Kvalitetsredovisning 2009 och vt 2010

Barn och utbildning Kvalitetsredovisning 2009 och vt 2010 Frivilliga skolformer Margareta Johansson T.F. verksamhetschef/rektor Thomas Larsson rektor Pär Nordstrand vik. rektor

Sammanfattning och helhetsbild av verksamheten Skolan är fördelad på flera olika byggnader. Skolans huvuddel ligger på Spångberget och inhyser sju program; naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, omvårdnadsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, livsmedelsprogrammet samt individuella programmet. Mittemot har fordonsprogrammet sina lokaler. Skolans hotell- och restaurangprogram har sina lokaler i Bergmästargården som ligger idylliskt vid sjön Daglösen. Byggprogrammet, elprogrammet och industriprogrammet ligger i västerängsdelen av skolan vid södra industriområdet. Komvux ligger i lärcentrat i anslutning till spångbergsdelen. Alla elever har sin kärnämnesundervisning i spångbergsdelen. Vi har under perioden många elever, där det är mycket positivt med det fortsatt ökande intresset för våra utbildningar. Vi skulle önska att intresset för NV, BF och i viss mån SP var större. De nystartade programmen omvårdnad och handel drivs som lärlingsutbildningar och har lockat det antal elever som vi planerade för. Omvårdnadsprogrammet drivs i samarbete med Hällefors kommun. SFI utbildningen har ökat och samarbetet med socialförvaltningen i introduktionsutbildningen har blivit ett lyft. Omvårdnadsutbildningen inom komvux är en framgång med upplägget av närträffar och distansutbildning. Kompetensstegen för personal inom omvårdnadssektor är enligt utvärderingar en mycket uppskattad fortbildning som avslutades under 2009. 1

1. Beskrivning av den egna verksamheten, grundfakta 1.1 Verksamheten Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har många mål att sträva mot. Verksamheten styrs av lagar och förordningar, politiska beslut och samhällets krav. Ett antal styrdokument reglerar verksamheten. Kvalitetsredovisningen är en sammanfattning för nedanstående verksamheter Spångbergsgymnasiet Byggprogrammet BP Barn- och Fritidsprogrammet BF Elprogrammet EC Fordonsprogrammet FP Handel- och Administrationsprogrammet HP Hotell- och Restaurangprogrammet HR Industriprogrammet IP Livsmedelsprogrammet LP Naturvetenskapliga programmet NV Omvårdnadsprogrammet OP Samhällvetenskapsprogrammet SP Individuella programmet IV/PRIV Individuella programmet introduktionskurs IVIK (nyanlända invandrarelever med uppehållstillstånd Förberedelseklass FBK (undervisning för asylsökande elever) Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning GRVUX Gymnasial vuxenutbildning GYVUX Svenska för invandrare SFI Särvux Yrkesvux Gymnasiesärskolans individuella program Förkortningar av ämnen i texten. SV=Svenska, EN=engelska, MA=Matematik, PRIV=Programinriktat individuellt program, IG= Icke godkänt Viss statistik redovisas nedan. Övrig redovisning av statistik i form av ex. betyg, organisation, ekonomi etc. finns att hämta på Skolverkets och SCB:s hemsidor (www.skolverket.se). Vår kvalitetsredovisning pekar på några områden som inte finns att tillgå i officiell statistik eller är av sådant värde att det bör redovisas även här. 2

1.2 Uppgifter om antal elever och personal Antal elever 2006 2007 2008 2009 2010 Spångbergsgymnasiet 360 365 365 370 389 KVX 93 112 130 118 157 Elever i särskola 2006 2007 2008 2009 2010 I särskild grupp 3 4 6 5 4 Integrerade 4 7 5 7 5 Del av särskolans resurs Personal 2009 2010 Personal i: Antal Årsarbetare Nyckeltal Antal Årsarbetare Nyckeltal Gymn. Lärare 41 34,5 9,0 41 35,0 Elevassistenter 7 5,5 6 5,5 1.3 Organisation, lokaler och ekonomi 1.3.1 Spångbergsgymnasiet 1.3.1.1 Organisation Ledningsgrupp: Verksamhetschef/rektor heltid och en rektor på heltid. Arbetslag: Sex arbetslag (några program är så små att arbetslagen har slagits samman) som leds av sex arbetslagsledare. Administration: Som stöd för verksamheten finns 1,2 tjänst på administration. Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen, men arbetar också på grundskolan. Resursteam: En skolsköterska 0,8 och en kurator 0,35. Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och en tekniker ansvarar för funktionen beträffande lokaler och utrustning. Lärare: 41 lärartjänster är fördelade på kärnämnen och karaktärsämnen. Andelen behöriga lärare är mycket hög. Antalet årsarbetare har ökat något på grund av ökning av antal nyanlända elever. 1.3.1.2 Lokaler Lokaler: Spångbergsgymnasiet förfogar över ändamålsenliga lokaler i en huvudbyggnad (Fogdevägen) med intilliggande verkstadslokal, en industrilokal på södra industriområdet och en restaurangdel i Bergmästargården. Bibliotek: Finns inrymt i det s.k. centralkapprummet i direkt anslutning till vår cafeteria. Idrott: Skolan förfogar över väl fungerande lokaler för idrott i intilliggande idrottshall. 3

1.3.1.3 Ekonomi Under de senaste åren har Spångbergsgymnasiet erhållit medel för att kunna fullfölja verksamheten med en balanserad budget. Det som varit svårt att beräkna är den interkommunala ersättningen till andra kommuner för elever som läser där eller på friskolor. Prisökningarna för interkommunal ersättning och skolskjutsar har under året varit högre än beräknat. En annan svårighet har varit att beräkna kostnader för undervisning av asylsökande elever. 1.3.2 Vuxenutbildning 1.3.2.1 Organisation Ledningsgrupp: Verksamhetschef och rektorn på heltid för Spångbergsgymnasiet är också ansvariga för Vuxenutbildningen. Arbetslag: Lärarna i vuxenutbildningen arbetar i arbetslag. Administration: Som stöd för verksamheten finns en personal heltid på administration. Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen, se ovan. Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och en tekniker ansvarar för funktionen beträffande lokaler och utrustning (se ovan). Lärare: Ca.10 lärartjänster är fördelade på kärnämnen och karaktärsämnen. Andelen behöriga lärare är hög. 1.3.2.2 Lokaler Lokaler: Vuxenutbildningen förfogar över ändamålsenliga lokaler i en huvudbyggnad (Fogdevägen). Byggnaden delas med gymnasiesärskola och invandrarundervisning. Omvårdnadsutbildningen för vuxna delar nyrenoverade lokaler med skolans omvårdnadsprogram i huvuddelen. 1.3.2.3 Ekonomi Kostnaderna för verksamheten har hållits inom den tilldelade budgeten. 1.3.3 Gymnasiesärskolan 1.3.3.1 Organisation Ledningsgrupp: Samma som för Spångbergsgymnasiet, där verksamhetschefen är ansvarig för gymnasiesärskolan. Arbetslag: En pedagog och tre elevassistenter Administration: Se Spångbergsgymnasiet. Studievägledning: Pedagogen i verksamheten Vaktmästare/tekniker: Se Spångbergsgymnasiet 1.3.3.2 Lokaler Lokaler: Gymnasiesärskolan förfogar över ändamålsenliga lokaler i en huvudbyggnad (Fogdevägen). Byggnaden delas med vuxenutbildningen och invandrarundervisning. 4

1.3.3.3 Ekonomi Medel har tilldelats för en balanserad ekonomi. 2 Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Elever, föräldrar, lärare, skolledning ska alla kunna känna delaktighet i framtagandet av kvalitetsredovisningen. Inom frivilliga skolformer använder vi uttrycket ständiga små förbättringar. Något som knappast kan ske utan att alla parter är med. För ett strukturerat förbättringsarbete har en årsplan utarbetats. Utvärderingen av den lokala arbetsplanen för året 2009 ligger till grund för kvalitetsredovisningen. De olika arbetslagen har under denna tid arbetat med prioriterade mål som de själva utifrån skolans arbetsplan tagit fram som värdefulla för utvecklingen av det egna programmet. Dessa mål har sedan utvärderats kontinuerligt under året. 3 Utvecklingsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning I 2008 års kvalitetsredovisning togs det fasta på en rad områden som behövde åtgärdas. Dessa var bland annat en ökad måluppfyllelse, ett vidare arbete med att diskutera yrkesetiska dilemman och att göra eleverna mer medvetna om kursplanernas mål. Olika åtgärder inom nämnda områden har genomförts. Fokus har legat på att öka måluppfyllelsen. Enligt den analys som gjordes 2008 var det stora problemet att en del elever på yrkesprogrammen inte når alla målen i kärnämnena. De insatser som startades 2008 är att betrakta som långsiktiga och berör inte bara de elever som gick i årskurs tre. På grund av detta kan man inte i dagsläget se hur utfallet har blivit. Flera av de insatser som arbetslagen arbetade med under tidigare år är också långsiktiga processer och det arbetet fortlöper, till exempel arbetet med studiemotiverande insatser. 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Spångbergsgymnasiet Skolan har en bred verksamhet, 11 nationella program samt individuella programmet. Den stora bredden utgör både möjligheter och hinder. Ett rikt utbud med en stor mängd kompetenser gör Spångbergsgymnasiet till den lilla skolan med de stora möjligheterna. Många elever som upptäcker detta kan göra något extra av sin utbildning, ex. en fyraårig variant av elprogrammet eller komplettering av samhällsprogrammet med fler språk. Komplexiteten ger dock begränsningar i skolans schema. Det är många parametrar som ställer krav och sätter begränsningar. Elever behöver komma åt kurser som ligger på fel schemaposition, lärare behöver träffas för utvecklingsarbete o.s.v. Organisationen av det dagliga arbetet innehåller alla nödvändiga delar för att ge eleverna förutsättningar till måluppfyllelse beträffande studieresultat och arbetsmiljö. Arbetsschemat publiceras på www.filipstad.se/gy. Frånvarorapportering och omdömen görs webbaserat. Rutiner finns för hantering av elevernas ev. förändrade studiesituation ex. val av kurser, reduktion av studieplanen, byte av program/inriktning etc. 5

Resursteamet ansvarar för elevvården. IV-arbetslaget har kompetens och resurser för att ge kompletterande stöd till alla elever med särskilda behov. 4.2 Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen erbjuder många olika utbildningar på både gymnasial nivå och grundskolenivå. Utbildning inom omvårdnad är en del av verksamheten liksom den s.k. kompetensstegen inom uppdragsutbildningen. Uppdragsutbildning i data bedrivs också. En stor del av verksamheten är svenska för invandrare. De flesta lärare arbetar enbart inom vuxenutbildningen, men en del gymnasiekurser läser vuxenelever och ungdomselever tillsammans. Eftersom vuxenutbildningen strävar efter att ge möjlighet till kontinuerligt intag samt att läsa kurser på distans gör det att det inte fungerar så bra att blanda ungdom och vuxen elever. Viss annan yrkesutbildning ges tillsammans med ungdomselever på våra yrkesprogram. Under året har vuxenutbildningen startat så kallat yrkesvux inom handelsämnen och omvårdnadsämnen. Skolan sökte och blev beviljade sju platser. För dessa platser utgår ett särskilt bidrag. 4.3 Gymnasiesärskolans Individuella program. Syftet med undervisningen inom verksamhetsträningen i gymnasiesärskolan är att varje elev utifrån sina förutsättningar och elevens tidigare erfarenheter skall få möjligheten att upptäcka och utforska omvärlden. Utbildningen syftar även till att stärka elevens självkänsla och därigenom öka tilltron till den egna förmågan. Inom området Idrott och hälsa skall eleven ges möjlighet att träna motoriska färdigheter samt kondition och styrka. Området Vardagsaktiviteter skall ge träning att så självständigt som möjligt klara personlig hygien, egna måltider samt att vara delaktig i enkel matlagning och bakning. Med bakgrund av detta har arbetslaget arbetat med ett av skolans prioriterade områden: Hälsa- friskvård och Hälsa- livsstil. 6

5 Resultat och måluppfyllelse i relation till nationella mål 5.1 Statistik 5.1.1 Andel elever med behörighet till högskolan (%) År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Filipstad 90 91 83 84 93 91 88 79 Hela riket 86 89 89 89 89 89 90 91 5.1.2 Slutbetyg samtliga program Räknat på alla elever med slutbetyg Program 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 SP 13,1 14,2 13,1 13,9 12,7 11,5 12,7 13,4 14,2 12,9 15,1 NV 13,5 13,2 14,2 15,5 14,5 15,1 14,7 15,2 * 14,9 16,1 IP 9,9 10,8 12,6 8,2 12,4 11,3 11,2 10 * * * EC 12 12 12,1 9,8 11,5 11,4 11,2 11,6 11,6 12,3 * BP 10,8 11 12,2 10,5 12,5 12,9 12,4 10,8 11,8 11,6 11,5 BF 13,2 11,2 12,9 11,5 10,8 11,7 11,7 11,7 9,7 11,7 LP 11,5 * - * HR * * * FP 12 * * * Totalt 12,6 12,8 12,7 12,9 12,4 12,5 12,5 12,0 12,7 11,8 12,5 * Då underlaget baseras på färre än 10 elever anser inte skolverket att statistik på gruppen ska redovisas. Sådan statistik kan bli för utpekande mot eleverna i gruppen. - Ingen avgångklass. 5.1.3 Andel elever med reducerat program 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Filipstad 24 24 12 27 9 10 5 * * Hela riket 11 10 7 6 5 4 4 3,5 2,2 Räknat på alla elever med slutbetyg * Då underlaget baseras på färre än 10 elever anser inte skolverket att statistik på gruppen ska redovisas. Sådan statistik kan bli för utpekande mot eleverna i gruppen. Med tanke på antalet elever på skolan innebär detta att andelen är mindre än 3% för år 2008 och 2009. 7

5.1.4 Genomströmning Andelen elever som genomförde sin utbildning inom 4 år var 69,4 % (efter 5 år 76,5). Detta kan sättas i relation till 78,4 % i riket och 66,9 % i kommungruppen efter 4 år. 5.1.5 Analys Spångbergsgymnasiet ligger under riksgenomsnittet när det gäller betygspoäng och har så gjort under en lång tid. Det är vanskligt att jämföra sig med ett riksgenomsnitt eftersom det visar resultaten från alla program i Sverige. Om man jämför skolans resultat med rikssnittet för de program som vi har är siffrorna bättre även om vi fortfarande ligger under. En stor del av eleverna på skolan går på yrkesförberedande program och de program vi har lockar framför allt pojkar. Det finns några bakgrundsfaktorer som man tittar på när det gäller studieresultat. Två av dessa faktorer är kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Flickor presterar bättre resultat i skolan än pojkar och barn med välutbildade föräldrar presterar bättre än barn med lågutbildade föräldrar. Spångbergsgymnasiet har en större andel pojkar är flickor. Utbildningsnivån i Filipstads kommun är lägre än i riket. I riket är det (enligt SCB) 10% av befolkningen som bara har 9-årig grundskola som högsta utbildningsnivå medan siffran för Filipstads kommun är 18%. Vidare har 22% av Sveriges befolkning en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer medan endast 8% av Filipstads befolkning har motsvarande. Dessutom är inte utbildningsnivån jämnt fördelad mellan könen. I Filipstad har kvinnorna högre utbildningsnivå än männen. Skolan har under läsåret 08/09 försämrat sitt resultat jämfört med föregående år. Bland annat har SP och NV brutit en positiv trend. Skolan oroas över denna utveckling och avser att följa upp studieresultaten för att kunna sätta in insatser där de bäst behövs. Vissa insatser har redan satts in utifrån analyser av elevernas studieresultat bland annat ett förändrat arbetssätt kring yrkeselever i Samhällskunskap A och Svenska B som har varit problemkurser. Dessa insatser har satts in gentemot elever som under läsåret 09/10 går i åk 2 och resultaten kommer därför inte att synas direkt (se avsnitt 6.1). 5.2 Elevenkät 5.2.1 Genomförande Spångbergsgymnasiet genomför varje år en enkätundersökning bland eleverna i åk 2. Enkäten undersöker elevernas åsikter i en rad olika kvalitetsrelaterade frågor. Frågor rörande arbetsmiljö, undervisningen, inflytande med mera tas upp. Enkäten har en 6-gradig skala där 6 är mest positiv och 1 är minst positiv. Nytt för i år är att frågor kring elevernas trygghet har infogats i enkätundersökningen. Observera att resultatet för frågor kring trygghet skiljer sig från de övriga i det att ett lågt värde indikerar hög trygghet. På frågan Hur trygg känner du dig på skolan? betyder svaret 1 helt trygg. 8

5.2.2 Resultat Nedan redovisas resultaten från läsåret 05/06 till 08/09. ENKÄTUNDERSÖKNING ÅK 2 MILJÖ 06 07 08 09 Tycker du att skolan har ändamålsenliga lokaler? 4,2 3,6 3,8 3,9 Tycker du att arbetsmiljön i skolsalarna är bra? 3,9 3,7 3,6 3,8 Får du tillräcklig arbetsro i skolan? 4 3,9 3,5 3,8 Kan du äta i lugn och ro? 4,5 4,3 3,9 4,2 Medel 4,2 3,9 3,7 3,9 KVALITET Vad anser du om utbildningen på gymnasiet fram till idag? 4,5 4,4 4,1 3,9 Vad tycker du om kvalitén på läromedlen? 4,2 4 3,7 3,9 Vad tycker du om skolans tekniska utrustning? 4,2 3,5 3,6 2,9 Medel 4,3 4,0 3,8 3,6 UNDERVISNING Tycker du att skolan har levt upp till dina förväntningar på undervisningen? 4,3 4,1 3,8 3,9 Tycker du att undervisningen är upplagd på ett bra sätt? 4,2 3,9 3,8 3,8 Tycker du att tempot i undervisningen är lagom? 3,9 4 3,8 3,8 Tycker du att det du lärt dig på gymnasiet är användbart i framtiden? 4,7 4,5 4,5 4,2 Medel 4,3 4,1 4,0 3,9 LÄRARE Tycker du att lärarna undervisar på ett sätt så att du förstår? 4,4 4,2 4 3,6 Tycker du att lärarna lyckas skapa intresse för sina ämnen? 3,8 3,8 3,4 4,3 Tycker du att lärarna är väl förberedda för sina lektioner? 4,4 4,4 4,2 4,8 Tycker du att lärarna är kunniga inom sina ämnesområden? 5 4,9 4,6 4,2 Tycker du att lärarna är rättvisa i sin bedömning av dig/klassen? 4,4 4,2 3,8 4,2 Tycker du att lärarna ger dig/klassen tillräckligt med hjälp och stöd? 4,2 4,2 4 4,1 Tycker du att lärarna är engagerade i sin undervisning? 4,6 4,4 4,4 4,5 Är du nöjd med ditt schema? 3,7 4,4 3,4 3,5 Medel 4,3 4,3 4,0 4,2 INFLYTANDE 9

Får du ta ansvar för och delta i uppläggningen av undervisningen? * * * 3,2 Vill du ta ansvar för och delta i i uppläggningen av undervisningen? 3,7 3,4 3,4 3,5 Får du vara med och bestämma om reglerna i klassrummet? 3,1 2,8 2,8 3,2 Vill du vara med och bestämma om reglerna i klassrummet? 4 3,8 3,7 3,4 Fungerar elevrådet bra? 3 3,2 2,4 3,7 Fungerar klassrådet bra? 3,1 3,3 2,4 3,4 Medel 3,4 3,3 2,9 3,4 ARBETE Tycker du att det är lagom mycket läxor/hemarbete? 4,5 4,1 4,6 4,5 Tycker du att du lägger ner tillräckligt med tid på skolarbetet? 4 4 3,6 3,8 Tycker du att arbetet i skolan är effektivt? 4,1 4 3,5 3,9 Tar du personligt ansvar för att ditt skolarbete ska bli effektivt? 4,6 4,6 3,9 4,3 Medel 4,3 4,2 3,9 4,1 PERSONLIGT Tycker du att det är bra stämning på skolan? 4,4 3,9 3,9 4,3 Tycker du att stämningen i klassen är bra? 4,6 4,4 4,3 4,9 Skulle du rekommendera en yngre kompis att söka ditt program på Spångbergsgymnasiet? 4,5 4,2 4,1 4,3 Medel 4,5 4,2 4,1 4,5 TRYGGHET Hur trygg känner du dig på skolan? * * * 1,6 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker andra elever vid enstaka tillfällen? * * * 2,2 Har du någon gång upplevt att någon/några elever har mobbat någon/några andra? * * * 1,7 I vilken utsträckning upplever du att lärare kränker elever vid enstaka tillfällen? * * * 1,7 Har du upplevt att någon lärare har utsatt någon elev för mobbning? * * * 1,3 I vilken utsträckning upplever du att elever kränker lärare vid enstaka tillfällen? * * * 1,8 Har du upplevt att någon/några elever mobbat någon lärare? * * * 1,4 Medel * * * 1,7 5.2.3 Uppföljning Enkäten följs upp genom återkoppling i arbetslagen och klassråden. Skolledningen besöker klasserna i åk 2 och diskuterar utfallet. 10

5.2.4 Åtgärder Resultaten av enkäten indikerar att eleverna är nöjda med det mesta på skolan. I förra årets undersökning angav eleverna att de var missnöjda med elevinflytandet. I årets undersökning har denna siffra åter ökat. Siffrorna i årets enkät har förändrats till det bättre vilket är glädjande. En siffra som har förändrats negativt under en rad år är vad eleverna tycker om skolans tekniska utrustning. Skolan har under flera år satsat på bland annat projektorer i undervisningssalar. En förklaring till att eleverna upplever den tekniska utrustningen som dålig kan vara att man har vant sig vid en hög nivå på teknisk utrustning allmänt i samhället. Skolans datasalar uppdateras med jämna mellanrum men den tekniska utvecklingen gör att den datasal som är på tur att bytas ut alltid kommer att upplevas som gammal. Eleverna i årskurs 1 på NV, SP, OP och HP har utrustats med egna bärbara datorer vilket är en stor satsning på teknik. Detta avspeglar sig dock inte i enkäten eftersom det är elever i åk 2 som har besvarat den. Nytt för i år är att skolan har infogat frågor kring elevernas trygghet i undersökningen. En rad frågor har ställts kring elevernas trygghet och hur de tror att läget gällande de olika diskrimineringsgrunderna ser ut. I enkätsvaren ovan redovisas hur trygga eleverna känner sig. För en mer utförlig genomgång av svaren se skolans likabehandlingsplan. Eleverna känner sig enligt undersökningen trygga på skolan och upplever inte kränkningar i någon hög omfattning. Dessa resultat är glädjande. Tyvärr kan man se att det ändå finns individer som uttrycker att de inte är fullständigt trygga och skolan måste arbeta vidare med sitt förebyggande arbete. Även om resultaten i undersökningen måste betraktas som goda kan vi inte vara nöjda förrän resultaten på frågorna blir 1,0. 11

6 Skolplanens mål 6.1 Utveckling, lärande och kunskap 6.1.1 Egna mål 6.1.2 Insatser Möten mellan karaktärslärare på yrkesprogrammen och lärare i kärnämnen har hållits vid ett flertal tillfällen. Dessa möten har syftat till att skapa en kontaktyta mellan de olika lärargrupperna för pedagogiska diskussioner. Eleverna på yrkesprogrammen klarar som regel sina karaktärsämnen, men har i vissa fall svårt att nå G i kärnämnen. Vid träffarna har det diskuterats vilka möjligheter som finns till samarbeten mellan karaktärs- och kärnämnen för att eleverna ska känna att deras utbildning är en helhet. Olika program har kommit fram till olika projekt. Arbetet har startats och man bör betrakta det som en process som kommer att utvecklas över tid. Skolans geografiska spridning i olika lokaler försvårar samarbetet mellan lärare då de spontana pedagogiska diskussionerna inte uppstår. Därför är det viktigt att skapa denna mötesplats. Lärarna i samhällskunskap och svenska har förändrat sitt arbetssätt för att kunna arbeta mer individanpassat med eleverna på yrkesprogrammen som har haft svårt att klara målen för Samhällskunskap A och Svenska B. Lärarna arbetar som ett team kring elevgrupperna och anpassar uppgifterna efter elevernas behov. Flera arbetslag har fortsatt sitt arbete med studiemotiverande åtgärder som redovisas i kvalitetsredovisningen 2008. Under åter har skolan gjort en satsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Hela skolan har fått tillgång till en webbaserad lärplattform som heter It s Learning. En sådan plattform syftar till att lärare och elever ska kunna kommunicera på ett enklare sätt. Lärarna kan lägga upp sina kurser med lektionsanteckningar, arbetsuppgifter, inläsningsanvisningar med mera så att eleverna hela tiden har tillgång till uppdaterad information om kursen. Systemet ger en överskådlig bild av hur eleven ligger till i kursen. Elever som har svårt att se struktur i kurserna som man läser har en stor hjälp av detta system. Intresset för systemet har varit mycket stort bland lärarna även om alla ännu inte använder det. En annan stor insats inom IKT är att eleverna i åk 1 på SP, NV, HP och OP har fått tillgång till en egen bärbar dator. Datorn lånas av skolan under studietiden och eleven kommer att ges möjlighet att köpa loss den till ett fördelaktigt pris. Att elever har tillgång till en bärbar dator möjliggör, tillsammans med lärplattformen, ett annat arbetssätt som har efterfrågats av lärarna. Eleverna har också möjlighet att arbeta med sina uppgifter på håltimmar och liknande. Flera arbetslag beskriver i sina utvärderingar att olika typer av ämnesövergripande projekt och blockläsning har genomförts med gott resultat. På byggprogrammet genomfördes kärnämneskursen estetisk verksamhet under en vecka. Eleverna arbetade inte med något annat ämne under denna vecka. En lärare från byggprogrammet deltog under veckan och samarbetade med lärarna i estetisk verksamhet. Resultatet av denna intensivläsning var att en större andel elever fick minst betyget G. Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån detta resultat. Upplägget fortsätter och det blir då möjligt att se om det förbättrar resultaten över tid. I flera utvärderingar beskrivs också hur man har arbetat mer aktivt med att få eleverna medvetna om de mål och kriterier som man ska nå i kursen. Inom vuxenutbildningen har arbetet med kartläggningssamtal och validering fortsatt. För att öka elevernas studiemotivation har man tittat på branschens krav för anställningsbarhet. SFI har utvecklat ett system där eleverna själva planerar sin verksamhet för att bli mer delaktiga. Man har också arbetat mer med utvecklingssamtal. 12

6.1.3 Resultat Alla elever når inte målen. Skolans genomsnittliga betygspoäng ligger inte i nivå med rikets. 6.1.4 Analys och lärdomar Enligt skolverkets statistik för 08/09 har skolans genomsnittliga betygspoäng sjunkit från föregående år. Orsakerna till detta är svåra att analysera. Under året 2009 startades en rad större insatser för att förbättra elevernas resultat. Många av de insatser som påbörjades är processer där resultaten kan komma efter en längre tid. Insatserna rör också många elever som går i årskurs 1 och 2 medan betygsresultaten endast visar elever i åk 3. 6.1.5 Åtgärder för förbättringar Flera av de insatser som har startats dels centralt med satsningar på IKT och andra möteskonstellationer och dels inom arbetslagen måste ges tid att utvecklas. Fler lärare behöver utbildas i It s learning för att kunna använda det som ett hjälpmedel. Möten mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare ska fortsätta och förhoppningsvis leda till samarbeten kring delar av kurser. 6.2 Trygghet, normer och värden 6.2.1 Egna mål Alla elever och all personal känner sig trygga 6.2.2 Insatser Under året har elever och personal deltagit i olika aktiviteter som har behandlat värdegrundsfrågor. En aktivitet har varit en temadag om kulturmöten som leddes av Kjell Kampe där eleverna och personalen fick uppleva hur det är att komma till ett annat land genom rollspel. Detta kombinerades med teori kring språk och kulturmöten. Personalen genomgick under året 2008 ett yrkesetiskt seminarium där olika frågor behandlades. Seminariet leddes av representanter från LR och Lärarförbundet. Detta seminarium har följts upp genom diskussioner i arbetslagen. Vid tillfällen där kränkningar, konflikter eller mobbning har uppdagats har resursteamet kopplats in och de arbetar enligt gällande handlingsplaner. De olika arbetslagen har jobbat med frågorna på olika sätt, bland annat genom att stärka teamkänsla, ta upp frågor kring trygghet i utvecklingssamtal och programråd mm. En elevenkät genomförs varje år där skolan undersöker elevernas inställning till kvalitet och andra saker. Som ett led i att få en tydligare bild av elevernas trygghet har denna enkät under året kompletterats med frågor rörande likabehandling. Resultaten redovisas i denna kvalitetsredovisning och i likabehandlingsplanen. SFI har under året genomgått en fortbildning kring främlingsfientlighet och rasism. 6.2.3 Resultat Alla elever och all personal känner sig inte trygga Eftersom vi känner till fall där elever har uttryckt att de inte känner sig trygga är målet ännu inte uppnått. 13

6.2.4 Analys och lärdomar Arbetet med trygghet, normer och värden är något som hela tiden måste aktualiseras. De resultat som vi har sett i undersökningen för åk 2 pekar på att eleverna på skolan känner sig trygga, men att det finns undantag. Skolan agerar när kränkningar eller mobbning uppdagas och har nått goda resultat. Att mäta resultaten av de insatser som har gjorts är vanskligt då man bara kan uppskatta hur situationen skulle se ut om man inte gjort några insatser. I det stora hela utgör skolan en trygg miljö för det stora flertalet, men så länge det finns några som inte upplever skolan trygg måste arbetet fortgå. 6.2.5 Åtgärder för förbättringar Arbetet med trygghet och likabehandling behöver aktualiseras löpande. En åtgärd som planeras är att föra in trygghet som ett stående inslag i utvecklingssamtalen med eleverna. Arbetet med att kartlägga elevernas uppfattning om tryggheten på skolan kommer att fortsätta och ge ett mått som är jämförbart över tid. 6.3 Inflytande och delaktighet 6.3.1 Egna mål Alla elever känner att de har möjlighet att påverka sin studiesituation på olika nivåer. Alla elever tar ansvar för sina studier. Alla elever har kunskap om den demokratiska processen och de demokratiska värderingarna. 6.3.2 Insatser Klassråd hålls regelbundet och där tas frågor som rör den egna klassen upp. Programråd finns på de flesta program även om formerna ser olika ut. Vid dessa råd diskuterar personal och elever olika saker som rör det egna programmet och som inte behöver lyftas till skolkonferens. Elevrådet har under året haft stöd av personal i sitt arbete. Det har ibland varit i form av skolledare och ibland lärare. Elevrådet har under året verkat aktivt och de flesta klasser har representanter med på elevrådsmöten. Representanter från elevrådet deltar också i skolkonferensen där olika frågor lyfts. Elevrådet har varit delaktigt i en dialog med skolbespisningen gällande regler i matsalen. De demokratiska värderingarna och processerna tas upp i samhällskunskapsundervisningen. Dessa frågor utgör ett av de kursmål som eleverna ska nå för att klara kursen. Dessutom har arbetslagen arbetat med värdegrundsfrågor på olika sätt. Det arbete som har genomförts gällande studiemotivation och studieteknik i flera arbetslag bidrar till att eleverna själva tar ett större ansvar för sina studier. Flera arbetslag beskriver hur man har arbetat mer aktivt med att eleverna ska ha en insikt i och förståelse för de kursplaner som gäller. Genom att eleverna blir mer medvetna om kursplanerna ges de möjlighet att påverka undervisningen på ett mer konkret sätt. Detta arbete behöver fortsätta. Arbetet med inflytande och delaktighet utvärderas genom den enkätundersökning som varje år genomförs i åk 2. 14

6.3.3 Resultat Alla elever känner inte att de har möjlighet att påverka sin studiesituation på olika nivåer. Alla elever tar inte ansvar för sina studier. Alla elever har inte kunskap om den demokratiska processen och de demokratiska värderingarna. 6.3.4 Analys och lärdomar Vi kan i enkätundersökningen se att alla elever inte anser att de är delaktiga i att utforma sin egen studiesituation. Man kan därför dra slutsatsen att målen ännu inte nåtts. Det kan dock konstaterats att arbetet med klassråd, programråd och elevråd har gått framåt och gett resultat, bland annat i form av förändringar i studieupplägget på vissa kurser. Flera av arbetslagen beskriver en viss tröghet i att få eleverna att vilja delta i programråd. Diskussionerna tenderar att landa i praktiska frågor istället för de frågor som rör elevernas möjligheter att lättare nå skolans mål. 6.3.5 Åtgärder för förbättringar Vi behöver förbättra elevernas kunskaper om skolans styrdokument för att de själva ska bli medvetna om vilka saker de kan ha inflytande över. Arbetet med studiemotivation ska fortsätta för att alla elever ska ta ansvar för sina studier. Stöd av personal ska fortsättningsvis också ges till elevrådet i sitt arbete. Programrådens roll ska diskuteras för att utveckla dessa. Programråden ska ta upp pedagogiska frågor som rör eleverna och inte bara frågor av praktisk karaktär. 6.4 Skola arbetsliv 6.4.1 Egna mål Då de olika programmen har olika behov av arbete mot näringslivet har skolan inte slagit fast något övergripande mål. Skolan anser att det är viktigt att både elever och näringslivet känner att kontakterna dem emellan är givande. På de yrkesförberedande programmen är detta en förutsättning för skolans verksamhet då eleverna genomför delar av sin utbildning på företag. 6.4.2 Insatser De yrkesförberedande programmen har minst 15 veckors praktik, så kallad APU. Under denna tid ska de testa sina kunskaper i yrkesämnen. Skolan har ett utvecklat samarbete med olika branscher t ex hålls olika rådslag där företrädare för branschen, facken, skolan och eleverna deltar. Skolan deltar i försöksverksamheten för lärlingsutbildning. Denna försöksverksamhet kommer att permanentas i och med den nya gymnasieskolan som sjösätts 2011 om inga politiska beslut ändras. En lärlingsutbildning sker till 50% ute i verksamhet. Vi har två program som idag är lärlingsutbildningar rakt av; omvårdnadsprogrammet och handelsprogrammet. Eleverna gör kurser ute i verksamheten och lärarna stämmer av med handledare kring vilka moment eleven har klarat av. Lärlingsutbildning kan erbjudas på de flesta av våra yrkesprogram. På de studieförberedande programmen har särskilda insatser gjorts för att öka kontakterna med näringslivet och det omgivande samhället. Eleverna på samhällsvetenskapligt och 15

naturvetenskapligt program har varit ute under några dagar för att se hur en arbetsplats som ligger inom deras karaktär kan se ut. Exempel på verksamheter där vi har haft elever är ekonomiavdelningar, teckenspråkstolkning och Gåsgruvan Kalcit. Skolan anser att det är viktigt att eleverna på de studieförberedande programmen också får komma ut i det omgivande samhället och knyta kontakter. Det kan också bidra till en ökad studiemotivation då eleverna får lättare att se mål och användningsområden för sina kunskaper. Elever på den ekonomiska inriktningen ges möjlighet att starta ett så kallat UF-företag. Eleven får under kontrollerade former prova att starta, driva och avveckla ett litet företag. Även elever på andra program ges denna möjlighet som individuellt val. UF står för ung företagsamhet och är en organisation som organiserar detta arbete i samarbete med skolan. 6.4.3 Resultat Skolan har sedan tidigare ett väl fungerande samarbete med ortens företag när det gäller de yrkesförberedande programmen. Resultatet av praktiken för de studieförberedande programmen har fallit väl ut och varit uppskattade av merparen av eleverna. 6.4.4 Analys och lärdomar En del elever på de studieförberedande programmen har uttryckt att de hade önskat en längre praktikperiod. En del hade också svårt att kunna delta i verksamheten och fick mest titta på. Det är alltså olika önskemål som uppstår beroende på vilken praktikplats men har hamnat på. I utvärderingen av de studeiförberedande programmens praktik har det också visat sig att det inte har varit någon återkoppling i den övriga verksamheten. Det hade varit önskvärt att praktiken hade tagits upp mer i de ämnen som eleverna läser. 6.4.5 Åtgärder för förbättringar Verksamheten på de yrkesförberedande programmen kan inte räknas som någon särskild insats utan måste betraktas som en del av utbildningen. Självklart är det viktigt att fortsätta det redan goda samarbete som finns med branscherna och utveckla branschråden. Försöket med praktik på de studeiförberedande programmen ska fortsätta och möjligheterna att utveckla det hela ska ses över. I reformen 2011 anges i utredningen att entreprenörskap ska få ett särskilt stort utrymme i den nya gymnasieskolan. Skolan erbjuder redan idag möjligheten till UF-företag. Skolan har beslutat att delta i ett projekt som ska söka pengar för fortbildning av lärare i entreprenöriellt lärande. 16

7 Övriga mål att granska och utvärdera 7.1 Hälsa och livsstil Arbetet med utbildningen Gränser har fortsatt. Gränser är en utbildning som riktar sig till ungdomarna för att diskutera deras alkoholvanor. Delar av personalen har tidigare genomgått utbildningen och nu har denna fortbildning fortsatt. Skolan kommer att fortsätta utbilda personal tills alla har genomgått utbildningen. De mentorer som har kört programmet med sina klasser har tyckt att det har blivit bra diskussioner. Ett problem har varit att finna tid till att arbeta med eleverna. Alla elever har erbjudits kursen Idrott och hälsa B, men många elever avstår. Byggprogrammets elever har morgongymnastik som eleverna själva ansvarar för att genomföra. Detta har fallit väl ut och lärarna hoppas att eleverna tar med sig denna kunskap ut i yrkeslivet för att förebygga framtida arbetsskador. Andra arbetslag har jobbat med information om rökningens påverkan på kroppen och attitydförändringar när det gäller alkoholvanor. Blockläsning och ämnesövergripande arbetssätt är också en del i att förbättra den psykosociala arbetsmiljön för eleverna då stressen minskar. Tobaksfri duo heter en satsning som drivs av skolhälsovården och som riktar sig till skolelever och vuxna för att främja avhållsamhet från tobak. En skolelev kan anmäla sig tillsammans med en vuxen och lovar då att vara rökfri. Om man håller sig rökfri får man rabatter på olika affärer i kommunen och kan vinna priser, t ex en bärbra dator. 7.2 Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen har under året följts upp med en enkätundersökning. I den undersökning som varje år genomförs i åk 2 har nu frågor om trygghet och elevernas syn på kränkningar enligt diskrimineringsgrunderna införts. Delar av resultaten redovisas i avsnitt 5.2.2. Under året har en temadag arrangerats där lärare och elever fick lyssna till och delta i en simulering av kulturmöten. Föreläsaren heter Kjell Kampe. 7.3 Redovisning av situationen för elever i behov av särskilt stöd samt för barn och elever med funktionshinder För elever i behov av stöd hänvisar vi till verksamhetsberättelse 08/09 för Individuella programmet. Många elever på nationella program får stöd tillsammans med elever på IV. Frågan om åtgärdsprogram har aktualiserats hos personalen. Åtgärdsprogrammet är ett verktyg för att stötta elever med behov av stöd. Skolan har en rutin för hur elever med särskilda behov ska hanteras. En uppföljning av alla elever på skolan som har dyslexi genomförs varje år. För att uppmärksamma elever i behov av stöd genomför skolan varje termin en omdömesskrivning där alla lärare ger en bild av hur det går för deras elever i alla ämnen. Denna följs sedan upp av mentor och skolledning som planerar insatser. Omdömena skrivs digitalt i Omdöme24 och ger en god överblick av elevens studiesituation. 7.4 Redovisning av situationen för elever med annat modersmål än svenska Under slutet av hösten 09 finns behov av modersmålsundervisning. Gemensamma lärare söks för hela kommunens skolverksamhet. 17

För undervisning i svenska som andra språk har vi en lärare i svenska som vidareutbildat sig i svenska som andraspråk inom lärarlyftet. Undervisningen sker i en förberedelseklass och särskild grupp för svenska som andraspråk. Elever som utvecklas i svenska har undervisning i ordinarie grupper. Några elever följer ordinarie klasser och har fått betyg i avslutade kurser. 7.5 Redovisning av situationen för kvinnliga respektive manliga studerande Enligt skolverkets statistik av betygsresultaten för Spångbergsgymnasiet har flickorna bättre resultat än pojkarna (12,5 poäng mot 11,4). Skolan har en struktur där olika program är mansrespektive kvinnodominerade. På yrkesprogram inom traditionellt manliga yrken t ex byggprogrammet eller fordonsprogrammet har vi en stor majoritet pojkar. På barn och fritidsprogrammet, hotell och restaurangprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet har vi en stor övervikt flickor. Flickorna på barn och fritidsprogrammet hade dock lägre genomsnittligt resultat än pojkarna på flera av de yrkesförberedande programmen t ex byggprogrammet och elprogrammet. Våra analyser har visat att eleverna på de yrkesförberedande programmen har lägre betygssnitt än på de studieförberedande och skolan har satt in särskilda insatser för att förbättra resultaten där (se 6.1.2). 8 Gemensamma utvecklingsområden i verksamheten En stor del av det gemensamma utvecklingsarbetet under 08/09 har präglats av en satsning på IT. Vi har valt att utrusta elever på vissa program med egna bärbara datorer och infört användande av lärplattformen It s Learning. Skolverket har påpekat att tillgången på IT i Sveriges skolor borde öka för att förbereda eleverna på dagens krav avseende datoranvändande, informationsinhämtning mm. Forskning från USA och Sverige har visat att elevers läsförståelse och sätt att uttrycka sig har stimulerats av en ökad datoranvändning. Detta arbete är i sin linda och kommer att fortsätta. Det arbete med nätverksbyggande som inletts framförallt med gymnasieskolan i Hällefors, har fortsatt på ledningsnivå. Det har inte gått att få till nya träffar med personalen på de båda skolorna på grund av praktiska orsaker även om ambitionen har funnits. Margareta Johansson T.F verksamhetschef/rektor Thomas Larsson Rektor Pär Nordstrand Vik Rektor 18

Bilaga 1 OMRÅDESPLAN FÖR KVALITETSARBETET FRIVILLIGA SKOLFORMER Kravet på kvalitetsredovisning finns beskrivet i förordning. Till vår hjälp finns Allmänna råd från Skolverket att tillgå. Kvalitetsarbete = en process med ständiga små förbättringar av vår verksamhet. Områdesplanen är tänkt att ge riktlinjerna för hur olika delar i förbättringsarbetet bygger en helhet. Arbetet ger så småningom ett resultat som kan beskrivas i Frivilliga skolformers kvalitetsredovisning. Struktur Arbetsplaner, övergripande och för varje arbetslag leder till ett strukturerat förbättringsarbete. Under arbetets gång krävs regelbunden avstämning, för arbetslaget och hela kollegiet. I slutet av vårterminen och höstterminen utvärderas planen. Utvärderingen av planen utgör en del av Frivilliga skolformers kvalitetsredovisning som sammanställs av rektor i december/januari. Arbetsplaner Varje arbetslag formar en arbetsplan för arbetsåret = kalenderåret. Planen beskriver vilka strävansmål och uppnåendemål arbetslaget vill nå. Målen skrivs för eleverna och ska vara möjliga att utvärdera. Struktur för arbetsplanen ges i Gemensamma riktlinjer för kvalitetsarbetet i skolor och förskoleverksamhet. Skolledningen formar en arbetsplan för hela skolområdet. Planen består av en beskrivning av övergripande mål för hela verksamheten samt en sammanställning av arbetslagens mål. Arbetet under läsåret Arbete med allt från framtagande av arbetsplaner inför ett kalenderår, genomförandet, utvärdering och så småningom kvalitetsredovisningen beskrivs i bifogade mall. Elevinflytande Enligt förordningen och Allmänna råd är det mycket viktigt att ge eleverna möjlighet att ha inflytande i processen. Lämpliga forum kan vara elevrådet, klassråd, representation i arbetslaget etc. Margareta Johansson 19

Bilaga 2 ÅRSPLAN FÖR KVALITETSARBETET FRIVILLIGA SKOLFORMER Datum för respektive verksamhet anges för varje år i separat kalendarie. DECEMBER 1arbetslagsmöte avstämning JANUARI Rektor överlämnar KR för föregående år till FC KR publiceras på skolans hemsida NOVEMBER 1arbetslagsmöte avstämning Utvärdering av årets prioriterade område lämnas till rektor FEBRUARI 1 arbetslagsmöte avstämning MARS 1 arbetslagsmöte avstämning OKTOBER 1 arbetslagsmöte avstämning SEPTEMBER ½-1 studiedag för redovisning av förslag till nästkommande års prioriterade områden APRIL 1 arbetslagsmöte avstämning 1 studiedag för utvärdering av innevarande års arbetsplan (delutvärdering) MAJ 1 arbetslagsmöte avstämning AUGUSTI 1 studiedag arbetslagsvis för planering av arbetet under läsåret ½-1 studiedag arbetslagsvis för brainstorming om nästkommande års prioriterade område JUNI 1 studiedag arbetslagsvis för komplettering av utvärdering Arbetslagen lämnar in delårsutvärdering av arbetsplanen till skolledningen 20