reference/timestopics/subjects/h/high_frequency_algorithm ic_trading/index.html 36 http://en.wikipedia.org/wiki/sergey_aleynikov http://pulse2.com/2009/07/08/goldman-sachs-algorithms-stolen-by-sergey-aleynikov-nowleaked-on-the-internet/
Sveriges Bakgrund Den börs som är centraliserad i Sverige heter idag Nasdaq OMX och är belägen i Stockholm, Värtahamnen. Nasdaq OMX öppnade år 1979 och hette då Stockholms fondbörs, vid öppnandet erhöll Stockholms fondbörs monopol i att bedriva börshandel i Sverige. Stockholms fondbörs var inget statsägt företag men staten tillsatte ett statligtmajoritetsstyre för att kontrollera verksamheten, under denna tid hade de heller inte något vinstsyfte. Stockholmsbörsen var en av de första börserna i välden som bedrev en helt automatiserad handel, de påbörjade detta under 1990 där med den utvecklingen börsen har haft. 37 År 1994 släpptes monopolet och Stockholms fondbörs fick bedriva en vinstdrivande verksamhet. Därefter skedde ett flertal fusioner med andra bolag och börser då stockholmsbörsen var den första börsen i världen som tillät fjärrmedlemmar. Genom dessa sammanslagningar har sedan namnet Nasdaq OMX kommit fram. 38 Under 2007 släppte EU en värdepappersmarknadsreglering där en ökad konkurrens bland handelsbolagen var i centrum. Regleringen hette MiFiD, Markets in Financial Instruments Directive och kom att påverka hela Europas handelsmönster. 39 Utan MiFid hade det aldrig funnits HFT /Thomas Bylund, Burgundy (Semenariet KÄLLA) MiFiD-regleringen har till syfte att öka skyddet för spararna då de blir graderade genom att svara på några frågor angående deras investeringskunskaper samt deras investeringsplan och erhåller där med den kunskap och hjälp som kan behövas. (SEB KÄLLA) Den har även till syfte att öka konkurrensen med handel av finansiella instrument. I och med denna reglering slopades börs formella betydelse och delades upp i två olika marknadsplatser, dessa är; reglerande marknader eller MTF, Multilateral Trading Facilites, på svenska heter dessa handelsplattformar. De reglerade marknaderna kräver flera tillstånd ifrån FI än vad MTF marknaderna gör, därmed har Sverige endast en reglerad marknad och denna är Nasdaq OMX, vi har även Burgundy men då detta inte är en ren Sverige börs utan en Norden börs så kommer denna inte att tas upp mer i denna undersökning. Några kända MTF platser vi har här i Sverige är Aktietorget, First North och Nordic MTF. MTF platser har som sagt inte samma 37 (Rapport Niklas Johansson) 38 (Rapport Niklas Johansson) 39 (Rapport Niklas Johansson)
juridiska krav, för att kunna handla en viss aktie från en MTF plats behöver den aktien ansöka om tillstånd från en auktoriserad reglerad marknad då det är de bolaget som sköter 40 41 övervakningen av aktien. Tack vare den utvecklade teknologin som Sverige besitter samt MiFID-regleringarna så har Sverige kommit att använda HFT handel mer och mer. Vi är ännu inte i samma mängd som USA, som ligger mellan 60-70% HFT handel av den totala handeln. Sverige ligger än så länge på 30-40%. Men i och med att Sverige har en snabb utveckling så närmar vi oss de Amerikanska handelsmönstret mer och mer. För att Sverige så pass utvecklat så har de hamnat i centrum i diskutionen kring HFT. 42 Se FI: Risker i det finansiella systemet 2011 s27/28 2.2.2 Strategier Kan endast tillämpas vid HFT?, Inom högfrekvenshandel finns det ett oändligt antal strategier, men Aldridge (2010) identifierar de fyra vanligaste strategierna i en figur. FIGUR S 4 Automated liquidity provision: Automatiserat likviditetsförfogande, likt market making, men med en viktig skillnad; det finns inget krav på att man ska agera market maker (DEFINIERA, vart?). Det innebär att man lägger limited orders på både sälj- och köp-sidan. I ordern läggs ett villkor så att en vinst uppstår på spreaden vid ett avslut. 43 44 Varför limitorders(likviditet) kan gynna snabba traders harris s 75 Market microstructure trading: I denna typ av strategi handlas det på marknadsinformation, Event arbitrage trading: 40 http://www.nyemissioner.se/lista/11/nordic_mtf 41 http://www.fi.se/regler/fis-forfattningar/samtliga-forfattningar/200716/ 42 High frequency trading en undersökning av effekter på den svenska aktiemarknadens dynamik 43 High Frequency Trading- Better than its reputation, s 3 44 Characteristics of High-Frequency Trading, KTH, s 7 ff
Statistical arbitrage: Med denna strategi försöker man hitta felprissättningar mellan korrelerade aktier eller olika derivatinstrument och den underliggande tillgången 45. Finansinspektionen nämner i sin rapport(kartläggning av högfrekvenshandeln, 2012) andra strategier som identifierats som skadliga eller att de leder till osunda handelsmönster 46. 2.3 Den vanlige aktiespararen 45 High Frequency Trading Better than its reputation s 3 46 FI Kartläggning av högfrekvenshandeln s 5