Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Lika beskattning av dieselbränsle inom vattenbruk, skogsbruk och jordbruk Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi. I sak anges förslaget innebära att dieselbränsle som används i skepp och båtar i yrkesmässig jordbruks- och vattenbruksverksamhet ska beskattas på samma sätt som dieselbränsle som används i arbetsmaskiner inom de angivna sektorerna. Det anges att i nuläget beskattas dieselbränsle som används i skepp och båtar högre än sådant som används i arbetsmaskiner. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget I remissen anges som skäl för förslaget bland annat följande. Många av de transporter som sker inom yrkesmässig jordbruks-, skogsbruk och vattenbruksverksamhet är sådana att de anses ske för privat ändamål enligt definitionen i lagen om skatt på energi. Därför kan de inte ske med skattebefriat bränsle. Vattenbruksföretag anges konkurrera på samma marknad som yrkesfiskare och skillnaden i skattenivå anges innebära en konkurrensnackdel för vattenbrukarna. Vidare anges att det enligt EU:s direktiv om energiskatter är möjligt att tillämpa en nedsatt skattenivå för bränsle som förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet samt att det inte finns några tungt vägande skäl att behandla dieselbränsle som används i arbetsmaskiner på ett förmånligare sätt än sådant bränsle som används i skepp och båtar i verksamheten. Regelrådet finner redovisningen av syftet med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen saknas en redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd. I den redovisning som lämnas av förslaget anges information om olika sätt Postadress Webbplats E-post 1/5
som skattenedsättningen kommer att tillämpas beroende på skillnader i förutsättningar för skepp och båtar. Regelrådet finner att även om viss information finns om olika lösningar som väljs beroende på skillnader i förutsättningar mellan skepp och båtar är detta inte tillräckligt för att Regelrådet ska anse att remissen innehåller en tydlig redovisning av alternativa lösningar för att nå målet. Regelrådet kan sluta sig till att den troligaste effekten av om ingen reglering kommer till stånd blir att de problem som har tagits upp bland skälen till förslagen kommer att bestå. Eftersom situationen för berörda verksamheter i utgångsläget är relativt tydligt beskriven anser Regelrådet att avsaknad av tydlig redogörelse i konsekvensutredningen av vad effekten blir om ingen reglering kommer till stånd är en mindre allvarlig brist. Det hade emellertid varit önskvärt med en tydligare redovisning även av detta. Regelrådet finner redovisningen av alternativa lösningar bristfällig. Regelrådet finner redovisningen av effekter om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Remissen innehåller en utförlig redogörelse för EU-rätten på området. Det finns också en redovisning av hur förslaget förhåller sig till såväl energiskattedirektivet som annan unionslagstiftning. Det anges att förslaget innebär en tillämpning av en befintlig möjlighet enligt EU-rätten att tillämpa en nedsatt skattenivå som inte tillämpas i utgångsläget. Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Det anges att ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Vidare redogörs för övergångsbestämmelser. I remissen finns uppgifter om krav på offentliggörande och information som åligger medlemsstaterna i vissa fall. Däremot saknas uppgifter om det finns behov av speciella informationsinsatser till de företag som berörs av förslagen som lämnas och i sådant fall hur dessa ska tillgodoses. Regelrådet kan sluta sig till att de föreslagna övergångsbestämmelserna syftar till att skapa bättre förutsättningar för företag att anpassa sig till reglernas införande på ett bra sätt. Det hade likväl varit önskvärt om det tydligare hade angetts om valet av tidpunkt i någon mån har gjorts med tanke på företagens förutsättningar och i sådant fall på vilket sätt. Bristen är inte att se som allvarlig i detta fall. Att redovisning av behov av speciella informationsinsatser helt saknas är däremot en väsentlig brist. Regelrådet finner redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande godtagbar. Regelrådet finner redovisningen av behov av speciella informationsinsatser bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att förslaget påverkar vattenbruksföretag och jordbruks- eller skogsbruksföretag som använder båt eller skepp i verksamheten. Det anges att förslaget bedöms få störst inverkan på vattenbruksföretagen. Det anges finnas ca 100 aktiva vattenbruksföretag som använder skepp eller båt. När det gäller jord- och skogsbruksföretag anges i redovisningen av offentligfinansiella effekter att omfattningen av användningen av skepp och båtar är okänd men uppskattas vara liten. Information saknas helt om företagens storlek. Postadress Webbplats E-post 2/5
Regelrådet konstaterar följande. När det gäller företagens antal har detta beskrivits men enbart i den mån det gäller vattenbruksföretag. När det gäller skogs- och jordbruksföretagen finner Regelrådet att den information som lämnas är svårtolkad. Det är oklart vilka åtgärder som förslagsställaren vidtagit för att få en uppfattning om hur omfattande verksamheten är och även vad som ligger till grund för uppskattningen att den är liten. Eftersom en tydlig bild ändå ges av vattenbruksföretagen anser Regelrådet att redovisningen av berörda företags antal är godtagbar trots denna brist. Att det helt saknas information om företagens storlek är emellertid en avgörande brist. Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån antal och bransch godtagbar. Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån storlek bristfällig. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Det anges i konsekvensutredningen att den administrativa bördan inte borde bli särskilt omfattande för de aktörer som använder båtar med omärkt dieselbränsle, eftersom återbetalningen av skatt kommer ske på samma sätt som idag görs avseende dieselbränsle i arbetsmaskiner. Vidare anges att bördan inte heller bedöms öka för de aktörer som använder skepp eller båtar som får använda märkt dieselbränsle eftersom de behåller samma skattskyldighet som de har idag men får göra avdrag på koldioxidskatten med drygt 1400 kr per kubikmeter dieselbränsle. Regelrådet konstaterar att det i detta fall anges att effekten på administrativa kostnader blir liten och de faktorer som förslagsställaren anser talar för detta. Regelrådet finner att det anges att nedsättningen av skatt är förenad med visst uppgiftslämnande. Även om det är möjligt att kostnaden för detta är begränsad menar Regelrådet att det faktum att ett nytt moment av uppgiftslämnande för företagen tillkommer motiverar att någon form av beräkning eller av kostnaden för detta borde ha gjorts. Att det inte finns någon form av beräkningar av detta slag gör att redovisningen inte kan ses som fullständig. Såvitt Regelrådet kan bedöma borde förslaget även kunna påverka företag i olika utsträckning beroende på deras storlek eftersom även en liten kostnadsförändring troligen får större betydelse för ett mindre företag än ett större. Att uppgifter om företagens storlek saknas medför att det inte blir möjligt för Regelrådet att få någon uppfattning om detta. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på berörda företags administrativa kostnader bristfällig. Andra kostnader Det anges att en tidigare förändring som trädde i kraft i juli 2015 beräknas leda till att ett genomsnittligt vattenbruksföretag som har båt eller skepp får betala ca 20000 kr mer i skatt per år. Den nu föreslagna ändringen anges medföra att det genomsnittliga vattenbruksföretagets skatt minskas med ca 5000 kr per år. Det anges inte vara klarlagt hur förändringen fördelas mellan vattenbruksföretagen utan uppskattningen baseras på ett genomsnittligt företag. När det gäller jordbruks- och skogsbruksföretag anges den tillkommande möjligheten att även få återbetalning av koldioxidskatten på dieselbränsle som används i båtar som emellertid inte har kunnat kvantifieras eftersom omfattningen av fartygsanvändningen i de aktuella verksamheterna inte är känd. Regelrådet finner det värdefullt att förändringen i skattekostnader har uppskattats för ett genomsnittligt vattenbruksföretag. Det ger i vart fall en möjlighet för Regelrådet att få en uppfattning om Postadress Webbplats E-post 3/5
storleksordningen på kostnadsminskningen även om en tydligare bild av förslagets effekter på företagens andra kostnader i och för sig hade varit önskvärd. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på berörda företags andra kostnader godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen saknas uppgifter om påverkan på konkurrensförhållandena. Som har refererats ovan anger förslagsställaren i skälen för förslaget att dagens utformning av lagstiftning påverkar konkurrensförhållandena. Mot denna bakgrund finner Regelrådet det rimligt att anta att en avsikt med förslaget är att minska den negativa påverkan på konkurrensförhållandena som finns i utgångsläget. Om så är fallet borde detta ha angetts i konsekvensutredningen eller på annan plats i remissen. När förslagsställaren tydligt nämner effekter som dagens regler har på konkurrens bland skälen för förslaget till ändrade regler anser Regelrådet att det vore högst motiverat att redogöra tydligt för vilka effekter förslagsställaren vill nå med den ändrade lagstiftningen i just detta avseende. Att så inte sker är enligt Regelrådet en brist. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges ingen påverkan på företagen i andra avseenden. Regelrådet anser att om bedömningen är att regleringen saknar påverkan på företagen i andra avseenden bör detta i princip anges och motiveras. Regelrådet har emellertid i sin granskning inte heller kunnat finna något som talar för att det skulle finnas en sådan påverkan. Regelrådet finner redovisningen av regleringen påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Inget anges i konsekvensutredningen om särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. På annan plats i remissen anges emellertid att nedsättningen kommer att åstadkommas på olika sätt för skepp och båtar. Regelrådet konstaterar följande. Det skulle kunna finnas en viss samvariation mellan användningen av fartyg av olika storlek och företagens storlek, eller i vart fall omfattningen av den verksamhet som förslaget berör i ett företag. Den information som ges i remissen medger emellertid inte Regelrådet att dra några slutsatser om sådana aspekter eller annat som rör om särskilda hänsyn tagits till små företag. Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Sammantagen bedömning Regelrådet finner att konsekvensutredningen i ett antal avseenden håller tillräcklig kvalitet. Det gäller exempelvis förslagets syfte och överensstämmelse med EU-rätten. Det finns emellertid också ett antal avseenden där Regelrådet finner brister i redovisningen. Det gäller exempelvis enligt redovisningen av berörda företags storlek, påverkan på konkurrensförhållanden och särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Sammantaget finner Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Postadress Webbplats E-post 4/5
Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 14 april 2016. I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Claes Norberg, Lennart Renbjer, Lars Silver och Marie- Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Per Högström. Pernilla Lundqvist Ordförande Per Högström Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5