Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

Relevanta dokument
Vattenvårdsprogram Kävlingeån

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Vombsjön. Faktasammanställning på uppdrag av

Sammanställning av och dokumentation från Temadag Vombsjön

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Vegetationsrika sjöar

Referensgruppsmöte JordSkog

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Reduktionsfiske i Ringsjön

Salems kommun

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Sedimentbehandling i Växjösjön

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version

Rönne å vattenkontroll 2009

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Provfiske med not i Bälingesjön 2018

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Förstudie till reduktionsfiske i Sövdesjön

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Minnesanteckningar Ivösjökommittén Bäckaskog

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

- Mölndalsåns stora källsjö

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m

Ackrediteringens omfattning Flexibel ackreditering

Lägesrapport KVVP etapp 1

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Möte med kontaktpersoner i Mälarens vattenvårdsförbund och Mälaren en sjö för miljoner. Västerås 8 april 2014

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Projekt Ringsjön - Årsrapport 2007

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Välkomna! Styrelsemöte Kävlingeåns vattenråd

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Åtgärdsområde 138 Målenån

Tel: E-post:

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Miljöövervakning och dataflöden Pågående utveckling

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Vad finns att berätta om denna rapport?

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Vattenförvaltning och kommunerna

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Ivösjökommittén syfte

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2009

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Ringsjöarna utveckling och åtgärder

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Förstudie till reduktionsfiske i Häckebergasjön

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren

Transkript:

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet Ca 1943 sjösänkning med ca 1 m (+18) Ca 1969 Höjning av högvattenytan med ca 1 m (+21) Nuvarande amplitud max ca 2,5 m Nuvarande nivåer i Vattendom (+18,1 - +21,3)

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Externa belastningar har minskat 40 Årlig fosfortransport (ton) från Björkaån till Vombsjön 1977-2015 30 20 10 0 40 30 20 10 0 Årlig fosfortransport (ton) Vombsjöns utlopp 1977-2015

1968 1969 1971 1972 1973 1974 1976 1977 1978 1979 1981 1982 1983 1984 1986 1987 1988 1989 1991 1992 1993 1994 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2006 2007 2008 2009 2011 2012 2013 2014 2016 Siktdjupet har ökat Siktdjup i Vombsjön mätningar i augusti 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5

Hur är sjöns näringsstatus idag? Översiktlig Fosforbudget

Hur har sjöns biologi påverkats? Plankton Makrofyter Bottenfauna Fisk Fåglar växtplankton inkl stormusslor rovfisk inkl gäss djurplankton planktonätande bottenbökande alger djurplankton

Kunskapsläge behov av ytterligare utredning Hydrologi Kemi Biologi Underlag X X+ X+ Kontrollprogram och utredningar Vad är gjort? Hur är det dokumenterat? Vilka behov finns? Status och orsakssamband X X? X? Utveckling och nuvarande förhållanden Åtgärder X? X? X?

Sammanfattande förslag Vad bör göras nu? En förbättrad digital arkivering Ett nytt undersökningsprogram bör komma igång (inkl. algtoxiner) Internbelastningen från sedimenten bör utredas o åtgärder för att kemiskt binda fosfor till sedimenten o åtgärder för att avlägsna de näringsrika sedimenten eller det näringsrika bottenvattnet o åtgärder för att syresätta bottnarna så att fosfor inte frigörs o åtgärder som påverkar sjöns ekosystem biomanipulering Fortsatt arbetet med att minska den externa fosforbelastningen till Vombsjön Utredning av möjligheten att anlägga gäddängar i tillflöden Utredning av hur ändrad vattendom med ändrad reglering kan påverka Vombsjöns och Kävlingeåns ekologiska status

Övergripande slutsatser -biologi Plankton minskad biomassa Viss nedåtgående trend för växtplanktons biomassa under augusti månad 1989-2011. Ingen tydlig förändring kan av andelen cyanobakterier (augusti) under perioden 1989-2011. Toxinhalter (analyserats sen 1990-talet) över rekommenderad gräns för drickvatten återfinns i sjövattnet men inte i utgående dricksvatten. Trend för mängden toxin svår att tolka Djurplankton har ej undersökt sedan 1995 Vattenväxter minskat markant Efter senaste regleringen minskade övervattensvegetationen markant. Undervattensväxter (ej inventerad sedan 1979) finns sannolikt mycket sparsamt till följd av grumling och reglering. Regleringen har gynnat dvärgag som har ett nationellt unikt bestånd i Vombsjön Fauna lite bättre, förändrat fisksamhälle Bottenfauna i sjöns djupare delar indikerar att syreförhållandena förbättrats, fjädermygglarver dominerar istället för glattmaskar Ökad förekomst av dagsländor och sötvattenmärla i strandzonen kan ses som tecken på förbättrad vattenkvalitet Snäckor och musslor förekommer i mindre omfattning än före regleringen. Totalfångsten av fisk har minskat sedan början av 1960-talet (45 ton till ca10 ton). Ål och vitfisk (mört, braxen m.m.) har minskat. Rovfisk har minskat något, men exkluderar man ålen så är fångst av övrig rovfisk ungefär densamma efter 2007 som i början av 1960-talet. Gässens vistelse i sjön har ökat markant de senaste 4 10 åren. De tillför sjön fosfor Rekommenderat (WHO)gränsvärde dricksvatten: microcystinhalt < 1,0 µg/l.

Sammanfattande förslag Vad bör göras nu? befintligt underlag säkras digitalt och äldre resultat dataläggs i databaser miljöövervakningen av sjön förbättras avseende vattenkemi, sediment och biologi arbetet genomförs av en samordnande aktör, t ex Kävlingeåns Vattenråd

Sedimentprovtagning Förslag till miljöövervakning Kvantifiera sedimentmäktighet samt innehåll av främst fosfor (kompl. av Sydvattens provt.). Analys parametrar som behövs för att bedöma om sedimentet kan läggas ut på åkermark. Provtagning för analys av algtoxiner juni november vid ca 5 lokaler i sjön. Syftet är att få en bättre översikt av algtoxinbildningen och toxinhalterna i sjön. Algtoxin analyseras eventuellt även i stormusslor. Utredning om ny reglering Vombsjön där minimitappning till Kävlingeån ingår men där tappning vid lågvatten i övrigt sker med större hänsyn till förhållandena i Vombsjön än till vattenföringarna i de nedre delarna av Kävlingeån. Undersökningsprogram för Vombsjön (minst två år): Regelbunden provtagning av kemisk/fysikaliska parametrar över sjöns djupare Planktonprovtagning (växt- och djurplankton) månadsvis maj-november. Makrofytundersökning, sammanställning av historisk utveckling från cirka 1900 fram till idag Bottenfaunaundersökning, Inklusive inventering av stormusslor. Nätprovfiske kombinerat med detaljerad ekolodning. Förbättra fångststatistik från fritidsfiskare

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1995 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Amplitud i Vombsjön 1970-2015, m 16 17 18 19 20 21 22 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1995 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 M ö h Vattennivå i Vombsjön (max/min) 1970-2015 Max Min

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 mg/l 40 Biomassa växtplankton augusti 35 30 25 20 15 10 5 0

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 100 Andel cyanobakterier i augusti, % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Vombsjön Fisk, fångstatistik ton/år Total mängd fisk, fångststatistik 1962-2016 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 ton/år Rovfisk utan ål, fångststatistik 1962-2016 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0

Vombsjön - Fosfortillförsel från gäss Data från gåsdatabas med inventeringsresultat har köpts (uppgifter från Leif Nilsson) Antal gäss i Vombområdet 1 4 miljoner fågeldagar per år. Cirka 60 % uppskattas använda Vombsjön som nattkvarter Gässen har snabb omsättning i matsmältningssystemet Tarmtömning i sjön 1-2 gånger per dygn Fosfortillförsel till Vombsjön 60-1700 kg/år.best guess 400 kg P/år (4 %)

Vombsjön Hydrologi Kemi Biologi Underlag X X+ X+ Kontrollprogram och utredningar Vad är gjort? Hur är det dokumenterat? Vilka behov finns? Status och orsakssamband X X? X? Utveckling och nuvarande förhållanden Åtgärder X? X? X?

Vombsjön - Vad bör göras? Förbättra digitalisering och dataläggning av befintligt underlag - Skanna viktiga rapporter - Mata in resultat i databaser Förbättra undersökningsprogrammet Genomför regelbundna mätningar i sjön (flera gånger per år): - Siktdjup - Näringsämnen (yta/botten) - Klorofyll - Djupprofiler, temperatur/syrgas - Växt- och djurplankton (kvalitativt och kvantitativt) Genomför undersökningar av: - Makrofyter, förekomst/utbredning - Fiskfaunan, nya provfisken - Bottenfaunan, profundal och litoral

Övriga förslag för förbättrat underlag: - Samordnad fiskeförvaltning med organiserad insamling av fångststatistik från fritidsfisket - Utred internbelastningen ytterligare (med stöd av kompletterande undersökning enligt ovan) - Fortsatt utredning av externa tillflöden, såsom Torpsbäcken och Borstbäcken (pågår) - Utveckla beräkningar av budgetar för vatten- och näringsämnen Åtgärder Utred möjligheterna och om möjligt genomför: - åtgärder som leder till minskad extern fosforbelastning - nya gäddvåtmarker med vattenförsörjning från tillflödena (?) - förändrad reglering ändrad tappning till Kävlingeån (?) Med förbättrat kunskapsunderlag: - minska internbelastning (lås fosforn eller ta bort den) - eventuell biomanipulation

Vombsjön Åtgärder Extern belastning Åtgärder vid källor: Markläckage Enskilda avlopp Reningsverk Övriga källor Åtgärder för minskad vidaretransport: Våtmarker Åtgärder i vattendrag Borstbäcken Förbättrad ekologisk funktion i sjön Förändrad reglering Fastläggning av fosfor i sediment Biologisk manipulation (fisk, makrofyter) Övriga tillflöden Torpsbäcken Kävlingeån Björkaån vattenuttag Vombverket

Dataläggning Ämne Finns i databas/digital form Data ej datalagt Förslag Data från SRK SLU, 1990-2012 KVVF-2012-2015 Data 1958-1989 Skriv in data, export till SLU SRK årsrapporter KVVF 2002-2015 Rapporter före 2002? Skanna rapporter, spara på hemsida Övrig kontroll: Regional miljöövervakn RMÖ Fiskvattendirektivet, FVD Skånska sjöar Plankton SLU, 1998-2013 (excel, Lst, Ekologgruppen)? Ej komplett? Sammanställ data, Export till SLU Makrofyter Se Utredningar/Rapporter Skanna rapporter Fisk provfisken Vattenföringar Vattennivåer i sjön Nätfiske NORS, SLU 1978-2011 SMHI, vattenweb Utlopp 1969-2016 SHYPE 1999-2016 SMHI 1969-2016 Samlade uppgifter från yrkes- och fritidsfiske, vissa uppgifter i rapport 1983? Ev data före 1969 Äldre nivåmätningar Vattenuttag? Uppgifter Sydvatten Skriv in data, spara på hemsida Kemidata Sydvatten? Uppgifter Sydvatten Sammanställ data, spara hos Sydvatten?

Vombsjön Makrofyter Sjön är mycket fattig på makrofyter, vilket beror på stora vattennivåvariationer Sammanställningar över vassvegetation finns för åren: 1900, 1944, 1967-1969, 1978 Fältundersökningar har utförts 1944-49, 1967-68, 1975-76, kompletterat med studier av flygfoton