Skogens mikroklimat. Caroline Greiser Doktorand i

Relevanta dokument
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

De fyra klimatzonerna

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

stadsklimatet värme och gröna strukturer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Framtiden för skogens arter

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Min bok om hållbar utveckling

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk


Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Ekosystem ekosystem lokala och globala

VALKMAN Värde- och kunsskapsbaserade scenarier för hållbart brukande av skogslandskapet

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Rita in bestånd och skapa rapport på webbklienten för skogliga laserdata

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Jämförelse av Solhybrider

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Skogliga grunddata. Produktkatalog för öppna geodata inom geodatasamverkan

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Päls med många funktioner

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Bevarandeplan Natura 2000

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Hushållningssällskapet Gotland Hallfreda försöksstation 05B497.xls. nej nej nej nej nej nej nej nej nej nej torrt o frost några dagar tidigare

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Täkternas biologiska värden

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Fågelbesöksled Nyköping Norr

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

En sval stad i ett varmt klimat - Ett kartläggningsverktyg

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Asp - vacker & värdefull

Nationell skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Äger du ett gammalt träd?

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Tundra. Var finns biomet? Formad för år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Ny historisk databas om skog

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Transkript:

Caroline Greiser Doktorand i växtekologi caroline.greiser@su.se Skogens mikroklimat Miljöövervakningsdagarna 2018-09-26 Block II Klimatförändringar i skog och mark

I ett varmare klimat börjar arter flytta... Nordliga arter trängs norrut Sydliga arter koloniserar nya områden markvegetation

soligt och varmt skuggigt och kallt

soligt och varmt Mikroklimat skuggigt och kallt

Mikroklimat skapat av terräng och vegetation Lenoir et al. Ecography 2016

Att utnyttja mikroklimat Sydliga arter koloniserar varmare platser (stepping-stone habitat) Nordliga arter överlever på kallare platser (mikrorefugia) studieområde

Skogen längs norrlandsgränsen skarp vegetationsgräns utbredningsgräns för många nordliga och sydliga arter brukad skog

Mikroklimatets roll vid arternas utbredningsgränser Mikroklimat Kantpopulationer av nordliga arter Transplanteringsexperiment Naturvård och Skogsbruk

Mikroklimatets roll vid arternas utbredningsgränser Mikroklimat Kantpopulationer av nordliga arter Transplanteringsexperiment Naturvård och Skogsbruk

Syfte Att anpassa skogsbruk och naturvård till ett varmare klimat minska förlusten av biologisk mångfald

Mikroklimat Hur stora är temperaturskillnaderna? Var finns det kalla platser? Vad påverkar skogens mikroklimat?

Klimatkartor i låg upplösning...... fångar inte in småskaliga temperaturskillnader 1000 m 25 m

Klimatkartor baserat på väderstationsdata De Frenne & Verheyen, 2015 (Science) https://miamioh.edu/cas/academics/centers/erc/weather-station/index.html

Mäta skogsmikroklimat 200 loggrar mätte temperatur nära marken sommar 2015 vinter 2015 sommar 2016

Mikroklimatkartor Med hjälp av olika terräng- och skogskartor skapade vi mikroklimatkartor - i 25 m upplösning - för Tmin och Tmax - för olika månader

Stora temperaturskillnader mellan loggrar antal loggrar sommartemperatur (Tmax) C

Var hittar man kalla platser? på högre platser bort från skogskanter på nordsluttningar nära vattnet i tät skog i skog med mycket krontäckning Skogens mikroklimat skapas av terräng och vegetation

Var hittar man kalla platser? Mikroklimatet ändras över tiden dag natt sommar vinter

Kallt alltid kallt sommar höst/vår vinter Tmax Tmin

Temperatur in C Temperaturskillnader under året Tmin Tmax

Temperatur in C Temperaturskillnader under året Tmin *Frost* Tmax *Frost*

Vad är det som påverkar mikroklimatet? Relativ vikt av variabler avstånd till Vänern avst. till vatten solstrålning altitud markfuktighet Terräng Vegetation/Skog avst. till skogskant % barrskog krontäckning grundyta

Vad är det som påverkar mikroklimatet? Tmax Jul Tmax Nov Skogstäthet (grundyta) Altitud

Hitta och skydda kalla platser mikroklimat-karta kallt varmt

Hitta och skydda kalla platser mikroklimat-karta satellitbild kallt tät skog varmt kalhygge

Skogsbruk spelar en avgörande roll för mikroklimatet - skapa buffertzoner kring kalla platser - minska antalet skogskanter - bevara täta skogar Bild: Lina Widenfalk

Nu tittar vi utifrån arternas perspektiv... Förekommer nordliga arter på kalla platser?

100 Kantpopulationer av nordliga arter sydlig utbredningsgräns Nordlig fjädermossa 5 mossor/levermossor 1 lav 5 kärlväxter Skogslummermossa Grov husmossa Bollvitmossa Norrlandslav Spädstarr Spindelblomster Torta

100 Kantpopulationer av nordliga arter

Avvikelse från omgivningens klimat Z = T cell T medel.omgivningen Z > 0 relativt varm plats Z = 0 samma klimat Z < 0 relativt kall plats

Avvikelse från omgivningens klimat Nordl. arter förekommer på kallare platser jämfört med omgivningen

Avvikelse från omgivningens klimat Nordl. arter förekommer på kallare platser jämfört med omgivningen Nordl. arter förekommer på varmare platser jämfört med omgivningen

Avvikelse från omgivningens klimat Nordl. arter förekommer på kallare platser jämfört med omgivningen Nordl. arter förekommer på varmare platser jämfört med omgivningen Nordl. arter förekommer på platser med stabilare mikroklimat (mindre fluktuationer)

Stabila mikroklimat finns...... i tät skog med hög krontäckning och hög markfuktighet temperature

Vi forskar vidare... Gillar nordliga arter kalla platser? Eller gillar de platser med låg konkurrens? Transplanteringsexperiment

Mikroklimatändring Lenoir et al. Ecography 2016

Sammanfattning - väderstationer saknar skogsdata

Sammanfattning - väderstationer saknar skogsdata - för att kunna förutse hur ett varmare klimat påverkar våra växter behöver vi ta hänsyn till mikroklimat

Sammanfattning - väderstationer saknar skogsdata - för att kunna förutse hur ett varmare klimat påverkar våra växter behöver vi ta hänsyn till mikroklimat - vi behöver mikroklimatdata för längre perioder

Sammanfattning - väderstationer saknar skogsdata - för att kunna förutse hur ett varmare klimat påverkar våra växter behöver vi ta hänsyn till mikroklimat - vi behöver mikroklimatdata för längre perioder - finns det platser där klimatuppvärmningen sker långsammare? ( decoupling )

Tack! caroline.greiser@su.se