Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL
Det går bra nu!
Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017
Faktisk och potentiell sysselsättning Miljoner timmar per kvartal Ekonomirapporten maj 2017
Realt skatteunderlag minskar per invånare 2018-2020
Skiftet
Procentuell ökning av antalet invånare 20-64 år och de demografiska kraven
Demografiska krav och arbetade timmar i den svenska ekonomin 1980-2050 Genomsnittlig årlig procentuell förändring 1980-2015 2015-2030 2030-2050 Demografiska krav 0,5 1,4 0,6 Antal arbetade timmar 0,5 0,5 0,3
125 120 115 110 105 Utveckling av försörjningsbörda olika perioder (index= 100: 1980 och 2010) Barn och gamla relativt invånare i åldern 20-64 100 2010 År 2015 År 2020 År 2025 År 2030 År 2035 År 2040
Försörjningskvot i olika kommuner Utjämningssystemet? 140% 130% 120% Försörjningskvot 110% 100% 90% 80% 70% Bjurholm Pajala Åsele Borgholm Rättvik Riket Lund Göteborg Stockholm Sundbyberg Solna 60% 50% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Befolkningen 20-64 år Procentuell förändring
Andel utrikes födda av totalbefolkningen Procent
Utrikes föddas bidrag till behoven och till antalet sysselsatta Bidrag i procentenheter till sammantagen förändring
Hur gör man ekonomiska prognoser på lång sikt?
Ungefär så här. Utbudet styr (dvs hur många kan/vill arbeta), inte efterfrågan (t.ex. exporten) Oförändrat offentligt åtagande Befolkningsprognos styr arbetsutbud och sysselsättning, dvs normalt oförändrad sysselsättningsgrad i olika åldrar etc Ibland görs scenarier med förlängt arbetsliv Ibland antas att medelarbetstiden minskar efter historiskt mönster Produktivitetsökning i näringslivet med ca 2 procent per år Reallöner och disponibel inkomst ökar i samma takt Vi blir rikare och rikare. Verksamheten i kommuner och landsting Kostnaderna ökar i takt med den demografiska utvecklingen, vissa scenarier innehåller dock förbättrad hälsa för äldre
Wagners lag (1835 1917) I takt med ökat välstånd efterfrågar människor mer välfärd
Utvecklingen av välfärdstjänster, resurser och befolkning Total utveckling för vård, skola och omsorg
Fler tror att det satsades mer resurser förr i tiden än idag. Vilket av följande år tror du att svenska kommuner och landsting satsade mest resurser på några av sina verksamheter? % Bas: Totalt 1162 ip.
Det går inte ihop! SKL: Allt annat lika uppstår ett gap av en kostnadsutveckling med demografi plus 1 procent som motsvarar fullständigt orimliga skattehöjningar fram till 2050. Gapet motsvarar en ökning av veckoarbetstiden till 48 timmar till år 2050! Även om kostnaderna endast ökar i takt med demografin uppstår ett betydande gap till år 2030. Därefter är utvecklingen dock mer hanterbar. Finansdepartementet (2015 års långtidsutredning): Växande underskott i de offentliga finanserna. Skattekvoten skulle behöva höjas från 43 procent 2014 till närmare 48 procent 2060. Konjunkturinstitutet (hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna 2016): Dagens skatter kan inte finansiera ett bibehållet offentligt åtagande. Långsiktig hållbarhet kräver minskade utgifter eller högre skatter i framtiden.
Baumols dilemma Den ekonomiska tillväxten ökar utrymmet för privat finansierad konsumtion Utrymmet för skattefinansierade tjänster ökar inte lika mycket, trots ekonomisk tillväxt William J Baumol, född 1922 Skälet är att de offentliganställdas löner ökar i samma takt som på övriga arbetsmarknaden och att produktiviteten i den kommunala verksamheten (personalintensiv tjänstesektor) inte kan växa i samma takt som i näringslivet
Hur löser vi det här?
Troligtvis en kombination av åtgärder Effektiviseringar kommer att krävas. Vad kan t.ex. digitaliseringen bidra med? Fler arbetade timmar, t.ex. bättre integration, längre arbetsliv etc. Vår sektors finansiering behöver prioriteras av staten, och statens bidrag och styrning måste underlätta effektivisering. Skattehöjningar. Nya skattebaser? Ökade möjligheter till avgiftsintäkter? Avgränsning av det offentliga uppdraget? Strukturförändringar som t.ex. kommunsammanslagningar?
Reservbilder
Återstående medellivslängd för 65-åringar 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Män Kvinnor
Utträde ut arbetsmarknaden? Inträde i arbetsmarknaden? 65 64 63 62 61 60 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Män Kvinnor Totalt