Miljöaspektlista för Kulturvård Mariestad

Relevanta dokument
Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet

Antal publika aktiviteter med inslag av miljö och hållbar utveckling vid fakulteten.

Miljöhandboken för Göteborgs universitet

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Upprättad av institutionens ledningsgrupp. Handlingsplanen kommer att följas upp halvårsvis. Ansvarig för genomförande

Rektors uppdrag till fakultetsnämnden inom området miljö och hållbar utveckling

Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper 2012

SVEN LOVÉN CENTRUM FÖR MARIN INFRASTRUKTUR MILJÖREDOVISNING Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marin infrastruktur 2016

OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET

Fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling år

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Miljömål och handlingsplan för Sahlgrenska akademin

OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET

Institution Medicin arbetar med att integrera aktivitetslistan för miljö och hållbarhetsarbetet i institutionens verksamhetsplan.

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling 2017

Miljöhandlingsplan 2012

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Samhällsvetenskapliga fakulteten. Dnr M 2011/3 Fastställd av SFN

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Samhällsvetenskapliga fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING Samhällsvetenskapliga fakulteten

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling 2018

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Miljöpolicy Miljöpolicy

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Miljöhandboken för Göteborgs universitet Beslutad av: prefekt Bosse Lagerqvist Dnr: M2016/15 Gäller för år: 2017

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper 2013

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Miljöprogram , Region Gävleborg

Aktivitetslista för miljö och hållbarutveckling 2019

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Miljöledning vid Göteborgs universitet hur påverkar vårt miljöledningssystem laboratoriearbetet?

Göteborgs universitets miljöaspektbedömning 2012

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

Handelshögskolans handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Minnesanteckningar för miljörådsmöte

Mottagare: Universitetsdirektör

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöprogram

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Utformning av miljöledningssystem

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Miljömål för Luleå tekniska universitet

InItIatIvet för. miljö ansvar

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Miljöledning vid Göteborgs universitet

4.6 Ledningens genomgång 4.6 Ledningens genomgång Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Antal bilagor: Sidor: 4.6.SA1.RD12 Redovisande dokument 5 7

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för att miljölagen efterlevs och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Uprättad av SA s miljöråd

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling

Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet

CSR. Hållbarhet på WH Bolagen

Transkript:

Miljöaspektlista för Upprättad : Upprättad av : Maria Henje MH, Lasse Larsson LL, Nils-Eric Anderson NEA Fastställd : 2011-11-01 av prefekt Ola Wetterberg Diarienummer :.. Miljöhandbokens dokumentnummer : 4.3.1.1 1 ( 11 )

1 Forskning och utbildning Att verka för det hållbara 1samhället är en av kärnpunkterna i universitetets strategiska profil. I miljöpolicyn fastställs vidare att universitet målsättning är att vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling. FN har utropat 2005-2014 som dekad för utbildning och lärande för hållbar utveckling och Sverige har vid upprepade tillfällen uttalat en målsättning att vara ledande inom arbetet. Omskrivningen av högskolelagen den 1 februari 2006 var ett led i denna strävan. I den nya lydelsen fastslås att högskolorna skall främja hållbar utveckling i sin verksamhet. & miljöpåverkan Positiv Universitetet skall öka forskningen inom hållbar utveckling. Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Fakulteten skall öka forskningen inom hållbar utveckling. Fakulteten skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Arbeta för att fokus på hållbar utveckling ökar i hantverksprogrammen Delkursbeskrivningar som upprättas skall få en särskild rubrik där hållbar utveckling och miljöaspekter beaktas Antal kurser med innehåll av miljö och hållbar utveckling vid fakulteten som är märkta i kurskatalogen. 60 % av delkursbeskrivningarna skall innehålla skrivningar kopplade till institutionens miljömål 2 ( 11 )

2 Samverkan med omgivande samhället Många institutioner driver sin verksamhet i tät samverkan med det omgivande samhället och arrangerar och deltar varje år i en stor mängd aktiviteter utanför den akademiska världen. De publika arrangemangen växlar i sin karaktär, allt från öppna föreläsningar och debattartiklar till utställningar och publik besöksverksamhet. Miljöportalen (www.miljoportalen.se) är en populärvetenskaplig webbplats som presenterar forskning om miljö och hållbar utveckling, vid universitetet och Chalmers, på ett överskådligt och lättförståeligt sätt. & miljöpåverkan Positiv Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. Universitetet ska erbjuda det omgivande samhället två publika aktiviteter inom hållbar utveckling om dagen. Fakulteten skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom miljö och hållbar utveckling. Information om vår forskning och utbildning inom miljö och hållbar utveckling ska spridas till allmänheten genom minst 75 publika aktiviteter per år. Minst en aktivitet om året genomförs där allmänheten bjuds in. Detta tillfälle tas tillvara och information om institutionens profil och engagemang för hållbar utveckling redovisas och kommuniceras. Antal publika aktiviteter med inslag av miljö och hållbar utveckling vid institutionen. Antal press releaser om institutionens forskning och utbildning om miljö och hållbar utveckling. 3 ( 11 )

3 Studentmedverkan Studenterna är våra viktigaste miljöaspekter. Den kunskap och den insikt om miljö och hållbar utveckling de har, eller inte har med sig ut i arbetslivet kan ha en mycket stor inverkan på samhället i framtiden. Det blir en mycket viktig uppgift att engagera studenterna i miljöarbetet. & miljöpåverkan Positiv Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling tillsammans med studenterna. Fakulteten ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom miljö och hållbar utveckling med studenterna. Institutionen ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom miljö och hållbar utveckling med studenterna. Antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom miljö och hållbar utveckling med studenterna. Fakulteten ska arbeta för att öka studenternas medvetenhet om miljö och hållbar utveckling. Institutionen ska arbeta för att öka studenternas medvetenhet om miljö och hållbar utveckling. En miljögrupp med engagerade studenter har startats upp under hösten -11 4 ( 11 )

4 Kompetensutveckling Kunskap om miljöledningsarbetet är en viktig hörnsten i arbetet med att införliva miljöarbetet i all verksamhet. Miljöutbildningar för universitetets personal har kontinuerligt genomförts sedan certifieringen enligt ISO 14001 och EMAS initierades 1998. Kompetensbehovet för olika personalkategorier identifieras fortlöpande, och uppdateras årligen. Grundläggande miljökurser, temadagar och skräddarsydda utbildningar anordnas varje år. Sammantaget ca 700 personer vid fakulteten har med sina färdigheter, kunskaper och erfarenheter en stor möjlighet att i positiv mening påverka miljön, och bidra till minskad miljöpåverkan. Positiv Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall säkerställa att 10 procent av totala antalet anställda årligen deltar i kompetensutveckling inom hållbar utveckling. Samtliga teknik /laboratorieansvariga skall ha genomgått särskild kompetensutvecklingskurs inom miljö och hållbar utveckling. Samtliga i ledande befattning med personalansvar skall ha gått en miljöledningsutbildning. 5 % av totala antalet anställda ska årligen delta i kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling. Utbilda personal och studenter genom särskilda kurser och seminarier i hållbar utveckling Antalet anställda som deltagit i kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling. 5 ( 11 )

5 Resor Resor är en av universitetets största utgiftsposter och har stor inverkan på den globala uppvärmningen. Genom att välja miljövänliga sätt att resa kan belastningen på omgivningen minskas betydligt. Att använda video- och datakonferenser är effektiva sätt att minska miljöpåverkan. Resor och transporter där fossila bränslen används, bidrar huvudsakligen till klimatpåverkan, försurning och övergödning av vatten och mark, luftföroreningar i tätorter, skapande av marknära ozon och nyttjande av ändliga resurser. Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Fakulteten skall minska utsläppen av CO2 från resor och transporter i tjänsten med 10 % till 2013 jämfört med 2009. Minska antalet resor med bil till förmån för resor med tåg och/eller buss Andel tjänsteresor med tåg relativt personbil. Mängd utsläpp i CO2 ekvivalenter från tjänsteresor. 6 ( 11 )

6 Energianvändning Många institutioner arbetar aktivt och konkret med att minska sin energiförbrukning bland annat genom att uppmana till att släcka belysningen, stänga dragskåp och stänga av datorerna när de inte används. Tyvärr är det fortfarande svårt på många håll att kunna mäta den egna energiförbrukningen. Då denna kostnad är en del av den fasta hyreskostnaden. De stora energislukarna inom institutionerna står uppvärmning, och komfortkyla, samt användning av dragskåp, punktutsug, klimatkammare, kylrum och växthus för. Vi använder också mycket diesel och bensin till fartyg, båtar och bilar. Om vi använder energin effektivare och byter till förnybara energikällor kan vi minska användning av fossila bränslen. Användning av fossila bränslen bidrar till klimatpåverkan, försurning och övergödning av mark samt nyttjande av ändliga resurser. Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med 2008. Universitetet skall år 2015 enbart använda el och värme från förnybara energikällor. Elförbrukningen inom fakulteten skall minska med 5 % till 2013 jämfört med 2009. Minska elanvändning och värmeförbrukning. Förbrukad elenergi i kwh Förbrukad värmeenergi i kwh 7 ( 11 )

7 Inköp och upphandling Inköp och upphandlingar vid Göteborgs universitet uppgår till cirka en miljard kronor varje år. Inköpare är nyckelpersoner i en organisations hållbarhetsarbete och kan utöva stort inflytande på leverantörer, genom att ställa krav vid upphandlingar och inköp. Användning av varor och tjänster samt omhändertagande av avfall bidrar till miljöpåverkan i form av klimatpåverkande gaser, försurning och övergödning av vatten och mark, nyttjande av mark, vatten och ändliga resurser, samt brutna kretslopp i form av avfall och miljöfarliga restprodukter. Universitetet skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Fakulteten skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Institutionen skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Antal inköpare som fått information om inköp med sociala, etiska och miljömässiga krav. 8 ( 11 )

8 Avfall och källsortering Det nationella målet tar fasta på att den totala mängden avfall ska minska, att avfallet ska bli mindre farligt, och att farligt avfall skall omhändertas på ett betryggande sätt. I Sverige, liksom i EU, gäller den s k avfallshierarkin. Den innebär att man i första hand ska förebygga, att avfall överhuvudtaget uppkommer. Det avfall som trots detta uppkommer ska vara så ofarligt som möjligt. I andra hand ska avfallet återanvändas, materialåtervinnas, eller utnyttjas i energiproduktion. Omhändertagande av avfall bidrar till miljöpåverkan i form av klimatpåverkande gaser, försurning och övergödning av vatten och mark, nyttjande av mark, vatten och ändliga resurser, samt brutna kretslopp i form av avfall och miljöfarliga restprodukter. Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Fakulteten skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 % till 2013 jämfört med 2009. Institutionen skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 % till 2013 jämfört med 2009. Andelen avfall till energiutvinning Andelen avfall till materialåtervinning 9 ( 11 )

9 Farliga kemikalier Kemikaliehanteringen är väl fungerande inom fakulteten. Ändå finns skäl att prioritera arbetet med en ständigt förbättrad kemikaliehantering då det är ett nationellt miljömål, samt prioriterat område för universitetets miljöarbete. Kemikalier som det enligt kemikalieinspektionen är särskilt angeläget att begränsa eller stoppa finns vid institutionerna. Kemiska produkter tillverkas och används i allt större antal och mängder. Hälso- och miljöriskerkan uppstå vid hantering av kemikalier, men även när kemiska ämnen sprid från produkter, dels när de används, dels när de blir avfall. Vissa kemiska ämnen har särskilt farliga egenskaper, cancerframkallande, skada arvsmassan, skadliga för fortplantningen, ackumuleras i näringskedjorna. Användning av kemikalier laboratorieverksamhet, ger effekter på miljön i form av uttunning av ozonskiktet, påverkan genom metaller och organiska miljögifter, brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter. Universitet skall minska antalet förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i PRIOdatabasen med minst 15procent till 2015 jämfört med 2009 års resultat. Fakulteten skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i PRIOdatabasen med minst 15 % jämfört med 2009 års resultat. Institutionen skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i PRIOdatabasen. Antal evenemang som genomförs för att öka kunskap och medvetenhet hos anställda och studenter om kemikalier och farligt avfall. Antal tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kemikalier i KLARA inom Institutionen relativt andra. Antal PRIO ämnen registrerade i KLARA inom Institutionen. 10 ( 11 )

11 Miljörisker Inom Göteborgs universitet finns risk för att olika incidenter i form av olyckor, brand, sabotage och utsläpp inträffar som kan påverka människor, djur och miljö negativt. Miljörisker är ett område som tidigare inte har funnits med i handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling. Området identifierades som en betydande miljöaspekt först under år 2009. Universitetet har en väl fungerande katastrofberedskap som kan bistå polis och räddningstjänst med information om en allvarlig incident skulle inträffa Risk för olyckor, brand eller utsläpp kan medföra betydande miljöpåverkan till luft, vatten och mark. Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Fakulteten skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Fakulteten skall också minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Institutionen skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Institutionen skall också minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Antal anmälda incidenter/olyckor med miljöpåverkan 11 ( 11 )