Resultatstyrning vid Vd-byte

2011-01-05 Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats HT-10 Handledare: Gunilla Eklöv Alander Resultatstyrning vid Vd-byte Nedskrivning av goodwill i samband med ny Vd år 2007 Författare: Karl Östlund Martin Högberg

Sammandrag Ämne: Handledare: Författare: Titel: Syfte: Teori: Metod: Empiri: Slutsats: Nyckelord: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Gunilla Eklöv Alander Martin Högberg och Karl Östlund Resultatstyrning vid Vd-byte - Nedskrivning av goodwill i samband med ny Vd år 2007 Syftet med denna uppsats är att undersöka om företag med ny Vd tenderar att redovisa större nedskrivningar av goodwill. Studien bygger på teorier om resultatstyrning, stålbad, agentteori och IAS 36 som behandlar nedskrivning av goodwill. Vi utgår från företag som bytt Vd under 2007 och som varit noterade på Nasdaq OM Stockholmsbörsen. Vi fick fram en analysgrupp bestående av fjorton företag som ligger till grund för den statistiska undersökningen. Ett t-test genomfördes i programmet SPSS för att undersöka om det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan nedskrivningen året för Vd-bytet (2007) och året innan (2006). Resultatet av vår undersökning presenteras i tydliga tabeller. Resultatet av vårt test tyder på att goodwillnedskrivningar ökar vid Vdbyten Goodwill, nedskrivningar, Vd-byte, resultatstyrning, stålbad 2

Förkortningar IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IFRS International Financial Reporting Standards NASDAQ National Association of Securities Dealers Automated Quotations Large Cap NASDAQ OM Stockholmsbörsen Large Cap Mid Cap NASDAQ OM Stockholmsbörsen Mid Cap Small Cap NASDAQ OM Stockholmsbörsen Small Cap SFAS Statement of Financial Accounting Standards Vd Verkställande direktör ÅRKL Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ÅRL Årsredovisningslagen 3

Tabellförteckning Tabell 1. Förkastningsgräns n=>60 s. 15 Tabell 2. Förkastningsgräns n=14 s. 16 Tabell 3. Vd-byten 2005-2009 s. 18 Tabell 4. Vd-byten under 2007 s. 18 Tabell 5 Företag med redovisad goodwill under 2006 och 2007 samt bortfall s. 19 Tabell 6. Nedskrivning av goodwill 2006 och 2007 s. 19 Tabell 7. Nedskrivning av goodwill i miljoner SEK s. 20 Paired Samples Statistics s. 21 Paired Samples Test figur 2 s. 21 4

Innehåll 1. Inledning... 6 1.1 Frågeställning... 7 1.2 Syfte... 7 2. Teori... 7 2.1 Designad redovisning... 7 2.1.1 Resultatstyrning... 8 2.1.2 Kreativ redovisning... 8 2.2 Agentteori... 9 2.3 Goodwill... 10 2.4 IAS 36... 11 3. Metod... 12 3.1 Val av ansats... 12 3.2 Reliabilitet och validitet... 13 3.3 Tillvägagångssätt... 13 3.4 Analysgrupp... 14 3.5 Statistisk metod... 15 3.5.1 T-test... 15 3.5.2 Testets styrka... 17 3.6 Metodkritik... 17 4. Empirisk undersökning... 18 5. Analys & Diskussion... 21 6. Slutsats... 24 6.1 Förslag till fortsatt forskning... 24 7. Referenser... 25 8. Appendix... 27 5

1. Inledning Enligt ett beslut från EU ska alla börsnoterade bolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar enligt internationella standarder utformade av IASB. Dessa infördes den 1 januari 2005 (EG nr 1606/2002:6). Det innebär bland annat att alla börsnoterade företag måste följa IAS 36 som reglerar nedskrivningar och hur dessa ska beräknas samt vilka upplysningar som ska lämnas. Syftet med IAS 36 är att tillgångar inte ska övervärderas. En intressant aspekt är att flera forskare anser att det föreligger problem med nedskrivningar av olika immateriella tillgångar (Carlin & Finch, 2007, Wells, 2002, Masters Stout et al., 2008, Marton, 2009). Problematiken med nedskrivning av en tillgång ligger enligt Marton (2009) i värderingen av tillgången. Värderingen är ofta en subjektiv bedömning av företaget och leder till en osäkerhet i redovisningen då det kan finnas incitament för företag att övervärdera goodwill. Dock ser IASB negativt på alternativet att inte utföra nedskrivningar då det sannolikt leder till övervärdering av tillgångar i balansräkningen. Det var på grund av detta som IASB tog fram IAS 36, ett regelverk som ska underlätta för och hjälpa företag med hur de ska redovisa sina tillgångar och hur de ska gå tillväga vid nedskrivningar. (Marton et al, 2008, s.254) I en artikel av Masters-Stout, Costigan och Lovata (2008) undersöks verkställande direktörers påverkan på nedskrivning av goodwill. Deras hypotes är att nytillträdda direktörer gör större nedskrivningar än direktörer med flera år på posten. Detta kommer även Wells (2002) fram till i sin studie, utförd i Australien. Masters-Stout et al. (2008) utförde sin studie på USA:s 500 största företag (Fortune 500) efter införandet av SFAS No. 142 och jämför företagens nedskrivningar av goodwill mellan åren 2003 och 2005 med hur länge deras Vd haft sin tjänst. Deras resultat visar att goodwill skrivs ned i högre grad om man har en Vd som tillträdde för mindre än tre år sedan. Enligt författarna tyder det här på att företagen hanterar nedskrivning av goodwill olika och att nedskrivningarna även kan användas för earnings management, hädanefter kallat resultatstyrning. Masters-Stout et al. (2008, s. 1370) hävdar att direktörer passar på att göra en stor nedskrivning av goodwill när de fortfarande är nytillträdda och kan skylla negativt resultat på föregående Vd. Genom att skriva ned goodwill under de första åren bäddar de också för framtida vinster. 6

I denna studie kommer vi att undersöka om detta sker även i företag noterade på Nasdaq OM Stockholmsbörsen. Vi bygger vår undersökning på information om goodwillnedskrivningar som regleras i IAS 36. Denna information hämtas från företagens årsredovisningar. Vi vill med denna uppsats även lyfta fram den intressanta diskussion som förs kring goodwill och goodwillnedskrivningar. 1.1 Frågeställning Leder Vd-byte till större goodwillnedskrivningar? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka om företag noterade på Nasdaq OM Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-listor med ny Vd tenderar att redovisa större nedskrivningar av goodwill. Teorier om fenomenet att manipulera och styra ett företags resultat kallas för resultatstyrning. En av underkategorierna till resultatstyrning är stålbad som bland annat kan innebära att företag tenderar att redovisa större nedskrivningar vid byte av ledning (Schilit, 1993, s. 121). Med stöd av dessa teorier ska vi besvara vår frågeställning. 2. Teori Teorierna vi beskriver nedan ligger till grund för vår analys. Vi komma använda dessa som stöd för att tolka de resultat vi får fram ur vår statistiska undersökning. Delar av teorin finns med för att förklara och visa de standarder som företagen ska efterfölja enligt IFRS/IAS. 2.1 Designad redovisning Designad redovisning innebär att ett företag väljer att använda redovisningsmetoder och lösningar som passar ett på förhand uppställt mål, för att sedan visa upp det som en representativ bild av verkligheten (Riahi-Belkaoui, 2004, s. 54). Det finns flera typer av 7

designad redovisning. Riahi-Belkaoui (2004, s. 54) identifierar fem undergrupper: Hypotesen om selektiv finansiell förvrängning, vinstutjämning, resultatstyrning, kreativ redovisning och redovisningsbedrägeri. I vår studie undersöks om undergrupperna resultatstyrning och stålbad kan sammankopplas med Vd:s agerande vid nedskrivningsprövning av goodwill. Valet av dessa två grundar sig på den tidigare studien av Masters-Stout et al. (2008). 8 Källa:Egen figur 2.1.1 Resultatstyrning En företagsledning har möjlighet att påverka företagets redovisning och det här kan användas för att påverka resultatet och säkerställa förmåner för ledningen och företagets intressenter (Riahi-Belkaoui, 2004, s. 56-57). Resultatstyrning är enligt Schipper (1989, s. 92) ett målmedvetet ingripande i den externa rapporteringsprocessen med syftet att skapa eller bibehålla en egen vinning på något sätt. Enligt Healy och Wahlen (1999, s. 366) är resultatstyrning en manipulation av ett företags redovisning för att missleda intressenter. De påpekar även att resultatstyrning inte alltid handlar om att manipulera för att visa så bra resultat som möjligt utan kan även förekomma i motsatt syfte. Det kan exempelvis ske när företag väljer att redovisa högre nedskrivningar och på så sätt skapar en kostnad i resultaträkningen för att t.ex. få en lägre skatteutgift. Enligt en undersökning utförd av Wells (2007) pekar en del bevis på att resultatstyrning förekommer antingen före eller efter ett Vdbyte. 2.1.2 Kreativ redovisning Enligt Riahi-Belkaoui (2004, s. 57) innebär kreativ redovisning en fri tolkning av redovisningsregler som gör det möjligt för företaget att visa en bild av sin finansiella ställning

som är mer eller mindre optimistisk än verkligheten, beroende på vad företaget vill visa. Den kan ta sig olika former beroende på syftet. 2.1.2.1 Stålbad Stålbad ingår i undergruppen kreativ redovisning (Riahi-Belkaoui, 2004, s. 57). Stålbad innebär, enligt Kirschenheiter & Melumad (2002, s. 761) att ett företag redovisar ett sämre resultat under en period, för att i framtiden kunna uppvisa bättre resultat. I en studie av Wells (2007, s. 191) framställs bevis som talar för att stålbad förekommer i samband med ny Vd och i den studien är det extraordinära poster som ligger till grund för bevisningen. Enligt Schilit (1993, s. 121) är det vid främst tre tillfällen företag väljer att använda sig av stålbad. Det första är när företaget gör ett så dåligt resultat att ledningen inser att det uppsatta målet inte går att nå. Ledningen ser då möjligheten att ta upp ytterligare kostnader under den perioden för att slippa dem i framtiden (Healy, 1985, s. 86). Även enligt Jordan & Clark (2004, s. 68) förekommer stora nedskrivningar när företaget gör ett dåligt resultat. Det andra tillfället är när företaget gör en onormalt stor vinst. Företaget kan då passa på att göra stora nedskrivningar under ett visst år för att slippa dem under år med lägre vinst. Det tredje tillfället är när företaget tillsatt ny ledning. Den nya ledningen kan då skriva ned projekt och tillgångar, vilket ökar kostnaderna till en början men medför att avskrivningarna kommande perioder blir lägre. En annan fördel är att det dåliga resultatet kan skyllas på den gamla ledningen och att den nya ledningen får ett lägre resultat att jämföra framtida resultat med (Moore, 1973, s. 101). 2.2 Agentteori Agentteorin beskriver förhållandet mellan en principal och en agent. Ett sådant förhållande uppstår när en eller flera individer anlitar en annan individ för att utföra ett uppdrag i deras ställe (Ross, 1973, s. 134). Uppdragsgivaren är principalen och uppdragstagaren är agenten. Teorin grundar sig på att alla människor är nyttomaximerare och att asymmetrisk information existerar. Med nyttomaximering menas att människor handlar rationellt och gör allt för att maximera nytta för sig själv. Detta innebär att principalen och agenten inte har lika mycket information och att agenten kommer använda asymmetrin för att maximera sin egen välfärd. Det är därför inte säkert att agenten alltid agerar i principalens intresse (Jensen & Meckling, 1976, s. 310). Principalen kan använda sig av olika incitament för att styra agentens arbete i 9

den riktning principalen önskar. Dels kan principalen övervaka agentens arbete för att begränsa de aktiviteter som står i strid med principalens intresse. Dels kan principalen utforma belöningssystem som ökar agentens incitament att agera i enlighet med principalens önskemål. Båda dessa metoder är dock kostsamma, men det är generellt sett omöjligt för en principal att utan kostnader säkerställa att agenten fattar de beslut som gynnar principalen (Jensen & Meckling, 1976, s. 310). 2.3 Goodwill Goodwill uppstår vid rörelseförvärv då köparen betalar mer för företaget än vad dess nettotillgångar är värderade till. Redovisningen sker enligt IFRS 3. Goodwill ses som en betalning för väntade framtida ekonomiska fördelar som inte är identifierbara enskilt eller går att redovisa separat (IFRS Volymen, 2010, s. 114). Enligt IFRS 3 är goodwill det belopp som kvarstår efter att tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisats. Efter tidpunkten för ett förvärv ska goodwillen fördelas på kassagenererande enheter. En definition på kassagenererande enhet är enligt IAS 36 den minsta identifierbara grupp av tillgångar som vid en fortlöpande användning ger upphov till inbetalning som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar (IFRS Volymen, 2010, s. 471). Det finns tre olika typer av goodwill; koncernmässig goodwill, inkråmsgoodwill och internt upparbetad goodwill. Den goodwill som uppkommer vid ett företagsförvärv är koncernmässig goodwill. Om ett bolag endast köper ett företags tillgångar är det så kallad inkråmsgoodwill. Båda dessa ses som tillgångar och redovisas således i balansräkningen. Dessa två ska varje år nedskrivningsprövas enligt IAS 36. Den internt upparbetade goodwillen får inte tas upp som en tillgång i balansräkningen och därmed behöver denna inte prövas för nedskrivning. (Edenhammar & Thorell, 2009, s.74) Tidigare, innan EU införde regelverket IFRS och IAS 36 togs goodwill upp som en tillgång som skrevs av under en viss period. Dessa avskrivningar blev kostnader för bolagen och försämrade deras resultat, därför valdes långa avskrivningsperioder. Tidigare fanns en så kallad poolningsmetod som tillät företag att undgå avskrivningar, men denna metod avskaffades på grund av missbruk (Ramanna, 2008, s. 254). 10

2.4 IAS 36 IAS 36 är den standard som behandlar nedskrivningar för företag som redovisar enligt IFRS. Standarden förklarar hur nedskrivningen ska beräknas samt vilka upplysningar som ska lämnas. Syftet är att säkerställa att tillgångar inte redovisas till ett högre värde än återvinningsvärdet (IFRS Volymen, 2010, s. 469). Då redovisat värde överstiger återvinningsvärdet ska den immateriella tillgången skrivas ned. (IFRS Volymen, 2010, s. 469). En tillgångs eller kassagenererande enhets återvinningsvärde är det högre av dess verkliga värde minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. (IFRS Volymen, 2010, s. 471) Nyttjandevärde är nuvärde av de framtida kassaflöden en tillgång eller kassagenererande enhet väntas ge upphov till (IFRS Volymen, 2010, s. 471). Problemet med goodwill är att den inte kan ses som en identifierbar tillgång och därmed inte ha ett verkligt värde minus försäljningskostnader utan enbart ett nyttjandevärde. (Marton, 2009, s. 39). Enligt IFRS/IAS ska företag som förvärvat goodwill varje år pröva om det finns ett behov att skriva ner tillgången (IFRS Volymen, 2010, s. 472). För att beräkna goodwillens nyttjandevärde undersöker företaget vilka kassaflöden tillgången genererar. Dessa antaganden om framtida flöden ska grunda sig på rimliga och verifierbara antaganden som återspeglar företagsledningens bästa bedömning av tillgångens värde med hjälp av prognoser och budgetar för perioder om högst fem år. En företagsledning kan använda bedömningar över kassaflöden baserade på budgetar och prognoser för en längre period än fem år förutsatt att den är övertygad om att bedömningarna är tillförlitliga. (IFRS Volymen, 2010, s. 476-477) Det kan uppstå svårigheter för företag att beräkna ett nyttjandevärde för varje enskild tillgång, istället kan företaget slå ihop tillgångarna i kassagenererande enheter som väntas bli lönsamma till följd av förvärvet. (Melville, 2009, s. 122) Definition av verkligt värde enligt IAS 36. Verkligt värde minus försäljningskostnader utgörs av det pris som beräknas kunna erhållas vid försäljning av en tillgång eller en kassagenererande enhet mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs, efter avdrag för kostnader vid försäljning/utrangering (IFRS Volymen, 2010, s. 471). 11

Företag ska lämna upplysningar på de beräkningar som gjorts av tillgången för att komma fram till återvinningsvärdet. I upplysningarna ska det framkomma det redovisade värdet för goodwill som fördelats på enheten och på vilken grund fastställandet av återvinningsvärdet skett. Om företaget grundat återvinningsvärdet på dess nyttjandevärde ska det framgå vilka metoder och antaganden företaget använt för att beräkna sina kassaflödesprognoser på. Då företaget istället använder verkligt värde minus försäljningskostnader för att beräkna återvinningsvärdet ska aktuella marknadsvärden nyttjas, och om dessa marknadsvärden inte existerar måste företaget motivera sina antaganden och metoder som de använt istället. (IFRS Volymen, 2010, s. 490-492) De teorier vi tar med oss för att analysera vårt resultat är främst resultatstyrning och stålbad. 3. Metod Detta kapitel beskriver hur uppsatsens studie utförts. Det förklaras vilket urval som använts och hur insamlingen av data skett. I kapitlet förklaras även vilket statistiskt instrument som använts för undersökningen. Inom den samhällsvetenskapliga metodläran finns två olika angreppssätt, kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitativa metoder används för att försöka skapa en djupare förståelse för ett fenomen medan kvantitativa metoder grundar sig på statistiska kvantifierbara resultat för att kunna analyser olika meningssamband (Johannessen & Tufte, 2003). Denna studie bygger på statistiska mätmetoder vilket gör den till en studie av kvantitativ karaktär. 3.1 Val av ansats Det råder oenigheter om vilken metod som är den bäst lämpade för empiriska studier av verkligheten (Jacobsen, 2002, s. 34). Denna oenighet gäller främst vilket tillvägagångssätt som är det mest lämpade för att få en beskrivning av verkligheten genom datainsamling. Det finns två olika ansatser, den induktiva och den deduktiva. Den induktiva innebär att forskaren samlar in data utan några direkta antaganden på förhand. Forskaren går i denna ansats ut utan förväntningar och samlar information för att sedan försöka systematisera de data som tagits in. Den deduktiva ansatsen står i motsats till detta. I denna utgår forskaren från befintliga 12

teorier och med ett förutbestämt antagande som sedan testas om det kan anses stämma eller ska förkastas. Förväntningarna bygger på tidigare empiriska rön och tidigare teorier. Kritiken mot denna ansats är att forskaren då endast letar information som han eller hon finner är relevant för sin studie och på det sättet tenderar att ge stöd åt de förväntningar som fanns innan studien inleddes. (Jacobsen, 2002, s. 34-35) I denna studie lämpar sig den deduktiva ansatsen då vi utgår från teorier kring goodwill och goodwillnedskrivningar som uppkommit i tidigare forskning. 3.2 Reliabilitet och validitet Enligt Saunders (2009, s. 156) innebär hög reliabilitet att en undersöknings resultat blir likadant om undersökningen utförs igen och att likadana observationer nås oberoende av vem som utför undersökningen. Vår studie har en hög reliabilitet då samma resultat med all säkerhet skulle uppnås om studien upprepades av annan forskare. Detta beror till stor del på att underlaget för undersökningen består av information från företags årsredovisningar som inte lämnar något utrymme för egna tolkningar. Validiteten mäter om uppsatsens frågeställning beskriver det man vill beskriva (Bell, 2006, s. 117). Finns ett kausalt samband mellan två variabler eller beror sambandet på andra faktorer (Saunders, 2009, s. 157)? Validiteten kan vara ett problem i vår undersökning då vi inte med säkerhet vet vilka faktorer som påverkat goodwillnedskrivningarna. Ett sådant exempel kan vara att tidigare Vd valt att inte utföra någon nedskrivning även fast behov funnits, vilket lett till att det verkliga värdet har sjunkit under det bokförda värdet och därför måste en nedskrivning genomföras enligt IAS 36 (IFRS Volymen, 2010, s. 469). 3.3 Tillvägagångssätt Vi har i denna undersökning utgått från företag noterade på Nasdaq OM Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-lista. Informationen om Vd-byten fann vi i företagens årsredovisningar för åren mellan 2005 och 2009. Årsredovisningarna har inhämtats från företagens egna webbplatser. Anledningen till att vi valde året 2007 beror på att det var flest Vd-byten 2007 och 2008 mellan åren 2005 och 2009. Valet föll på 2007, då 2008 var året då den senaste finanskrisen bröt ut och därför ville vi undvika 2008 eftersom vi tror att företagen undvek att göra nedskrivningar det året. 13

Därefter gick vi igenom årsredovisningarna för 2007 och året dessförinnan, 2006, för företagen som bytt Vd 2007, för att fastställa om någon goodwill fanns redovisad i respektive balansräkning. Nästa steg i processen var att sammanställa de nedskrivningar vi fått fram ur balansräkningarna. För att kunna besvara denna uppsats frågeställning och se om något samband mellan ny Vd och goodwillnedskrivningar finns utfördes ett t-test där nedskrivningarna för åren 2006 och 2007 jämförs med varandra. Det statistiska testet genomfördes med hjälp av programmet SPSS. I studien har vi inte undersökt Vd-byten innan 2005, då de nya reglerna kring nedskrivning av goodwill för noterade bolag på koncernnivå trädde i kraft den första januari 2005 (EG nr 1606/2002:6). Från början var undersökningen tänkt att utföras endast på företag noterade på Large Cap som genomfört Vd-byte under 2007. Då endast 9 Vd-byten ägt rum på Large Cap under 2007 valde vi att även inkludera företag noterade på Mid Cap, vilket gav oss 20 företag som genomfört Vd-byte. 3.4 Analysgrupp De företag vi utgår från i undersökningen är de företag som var noterade på Nasdaq OM Stockholmsbörsen Large Cap och Mid Cap den 15 november 2010. Totalt antal företag var då 130. Av dessa företag har 20 bytt Vd under 2007. Det finns företag som har bytt Vd 2007 men inte är med i studien. Av 20 företag faller 6 bort från analysgruppen då dessa inte redovisade någon goodwill under åren 2006 och 2007. De 14 återstående företagen utgör vår analysgrupp. Vi har inte tagit hänsyn till bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen mellan åren 2006 och 2010, dessa har helt uteslutits från studien. Vi har valt att använda benämningen analysgrupp i stället för urval i denna uppsats. Anledningen till det är att vi inte har något urval i ordets rätta bemärkelse, då sammansättningen av vår analysgrupp inte bygger på slumpmässighet eller sannolikhet, såsom är fallet för ett urval draget ur en population. I stället för att utföra ett sannolikhetsurval har vi valt att undersöka de företag som passar våra kriterier, dvs. företag noterade på Nasdaq OM Stockholmsbörsen Large Cap och Mid Cap den 15 november 2010 som genomfört Vdbyte under 2007 och redovisat goodwill åren 2006 och 2007. Företagen som passar våra kriterier utgör populationen. Samtliga företag som uppfyller våra krav är med i undersökningen. Vi utför alltså en totalundersökning. 14

3.5 Statistisk metod 3.5.1 T-test T-test är beteckningen på en hypotesprövning som används när man vill jämföra två skilda normalfördelningar för att se om genomsnitten är så olika att skillnaden högst sannolikt också finns i populationen, eller om de beror på slumpmässiga fel i urvalet. Metoden kan även användas för att beräkna konfidensintervall om man använder små stickprov. Testet kräver ett särskilt tillvägagångssätt. Man börjar med att ställa upp en nollhypotes, som alltid lyder: det är ingen skillnad mellan medeltalen i populationen. I vår studie blir nollhypotesen att ett Vdbyte inte leder till större goodwillnedskrivningar än året innan bytet skedde. I nästa steg väljs signifikansnivå (vanligtvis 10, 5 eller 1 %). Signifikansnivån kan kortfattat förklaras med att vi med 90, 95 eller 99 procents (100 10, 5 respektive 1 vid signifikansnivå 10, 5 respektive 1 %) sannolikhet kan anta att det föreligger en skillnad mellan medeltalen i populationen. Därefter beräknar man t-värdet. Vid en signifikansnivå av 5 % förkastas nollhypotesen om t- värdet överstiger 1,96, förutsatt att stickprovet är stort (mer än sextio observationer). (Jacobsen, 2002) Tabell 1. Förkastningsgräns n=>60 Signifikansnivå 10 % 5 % 1 % Förkastningsgräns n=>60 1,645 1,960 2,576 Källa: Newbold et al., 2003, s. 811 Är stickprovet litet sjunker testets styrka. För att kompensera för detta sänker vi signifikansnivån till 10 %. Då vår analysgrupp består av endast 14 observationer krävs att t- värdet är högre än 1,761 för att vårt test ska vara signifikant vid 10 % signifikansnivå (Newbold, Carlson & Thorne, 2003, s. 811). Tabell 2. Förkastningsgräns n=14 Signifikansnivå 10 % 5 % 1 % Förkastningsgräns n=14 1,761 2,145 2,977 Källa: Newbold et al., 2003, s. 811 15

Det finns flera olika sorters t-test. Vi använder oss av ett paired samples t-test. Det testet används när man vill jämföra medeltalen för samma urvalsgrupp vid två olika tillfällen (Pallant, 2007, s. 232). I vårt fall jämförs medelvärdena av goodwillnedskrivningarna året för Vd-bytet (2007) med året innan (2006). För att utföra ett parametriskt test, i vårt fall ett t-test, finns ett antal antaganden som bör vara uppfyllda (Pallant, 2007, s. 203): Datanivå Det finns fyra datanivåer; nominal, ordinal, intervall och kvot. Data på nominalnivå kan delas in kategorier men inte rangordnas, till exempel kön. Data på ordinalnivå är data som kan kategoriseras och rangordnas. Det går däremot inte att ange avstånden mellan kategorierna, till exempel betyg. Data på intervallnivå har ett numeriskt värde men saknar absolut nollpunkt, till exempel temperatur mätt i grader Celsius som har en godtycklig nollpunkt. Data på kvotnivå har ett kontinuerligt varierande numeriskt värde och absolut nollpunkt, till exempel pengar och längd. (Stevens, 1946, s. 677-680) Våra data är alltså på kvotnivå. De data som används vid parametriska test ska vara på intervall- eller kvotnivå (Pallant, 2007, s. 203). Slumpmässigt urval Urvalet ska dras slumpmässigt ur populationen. I själva verket är detta krav sällan uppfyllt (Pallant, 2007, s. 203). Detta är även fallet i vår undersökning, då vi utför testet på en grupp vi själva analyserat fram. Oberoende observationer Observationerna som utgör urvalet ska vara oberoende och får inte påverka varandra. Att bryta mot detta antagande får allvarliga konsekvenser för testet (Pallant, 2007, s. 203). Det är dock inte aktuellt i vårt fall, då olika företags goodwillnedskrivningar inte påverkas av varandra. Normalfördelning Populationen, från vilken urvalet hämtas, ska vara normalfördelad. Liksom kravet på slumpmässigt urval är detta ett krav som ofta inte är uppfyllt. Parametriska test är dock robusta och det är inget allvarligt problem om populationen inte är normalfördelad. (Pallant, 2007, s. 204) 16

Homogen varians Populationernas varianser ska vara lika stora. Även detta antagande kan lämnas ouppfyllt, förutsatt att storleken på grupperna som jämförs är ungefär lika stora. (Pallant, 2007, s. 204) I vårt test är detta alltså inget problem då vi jämför samma grupp vid två tillfällen. Som tidigare nämnts har vi inget urval, då vi utför en totalundersökning. Vi undersöker alltså populationen. Det gör att antagandena om slumpmässigt urval, normalfördelning och homogen varians blir omöjliga för oss att uppfylla. Som framgår i texten är dessa antaganden dock inte de viktigaste. Enligt Sallis (2010) är det dessutom vanligt inom företagsekonomisk forskning att undersöka populationen och sedan försöka generalisera utifrån den. De antaganden Pallant (2007, s. 203) ser som viktigast, datanivå och oberoende observationer, är dock uppfyllda i vår undersökning. 3.5.2 Testets styrka Testets styrka säger om det verkligen föreligger någon skillnad mellan grupperna som jämförs. Olika tester är olika starka, till exempel är parametriska test, såsom t-test, vanligtvis starkare än icke-parametriska test. Men styrkan beror även på andra saker. Storleken på analysgruppen spelar stor roll. Är analysgruppen liten (som i vårt fall, där analysgruppen består av 14 observationer) kan ett ickesignifikant resultat bero på att analysgruppen är för liten snarare än att nollhypotesen inte kan förkastas. En liten analysgrupp kan alltså leda till att man felaktigt behåller nollhypotesen, när den i själva verket borde förkastas. När man har en liten analysgrupp kan det därför vara nödvändigt att justera signifikansnivån, från den normala femprocentsnivån till 10 eller 15 %. (Pallant, 2007, s. 205) 3.6 Metodkritik Vi vill påpeka att vår undersökning inte tar hänsyn till eventuella händelser i företagen, förutom Vd-byte, som kan ha påverkat nedskrivning av goodwill. De redovisade nedskrivningarna kan bero på faktorer som inte har något samband med att företaget bytt Vd under året. Då vi begränsat oss till att undersöka företagen med ny Vd under 2007 kan det på grund av detta vara så att t-testet som utförs inte uppnår signifikans på grund av att analysgruppen är för liten. 17

4. Empirisk undersökning I detta avsnitt presenterar vi de data och förklarar det som ligger till grund för vår undersökning. Resultaten visas i tydliga tabeller. Av de 130 företag som ingår i undersökningen är 56 noterade på Large Cap och 74 på Mid Cap. Listan över dessa företag är hämtad från Stockholmsbörsens webbplats (Stockholmsbörsen, 2010). Genom att studera samtliga 130 företags årsredovisningar mellan åren 2005 och 2009 fick vi fram att 20 företag genomfört Vd-byte under 2007 (se tabell 3, samt appendix för komplett lista). Årsredovisningarna inhämtades från respektive företags webbplats den 12 november 2010. Under 2007, som är det år som ligger till grund för undersökningen, är det 20 företag som bytt Vd någon gång under året. Vi har inte tagit hänsyn till när under året Vd-bytet skett. Tabell 3. Vd-byten 2005-2009 År 2005 2006 2007 2008 2009 Antal Vdbyten 12 10 20 20 14 Av dessa 20 Vd-byten genomfördes 9 i företag noterade på Large Cap och 11 i företag noterade på Mid Cap (se tabell 4). Tabell 4. Vd-byten under 2007 Antal Andel i % Large Cap Vd-byte 9 6,9 Mid Cap Vd-byte 11 8,5 Large Cap Ej Vd-byte 47 36,2 Mid Cap Ej Vd-byte 63 48,5 Totalt 130 100 Av de 20 företag som bytt Vd under 2007 är det 14 företag som redovisat en goodwillpost och 6 företag som inte har redovisat någon goodwill under 2006 och 2007 (tabell 5). 18

Tabell 5. Företag med redovisad goodwill under 2006 och 2007 samt bortfall Redovisad goodwill Autoliv Boliden NCC Nordea SCA Securitas Stora Enso TeliaSonera Tradedoubler Sweco SAS Mekonomen HQ Duni 14 st 6 st Ingen goodwill Arise Windpower Clas Ohlson East Capital Explorer Fabege Vostok Nafta Investment Öresund Nästa steg i processen var att jämföra dessa 14 företags goodwillnedskrivningar för 2007 med nedskrivningarna för året innan, dvs. 2006. Av 14 företag var det 6 som redovisade en goodwillnedskrivning 2006 och 2007 och 8 som inte såg något nedskrivningsbehov (tabell 6). Tabell 6. Nedskrivning av goodwill 2006 och 2007 Antal Nedskrivning av goodwill 2006 6 Nedskrivning av goodwill 2007 6 Ingen nedskrivning av goodwill 2006 8 Ingen nedskrivning av goodwill 2007 8 I tabell 7 redovisar vi de undersökta företagens nedskrivningar. Nedskrivningarna redovisas i miljoner SEK. I de fall företagen redovisar i annan valuta har vi räknat om beloppen till svenska kronor. Valutakurserna för 31/12 2006 och 31/12 2007 som användes för omräkningen inhämtades från Forex (2010). Då syftet med undersökningen endast består i att undersöka den proportionella skillnaden mellan åren företag för företag, har valutakurserna ingen betydelse. 19

Tabell 7. Nedskrivning av goodwill i miljoner SEK Företag Nedskrivning 2006 Nedskrivning 2007 Autoliv 0 0 Boliden 0 0 NCC 20 90 Nordea 0 0 SCA 0 0 Securitas 41,2 349,9 Stora Enso 9 233 TeliaSonera 5 10 Tradedoubler 0 0 Sweco 2,5 0,2 SAS 20 300 Mekonomen 0 0 HQ 0 0 Duni 0 0 Totalt 83,7 983,1 När vi sammanställt nedskrivningarna utförde vi ett t-test. Variablerna som användes i testet var värdena från tabell 7. Även de företag som inte redovisade goodwillnedskrivning är med i testet. Testresultatet i figurerna nedan visar om det förekommer någon signifikant skillnad mellan medelvärdena vid de två tidpunkterna och därmed om nollhypotesen kan förkastas eller inte (för fullständigt resultat se appendix). Medelvärdet för nedskrivning av goodwill för 2006 var 7,0 miljoner och för 2007 var det 70,2 miljoner (se Paired Samples Statistics). Vi får p-värdet 0,061 (se Paired Samples Test figur 2) som visar att testet inte är signifikant på femprocentsnivån då 0,061 är högre än 0,05, men det är däremot signifikant på tioprocentsnivån då 0,061 är lägre än 0,10. Vi får t-värdet 2,052 (se Paired Samples Test figur 2) som visar att testet är signifikant på tioprocentsnivån, då förkastningsgränsen för t-värdet på tioprocentsnivån med ett stickprov på fjorton observationer är 1,761 (tabell 2). I vår undersökning förkastas därför nollhypotesen på tioprocentsnivån och resultatet tyder på att nedskrivningen av goodwill ökar vid Vd-byte. 20

Paired Samples Statistics Std. Mean N Std. Deviation Mean Error Pair 1 År_2007 70,2214 14 125,84617 33,63380 År_2006 6,9786 14 12,17780 3,25465 Paired Samples Test figur 2 Paired Differences 95% Confidence Interval of the Difference Lower Upper t df Sig. (2-tailed) Pair 1 År_2007 År_2006-3,32622 129,81193 2,052 13,061 5. Analys & Diskussion Analys och diskussionskapitlet knyter samman teorin med de empiriska resultat som studien visar. Vidare diskuteras goodwill och de bedömningar som avgör om en nedskrivning ska redovisas. Agentteorin kan användas för att förklara varför stålbad förekommer. Genom att genomföra ett stålbad när Vd:n är nytillträdd, och på så sätt minska företagets resultat, ökar möjligheterna att göra ett bra resultat åren därpå, och därmed ökar även sannolikheten att Vd:n blir belönad. Tidigare studier som legat till grund för vår undersökning är en amerikansk studie gjord av 21

Masters-Stout et al. (2008). Denna studie visar på ett samband mellan ny Vd och ett företags nedskrivningar av goodwill. Vårt resultat indikerar att detta även förekommer hos företag noterade på Stockholmsbörsens Large cap- och Mid cap-lista. I en australiensisk undersökning gjord av Peter Wells (2002) framkommer även där signaler som talar för att resultatstyrning och stålbad förekommer vid Vd-byten, trots att bonusprogram och liknande ersättningar förekommer i väldigt låg utsträckning i Australien (Wells, 2002, s. 191) Det finns fler studier som behandlar teorin kring stålbad och dess existens. En amerikansk studie av Jordan och Clark (2004) visar på att stålbad existerar som en del av resultatstyrning. Deras undersökning visar också ett samband mellan stålbad och företagens resultat. Vid negativt resultat tenderar stålbad att förekomma oftare än då företagen visar positiva resultat (Jordan & Clark, 2004, s. 68). En av anledningarna till förekomsten av resultatstyrning och stålbad kan vara att ledningen inte straffas lika hårt proportionellt sett då de väljer att göra större nedskrivningar ett år då företaget redan visar ett negativt resultat. De väljer att ta den smällen och kritiken under ett år för att sedan förmodligen få positiv respons under flera år framöver (Jordan & Clark, 2004, s. 63). Att det finns en möjlighet att med de nya redovisningsreglerna kunna påverka nedskrivningar med hjälp av subjektiva bedömningar kring verkligt värde anser vi borde öka opportunistiskt beteende hos företagsledningar. Detta kan i sin tur leda till problem för företag och deras aktieägare om det finns splittrade intressen bland ägarna och de personer som väljs in i ledningen att sköta företagen. Hela diskussionen kring immateriella tillgångar och goodwill, som bygger på en del subjektiva bedömningar, är en svår fråga att hitta en bra lösning på som gynnar alla parter. Enligt Masters-Stout et al. (2008) beror den ökade nedskrivningen av goodwill vid Vd-byte på att det då finns en möjlighet för den nya ledningen att skylla dåliga beslut och resultat på den tidigare ledningen. Vi anser också att detta kan vara en av de stora anledningarna, men den kanske största anledningen är att en ny Vd genom stora nedskrivningar första året kan bädda för goda framtida resultat som då kanske ger Vd:n en bonus och ett starkt rykte som en god företagsledare. Det svåra för IASB blir att hitta en lösning som får bort denna möjlighet för opportunistiskt beteende. 22

Om vi istället tittar på resultatstyrning och designad redovisning som incitament för att påverka investerare och deras syn på företaget så borde det ligga i företagens intresse att visa om bolaget har en stabil ekonomi och visar goda resultat. Med hjälp av den kreativa bokföring som Riahi-Belkaoui (2004) beskriver har företagen möjligheten att styra hur de vill att företagens ekonomi ska återspeglas. Den stora nackdelen med denna möjlighet är enligt oss den att det kan uppstå snedvridningar av kapital och resurser, dvs. att fel företag får resurser som egentligen borde gå till ett annat bolag. Detta kan leda till en förlust för samhället i stort. Erfarna investerare borde dock kunna förutse om ett företag använder mycket kreativ bokföring och på så sätt ta med detta i värderingar och beräkningar som de utför. Syftet med införandet av IFRS/IAS var att företagens redovisning skulle spegla så sanningsenliga uppgifter om företagens ekonomiska ställning som möjligt samt att öka jämförbarheten av företag mellan länder i EU. Dock verkar det som att de nya regelverken öppnat upp möjligheten för opportunistiskt beteende och möjligheten att snedvrida och manipulera företags bokföring. Vår studie indikerar att resultatstyrning vid Vd-byten förekommer. Detta överensstämmer med tidigare forskning av bland andra Wells (2002) och Masters-Stout et al. (2008). Det finns många vetenskapliga artiklar som berör problematiken med goodwill och nedskrivningar av denna post (Carlin & Finch, 2007, Wells, 2002 och Masters Stout et al., 2008). Det som diskuteras är tillförlitligheten i företagens redovisningar då företagen nu själva kan påverka poster som exempelvis goodwill med hjälp av subjektiva bedömningar av verkliga värden. Enligt IAS 36 ska företagen redovisa och motivera de beräkningar som ligger till grund för de redovisade värdena, dock förekommer det att företagen struntar i detta och endast redovisar ett värde utan en förklaring (Carlin & Finsch, 2007). Dock tror Carlin och Finsch (2007) att det är anpassningen till de nya reglerna som gör att det kan uppstå brister och att det sannolikt blir ett mindre problem framöver då företagen fått lite mer erfarenhet av standardens krav. Vi samtycker med Carlin och Finsch (2007) vad gäller att det kan ta tid för att anpassa sig till nya regler. Men nu har det gått ca 5 år sedan införandet och denna anpassningsprocess borde enligt oss vara förbi och företagen borde kunna följa de regler som finns specificerade i IAS 36 och väljer företagen av någon anledning att bortse från kraven så anser vi att någon sorts straffavgift eller liknande borde tillfalla företaget i fråga. 23

6. Slutsats Vårt mål var från början att undersöka Vd-byten under 2007 på samtliga noterade bolag på Large Cap, men då analysgruppen blev för liten valde vi att inkludera företag noterade på Mid Cap. Syftet med denna studie var att undersöka om resultatstyrning och stålbad i form av goodwillnedskrivningar existerar i högre grad då företagen byter Vd. Resultatet av vårt test tyder på att goodwillnedskrivningar ökar vid Vd-byten. Dock består vår analysgrupp av endast 14 företag vilket påverkar testets styrka och tillförlitlighet, men trots allt uppvisas ett signifikant resultat på tioprocentsnivån. 6.1 Förslag till fortsatt forskning Vår studie visar att det finns en indikation som överensstämmer med den amerikanska studien gjord av Masters-Stout et al. (2008). Däremot anser vi att det skulle behövas göra en större studie över en längre tidsperiod för att med större säkerhet kunna visa att nedskrivning av goodwill förekommer i högre grad vid ny Vd. Ett bra underlag för en sådan studie kunde vara att undersöka samtliga noterade bolag i EU:s medlemsländer. Detta borde ge en mer rättvisande bild av hur av goodwill och nedskrivningar hanteras. Något som också skulle vara intressant är en studie som undersöker andra bakomliggande faktorer bakom större nedskrivningar vid en nytillträdd ledning som inte kommit fram i vår studie. Ett exempel som påverkar kan möjligen vara att de vill undvika skattekostnader om företaget har dåligt med likvida medel. Detta skulle kunna göras på djupet med single casestudier, dvs. att undersöka ett företag åt gången, för att kunna fastställa de faktorer som ligger bakom beteendet. 24

7. Referenser Artiklar Carlin, T.M. & Finch, N. 2007. Goodwill Impairment An assessment of Disclosure Quality and Compliance Levels by Large Listed Australian Firms. MGSM Working Paper, nr. 2007-8 Healy, P. 1985. The effect of bonus schemes on accounting decisions. Journal of Accounting and Economics, vol. 7, no. 1-3, pp. 85-107 Healy, P.M. & Wahlen, J. 1999. A review of the Earnings Management Literature and Its Implications for Standard Setting. Accounting Horizons, vol. 13 no. 4, pp. 365-383. Jensen, M.C. & Meckling, W.H. 1976. The theory of the firm: managerial behaviour, agency costs and ownership structur. Journal of Financial Economic, vol. 3, pp. 305-360 Jordan C.E. & Clark, S.J. 2004. Big Bath Earnings Management: The Case Of Goodwill Impairment Under SFAS No. 142. Journal of Applied Business Research, vol. 20. no. 2, pp. 63-69 Kirschenheiter, M. & Melumad, N. 2002. Can Big Bath and Earnings Smoothing Co-exist as Equilibrium Financial Reporting Strategies? Journal of Accounting Research, vol. 40, no.3, pp. 761-796 Masters-Stout, B., Costigan, M.L. & Lovata, L.M. 2008. Goodwill impairments and chief executive officer tenure. Critical Perspectives on Accounting, vol. 14, pp. 1370-1383 Moore, M.L. 1973. Management Changes and Discretionary Accounting Decisions. Journal of Accounting Research, vol. 11, no. 1, pp. 100-107 Ramanna, K. 2008. The implications of unverifiable fair-value accounting: Evidence from the political economy of goodwill accounting. Journal of Accounting and Economics, vol. 45, pp. 253 281 Ross, S.A. 1973. The Economic Theory of Agency: The Principal's Problem. American Economic Review, vol. 63, no. 2, pp. 134-139 Schipper, K. 1989. Earnings Management. Accounting Horizons, vol. 3, no. 4, pp. 91-102 Stevens, S.S. 1946. On the Theory of Scales of Measurement. Science, vol. 103, no. 2684, pp. 677-680 Wells, P. 2002. Earnings management surrounding CEO changes. Accounting and Finance, vol. 42, pp. 169-193 25

Böcker Bell, J. 2006. Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Edenhammar, H. & Thorell, P. 2009. Företagens redovisning: att förstå årsredovisningar. Uppsala: Iustus Jacobsen, D.I. 2002. Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur AB Johannessen, A. & Tufte, P.A. 2003. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber AB Marton, J. 2009. Koncernredovisning enligt IFRS. Stockholm: KPMG Marton, J., Lumsden, M., Pettersson, A.K., Rimmel, G., & Lundqvist, P. 2008. IFRS I teori och praktik. Sundbyberg: Bonniers Melville, A. 2009. International Financial Reporting. Pearson Education Limited Newbold, P., Carlson, W.L. & Thorne, B. 2003. Statistics for Business and Economics Upper Saddle River, N. J.: Prentice-Hall Pearson Education International Pallant, J. 2007. SPSS Survival Manual. Maidenhead: Open University Press Riahi-Belkaoui, A. 2004. Accounting Theory. Cornwall: Thomson Learning Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. 2009. Research methods for business students. 5. ed.: Harlow: Financial Times Prentice Hall Schilit, H.M. 1993. Financial Shenanigans: How to Detect Accounting Gimmicks & Fraud in Financial Reports. New York: McGraw Hill Elektroniska källor Forex 2010. Forex Bank. Inhämtat 16 november, 2010 från http://www.forex.se Stockholmsbörsen 2010. Aktier aktiekurser för bolag listade på Nasdaq OM Nordic. Inhämtat 12 november, 2010 från http://www.nasdaqomxnordic.com/shares?languageid=3 Regelverk och förordningar IFRS Volymen (2010) FAR SRS Förlag AB IAS 36 Nedskrivningar (2010) FAR SRS Förlag AB 26

IFRS 3 Rörelseförvärv (2009) FAR SRS Förlag AB EG nr 1606/2002:6 Övriga källor Sallis, J. 2010. E-postkonversation, 20 december, 2010. 8. Appendix Resultat från t-test, utfört i SPSS Paired Samples Statistics Std. Mean N Std. Deviation Mean Error Pair 1 År_2007 70,2214 14 125,84617 33,63380 År_2006 6,9786 14 12,17780 3,25465 Paired Samples Correlations N Correlation Sig. Pair 1 År_2007 & År_2006 14,879,000 Paired Samples Test figur 1 Paired Differences Mean Std. Std. Deviation Mean Error Pair 1 År_2007 År_2006 63,24286 115,29425 30,81376 27

Paired Samples Test figur 2 Paired Differences 95% Confidence Interval of the Difference Lower Upper t df Sig. (2-tailed) Pair 1 År_2007 År_2006-3,32622 129,81193 2,052 13,061 Tabellen visar när Vd-byte skett. Om saknas har inget Vd-byte skett mellan åren 2005 och 2010. Företag 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Large Cap ABB Alfa Laval Alliance Oil Assa Abloy Astra Zeneca Atlas Copco Autoliv Axfood Boliden Castellum Electrolux Elekta Ericsson Fabege Getinge H&M Hakon Invest Handelsbanken Hexagon Holmen 28

Hufvudstaden Husqvarna Industrivärden Investor Kinnevik Latour Lindab Lundberg Lundin Mining Lundin Petroleum Meda Melker Schörling Millicom Modern Times group NCC Nordea Oriflame Ratos Saab Sandvik SCA Scania SEB Seco Tools Securitas Skanska SKF SSAB Stora Enso Swedbank Swedish Match Tele 2 Telia Sonera Tieto Trelleborg Volvo Mid Cap AarhusKarlshamn Active Biotech Addtech Arise Windpower 29

Atrium Ljungberg Avanza Axis Communication B&B tools BE Group Beijer Beijer Alma Betsson Billerud Bioinvent Björn Borg Black Earth Farming Brinova Bure Equity Byggmax Group Cardo Clas Ohlson Duni East Capital Explorer Eniro EnQuest PLC Fagerhult Fast Partner Gunnebo Haldex Heba Hemtex Hexpol HIQ HQ Höganäs IFS Indutrade Intrum Justitia ITAB Shop Concept B JM KappAhl Klövern Kungsleden Loomis Mekonomen Munters Net Entertainment 30

Net Insight New Wave Group Nibe Niscayah Group B Nobia Nordnet Orc Software PA Resources Peab Q-Med Rezidor Hotel SAS Sectra Skistar Sweco Swedish Orphan Systemair Säkl Tradedoubler Transcom Unibet Wallenstam VBG Group Wihlborgs Vostok Nafta Investment ÅF Öresund 31