A C T I O [ Lat. handling ] Personskador som uppkommit i samband med skadehändelser, Värmland 2007 Kaj Sundström Rapport 1/09 Folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland
PERSONSKADOR som uppkommit i samband med skadehändelser, Värmland 2007 Kaj Sundström Karlstad 2008
Rapporten kan beställas från Folkhälsa och samhällsmedicin Utvecklingsstaben Landstingshuset 651 85 Karlstad 054-61 70 75 eva.almer@liv.se Tryck Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2009 ISSN 1652-0785
Innehåll Förord Inledning skaderegistrering... 8 Skadehändelser som leder till personskador - ett folkhälsoproblem... 8 Skaderegistrering på nationell nivå... 8 Registrering av personskador på lokal nivå... 9 Skadeförebyggande arbete, styrdokument... 10 Skaderegistrering i Landstinget i Värmland... 10 STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition)... 11 EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System)... 11 IDB (Injury Data Base)... 11 Mål... 11 Länets akutmottagningar, Folkhälsa och samhällsmedicin... 12 IDB-rapport Värmland 2007... 13 Personskador registrerade i Värmland 2007... 14 Ålder- och könsfördelning... 14 Situation... 15 Skadornas fördelning över året... 15 Registrerande akutmottagning... 16 Specificerad vårdenhet... 16 Skadekommun... 17 Hemkommun... 18 Nationalitet... 19 Antal inlagda, antal vårddygn... 20 Initial vårdkostnad... 21 Kontaktorsak... 21 Skadeplats... 22 Skadad kroppsdel... 23 Skadetyp... 23 Vanligaste diagnos... 24 Skademekanism... 24 Utlösande och orsakande produkt... 25 Idrotts- och motionsskador... 27 Fördelning ålder och kön... 27 Fördelat på kommun... 28 Vanligaste idrottsaktivitet... 28 Vanligaste skadeplats... 29 Vanligaste skadetyp, allvarlighetsgrad... 30 Vanligaste diagnos vid idrott/motion... 30 Utlösande och orsakande produkt... 30 Personskador i Värmland uppdelad på ålder och kommun... 32 Barn 0-5 år... 33 5
Barn och ungdomar 6-15 år... 38 Ungdomar och unga vuxna 16-24 år... 43 Vuxna 25 64 år... 48 Äldre 65 79... 53 Äldre äldre +80 år... 58 Bilagor... 63 Skadeblankett... 63 Folkmängd Värmland 2007-12-31... 64 Ordförklaringar Kollumfraktur, (Collum): vanligen avses fraktur på lårbenshalsen Humerus: ben i överarm Kontusion: mjukdelsskada/vävnadsskada, i underhudsfett och/eller muskulatur, på grund av någon form av slag, stöt, våld. Kornea: hornhinna (öga) Radius: ben i underarm
Förord Såväl i det svenska samhället som internationellt utgör skadehändelser som leder till personskador ett stort folkhälsoproblem. Under det senaste decenniet har i Sverige cirka 4 600 personer årligen omkommit på grund av olycksfall, självmord och våld. Dessa så kallade olycksfallsskador är den vanligaste dödsorsaken för personer upp till 44 år. Men skadehändelser inträffar inte slumpmässigt. Genom att registrera och kartlägga händelserna är de möjliga att analysera och därmed blir omständigheterna som leder till personskador kända och möjliga att förebygga. Sedan januari 2007 så registreras de personer som söker vård för en olycksfallskada på länets tre akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Uppgifterna samlas i en databas kallad Injury Data Base. Insamlandet av data sker i samarbete med Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen. Att delta i länets skadeförebyggande arbete är en mycket viktig del i Landstingets i Värmland målsättning att minska personskadorna och på så sätt förbättra folkhälsan i länet. En god registrering av personskador är en grundförutsättning för ett framgångsrikt skadeförebyggande arbete. Lokala detaljerade data ger kunskap om vilka grupper som drabbas av skador, om utlösande faktorer och vilka produkter som orsakat skadan, bakgrunden till skadehändelsen och händelsens förlopp. Detaljerade uppgifter som kan användas konkret i det lokala skadeförebyggande arbetet. Lokala data skapar också ett lokalt engagemang när skadepanoramat blir tydligt och när konkreta riskgrupper, riskfaktorer och riskfyllda platser kan pekas ut. En kontinuerlig skaderegistrering ger också en möjlighet till prioritering av förebyggande åtgärder och utvärdering av de förebyggande insatser som genomförs. Den samlade informationen om de värmländska olycksfallsskadorna ska användas i kommunernas och övriga lokala och regionala aktörers skadepreventiva arbete. Skaderegistreringens och det följande skadepreventiva arbetets mål är att minska personskador på grund av olyckshändelser i alla miljöer, för alla åldrar och i alla situationer i Värmland. Kaj Sundström Folkhälsostrateg Folkhälsa och Samhällsmedicin Utvecklingsstaben Landstinget i Värmland 7
Inledning skaderegistrering Skadehändelser som leder till personskador - ett folkhälsoproblem Såväl i det svenska samhället som internationellt utgör skadehändelser som leder till personskador ett stort folkhälsoproblem. Dessa så kallade olycksfallsskador och förgiftningar är i Sverige den vanligaste dödsorsaken för barn, ungdom och yngre vuxna mellan 1 44 år. Många av skadorna leder dessutom till livslånga handikapp. Olycksfallsskador leder också till stora kostnader både för individen och för samhället.skadehändelser inträffar inte slumpmässigt, genom registrering och kartläggning är de möjliga att analysera och därmed blir händelser som leder till personskador också möjliga att förebygga. Skador kan beskrivas antingen med en medicinsk diagnos eller efter vilken yttre orsak som ligger till grund för skadan (t.ex. ett fall, trafiken, drunkning, våld). Den yttre orsaken kan vara en oavsiktlig händelse (en s.k. olycksfallsskada) eller en avsiktlig handling (självtillfogade skador/förgiftningar, övergrepp i form av våld samt självmord eller självmordsförsök). Skaderegistrering på nationell nivå Vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen, förs idag två nationellt heltäckande register som bland annat innehåller data om skador och förgiftningar, dödsorsaksregistret (DOR) och patientregistret (PAR). I DOR finns uppgifter om samtliga omkomna svenska medborgare. PAR innehåller uppgifter om samtliga vårdtillfällen inom sluten sjukhusvård samt uppgifter om samtliga vårdtillfällen i sådan öppenvård som inte är primärvård (ex specialistmottagning på sjukhus). Dessa två register ger framförallt en kvantitativ bild av antalet skador i Sverige fördelat på grova orsaksmönster. För att få mer detaljerade skadedata driver Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen, en skaderegistrering som har sin grund i ett EUinitiativ från början av 1990-talet, då kallat EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System). Registreringen inriktades på hem- och fritidsskador med syfte att ge underlag för ett effektivare konsumentsäkerhetsarbete både på nationell och på internationell nivå. 8
Initiativet ska dels ses mot bakgrund av att olycksfallsskador är ett av Europas stora folkhälsoproblem, dels mot bakgrund av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva svarar för säkerheten. Det svenska EHLASS-projektet startade 1995 med datainsamling från fem sjukhus som alla hade en pågående skaderegistrering. Sjukhusen valdes bland annat med hänsyn till skademönster, patientsammansättning samt sjukhustyp stad/landsbygd. Sedan 1997 deltar Umeå Universitetssjukhus och Skaraborgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad). Sedan starten har ambitionen varit att utvidga antalet deltagande sjukhus, för att på så sätt säkerställa ett ur alla aspekter nationellt representativt urval. Målet är att täcka drygt tio procent av Sveriges befolkning. Värmland ingår i registreringen sedan 1 januari 2007, länets befolkningsunderlag tillför drygt tre procent till skaderegistreringen som nu täcker mellan åtta och nio procent av Sveriges befolkning. I Sverige har EHLASS-projektet med tiden fått en bredare bas, vilket innebär en insamling av data om samtliga skador. Insamlade data ingår som en detaljerad del i Patientregistret. Avnämare på nationell nivå är bland annat Konsumentverket, Folkhälsoinstitutet, Statens Räddningsverk och Sveriges Kommuner och Landsting. Uppgifterna används också som underlag i olika statliga utredningar och exempelvis av statens provningsanstalt, olika idrottsförbund, industrin och av media. EU:s gemensamma skaderegister är också mottagare av data. Namnbyte I dag har EHLASS integrerats i EU:s skaderegister/ åtgärdsprogram för att förebygga personskador, systemet har också bytt namn till Injury Data Base (IDB). Registrering av personskador på lokal nivå En god registrering av de personskador som uppkommer i samband med olyckshändelser är en grundförutsättning för ett framgångsrikt skadeförebyggande arbete lokalt och regionalt. Jämfört med nationella data ger lokala data fler detaljer om vilka som drabbas av skador, om utlösande faktorer och vilka produkter som orsakat skadan, bakgrunden till skadehändelsen och händelsens förlopp. Detaljerade uppgifter som kan användas konkret i det lokala skadeförebyggande arbetet. Lokala data skapar också ett lokalt engagemang när skadepanoramat blir tydligt och när konkreta riskgrupper, riskfaktorer och riskfyllda platser kan pekas ut. En kontinuerlig skaderegistrering ger också en möjlighet till prioritering av förebyggande åtgärder och utvärdering av de förebyggande insatser som genomförts. Det skadeförebyggande arbetet blir framgångsrikt om det bedrivs tvärsektoriellt, -professionellt och om det sker i samverkan 9
med alla de aktörer som har ansvar för säkerheten inom samhällets olika sektorer och verksamheter. För Värmland med dess 16 kommuner utgör lokala data med god kvalitet en stor tillgång i både kommunernas och övriga lokala och regionala aktörers skadepreventiva arbete med att minska olycksfallsskadorna. En detaljerad skaderegistrering utgör också en förutsättning för arbetet med att utveckla en Säker och trygg kommun (WHO-modell), ett mål som flera av våra värmländska kommuner arbetar aktivt för att uppnå. Skadeförebyggande arbete, styrdokument Att delta i länets skadeförebyggande arbete är en mycket viktig del i Landstinget i Värmlands målsättning för att minska personskadorna och förbättra folkhälsan i länet. Landstingens ansvar för att förebygga personskador uttrycks i hälso- och sjukvårdslagen (1992:567; 1998:1660) 1 Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 2 c Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Det skadepreventiva perspektivet finns också med i två av de 11 nationella Folkhälsomålen, mål 5 Sunda och säkra miljöer och produkter och mål 6 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, mål som också ingår i landstingets folkhälsopolitiska program. Hälsodatalagen Uppgifterna från IDB ingår som en detaljerad del i Socialstyrelsens Patientregister. Landstingen har uppgiftsskyldighet till Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen enligt förordningen för patientregistret om landstingens uppgiftsskyldighet dvs. Hälsodatalagen. Enligt lagen får uppgifterna i ett personregister endast användas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård samt för forskning och epidemiologiska undersökningar. Endast avidentifierade uppgifter, där enskilda personer inte kan identifieras, får lämnas ut. Skaderegistrering i Landstinget i Värmland Registreringen av personskador sker i två olika system, STRADA och IDB, på länets tre akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att samla in skadedata, fakta som sen ska användas av de aktörer i samhället som äger skadeproblematiken inom respektive 10
område. Uppgifter från de båda skaderegistreringarna ska i första hand användas i de Värmländska kommunernas och andra lokala/regionala aktörers skadepreventiva arbete. För Landstinget i Värmland betyder det att vi tar ansvar för vår del i arbetet med att förebygga olycksfallsskador i länet. Registreringen ger dessutom en bra översikt över patientströmmar och vårdtyngd på akutmottagningarna. STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) Sedan januari 2002 pågår en registrering av de personskador som inträffar i trafikmiljön och som inkommer till de tre akutmottagningarna i länet. Registreringen utförs i Vägverkets system STRADA som är ett gemensamt trafikskaderegistreringsprogram för polisen och hälso- och sjukvården. Polisens och hälso- och sjukvårdens uppgifter kompletterar varandra. Polisen har goda data när det gäller motortrafikanter i åldrarna 18-64 år. Sjukvården registrerar fler yngre och äldre oskyddade trafikanter än polisen, fram för allt i stadsbebyggelse. Insamlade uppgifter avidentifieras och samlas i en gemensam databas hos Vägverket. Varje kommun kan via Vägverkets/STRADA s webbaserade uttagsprogram ta ut detaljerade data för sin kommun. Trafikskadorna från och med år 2002 beskrivs på kommunnivå kortfattat i rapporten Personskador i trafiken Värmland 2002-2007 (www.liv.se/fos), och berörs inte vidare i denna rapport. EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System) Sedan januari 2007 registreras alla övriga personskador som inte sker i trafikmiljön i EHLASS på länets tre akutmottagningar. Registreringen sker i samarbete med Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen och utgör en detaljerad del av Patientregistret. IDB, på Europeisk nivå har databasen bytt namn till Injury Data Base och benämns i Sverige från år 2008 för IDB Sverige. I de båda systemen har under år 2007 sammanlagt registrerats 17 795 personskador (STRADA 1 926, EHLASS/IDB 15 869). I denna rapport presenteras endast data från IDB-registreringen. Mål Skaderegistreringens och det följande skadepreventiva arbetets mål är att minska personskador på grund av olyckshändelser i alla miljöer, för alla åldrar och i alla situationer i Värmland. 11
Att alla typer av skadehändelser helt och hållet skulle upphöra är kanske en utopi. Barn och unga måste exempelvis kunna leka och utforska omvärlden, idrotta och delta i olika aktiviteter som stärker och utvecklar både kropp och själ, men detta ska kunna ske utan att någon ska riskera att omkomma eller skadas allvarligt. Att de i sådana sammanhang kanske drabbas av en lindrig skada som läker utan men är kanske inte så allvarligt utan det får ses som en del i en utveckling som vi vill att alla barn ska ha. Men det finns stora möjligheter att kraftigt reducera olycksfallsskadorna, exempelvis kan det nämnas att barn mellan 0-1 år nästan inte förekommer i dödsstatistiken i trafiken på grund av allt säkerhetsarbete som gjorts inom detta område i Sverige och att väldigt få barn drunknar i Sverige på grund av den obligatoriska simundervisningen i skolan, etc. Länets akutmottagningar, Folkhälsa och samhällsmedicin Enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin vid Utvecklingsstaben, Landstinget i Värmland samordnar och sammanställer data från skaderegistreringen som praktiskt administreras av personal på länets tre akutmottagningar i Arvika, Karlstad och Torsby. Uppgifter som läggs in i systemet kommer från den skadeblankett (bilaga 1) som patienten ombeds fylla i och/eller från journal. 12
IDB-rapport Värmland 2007 Rapporten ger ett underlag till kommuner och andra aktörer som deltar i det skadeförebyggande arbetet. Den lokala skadestatistiken ska tillsammans med kännedom om lokala förhållanden och/eller särskild kunskap om lokala specifika aktiviteter, branscher med mera, ge information om skadedrabbade grupper, riskfyllda platser och aktiviteter och på så sätt ge underlag till vilka insatser som är nödvändiga för att minska personskadorna i lokalsamhället. I rapporten redogörs för de uppgifter som registrerats i databasen år 2007. Uppgifterna för de olika variablerna presenteras i absoluta tal, i tabellerna redovisas andelen av totala antalet registrerade skador i procent. Sista avsnittet i rapporten innehåller en beskrivning av skadepanoramat för olika åldergrupper samt uppgifter om antalet personskador i de Värmländska kommunerna. Någon grundligare analys av enskilda skadetyper, skadehändelser etcetera har inte gjorts detta första år eftersom storleken på underlaget skiftar mellan kommunerna. Landstinget i Värmland rapporterar data till Epidemiologiskt Centrum och Patientregistret. På förfrågan har vi lämnat specifika uppgifter bland annat till Konsumentverket och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Under 2008 har ett samarbete inletts mellan Landstinget i Värmland, länets kommuner och Kunskapscentrum för äldres säkerhet för att minska fallskador bland äldre. Här utgör data från skaderegistreringen en del i underlaget för att skaffa sig en bild av de olycksfallsskador som drabbar äldre. Landstinget har också etablerat ett samarbete med Värmlands Idrottsförbund för att diskutera de skador som inträffar i samband med idrott och motion (idrotts-skador, se avsnitt 4). Förfrågningar om skadedata för olika grupper, aktiviteter, kommuner, specifika platser med mera, kan göras till Folkhälsostrateg Kaj Sundström Folkhälsa & Samhällsmedicin Landstinget i Värmland Landstingshuset, 651 82 Karlstad 054-61 42 23 / 070-621 41 47 kaj.sundstrom@liv.se www.liv.se/fos 13
Personskador registrerade i Värmland 2007 Ålder- och könsfördelning EHLASS 2007 Värmland 1200 1162 870 929 Antal skadade 800 702 652 522 488 386 417 400 470 613 480 458 492 526 455 416 374 404 314 315 344 365 367 215 238 265 270 275 310 261 243 232 247 236 215 181 Kvinna Man 0 Figur 1 Ålders- och könsfördelning alla åldrar 71 67 15 6 1 0-4 5-9 10-1415-1920-2425-2930-3435-3940-4445-4950-5455-5960-6465-6970-7475-7980-8485-8990-9495-99 100-104 Ålder Totalt registrerades under år 2007, 15 869 personskador, vilket utgör 5,8 procent av befolkningen. Männens andel utgör 56 procent. I åldersgruppen 0-65 år skadas män i högre utsträckning än kvinnor. Från 65 år och äldre skadas fler kvinnor än män. Diagrammet ovan som beskriver ålders- och könsfördelning visar en typisk normalkurva för denna typ av skaderegistrering. Att de flesta skador registreras i gruppen barn och unga beror på att många i de åldrarna är aktiva både på fritid, i skolan och inom idrott och andra aktiviteter vilket också betyder att de utsätts för mer risk mer än andra grupper. Möjligen tar barn och unga också större risker än äldre som med sin erfarenhet kan reducera risken att skadas. Att många äldre skadas beror bland annat på att människokroppen rent allmänt blir skörare och att äldre drabbas av sjukdomar som kan leda till olyckshändelser (yrsel, demenssjukdomar etc.). 14
Situation Majoriteten av skadorna inträffar under fritiden, vilket är logiskt då den arbetande delen av befolkningen har mer fritid än arbetstid och att både barn och äldre inte har någon arbetstid alls. Tabell 1 Situation Kvinna Man Totalt Andel % Fritid/privat tid 6053 6883 12936 81,5 Arbetstid 287 1030 1317 8,3 Ospecificerad tid 272 439 711 4,5 Skoltid/utbildningstid 298 400 698 4,4 Barnomsorgstid 50 76 126 0,8 Restid till/från arbete 24 16 40 0,3 Annan specificerad tid 13 13 26 0,2 Restid till/från utbildning 9 6 15 0,1 Totalt 7006 8863 15869 100 Skadornas fördelning över året EHLASS 2007 Värmland 1600 1500 1400 1300 1200 Antal skadade 1100 1000 900 800 700 638 688 663 738 753 805 832 885 799 704 672 686 Man Kvinna 600 500 400 300 200 524 542 526 559 573 676 659 641 591 584 551 580 100 0 200701 200702 200703 200704 200705 200706 200707 200708 200709 200710 200711 200712 Månad Figur 2 Skadornas fördelning månadsvis Flest skador inträffar under sommar- semesterperioden, gäller både kvinnor och män. 15
Registrerande akutmottagning Flest skador, 55 procent, har registrerats på akutmottagningen vid centralsjukhuset i Karlstad. I Arvika och Torsby har 25 respektive 20 procent av personskadorna registrerats. De skador som remitterats vidare från Arvika och Torsby till centralsjukhuset i Karlstad får sin slutliga registrering på akutmottagningen i Karlstad. Tabell 2 Reg akutmottagning Kvinna Man Totalt Andel % Arvika Sjukhus 1704 2288 3992 25 Centralsjukhuset i Karlstad 3949 4729 8678 55 Torsby Sjukhus 1353 1846 3199 20 Totalt 7006 8863 15869 100 Specificerad vårdenhet Majoriteten av de registrerade skadorna kräver ortopedisk eller kirurgisk vård, 55 respektive 29 procent. Att specialiteter som barn, gynekologi, ögon och öron, näsa, hals har låga siffror beror bland annat på att vid centralsjukhuset i Karlstad (CSK) söker barn- och gynekologipatienter inte via akutmottagningen dagtid, måndag-fredag. Patienter som söker för skador på ögon- och öronkliniken kommer alltid via respektive mottagning och aldrig via stora akuten på CSK. För dessa specialiteter kom rutinen att registrera olycksfallsskador också sent igång i Karlstad, vilket har lett till färre registrerade patienter 2007. I Arvika och Torsby behandlas en del patienter med mindre allvarliga skador inom dessa specialiteter och blir då registrerade där inom respektive specialitet. 16
Tabell 3 Specifi cerad vårdenhet Kvinna Man Totalt Andel % Ortopedisk vård 4183 4519 8702 54,8 Kirurgisk vård 1682 2954 4636 29,2 Jourcentral 444 598 1042 6,6 Internmedicinsk vård 510 505 1015 6,4 Barn- och ungdomsmedicinsk vård 85 78 163 1,0 Ögonsjukvård 23 103 126 0,8 Allmän vård 35 69 104 0,7 Öron-, näs- och halssjukvård 25 29 54 0,3 Infektionssjukvård 8 7 15 0,1 Obstetrisk och gynekologisk vård 11 11 0,1 Allmänpsykiatrisk vård, vuxna 1 1 0,0 Totalt 7006 8863 15869 100 Skadekommun De patienter som sökt vård på grund av en olycksfallsskada på någon av länets tre akutmottagningar har skadats i 96 olika svenska kommuner. De värmländska kommunerna intar de första 16 platserna på listan med tillsammans 13 873 registrerade skador (87,4 %). Av de 15 869 registrerade personskadorna var skadekommun ospecificerad i 1 707 fall. I denna grupp ingår att skadekommunen är helt okänd alternativt att bara skadelän har uppgetts eller att skadan inträffat utomlands. Av flera anledningar är det problematiskt att jämföra antalet skadade i denna registrering med antalet invånare på kommunnivå för att få en uppgift om hur stor andel av befolkningen som drabbas av olycksfallsskador i varje kommun. Dels för att de trafikskadade registreras i ett annat system (STRADA). Dels ingår inte de personer som sökt vård på vårdcentral i registreringen. Personer som bor i kommuner som gränsar till andra län kan söka vård utanför länet (gäller i första hand i de kommuner som ligger nära sjukhuset i Karlskoga) därmed får dessa kommuner färre registrerade skador. I Kristinehamn och Säffle finns närvårdssjukhus (där ingen registrering sker) som möjligen minskar besöken på länets tre stora akutmottagningarna. I vissa kommuner kommer många turister på besök vilket drar upp dessa kommuners siffror, detta gäller fram för allt norra Värmland under vintertid, men Värmland är även ett stort turistlän sommartid. I praktiken räknar man med att personer som inte är hemmahörande i Värmland men som skadas i länet kompenserar för de värmlänningar som skadas utanför länet och söker vård i ett annat landsting. 17
Vid beräkning på befolkningen för hela Värmland, som 2007-12-31 uppgick till 273 826 personer (se bilaga 2), utgör de 15 869 registrerade personskadorna 5,8 procent av befolkningen. Som jämförelse kan nämnas att i folkhälsoenkäten Värmlänningarnas liv och hälsa 2004 rapporterar cirka nio procent av 18-84 åringarna att de besökt hälso- och sjukvården (alltså inte bara akutmottagningarna) på grund av en olycksfallsskada det senaste året. Tabell 4 Skadekommun Kvinna Man Totalt Andel % Karlstad 1950 2171 4121 26,0 Arvika 1081 1405 2486 15,7 Ospecificerad 593 1114 1707 10,8 Torsby 605 862 1467 9,2 Sunne 390 477 867 5,5 Eda 283 379 662 4,2 Hagfors 298 357 655 4,1 Hammarö 292 294 586 3,7 Kil 241 293 534 3,4 Årjäng 219 275 494 3,1 Forshaga 206 218 424 2,7 Grums 187 221 408 2,6 Kristinehamn 163 194 357 2,2 Säffle 132 149 281 1,8 Filipstad 137 126 263 1,7 Munkfors 94 122 216 1,4 Storfors 27 25 52 0,3 Hemkommun Totalt registrerades 207 svenska kommuner som hemkommun. Av de personer som registrerats är 14 933 mantalsskrivna i Värmland (90,7 %). Tabellen visar antal registrerade invånare för de värmländska kommunerna plus Göteborg och Stockholm, som finns med på topp 18-listan. I gruppen ospecificerad ingår dels personer som är utländska medborgare eller där endast län har uppgetts som hemkommun samt okänd/skyddad adress. Av de 561 med ospecificerad hemkommun är 164 av okänd/ej angiven nationalitet. 18
Tabell 5 Hemkommun Kvinna Man Totalt Andel % Karlstad 2029 2314 4343 27,4 Arvika 1077 1416 2493 15,7 Torsby 445 652 1097 6,9 Sunne 386 488 874 5,5 Hammarö 333 398 731 4,6 Hagfors 329 382 711 4,5 Eda 301 395 696 4,4 Kil 285 366 651 4,1 Ospecificerad 216 345 561 3,5 Forshaga 231 305 536 3,4 Årjäng 213 274 487 3,1 Grums 210 230 440 2,8 Kristinehamn 181 226 407 2,6 Säffle 137 167 304 1,9 Filipstad 147 156 303 1,9 Munkfors 104 136 240 1,5 Göteborg 41 70 111 0,7 Stockholm 40 46 86 0,5 Storfors 28 31 59 0,4 Nationalitet Förutom svenskar, som utgör knappt 97 procent av de registrerade, så finns 23 olika nationaliteter med i registreringen. Det vanligaste utländska medborgarskapet är norskt, danskt, tyskt och holländskt (se tabell). Tabell 6 Nation Totalt Andel % Sverige 15355 96,8 Utlänning, nation ej angiven 164 1,0 Norge 121 0,8 Danmark 79 0,5 Tyskland 64 0,4 Holland 46 0,3 19
Antal inlagda, antal vårddygn EHLASS 2007 Värmland 3000 630 744 Antal vårddygn 2000 1000 446 696 2184 2279 367 Man Kvinna 0 1218 350 274 352 274 776 278 281 234 120 153 121 101 106 249 136 146 219 248 179 79 75 121 83 107 238 349 297 388 107 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100-104 Ålder 1367 97 365 21 8 Figur 3 Antal inlagda och antal vårddygn fördelat på ålder och kön Av de 15 869 registrerade individerna har 18 procent, 2 850 personer (varav 56 % kvinnor), varit inlagda för vård i sammanlagt 16 863 vårddygn. Medelvårdtiden för olycksfallsskadorna uppgår till 5,2 dygn (medelvårdtid för olika ålderskategorier, se avsnitt 5). En tredjedel av de inlagda (903 personer) var inlagda för vård i två dygn, flest registrerade vårddygn för en person är 110 dygn. Även om de flesta skadorna finns i de yngre åldersgrupperna så är det de äldres skador som kräver flest vårddygn. Personer 65 år och äldre utgör 20,4 procent av befolkningen och ungefär lika många, 22 procent, har registrerats för en olycksfallsskada. Men gruppen står för 47 procent av de som blivit inlagda för vård och för 71 procent av vårddygnen, av dessa är 63 procent är kvinnor. Skadeförebyggande åtgärder för den äldre befolkningen kan vara mycket kostnadseffektiva om man lyckas minska skadorna och antalet vårddygn för denna grupp. 20
Initial vårdkostnad Den totala vårdkostnaden år 2007 för de personer som sökt vård på någon av länets tre akutmottagningar på grund av en olycksfallsskada kan beräknas* till drygt 286 miljoner kronor för hälso- och sjukvården i Värmland. Kostnaden för de som blivit inlagda för vård uppgår till knappt 243 miljoner (16 863 vårddygn) och 43 miljoner för de 13 019 öppenvårdsbesöken (varav hälften kräver ett återbesök). Kommunernas kostnader beräknas vara minst lika stora som hälso- och sjukvårdens. Kontaktorsak Den vanligaste kontaktorsaken är en personskada på grund av en oavsiktlig skadehändelse, 88 procent. Skador på grund av våld är andra kontaktorsak, knappt 4 procent. Skador som uppkommit i samband med suicidförsök utgör 2,9 procent. Observera att dessa skador i registreringen kodats på två olika sätt och i tabellerna angivits dels som avsiktlig självtillfogad förgiftning med droger, alkohol, narkotika och dels som självmordsförsök, inklusive parasuicid (exkl. förgiftning), det vill säga självmordsförsök genom annan metod än förgiftning. Skador som uppkommit i kombination med fordon som inte befinner sig i trafikmiljön utgör 2,5 procent. Tabell 7 Kontaktorsak Kvinna Man Totalt Andel % Olycksfall annat än transportolycka 6220 7794 14014 88,3 Överfall, slagsmål, misshandel 135 481 616 3,9 Fordon med hjul, larvfötter eller 82 317 399 2,5 medar Avsiktlig självtillfogad förgiftning med 200 113 313 2,0 droger, alkohol, narkotika Djur (t ex ridning, utesluter fordon 180 9 189 1,2 draget av djur) Självmordsförsök inkl. parasuicid (exkl. 93 57 150 0,9 förgiftning) Avsiktlig självtillfogad skada, annan specificerad 38 21 59 0,4 * Kostnaden är beräknad på uppgifter ur Räddningsverkets rapport Samhällets kostnader för olyckor åren 2000 och 2001, NCO 2004:5. Uppgifterna är uppdaterade till 2004 års prisnivå (av NCO/SRV) och medianvärdet för en olycksfallsskada enligt KPP (Kostnad per patient) beräknas till 28 800 kronor för två vårddygn. Genomsnittskostnad per läkarbesök för en olycksfallsskada i öppenvård (barnmedicin, internmedicin och allmän kirurgi) har beräknats till 2 240 kronor. Kostnader för hjälpmedel och rehabilitering är inte inräknade. Hälften av skadorna beräknas kräva ett återbesök. 21
Skadeplats De flesta skadehändelser sker i hemmet och på fritiden, helt enkelt beroende av att de flesta människor vistas i hemmiljön större delen av sin fritid. Av de 10 första angivna skadeplatserna (tillsammans 60 %) ingår platser som kan hänföras till hemmiljön både inne och ute och platser där aktiviteter utövas under fritiden. I systemet finns möjlighet att ange exakt skadeadress vilket betyder att särskilt skadedrabbade platser går att hitta exempelvis enskilda skolor, idrottsanläggningar. Tabell 8 Skadeplats Kvinna Man Totalt Andel % Bostadsrum, sovrum inkl hall/förstuga, 1603 1055 2658 16,7 matrum Ospecificerat skadeområde 795 1284 2079 13,1 Privat infart, parkering, garage, carport, promenadväg i bostadsområde, gårdsplan 291 476 767 4,8 Trädgård inkl uthus/redskapsbod, 305 411 716 4,5 swimmingpool Sporthall, gymnastiksal 265 394 659 4,2 Idrottsanläggning utomhus 172 402 574 3,6 Sjukhem, ålderdomshem, servicehus, 403 136 539 3,4 instit. för handikappade Fabrik, verkstad, skeppsvarv, exkl. 54 482 536 3,4 oljeplattform Annat och ospecificerat bostadsområde 249 252 501 3,2 Kök 293 198 491 3,1 22
Skadad kroppsdel De tio vanligaste skadade kroppsdelarna utgör tillsammans 61 procent av de kroppsdelar som registrerats. Tabell 9 Skadad kroppsdel Kvinna Man Totalt Andel % Finger 650 1258 1908 12,0 Handleden 656 532 1188 7,5 Fotled 536 553 1089 6,9 Hela kroppen drabbad 493 447 940 5,9 Knä 404 498 902 5,7 Höft 605 266 871 5,5 Hand, exkl. fingrar 221 510 731 4,6 Hjärna 319 396 715 4,5 Skalle 286 414 700 4,4 Öga, ögonlock 144 497 641 4,0 Skadetyp Av de 21 olika skadetyper som finns noterade är en fraktur av något slag den vanligaste diagnosen, knappt 26 procent. De fem vanligaste skadetyperna som registrerats utgör tillsammans knappt 80 procent. I tabellen nedan visas de 12 vanligaste typerna av skador. Tabell 10 Skadetyp Kvinna Man Totalt Andel % Fraktur 2144 1960 4104 25,9 Kontusion, blåmärke 1578 1725 3303 20,8 Öppet sår (Sårskada) 966 2169 3135 19,8 Distorsion (Stukning, vrickning) 589 665 1254 7,9 Förgiftning 438 375 813 5,1 Annan specificerad skadetyp 280 520 800 5,0 Hjärnskakning 280 352 632 4,0 Luxation (Urledvridning) 217 267 484 3,0 Ingen skada diagnosticerad 172 215 387 2,4 Sen- och/eller muskelskada 141 239 380 2,4 Skrubbsår 64 102 166 1,0 Brännskada, skållning 53 98 151 1,0 23
Vanligaste diagnos, enligt International Classification of Diseases Totalt har 605 olika diagnoser noterats i databasen, enligt International Classification of Diseases version 10. De 14 vanligaste utgör en tredjedel av alla skador. Tabell 11 Diagnos enligt ICD10 Kvinna Man Totalt Andel % Sårskada på finger utan skada på nagel 199 540 739 4,7 Hjärnskakning 279 352 631 4,0 Fraktur på nedre delen av radius, sluten 376 236 612 3,9 Distorsion i fotled 267 269 536 3,4 Undersökning och observation efter 183 223 406 2,6 annat olycksfall Sårskada på andra specificerade delar av 93 213 306 1,9 huvudet Kontusion på höft 207 96 303 1,9 Kontusion på andra delar av handled 132 165 297 1,9 och hand Sårskada i hårbotten 102 192 294 1,9 Kontusion på knä 137 152 289 1,8 Kontusion på skuldra och överarm 121 155 276 1,7 Etanol 119 136 255 1,6 Kontusion på finger utan skada på nagel 110 130 240 1,5 Kollumfraktur, sluten 161 66 227 1,4 Skademekanism Olika typer av fall är den vanligaste orsaken till att en olycksfallsskada uppkommer, 47 procent av alla skador. Som andra orsak anges Kontakt med person t ex: spark, drag (slitvåld), knuff, avsiktligt 8 procent. På tredje plats finns Hugg/skärning/sågning mot skarp yta/kant 6 procent. 24
Tabell 12 Skademekanism fall Kvinna Man Totalt Andel % Annat fall i samma plan (snubbling, snavning, knuff, yrsel, feltramp, överbalans) 1621 1182 2803 17,7 Annat specificerat fall 484 628 1112 7,0 Ospecificerat fall 525 355 880 5,5 Fall i samma plan till följd av halkning 464 340 804 5,1 Fall/hopp från låg höjd (1 meter och 347 357 704 4,4 lägre) Fall/hopp från hög höjd (Mer än 1 232 350 582 3,7 meter) Fall på eller från trappa 332 248 580 3,7 Utlösande och orsakande produkt I databasen registreras vilken produkt som utlöst skadehändelsen och vilken produkt som orsakat själva skadan. Begreppet produkt kan beskriva en enskild namngiven produkt av ett visst märke/fabrikat men kan också exempelvis beskriva olika typer av föremål, redskap, konstruktioner, växter, transportmedel eller olika substanser (ex kemiska, läkemedel, alkohol, droger). Produkt kan också vara en människa, en sjukdom eller ett djur. Det är inte alltid som utlösande och/eller orsakande produkt kan anges då dessa uppgifter inte finns nämnda på skadeblanketten eller i journalen (noteras då som ospec. om produkt inblandad eller som (tom)). Att utgå från vilka produkter som är upphov till en olycksfallsskada och som är inblandade i den händelsekedja som vållar skadan ger en bra grund för det skadepreventiva arbetet. Det dyker ständigt upp nya produkter på marknaden som efter en tid visar sig orsaka skador, i en detaljerad skaderegistrering finns möjlighet att snabbt hitta farliga produkter. Ett aktuellt exempel är studsmattan som blivit en populär produkt men som också kan orsaka allvarliga skador. Totalt har 1 332 utlösande och 1 236 orsakande produkter registrerats. I tabellerna nedan anges de tio vanligaste utlösande och orsakande produkterna som noterats i registreringen. 25
Tabell 13 Utlösande produkt Kvinna Man Totalt Andel % Ospec om produkt inblandad 1566 1482 3048 19,2 Människa 428 897 1325 8,3 Sjukdom 647 396 1043 6,6 Alkoholhaltig dryck ospec 139 326 465 2,9 Fotboll 119 297 416 2,6 Häst 240 23 263 1,7 Snö 106 155 261 1,6 Bearbetat underlag täckt av snö och is 132 109 241 1,5 Hund 137 71 208 1,3 Trappa inomhus ospec 115 82 197 1,2 Studsmatta 68 88 156 1,0 Tabell 14 Orsakande produkt Kvinna Man Totalt Andel % Golv, underlag inomhus ospec 1430 770 2200 13,9 Människa 320 770 1090 6,9 (tom) 401 505 906 5,7 Bearbetat underlag ute, ospec 231 295 526 3,3 Ospec om produkt inblandad 184 170 354 2,2 Asfaltunderlag 167 185 352 2,2 Underlag ute ovisst om bearbetat 155 165 320 2,0 eller ej Trappa inomhus ospec 178 129 307 1,9 Gräsmatta 104 161 265 1,7 Snö 95 166 261 1,6 26
Idrotts- och motionsskador Idrotts- och motionsskadornas fördelning ålder och kön EHLASS 2007 Värmland 700 600 500 Antal skadade 400 300 Man Kvinna 200 100 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 Ålder Figur 4. Idrotts- och motionsskadornas fördelning ålder och kön Av samtliga registrerade personskador så har 2 342 uppkommit i samband med olika idrotts- och motionsaktiviteter, vilket är knappt 15 procent av alla skador (alla åldrar). Männens andel är 64 procent. Tre av fyra idrottsskador återfinns i åldrarna 5 till 24 år. Det är stor variation på idrottsskadornas andel i olika åldersgrupper. 6-15 år 38 procent 16-24 år 25 procent 25-64 år 9 procent 27
Fördelat på kommun 600 EHLASS 2007 Värmland 500 400 300 200 Man Kvinna 100 0 Karlstad Torsby Arvika Sunne Kil Hammarö Antal skadade Eda Grums Forshaga Hagfors Kristinehamn Årjäng Säffle Filipstad Munkfors Storfors Kommun Figur 5 Idrotts- och motionsskador fördelat på kommun Av idrotts- och motionsskadorna har 83 procent inträffat i någon av de värmländska kommunerna, vilket motsvarar 1 950 skador. Av de idrottsskador som registrerats har 12 procent uppkommit i skolan. Hur många som har sitt ursprung i organiserad idrott respektive under egen fritid finns inte noterat i registreringen. Någon beräkning på andelen skadade inom respektive aktivitet i förhållande till antalet aktiva har inte gjorts. Vanligaste idrottsaktivitet Totalt har 113 olika aktiviteter noterats. I tabellen nedan redovisas de tio idrotter där flest skador registrerats, tillsammans 10,9 procent. Att dessa idrotter ligger högt upp på listan över antal skador beror antagligen på att de också har många utövare. Notera de stora könsskillnaderna i vissa idrotter/aktiviteter, skillnader som belyser antalet utövande män respektive kvinnor inom respektive idrott. 28
Tabell 15 Idrott Sport Kvinna Man Totalt Andel % Fotboll 186 403 589 3,7 Ishockey 7 223 230 1,4 Ridning 160 7 167 1,1 Slalom 60 93 153 1,0 Innebandy 40 105 145 0,9 Snowboard 31 92 123 0,8 Motocross 3 106 109 0,7 Handboll 56 28 84 0,5 Skidsport, ospec. 32 42 74 0,5 Basketboll 28 28 56 0,4 Vanligaste skadeplats I systemet läggs den exakta skadeadressen in om den är känd. Vilket gör det möjlig att hitta speciellt skadedrabbade platser där det kan vara nödvändigt med skadeförebyggande insatser. Tabell 16 Skadeplats vid idrottsskada Kvinna Man Totalt Andel % Sporthall, gymnastiksal 232 326 558 23,8 Idrottsanläggning utomhus 158 376 534 22,8 Skidanläggning inkl. skidlift 118 229 347 14,8 Ishall, skridskobana 25 242 267 11,4 Ospecificerat skadeområde 53 51 104 4,4 Tävlingsbana för motorfordon, djur 15 89 104 4,4 (ex trav), cyklar Ej odlad areal, inkl berg, skog, 51 36 87 3,7 naturpark Ridhus/ridskola 73 2 75 3,2 Annan specificerad idrott-/ 7 32 39 1,7 sportanläggning Anlagt motionsspår, skidspår 19 18 37 1,6 Skolgård, inkl lekplats på skolgård 8 11 19 0,8 29
Vanligaste skadetyp, allvarlighetsgrad De flesta skador som uppkommit inom idrott och motion får betraktas som lindriga. Om måttet inlagd/ej inlagd skulle användas för att beskriva allvarlighetsgrad, så har endast 7 procent (163 personer) blivit inlagda för vård i sammanlagt 528 vårddygn på grund av en idrottsskada, vilket ger en medelvårdtid på 3,2 dygn. Majoriteten, 99 personer, har vårdats i två dygn. Längst vårdtid har en person som skadats i en ridolycka, 44 dygn. Tabell 17 Skadetyp Kvinna Man Totalt Andel % Fraktur 238 460 698 29,8 Kontusion, blåmärke 247 401 648 27,7 Distorsion (Stukning, vrickning) 176 264 440 18,8 Öppet sår (Sårskada) 27 115 142 6,1 Hjärnskakning 63 76 139 5,9 Luxation (Urledvridning) 23 65 88 3,8 Sen- och/eller muskelskada 24 58 82 3,5 Vanligaste diagnos vid idrott/motion Totalt har 217 olika diagnoser noterats i databasen, de fem vanligaste utgör tillsammans drygt en fjärdedel av skadorna. Tabell 18 Diagnos enligt ICD10 Kvinna Man Totalt Andel % Distorsion i fotled 71 100 171 7,3 Fraktur på nedre delen av radius, 60 90 150 6,4 sluten Hjärnskakning 63 76 139 5,9 Kontusion på andra delar av 30 50 80 3,4 handled och hand Kontusion på knä 28 49 77 3,3 Utlösande och orsakande produkt I tabellerna nedan visas de tio vanligaste produkterna som utlöst respektive orsakat skadan vid olika idrotts- och motionsaktiviteter. Mest vanligt är att individen själv utlöst/orsakat skadan eller att skadan uppkommit/orsakats i kontakt med annan människa. 30
Tabell 19 Utlösande produkt Kvinna Man Totalt Andel % Människa 99 250 349 17,9 Fotboll 87 228 315 16,2 Snö 69 113 182 9,3 Häst 147 8 155 7,9 Ospec om produkt inblandad 51 52 103 5,3 Motocrosscykel 1 77 78 4,0 Innebandyboll 21 47 68 3,5 Ishockeypuck 1 53 54 2,8 Slalomskida, alpin skida 16 27 43 2,2 Handboll 24 15 39 2,0 Tabell 20 Orsakande produkt Kvinna Man Totalt Andel % Människa 74 231 305 15,6 Golv, underlag inomhus ospec 86 116 202 10,4 Snö 74 127 201 10,3 Bearbetat underlag ute, ospec 31 47 78 4,0 Gräsmatta 21 54 75 3,8 Fotboll 26 44 70 3,6 Ishockeysarg 2 58 60 3,1 Bearbetat underlag täckt av snö och is 10 47 57 2,9 Underlag vid motorcrosskörning 4 50 54 2,8 Ospec om produkt inblandad 17 28 45 2,3 31
Personskador i Värmland uppdelad på ålder och kommun I detta avsnitt presenteras de personskador som har någon av de värmländska kommunerna som skadekommun. Dessa utgör sammanlagt 13 873 skador vilket är 87,4 procent av alla skador som registrerades 2007. I tabellen nedan anges den procentuella andelen av befolkningen för fyra olika ålderskategorier (Värmland 2007-12-31, bilaga 2) och som jämförelse den procentuella andelen personskador för samma åldersgrupp. Antal skadade per 1000 invånare redovisas i samma tabell. Enligt diskussionen ovan (Skadekommun, sidan 11) är det inte meningsfullt att presentera data som procentuell andel av befolkningen i respektive kommun. Tabell 21 Ålder Folkmängd Värmland 2007-12-31 Andel av befolkning % Antal reg skador Andel i skadereg Skadade per 1000 invånare 0-15 år 46 270 16,9 3 411 24,6 73,7 16-24 år 31 506 11,5 2 363 17,0 75.0 25-64 år 140 116 51,1 4 934 35,6 35,2 65+ 55 934 20,4 3 165 22,8 55,6 Summa 273 826 13 873 Hela länet 50,7 Kapitel 5 är uppdelat på åldersgrupperna 0-5 år barn i förskoleåldern 6-15 år barn och ungdomar i grundskoleåldern 16-24 år ungdomar och unga vuxna 25-64 år vuxna 65-79 år äldre 80 plus äldre äldre I kapitlet presenteras uppgifterna i tabellerna i absoluta tal för de olika åldersgrupperna samt den procentuella andelen för respektive grupp. 32
Barn 0 5 år Barn i förskoleåldern utgör 7,3 procent av de som registrerats för en olycksfallsskada i någon värmländsk kommun. Pojkarnas andel är 56 procent. Cirka 60 procent av skadorna inträffar under lek och inomhus, vilket återspeglar åldersgruppens normala aktiviteter och var de vistas. Tio procent av skadorna har uppkommit under barnomsorgstid. Drygt hälften av skadorna har uppstått i samband med någon typ av fall. I denna åldersgrupp blev 12,5 procent (126 barn) inlagda för vård under sammanlagt 384 vårddygn, vilket ger en medelvårdtid på 3 dygn. Barnen har i första hand vårdats för olika typer av frakturer samt hjärnskakning. Ålders- och könsfördelning Tabell 22 Ålder Flicka Pojke Totalt Andel % 0 46 43 89 8,8 1 109 133 242 24,0 2 86 126 212 21,0 3 69 106 175 17,3 4 62 80 142 14,1 5 74 76 150 14,9 Totalt 446 564 1010 100 33
Antal registrerade skador i värmländska kommuner Tabell 23 Skadekommun Flicka Pojke Totalt Arvika 79 103 182 Eda 21 23 44 Filipstad 9 8 17 Forshaga 20 19 39 Grums 13 17 30 Hagfors 16 17 33 Hammarö 22 37 59 Karlstad 153 188 341 Kil 15 24 39 Kristinehamn 13 13 26 Munkfors 9 3 12 Storfors 2 2 Sunne 21 27 48 Säffle 8 11 19 Torsby 32 48 80 Årjäng 15 24 39 Totalt 446 564 1010 Skadeplats Barn i förskoleålder skadas i första hand i hemmiljön. Av de 11 vanligaste skadeplatserna, som tillsammans utgör 83,2 procent, kan de flesta platserna direkt knytas till hemmet. 34
Tabell 24 Skadeplats Flicka Pojke Totalt Andel % Bostadsrum, sovrum inkl hall/förstuga, 148 195 343 34,0 matrum Trädgård inkl uthus/redskapsbod, 40 41 81 8,0 swimmingpool Ospecificerat skadeområde 27 37 64 6,3 Dag- fritidshem, ungdomsgård exkl. 24 39 63 6,2 lekplats, dagmamma Kök 26 36 62 6,1 Privat infart, parkering, garage, carport, promenadväg i bostadsområde, gårdsplan 16 29 45 4,5 Annat och ospecificerat bostadsområde 18 26 44 4,4 Trappa (inomhus) inkl avsats 24 16 40 4,0 Lekplats i bostadsområde 15 20 35 3,5 Lekplats på institution 13 19 32 3,2 Badrum inkl WC, dusch, bastu, tvättstuga 11 20 31 3,1 Skadetyp Skadorna i denna åldersgrupp är till stor del förhållandevis lindriga med olika typer av sårskador och blåmärken. De tio vanligaste skadetyperna står för 96,8 procent av skadorna. Tabell 25 Skadetyp Flicka Pojke Totalt Andel % Öppet sår (Sårskada) 94 167 261 25,8 Kontusion, blåmärke 76 111 187 18,5 Fraktur 75 90 165 16,3 Ingen skada diagnosticerad 34 40 74 7,3 Annan specificerad skadetyp 35 31 66 6,5 Luxation (Urledvridning) 36 30 66 6,5 Hjärnskakning 37 33 70 6,9 Distorsion (Stukning, vrickning) 17 19 36 3,6 Brännskada, skållning 19 14 33 3,3 Förgiftning 12 7 19 1,9 35
Vanligaste diagnos, enligt International Classification of Diseases Vanligast är att barnet undersöks och observeras efter en olyckshändelse men att ingen skada konstaterats. Vanligaste diagnostiserade skador är sårskador av olika slag och hjärnskakning. De 11 vanligaste diagnoserna utgör knappt 48 procent av de 175 noterade diagnoser. Tabell 26 Diagnos enligt ICD10 Flicka Pojke Totalt Andel % Undersökning och observation efter 35 41 76 7,5 annat olycksfall Hjärnskakning 37 33 70 6,9 Sårskada på andra specificerade delar av 23 46 69 6,8 huvudet Luxation av radiushuvudet 35 28 63 6,2 Ytlig skada i hårbotten 17 23 40 4,0 Sårskada på ögonlock och i området 12 27 39 3,9 kring ögat Sårskada i hårbotten 11 19 30 3,0 Sårskada på finger utan skada på nagel 9 17 26 2,6 Fraktur på nedre delen av radius, sluten 11 14 25 2,5 Sårskada på huvudet med icke spec. 7 17 24 2,4 lokalisation Nyckelbensfraktur, sluten 7 15 22 2,2 36
Skademekanism Vanligaste skademekanism är någon typ av fall. Tabell 27 Skademekanism Flicka Pojke Totalt Andel % Fall/hopp från låg höjd (1 meter och 82 100 182 18,0 lägre) Annat fall i samma plan (snubbling, snavning, knuff, yrsel, feltramp, överbalans) 53 78 131 13,0 Annat specificerat fall 44 39 83 8,2 Fall/hopp från hög höjd (Mer än 1 18 41 59 5,8 meter) Klämning, krossning mellan stumma 18 29 47 4,7 ytor och/eller föremål Kontakt med föremål i vila 16 30 46 4,6 Fall på eller från trappa 23 22 45 4,5 Bett, stick av djur/människa/insekt 21 18 39 3,9 Ospecificerat fall 15 21 36 3,6 Akut överbelastning genom drag/knuff av föremål, person, djur 16 16 32 3,2 Utlösande produkt De tio vanligaste produkterna som varit upphov till att en skada uppstått. Tabell 28 Utlösande produkt Flicka Pojke Totalt Andel % Ospec om produkt inblandad 104 142 246 24,4 Människa 34 43 77 7,6 Säng ospec 12 21 33 3,3 Studsmatta 22 10 32 3,2 Soffa ospec 16 16 32 3,2 Rutschbana 8 13 21 2,1 Trappa inomhus ospec 12 4 16 1,6 Stol ospec 7 7 14 1,4 Klätterställning 2 12 14 1,4 Hund 5 6 11 1,1 37
Orsakande produkt De tio vanligaste produkterna som orsakat den skada som uppstått. Tabell 29 Orsakande produkt Flicka Pojke Totalt Andel % Golv, underlag inomhus ospec 66 102 168 16,6 Människa 30 30 60 5,9 (tom) 24 17 41 4,1 Bearbetat underlag ute, ospec 15 20 35 3,5 Trappa inomhus ospec 12 13 25 2,5 Gräsmatta 13 12 25 2,5 Produkt, annan ospec 9 15 24 2,4 Ospec om produkt inblandad 13 10 23 2,3 Studsmatta 13 8 21 2,1 Asfaltunderlag 8 8 16 1,6 Barn och ungdomar 6 15 år Barn och ungdomar i skolåldern utgör 17,3 procent av de skadade, totalt registrerades 2 401 barn i denna åldersgrupp av vilka 56,7 procent är pojkar. Tre av fyra barn i grundskoleåldern skadas på fritiden, större delen av de resterande skadorna har uppkommit under skoltid eller under färd till eller från skolan. Hälften av skadorna har uppstått i samband med någon typ av fall. I denna åldersgrupp blev 8,6 procent (206 barn) inlagda för vård i sammanlagt under 593 vårddygn, vilket ger en medelvårdtid på 2,9 dygn. 38
Ålders- och könsfördelning EHLASS 2007 Värmland 400 350 300 Antal skadade 250 200 150 78 126 126 173 151 207 215 Man Kvinna 100 74 103 109 50 59 66 65 120 97 127 125 106 139 135 0 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Ålder Figur 6 Ålders- och könsfördelning för gruppen 6-15 år. Antal registrerade skador i värmländska kommuner Tabell 30 Skadekommun Flicka Pojke Totalt Arvika 153 203 356 Eda 48 68 116 Filipstad 14 21 35 Forshaga 38 38 76 Grums 41 43 84 Hagfors 32 58 90 Hammarö 65 77 142 Karlstad 308 356 664 Kil 54 66 120 Kristinehamn 22 38 60 Munkfors 9 18 27 Storfors 5 3 8 Sunne 72 112 184 Säffle 14 25 39 Torsby 131 190 321 Årjäng 33 46 79 Totalt 1039 1362 2401 39
Skadeplats I tabellen nedan visas de vanligaste skadeplatserna för åldrarna 6 till 15 år. Skadeplatserna är kopplade till ställen där olika fritidsaktiviteter utövas, skolan eller hemmet. Tabell 31 Skadeplats Flicka Pojke Totalt Andel % Sporthall, gymnastiksal 152 128 280 11,7 Idrottsanläggning utomhus 88 135 223 9,3 Skolgård, inkl lekplats på skolgård 85 135 220 9,2 Skidanläggning inkl. skidlift 70 140 210 8,7 Trädgård inkl uthus/redskapsbod, 79 114 193 8,0 swimmingpool Bostadsrum, sovrum inkl hall/ 80 64 144 6,0 förstuga, matrum Ospecificerat skadeområde 54 73 127 5,3 Ishall, skridskobana 18 108 126 5,2 Skola universitet, högskola exkl. 55 48 103 4,3 idrottsanläggning Privat infart, parkering, garage, carport, promenadväg i bostadsområde, gårdsplan 41 55 96 4,0 Skadetyp De tio vanligaste skadetyperna står för knappt 98 procent av skadorna. Tabell 32 Skadetyp Flicka Pojke Totalt Andel % Fraktur 290 449 739 30,8 Kontusion, blåmärke 291 332 623 25,9 Öppet sår (Sårskada) 97 236 333 13,9 Distorsion (Stukning, vrickning) 156 138 294 12,2 Hjärnskakning 66 75 141 5,9 Ingen skada diagnosticerad 31 35 66 2,7 Annan specificerad skadetyp 26 24 50 2,1 Luxation (Urledvridning) 22 24 46 1,9 Förgiftning 25 10 35 1,5 Brännskada, skållning 8 15 23 1,0 40
Vanligaste diagnos, enligt International Classification of Diseases Tabell 33 Diagnos enligt ICD10 Flicka Pojke Totalt Andel % Fraktur på nedre delen av radius, sluten 71 110 181 7,5 Hjärnskakning 66 75 141 5,9 Distorsion i fotled 69 48 117 4,9 Kontusion på andra delar av handled 46 42 88 3,7 och hand Kontusion på finger utan skada på 38 38 76 3,2 nagel Undersökning och observation efter 34 36 70 2,9 annat olycksfall Kontusion på knä 33 34 67 2,8 Sårskada på finger utan skada på nagel 24 38 62 2,6 Fraktur på annat finger, sluten 33 25 58 2,4 Kontusion på armbåge 23 20 43 1,8 Skador inom idrott och motion Drygt 38 procent av skadorna har skett i samband med idrotts- och motionsutövning varav 22,2 procent under skoltid. I tabellen nedan visas de tio vanligaste idrotterna där skador registrerats. Totalt har 78 olika idrotts- och motionsaktiviteter noterats. Tabell 34 Idrott Sport Flicka Pojke Totalt Andel % Fotboll 96 135 231 25,2 Ishockey 3 88 91 9,9 Slalom 29 44 73 8,0 Snowboard 15 43 58 6,3 Ridning 53 1 54 5,9 Innebandy 21 22 43 4,7 Handboll 29 10 39 4,3 Motocross 2 33 35 3,8 Basketboll 19 16 35 3,8 Skidsport, ospec. 12 20 32 3,5 41