Värdering av vårt grundvatten. Magdalena Thorsbrink Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Olov Johansson, Metria Geoinfo 2012

Relevanta dokument
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Värderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Bakgrund till mötet

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

Miljöövervakning, Grundvatten och Klimatförändringar. Emil Vikberg, SGU

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

SGU, Grundvattenfrågor i berg- och grustäkter. Mattias Gustafsson

9. Grundvatten av god kvalitet

GRUNDVATTEN SATSNING I SÄRSKILT UTSATTA OMRÅDEN. Calle Hjerne

K 448. Grundvattenmagasinet. Indalsåsen Indal. Andreas Karlhager. Indal. Timrå

Vatten Avlopp Kretslopp 2016

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

K 463. Grundvattenmagasinet. Trosa Sörtuna. Sune Rurling. Sund Vagnhärad. Sille. Hillesta. Västerljung. Tuna Sörtuna. Trosaby

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Grundvattnet i ett framtida klimat

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Rapportering av regeringsuppdrag Hydrogeologisk kartläggning i bristområden

Sårbarhetskartering vattendrag

Grundvatten Falkenbergs kommun

Skruv norra och Skruv södra

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

K 452. Grundvattenmagasinet. Ljunganåsen Grönsta. Andreas Karlhager. Allsta. Klingsta. Ljungan

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Vattnets betydelse i samhället

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

UTÖKAD KARTERING OCH GRUNDVATTENÖVERVAKNING

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Ärende Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning

Ljunganåsen Ede Stöde

K 503. Grundvattenmagasinet. Storegården. Andreas Klar. Skede. Holsbybrunn. Sjunnen. Vetlanda

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

K 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors

St Olov, Håkansta och Haxäng

K 504. Grundvattenmagasinet. Strålsnäs. Henric Thulin Olander & Mattias Gustafsson. Mjölby. Strålsnäs. Boxholm

K 606. Grundvattenmagasinet. Åsen. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh

K 440. Grundvattenmagasinet. Andersbo. Eva Jirner & Mattias Gustafsson. Fårbo. Figeholm

En metod för icke-monetär relativ värdering av grundvattenmagasin

Hållan - SE

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

2.14 Grundvatten, grus och berg

DRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )

Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

1(5) /

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Bra flöde på information om

Utbyggnad av Grundvattennätet

Problem med vatten, eller?

K 518. Grundvattenmagasinet. Öxnevalla. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Björketorp. Horred

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

K 605. Grundvattenmagasinet. Arentorp. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh

K 556. Grundvattenmagasinet. Vika Strand. Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg. Vika

SE SE

K 527. Grundvattenmagasinet. Visjön. Mattias Gustafsson. Kosta

K 601. Grundvattenmagasinet. Jung. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

K 444. Grundvattenmagasinet. Fårbo. Eva Jirner & Mattias Gustafsson. Fårbo. Figeholm

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

Vad händer inom miljömålsarbetet? Anna Hedenström Enhetschef Tematisk geologi, SGU

K 563. Grundvattenmagasinet. Yxnanäs. Mattias Gustafsson. Eringsboda

K 528. Grundvattenmagasinet. Yggersryd. Mattias Gustafsson. Kosta. Eriksmåla

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

K 580. Grundvattenmagasinet. Vargån. Mattias Gustafsson. Deje. Forshaga

K 604. Grundvattenmagasinet. Vara. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö Upprättad av: Anders Rydberg

Miljöövervakning och dataflöden Pågående utveckling

K 579. Grundvattenmagasinet. Lidsbron. Mattias Gustafsson. Sunnemo. Mjönäs. Munkfors

Geografiska Informationssystem förenklat: digitala kartor

STÖTENS VATTENFÖRSÖRJNING

Finns det vatten så det räcker?

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

UTÖKAD KARTERING OCH GRUNDVATTENÖVERVAKNING och det nya tilläggsuppdraget. Göran Risberg

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT

K 443. Grundvattenmagasinet. Forshult. Eva Jirner & Mattias Gustafsson. Oskarshamn

K 502. Grundvattenmagasinet. Ravelsryd. Peter Dahlqvist. Stensjön. Björköby. Sandsjöfors

K 496. Grundvattenmagasinet. Hallalycke. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Rydal Fritsla. Kinna

K 447. Grundvattenmagasinet. Högsby. Mattias Gustafsson & Eva Jirner. Berga. Högsby

Väg 1025 Vasaloppsvägen delen Evertsberg - Oxberg

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Diarienummer: ISBN eller ISSN: Länsstyrelserapport: 2012:2. Beställningsadress:

Ekenäs och Kvarndammen

K 574. Grundvattenmagasinet. Svärdsjö Linghed. Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg. Linghed. Svärdsjö

Utökad kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3

Transkript:

Värdering av vårt grundvatten Magdalena Thorsbrink Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Olov Johansson, Metria Geoinfo 2012

Vilka är vi? Magdalena Thorsbrink, SGU Olov Johansson, Metria AB

SGUs roll i grundvattenfrågor vara expertmyndighet i grundvattenfrågor tillhandahålla ett hydrogeologiskt planeringsunderlag arbeta strategiskt med hydrogeologiska frågor, till exempel inom Miljömålsarbetet och vid genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten.

Vilken information finns om grundvatten? Kartor som beskriver våra grundvattentillgångar (SGU) Databaser såsom Brunnsarkivet, Vattentäktsarkivet Konsultutredningar, t ex vattentäktsundersökningar & vägprojektutredningar Information om vattenförvaltningsförekomster och gällande normer i VISS

Vad behöver vi veta om grundvatten? Slutsats. Vi behöver en värdebedömning! Hur är värdet för ett område relativt ett annat? Var gör järnvägen minst skada?, var skall vi prioritera att göra förebyggande åtgärder?, i vilka områden bör vi inte anlägga det nya köpcentrat? Vilka grusavlagringar kan avvaras för uttag av naturgrus?

Modellkrav Heltäckande och nationell Repeterbar Objektiv Flexibel för utbyggnad

Ett första steg..

Grundvatten och geologi Grundvatten Grundvattenmagasin Grundvattenförekomst

Val av förklaringsmodell En heltäckande relativ värdering av våra grundvattenmagasin isälvsavlagringar sedimentär berggrund bristområden med kristallin berggrund övriga områden

Raster Borrningar från vägbygge Grundvattenmagasin

Indata SGU SMHI SLU Lst LMV TrV SCB

Begränsningar - svårigheter Många antaganden Slutresultatets kvalitet är beroende av indatakvalitet Exempel på antaganden (v. 0.1): Värdegrundande parameter Antagande Behov Befolkningens uppskattade vattenbehov inom tätortsområden buffras med 1 m/person. Behov Ett fritidshus motsvarar 3 personekvivalenter. Behov Behov från fritidshus viktas med 0,5 mot befolkningsstatistik. Behov Befintligt uttag ökar behovet med 1,5 Infiltration Karterade grundvattenmagasin samt isälvsmaterial, svämsediment, sand och grus enligt förenklad jordartsindelning (JBAS) används. Infiltration Längden hos grundvattenmagasinet är minst 300m i magasinets längdriktning. Infiltration Sjöar och vattendrag skall finnas inom 5 km. Infiltration Sjöar och vattendrag med en medelvattenföring om minst 100 l/s. Infiltration TOC-halten i ytvattnet som skall infiltreras är högst 12 Infiltration Max producerbar mängd = 500 l/s. Infiltration Lägg på kända infiltrationsanläggningars kapacitet.

Osäkerhet och brister på/i indata Datamängder som representerar olika ämnesområden Datamängder skapade vid olika tidpunkter Datamängder skapade för olika syften Vita fläckar på kartan (olika för olika datamängder)

Osäkerhetsanalys Varje pixel får ett osäkerhetsvärde Totala osäkerheten beräknas

Krav på verktyg Hantera stora datamängder Hantera raster Enkelt kunna ställa parametrar som påverkar resultat Enkelt kunna granska delresultat Kunna köra delar av modellen separat

Verktyg ArcGIS Finns på SGU Bekant för många användare 8 modeller 1 per värdegrundande parametrar 1 för sammanslagning 1 för osäkerhet

Verktyg

Verktyg - behov

Verktyg - uttagsmöjlighet

Verktyg - sammanslagning

Verktyg - osäkerhet

Vidareutveckling av verktyg Översiktlighet/läsbarhet Bryta ned de 8 modellerna ytterligare i olika moduler underlag till värdegrundande parametrar I modellernas flöde Hitta bästa lösningen för varje modul FME SAS Open Source

Standarder Presentation av resultat SS 637008 Vattensystemstandarden Dokumentation Inspiration ur ISO 19100-serien

Framtiden Vad kan ansättas värdet och vad kan ansättas som osäkerhet? Jobba så nära rå-/observationsdata (databas, ej tolkningar eller produkter) som möjligt. Osäkerhet Ganska långt processade data som får ett värde av expert. Kan man låta flera experter sätta värde och på så sätt få en fördelning (osäkerhet).

Styrande parametrar 1. Storåsen 2. Mellanåsen 3. Lillåsen Lista med prioritering Web-tjänster Nationell analys Databas SGU Regional analys Filbaserat data Enligt värderingen så bör Storåsen ej Specifikt omdöme

Tack för oss! Vidareutveckling efter Ett första steg. Fortsatt kalibrering och anpassning till uppdaterade indata Förbättrat dataflöde samverkan externa datatjänster Anpassat för en regional skala Webblösning för externa användare? Utveckling värdering andra värden än för dricksvattenförsörjning