Arbetsmarknadspolitik och ekonomi

Arbetsmarknadspolitik och ekonomi Kursen ingår i Studie- och yrkesvägledarprogrammet, Termin 4, men ges också som fristående kurs vid Institutet för social forskning, Arbetsmarknadskunskap med management. Kursen ges en gång om året, som campus- och som distanskurs. Kursansvarig: Tomas Korpi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, Södra huset, F912, 08-16 31 49, tomas.korpi@sofi.su.se. Kursbeskrivning Syfte Kursens övergripande syfte är att ge en förståelse för hur arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitiken och ekonomiska sammanhang mera allmänt analyseras inom nationalekonomi. Vi kommer att behandla grundläggande begrepp, teorier och modeller inom arbetsmarknadsekonomin, liksom deras användning. Mera specifikt så behandlar kursen arbetsmarknadspolitikens möjligheter att begränsa arbetslösheten på både individuell och samhällelig nivå, där vi med arbetsmarknadspolitik menar åtgärder som olika former av bidrag, vägledning, och fortbildnings- och sysselsättningsprogram. I det sammanhanget kommer vi också att diskutera hur arbetsmarknadspolitiken förhåller sig till övriga delar av den ekonomiska politiken, närmare bestämt hur den kan ingå som en komponent i försöken att uppnå andra ekonomiska mål som låg inflation och hög tillväxt. Dessutom förmedlar kursen insikter i principerna på vilka den svenska arbetsmarknadspolitiken är baserad, d.v.s. vilka föreställningar som ligger bakom utformningen av ersättningssystem och av programmen. Kursen ger m.a.o. en bred introduktion till aktuella diskussioner kring arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken generellt. Den erbjuder en möjlighet att analysera för- och nackdelar med arbetsmarknadspolitikens olika komponenter, t.ex. olika former av vägledning, coachning och förmedling, samt att sätta dem i ett större ekonomiskt och politiskt sammanhang. Lärandemål Målet är att man efter genomgången kurs skall kunna förstå nationalekonomiska analyser av utvecklingen av den svenska arbetsmarknaden. Man skall t.ex. kunna ta del av ekonomiska analyser i tidningar och TV, och kunna diskutera vägledningens roll i den ekonomiska politiken. Man skall dessutom förstå vad som ligger till grund för arbetsmarknadspolitikens utformning. För att uppnå detta övergripande mål finns ett antal delmål. Man skall således ha: Kunskap om begrepp och modeller. Ekonomiska diskussioner innehåller en mängd facktermer, och känna till betydelsen av centrala begrepp är en viktig del av kursen. Vi kommer därför att gå igenom vad man vanligen menar med begrepp som arbetslöshet, men också peka på alternativa definitioner. Nationalekonomisk analys, också arbetsmarknadsekonomisk, bygger dessutom på ett antal central idéer om hur människor och företag agerar, idéer som sedan används som byggstenar i olika 1

modeller av hur ekonomin kan fungera. Dessa idéer sammanfattas med särskilda begrepp, t.ex. marginalnytta, som det därför är viktigt att känna till. Kunna använda begreppen och idéerna i enskilda analyser. Begreppen används för att konstruera förenklade modeller av hur ekonomin fungerar, t.ex. modeller av företags anställningsbeslut. I modellerna anges hur olika faktorer antas vara relaterade till varandra, och med hjälp av modellerna kan man analysera vad som kan bli konsekvensen av en förändring i någon av faktorerna. Det kan t.ex. gälla hur arbetsgivares efterfrågan på olika typer av arbetskraft är beroende av hur den ena gruppens löner förhåller sig till den andra gruppens, och vad som händer om lönen för en grupp subventioneras. Att förstå och kunna genomföra enklare analyser med den här typen av modeller är en central del av kursen. Undervisning För att nå dessa mål inleds kursen med föreläsningar på temat nationalekonomisk analys mera allmänt. I dessa, och i den angivna litteraturen, presenteras det nationalekonomiska sättet att analysera, ett angreppssätt som kan appliceras på vitt skilda fenomen. Här begränsar vi oss dock till arbetsmarknaden, och börjar med att gå igenom teorier om hur priser sätts på en marknad. Detta innebär att vi diskuterar lönebildningen på arbetsmarknaden, d.v.s. vilka faktorer som inverkar på den allmänna lönenivån. Centralt är då givetvis efterfrågan och utbudet av arbetskraft, eller vilken typ av och hur mycket arbetskraft som arbetsgivarna söker samt vilka som söker arbete och hur mycket. Därefter diskuterar vi vad som leder till att efterfrågan och utbud inte stämmer överens, dvs. att vi för det mesta har ett utbudsöverskott i form av arbetslöshet. De avslutande föreläsningarna behandlar sedan olika försök att förhindra eller begränsa arbetslöshet. Vi går först igenom vilka skilda ekonomisk-politiska mål som har satts upp, samt hur de förhåller sig till varandra. En viktig fråga är här om de olika målen kan tänkas stå i motsättning till varandra, d.v.s. om vi måste välja mellan dem. Sedan går vi in på olika makroekonomiska åtgärder innan vi avslutar med en diskussion av arbetsmarknadspolitiken. En mer utförlig beskrivning av de olika föreläsningarna återfinns i föreläsningsplanen. Kursen kommer att innebära en mängd nya begrepp, och det är dessa begrepp och hur de används som står i fokus på föreläsningarna. För att öka förståelsen är det emellertid viktigt att man själv får prova på att använda de här analysverktygen, och det är syftet med seminarierna och seminarieuppgifterna. Utifrån övningsuppgifter ges här tillfälle att analysera konkreta problem, där uppgifterna först löses i smågrupper och sedan gemensamt. Till seminarierna kommer deltagarna på både campus- och distanskursen att arbeta i arbetsgrupper bestående av ca. 5 personer. Dessa arbetsgrupper skall tillsammans arbeta med och förbereda svar på de utdelade övningsuppgifterna. Gruppindelningen görs av kursansvarig innan kursens början. Mer information om seminarierna ges vid det andra föreläsningstillfället. 2

Litteratur Eklund, Klas (2010). Vår ekonomi, Nordstedts. Dessutom läses utdrag ur: Forslund, Anders, och Oskar Nordström Skans (2007). Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med? Ura 2007:2, AMS (ca. 120 sid.) Björklund, Anders m fl. (2006). Arbetsmarknaden, SNS Förlag (ca. 20 sid.) Gustavsson, Siv, och Petra Lantz (1985). Arbete och löner Ekonomiska teorier och fakta kring skillnader mellan kvinnor och män (10 sid.) Arbetsförmedlingen (2012). Underlagspromemoria om andelen av öppet arbetslösa och deltagare i program som får ersättning. Underlag till den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Ferrarini, Tommy m.fl. (2012). Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv. En institutionell analys av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna i 18 OECD-länder 1930 till 2010. Underlag till den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Sohlman, Åsa (2009). Erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder en komplex historia. TCO granskar: arbetsmarknadspolitiska åtgärder #11/09. TCO. Örnelius, Kristian (2009). Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa. Swedbank. Examination Examinationen består av två delar, obligatoriskt seminariedeltagande samt en hemskrivning. För godkänt på seminariedelen krävs att man gruppvis lämnat in skriftliga svar på seminarieuppgifterna samt aktivt deltagit på seminarierna. Frånvaro kommer att kräva enskild inlämning av skriftliga svar på frågorna till respektive seminarium. Fullgjort seminariedeltagande kan tillgodoräknas även påföljande år, men inte därefter. Hemskrivningen sker under en dag där studenterna har full tillgång till kurslitteraturen. Tentamen läggs ut på kursens hemsida på universitets lärplattform Mondo på morgonen, där den då kan laddas ned. Inlämning sker också på Mondo genom att skrivningen laddas upp på uppgiftssidan. Sidan stängs ned när examinationstiden gått ut, ingen inlämning är då längre möjlig. Om skrivningen innehåller uppgifter där det ingår att rita en figur kan denna antingen ritas i ett ritprogram och infogas direkt i skrivningssvaret, avfotograferas med en digital kamera och skickas elektronsikt eller ritas för hand och skickas med vanlig post efter det att de skriftliga svaren lämnats in på Mondo. Observera att det endast är själva figuren som kan skickas med post. För att redovisa att man förstått innehållet i kursen är det viktigt att man använder sig av egna ord i svaret på frågorna på hemskrivningen. Förutom standardiserade begrepp är det därför inte tillåtet att skriva av (citera) kurslitteraturen eller utdelat material som exv. föreläsningsanteckningar i form av powerpoint på hemskrivningen. 3

Examinationen är ett enskilt arbete där man inte får skriva svaren tillsammans eller utbyta svar. För mer information angående vad som är rätt och fel i samband med examination samt om disciplinärenden, se SU:s hemsida (http://www.su.se/regelboken Bok2 Utbildning på grund- och avancerad nivå). Slumpvis valda skrivningar kan komma att kontrolleras med hjälp av Turnitin, SU:s program för plagiatkontroll. De studenter som av medicinska skäl behöver förlängd skrivtid skall uppvisa intyg om detta på expeditionen. För sent inlämnade skrivningar är underkända. Studenter som erhållit betygen F eller Fx på tentamen är underkända. Underkända studenter får möjlighet att skriva en omtentamen som kommer att ges strax innan starten på den därpå följande höstterminen. Ytterligare ett tentamenstillfälle kommer sedan att arrangeras under hösten, därefter blir nästa tentamenstillfälle i samband med ordinarie examinationen på kursen under vårterminen. Betygsättning Betyg sätts på prestationerna på den avslutande hemtentamen. Betygsskalan är den sjugradiga skalan A = Utmärkt, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillräckligt, E = tillräckligt, Fx = Otillräckligt, F = Helt otillräckligt. För att få slutbetyg måste alla delmoment vara avklarade dvs. aktivt deltagande på två seminarier samt godkänd hemtentamen (betyg A-E). Vid bedömningen av tentamen används följande betygskriterier: A Förklarar självständigt och utförligt grundläggande arbetsmarknadsekonomiska begrepp och modeller. Tillämpar självständigt modellerna för att besvara frågor rörande t.ex. arbetskraftsefterfrågans och -utbudets bestämningsfaktorer och motiverar uttömmande sina svar. Diskuterar självständigt den ekonomiska politikens och arbetsmarknadspolitikens roll. B Förklarar självständigt och utförligt grundläggande arbetsmarknadsekonomiska begrepp och modeller. Tillämpar modellerna för att besvara frågor rörande t.ex. arbetskraftsefterfrågans och -utbudets bestämningsfaktorer och motiverar sina svar. Diskuterar den ekonomiska politikens och arbetsmarknadspolitikens roll. C Redogör för grundläggande arbetsmarknadsekonomiska begrepp och modeller. Tillämpar modellerna för att besvara frågor rörande t.ex. arbetskraftsefterfrågans och -utbudets bestämningsfaktorer och motiverar sina svar. D Redogör för grundläggande arbetsmarknadsekonomiska begrepp och modeller. Tillämpar modellerna för att besvara frågor rörande t.ex. arbetskraftsefterfrågans och -utbudets bestämningsfaktorer. E Redogör för grundläggande arbetsmarknadsekonomiska begrepp och modeller. 4

Fx, F Tillämpar modellerna i huvudsak korrekt för att besvara frågor rörande ex. arbetskraftsefterfrågans och -utbudets bestämningsfaktorer. 5

Föreläsningsplan och läsanvisningar Föreläsning 1: Introduktion, grundläggande begrepp och prisbildning Eftersom nationalekonomi är ett nytt område för de flesta så inleds kursen med en mer allmän beskrivning av olika utgångspunkter för nationalekonomisk teori. Vi fokuserar på det som kallas för mikroteori, d.v.s. teorier kring hur enskilda individer och företag agerar. Tanken är att vi genom att börja med att analysera de enskilda aktörerna skall kunna diskutera varför de gör som de gör, men också att vi senare skall kunna försöka sätta ihop de enskilda delarna till en helhetsbild av hur samhällsekonomin fungerar. Vi bygger m.a.o. från grunden. Det gör vi för att senare t.ex. kunna diskutera vad som skulle kunna tänkas hända i samband med att man på politisk väg försöker inverka på arbetsmarknaden. Några av de punkter vi kommer att ta upp är t.ex. att både individer och företag har en föreställning om vad de vill, de har önskemål. Det kan gälla hur de värderar olika varor som datorer och mat, men också sådant som arbete kontra fritid. Samtidigt kan de inte få allt, och de är därför tvungna att välja. Hur de väljer beror inte enbart på deras önskemål, utan också på de förutsättningar de möter. Det kan röra sig om hur gamla de är, vilken lön de kan få etc. Beroende på vilka förutsättningar de har kommer de sedan att göra olika val. När vi träffar våra val försöker vi göra det så att vi får det så bra som möjligt, eller annorlunda utryckt vi försöker välja så att vi får ut så mycket som möjligt av det vi gör samtidigt som vi måste avstå så lite som möjligt. Inom nationalekonomin tänker man sig att man kan sätta ett pris på de flesta handlingar, även sådant som kanske inte verkar ha ett pris. Att mjölken har ett pris kan vara självklart, men det kan även sägas gälla sådant som fritid. Våra försök att få det så bra som möjligt kan då formuleras som att vi jämför de intäkter och de utgifter som är förknippade med olika handlingar. Just priserna blir därför oerhört centrala, inte bara för den enskilde individen och det enskilda företaget utan också för ekonomin som helhet. Den här typen av kostnads- och intäktsjämförelser görs ju samtidigt och kontinuerligt av ett oändligt antal individer och företag, och enligt nationalekonomisk teori är det just priserna som gör att de har besluten blir konsistenta. Samspelet mellan priserna och individers och företags agerande är därför centralt, och vi kommer därför att gå igenom efterfrågan och utbud på varor och tjänster mera principiellt. Eklund, Klas, Vår ekonomi, kap. 1, 2 & 3. Totalt ca. 40 sid. Föreläsning 2: Efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden Nästa steg blir sedan att applicera de här resonemangen på arbetsmarknaden, och se på hur priset på arbete, d.v.s. lönen, är relaterat till företags behov av arbetskraft och individers intresse av att arbeta. Vi utgår då från att man kan se på arbete som en vara som alla andra. Det är den ju egentligen inte, varorna arbete och mjölk skiljer sig åt på flera vis, men det är något vi kommer att bortse ifrån på den här introduktionskursen. Vi börjar med företagens arbetskraftsefterfrågan, och diskuterar hur de kan tänkas resonera när de avgör hur många anställda de behöver. Viktigt är här att företaget tar beslut utifrån 6

lönenivåer, hur mycket de anställda kan producera, samt hur mycket av det som produceras som de kan få sålt. Sedan övergår vi till individens arbetskraftsutbud, och tar upp faktorer som kan vara viktiga när enskilda personer beslutar om hur mycket de vill arbeta. Här är avvägningen mellan arbete och fritid det centrala, och hur valet dem emellan beror på hur individen värderar arbete mot fritid och vilken lön man får om man arbetar. En extra poäng är här att sambandet mellan lön, arbete och fritid kan se olika ut för olika personer eftersom vissa värdesätter inkomst mer än andra. Avslutningsvis ser vi på vad de här resonemangen betyder för arbetsmarknaden som helhet. Finns det någon kombination av lön och sysselsättning där alla, både företagare och enskilda, kan sägas vara nöjda? I princip är svaret ja, och eftersom allas önskemål då kan sägas vara i balans kallas inom nationalekonomin en sådan kombination för jämvikt. Men vad händer då om något förändras, t.ex. lönerna? Hur påverkas utbud och efterfrågan, och vad blir konsekvenserna? Och finns det lägen där arbetsmarknaden befinner sig i obalans? Eklund kap. 5 Forslund, Anders, och Oskar Nordström Skans, Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med?, kap. 2.4. Gustavsson, Siv, och Petra Lantz, Arbete och löner Ekonomiska teorier och fakta kring skillnader mellan kvinnor och män, sid. 61-71 Totalt ca. 40 sid. Föreläsning 3: Arbetslöshet Det fall av obalans som vi skall ägna mest tid åt är när antalet personer som söker jobb överstiger antalet personer som företagen vill anställa, d.v.s. när vi har ett utbudsöverskott. Det är det vi i vanliga fall kallar för arbetslöshet. Vi börjar med att se på vad man vid olika tidpunkter har definierat arbetslöshet, m.a.o. vilka man från officiellt håll har betraktat som arbetslösa. Det är något som förändrats över tid, och som har skiljt sig åt mellan länder. Vi går också igenom lite om utvecklingen av den svenska arbetslösheten, om skillnaden mellan olika grupper samt vad arbetslösheten betyder för den enskilde och för samhället. Sedan övergår vi till att presentera olika föreställningar om varför det finns arbetslöshet. Vi kommer då att gå igenom de tre typer av förklaringar som man inom nationalekonomin brukar föra fram: löner, efterfrågan och matchning. Vi diskuterar likheter och olikheter dem emellan och vilken typ av ekonomisk-politisk lösning som skall till för att arbetslösheten skall försvinna enligt de tre alternativen. Vi kommer också i det här sammanhanget att tala om konjunkturvariationer, d.v.s. om de mer eller mindre regelbundna svängningarna från högre till lägre arbetslöshet och tillbaks igen. 7

Eklund kap. 5 & 12 Forslund kap. 2.5 & 4-4.4.2 Totalt ca. 35 sid. Föreläsning 4: Mål och målkonflikter i ekonomisk politik, makropolitik De avslutande två föreläsningarna ägnas åt politik mot arbetslöshet. Vi börjar med att diskutera de två första typerna av förklarning och deras respektive lösningar. Eftersom den första analysen ser arbetslösheten som ett övergående problem, kommer vi mest att tala om vilka recept den andra analysen anger. Det handlar då om olika former av statliga åtgärder, det som brukar kallas stabiliseringspolitik eftersom man försöker stabilisera (minska svängningarna i) konjunkturen. Det finns flera olika former av stabiliseringspolitik, med olika för- och nackdelar. Förutom de här för- och nackdelarna kommer vi också att ta upp de skilda målsättningarna för den ekonomiska politiken, och hur de förhåller sig till varandra. Särskilt viktigt är här inflationsmålet, eftersom det sätter tydliga gränser för den övriga ekonomiska politiken. Vi ser på vilken vikt som vid olika tillfällen givits de två målen låg inflation och låg arbetslöshet och hur de anses hänga ihop. Eklund kap. 11 (s. 150-2:a st. s. 155), 13, 14 (s. 189-5:e st. 190 & 4:e st. 197-201), 15 & 16 (s. 216-3:e st. s. 225) Totalt ca. 45 sid. Föreläsning 5: Arbetsmarknadspolitik I den avslutande föreläsningen kommer vi in på den tredje typen av analys och det recept den gett upphov till nämligen arbetsmarknadspolitiken. Under föreläsningen kommer vi att gå igenom hur den här lösningen skiljer sig åt från de andra två, samt vilken analys av arbetsmarknaden som ligger till grund för arbetsmarknadspolitiken. Vi kommer att se att arbetsmarknadspolitiken i princip erbjuder en möjlighet att komma runt en del av de problem som vi tagit upp i samband med stabiliseringspolitiken. Vi betar sedan av vad som menas med arbetsmarknadspolitik, vilka slags program som finns och hur de har utnyttjats vid olika tidpunkter. Vi skiljer då på ersättning, förmedling och vägledning samt åtgärder. Men inte heller arbetsmarknadspolitiken är problemfri. Vi går igenom de problem som dykt upp, och ser hur de hänger ihop med de olika principer för hur företag och enskilda beter sig på arbetsmarknaden som vi inledningsvis diskuterat. Björklund, Anders, Per-Anders Edin, Bertil Holmlund och Eskil Wadensjö, Arbetsmarknaden, kap. 9 (sid. 354-371) Forslund kap. 3.3-3.4, 6 & 7 Totalt ca. 45 sid. 8