Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Relevanta dokument
Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Frågor och svar om NT-rådet

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Värderingar som rör bemötande en vård och omsorgsetisk modell

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

QALY ur ett etiskt perspektiv. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet

ETIK. i medicinsk utvärdering

Den etiska plattformen i folkhälsoarbetet. FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU

Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Session 3. Att integrera etiska principer för prioritering med politiska mål i ett budgetarbete

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Att nätverka en del av arbetslivet

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Att nätverka en del av arbetslivet

Bör - bilden för etisk styrning av sjukvården. Göran Hermerén Seniorprofessor, medicinsk etik, Lunds universitet, Lund

Aktuella medicinetiska frågor

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Etiska och psykologiska utmaningar vid prioriteringar inom hälso-och sjukvården?

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården

Prioritering av hjälpmedelstjänster

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I JÖNKÖPINGS LÄN

Vård som inte kan anstå

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Etiska problem med statens styrprinciper av vården?

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården

Prioriteringar av obesitaskirurgi

0 STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD

Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Etikseminarium

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Utveckling och implementering av en systematisk prioriteringsprocess vid resursfördelning över kommunala förvaltningsområden

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

OMVÅRDNAD, HÄLSOEKONOMI OCH PRIORITERINGAR

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering

Styrkortens relationer 2006

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

Nationella riktlinjer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

CODE OF CONDUCT K U N G S G A T A N S T O C K H O L M

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Är gräset grönare hos grannen?

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Hälsoekonomi. Föreläsning ST-kurs farmakologi

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE

Nionde nationella prioriteringskonferensen. En summering

Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding

Nationell modell för öppna prioriteringar inom hälsooch sjukvård

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

Prioriteringar i hälso- och sjukvården

Verdibasert finansiering av legemidler - erfaringer fra Sverige. Den nasjonale helseøkonomikonferansen 2018 Douglas Lundin

Analys av SU / HSN prioriteringsarbete

Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering. Fördjupad vägledning och konsekvensanalys 2011:7. Lars Sandman Gustav Tinghög 2011:7

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvårdsnämnden

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015

FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 68:2011. Samtal om öppen prioritering för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten

Remissvar ang. betänkandet Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarkanden SOU 2012:75

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Prioriteringsordning för Tolkverksamheten i Västra Götaland

Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Karin Lund. PrioriteringsCentrum. Rapport 2010:1 ISSN

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier?

Vårdens alltför svåra val?

Manual och anvisningar

Vilken vägledning ger den etiska plattformen för prioriteringar i konkreta prioriteringssituationer?

JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL

Prioriteringar ett etiskt vågspel

Transkript:

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Den etiska plattformen Resultat av prioriteringsutredningen SOU 1995:5 Proposition / lagstiftning 1997 Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen

Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Ger egentligen endast vägledning för vad vi inte får ta hänsyn till: Kön Social och ekonomisk ställning Kronologisk ålder Tidigare livsstil

Människovärdesprincipen Däremot sägs att vi får ta hänsyn till: Biologisk ålder Framtida livsstil Eftersom detta är kopplat till möjligheten till behandlingsnytta

Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven. Största behoven kopplas till de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten Solidaritetsaspekten är dels kopplad till: Utjämning i tillgänglighet och utfall Att svaga gruppers behov ska uppmärksammas och ges samma vikt som starka gruppers motsvarande behov

Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet eftersträvas. Vid svårare tillstånd accepteras en lägre kostnadseffektivitet Vid val av åtgärder gentemot samma sjukdom Vidare tillämpning i TLVs bedömningar

Ransonering och ordnad utmönstring MARKERINGSYTA FÖR BILDER När du gör egna slides, placera bilder och andra illustrationer inom dessa fält. Titta gärna i aspresentationen för exempel på hur placeringen kan göras. 7

En checklista för etiska aspekter Rangordna efter den nationella modellen Observera att det inte är tillåtet att väga in kronologisk ålder, social eller ekonomisk ställning eller tidigare livsstil i samband med detta MARKERINGSYTA FÖR BILDER När du gör egna slides, placera bilder och andra illustrationer inom dessa fält. Titta gärna i aspresentationen för exempel på hur placeringen kan göras. Om det saknas alternativa åtgärder bör rangordningen vara något högre än annars Bedöm effekten ur ett patientperspektiv observera att plattformen inte ger absolut prioritet åt medicinska behov Bedöm om det går att leva utan få tillgång till åtgärden exempelvis om man klarar sig utan motsvarande på andra områden och ha en acceptabel livskvalitet Finns det lagstiftning som förhindrar ransonering? 8

En checklista för etiska aspekter Om det inte är nödvändigt att ransonera allt på en och samma rangordningsnivå bör den ske i följande ordning: I första hand vårdbehov / vårdåtgärder som har en liten svårighetsgrad MARKERINGSYTA FÖR BILDER När du gör egna slides, placera bilder och andra illustrationer inom dessa fält. Titta gärna i aspresentationen för exempel på hur placeringen kan göras. I andra hand vårdbehov / vårdåtgärder med dålig effekt I tredje hand vårdbehov/ vårdåtgärder med låg kostnadseffektivitet 9

En checklista för etiska aspekter utöver den etiska plattformen Utöver de hänsynstaganden som regleras i den etiska plattformen kan det finnas andra etiska hänsyn att överväga i samband med ransonering: Utöver de hänsyn till människovärde som görs i den etiska plattformen kan en ransonering förstärka orättvisa och diskriminerande mönster? Hur påverkas patientgruppens autonomi? Hur påverkas patientgruppens fysiska, moraliska och personliga integritet? Leder ransoneringen till förändrade patientströmmar som innebär möjlig undanträngning på andra områden? 10

En checklista för etiska aspekter utöver den etiska plattformen Hur är ransoneringen relaterad till professionella värderingar? Hur är ransoneringen relaterad till professionella roller? Hur är ransoneringen relaterad till etablerade gruppvärderingar och särintressen? Hur är ransoneringen relaterad till samhälleliga värderingar och tilliten till hälso- och sjukvården? 11

Organisering av den etiska kvalitetsgranskningen av en prioriterings / ransoneringsprocess I uppstartskede: En genomgång av de etiska aspekter som bör tas hänsyn till i processen framförallt människovärdesprincipens ramar och hur man ser på relevanta behov I vertikal och horisontell prioritering: Utse en etikansvarig i varje grupp som bevakar frågorna 12

Organisering av den etiska kvalitetsgranskningen av en prioriterings / ransoneringsprocess I samband med förslag till ransonering: Mer utförlig etisk granskning utifrån checklista av de förslag till åtgärder att ta bort som finns på bordet Eventuell revision på etiska grunder Genom hela processen: Dokumentation av ställningstaganden 13

Organisering av den etiska kvalitetsgranskningen av en prioriterings / ransoneringsprocess Nödvändig kompetens: Professionell etisk kompetens i ett inledande skede och eventuellt vid den avslutande granskningen Professionsföreträdare med intresse för etik genom processen 14

www.liu.se/prioriteringscentrum