2008-05-06 N2007/4791/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Avdelningen för policyfrågor Direktör Emil Paulis Synpunkter på kommissionens utkast till s.k. allmänt gruppundantag för statligt stöd Som uppföljning avmötet den 28 april 2008 i den rådgivande kommittén för statligt stöd rörande utkast till s.k. allmänt gruppundantag delges följande svenska kommentarer. Artikel 1 Tillämpningsområde Utformningen av artikel 1.3 b) synes utesluta att stöd lämnas till jordbruksföretag överhuvudtaget. Detta överensstämmer inte med hittillsvarande praxis att stöd enligt det allmänna regelverket kan utgå också för jordbruksföretag om det är fråga om annan verksamhet (t.ex. gårdsbutik eller turistverksamhet) som är skild från primärproduktionen. Artikel 1.3 b) bör därför ändras så att det framgår att stöd enligt gruppundantagsförordningen inte kan lämnas för verksamhet som avser primär produktion av jordbruksprodukter. På liknande sätt bör också artikel 1.3 a) justeras så begränsning endast görs för verksamhet som avser fiskeri eller vattenbruk. I artikel 1.3 b) finns också anledning se över utformningen så att också fiske- och vattenbrukssektorerna kan komma ifråga för miljöstöd, något som är möjligt enligt gemenskapens riktlinjer för stöd till miljöskydd 1 (jämför p. 61 i dessa riktlinjer). Dessutom bör det förtydligas hur bestämmelserna om miljöstöd förhåller sig till de särbestämmelser som finns för jordbrukssektorn. Om de principer som framgår av p. 61 i gemenskapens riktlinjer för stöd till miljöskydd är avsedda att tillämpas bör detta framgå även i den allmänna gruppundantagsförordningen. Sverige anser att det är rimligt att ej tillåta tillämpning av gruppundantagsbestämmelserna för stöd till stora företag vid individuella stöd för särskilda ändamål, dvs. stöd som lämnas utom 1 EUT C 82, 1.4.2008, s. 1. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadress Telefax Jakobsgatan 26 08-411 36 16
ramen för en stödordning. I artikel 1.5 med referens till artikel 13.1 medges dock särskilt undantag för sådan tillämpning om det är fråga om investeringsprojekt i regionala stödområden. Här vill vi upprepa vår tidigare ståndpunkt att denna typ av enstaka stöd vid regionala investeringar rymmer risker för konkurrenssnedvridningar som motiverar att en anmälan enligt artikel 88.3 görs från fall till fall. Detta framförde Sverige redan inför introduktionen 2006 av bestämmelserna om det regionala gruppundantaget 2 och vi har inte ändrat uppfattning i sak även om kommissionen vid det tillfället valde att gå på en annan linje. Artikel 2 Definitioner När det gäller artikel 2 kan konstateras att tidigare framförda svenska synpunkter kring lämplig utformning av begreppet arbetstagare med funktionshinder (artikel 2.19) och beträffande begreppet skyddad anställning (artikel 2.20) har hörsammats. Vi välkomnar dessa förändringar. I artikel 2.18 a) noteras att den svenska språkversionen definierar mindre gynnade kategorier av arbetstagare såsom personer som inte har haft någon ordinarie anställning under de senaste sex månaderna, medan den engelska versionen av texten inte innehåller kriteriet ordinarie (eng. regular ) anställning. Sverige anser att den engelska versionen bör ändras så att kriteriet om ordinarie anställning förs in artikeln och att överensstämmelse med de bägge språkversionerna uppnås. I artikel 2.26 gällande lån med återbetalningsskyldighet ber vi kommissionen notera att texten ger intryck av att denna form av stöd uteslutande synes vara tillämplig i förhållande till projekt för forskning och utveckling. Något principiellt skäl synes inte föreligga för en sådan begränsning och Sverige välkomnar därför en justering av texten så att den görs mer neutral med avseende på stödprojektens tänkbara ändamål. Artikel 6 Tröskelvärden för individuell anmälan I artikel vill vi föreslå att ett särskilt undantag införs i förhållande till beloppen 10 miljoner euro avseende stöd till funktionshindrade i punkterna i) och j). Företag med skyddad anställning där personer med funktionshinder är fler än 90 % av personalstyrkan skulle i enlighet med ett sådant undantag inte behöva anmälas individuellt under förutsättning att villkoren för stöd enligt artiklarna 36 och 37 är uppfyllda. Det är Sveriges uppfattning att en direkt tillämpning av gruppundantagsbestämmelserna för denna typ av företag kan anses 2 2 Kommissionens förordning (EG) 1628/2006, EUT L 302, 1.11.2006, s. 29.
3 motiverad och att den inte rymmer risker för otillbörlig påverkan på konkurrens och gränsöverskridande handel inom EU som motiverar anmälan till kommissionen i särskild ordning. Artikel 7 - Kumulering De bestämmelser som gäller kumulering i artikel 7.1 föranleder en fråga vid jämförelse med punkt 8 i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till FoUI 3. I de senare görs ett undantag för gemenskapsfinansiering som kommer från EU:s ramprogram för forskning. Sverige ser inget skäl varför gruppundantaget på denna punkt inte ska innehålla motsvarande bestämmelse och därmed följa samma principer beträffande kumulering. Artikel 8 Stimulanseffekt I artikel 8 noterar Sverige den ökade betoning som kommissionen lagt vid kontroll av den s.k. stimulanseffekten. Den bevis- och uppgiftslämnarbörda som med förslaget läggs på stora företag synes här gå väsentligt längre än vad som krävs enligt gällande principer för de nuvarande gruppundantagens tillämpning. Även om Sverige inget har att invända mot principen att statligt stöd inte ska användas om det inte har någon stimulanseffekt, så menar vi att det på vissa områden finns anledning att för dess praktiska konsekvenser ha en mindre strikt tillämpning än den som nu följer av kommissionens förslag. Mot den bakgrunden är det glädjande att det nu aktuella utkastet innebär en mer balanserad och välavvägd hållning till stimulanseffekten när det gäller lönesubventioner till anställning av missgynnade arbetstagare och stöd i form av lönesubventioner till anställning av arbetstagare med funktionshinder (artikel 8.3 e). Sverige anser därutöver att det kan vara motiverat med en liknande mera pragmatisk inställning när det gäller stödordningar för sådana miljöskyddsinvesteringar som innebär att de stödberättigande kostnaderna räknas fram med ledning av påvisbara extra investeringskostnader som är nödvändiga för att nå miljömålen. Enligt vår uppfattning torde det finnas goda skäl att i sådana fall kunna förutsätta en stimulanseffekt även för stora företag (givetvis under förutsättning att ett projekt inte påbörjats innan en ansökan om stöd har inlämnats till behörig myndighet). I artikel 8.3 a) och b) ställer kommissionen som villkor att projekt eller verksamhet som erhåller stöd ska öka påtagligt. Motsvarande krav om påtaglighet synes inte finnas när det gäller t.ex. rambestämmelserna om FoUI. Sverige ifrågasätter varför 3 EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.
4 gruppundantagsbestämmelserna ska ha ett sådant krav och menar vidare att begreppet påtagligt kan anses alltför vagt för att på ett rättssäkert sätt kunna användas av medlemsstaterna vid sin egen tillämpning av regelverket. Även när det gäller regionalt investeringsstöd ser Sverige svårigheter med den praktiska tillämpningen av artikel 8.3. d. Bedömningskriteriet att ett projekt inte kan förväntas utföras i samma form i det berörda stödområdet utan stöd förefaller alltför vagt för att säkerställa en enhetlig och rättssäker tillämpning på nationell nivå. Vi menar att det finns anledning att kontrollkravet istället utformas i enlighet med nu gällande och på denna punkt bättre avvägda - gruppundantagsbestämmelse för regionalstöd, vilket för övrigt därmed också innebär full överensstämmelse med vad som gäller enligt gemenskapens riktlinjer för regionalstöd under perioden 2007-2013. Vad gäller stimulanseffekten på miljöskatteområdet delar visserligen Sverige kommissionens uppfattning att även ett stöd som ges i form av en skattelättnad från en miljöskatt ska ha en påvisbar miljöeffekt. Helt centralt är dock här att notera att denna effekt vanligen inte uppkommer hos stödmottagaren, dvs. det företag som får en skattelättnad. Den eftersträvade miljöstyrningen är istället oftast hänförlig till övriga företag där den högre normalskattesatsen gäller. Det är för dessa övriga företag, eller miljöeffekten för hela skatteordningen om man så vill uttrycka det, som en positiv stimulanseffekt ska uppkomma. Den lägre skattesatsen, som utgör ett stöd i statsstödshänseende, är således en förutsättning för att den högre normalskattesatsen med sina betydande positiva miljöeffekter ska kunna tillämpas för övriga delar av näringslivet. Det är också i den andan som kommissionen synes ha utformat i sammanhanget relevanta delar av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, jämför p. 151-153 i dessa. Något krav på att påvisa en stimulanseffekt för de företag som får skattenedsättning förefaller där inte ställas, utan det väsentliga är att skatteordningen som helhet har en miljöstyrande effekt och att nedsättning som görs från den nationella normalskattesatsen inte underskrider de minimiskattenivåer som följer av tillämpliga gemenskapsdirektiv. För att i praktiken möjliggöra en meningsfull och ändamålsenlig tillämpning av gruppundantagsbestämmelsernas artikel 22 om miljöstöd i form av skattelättnader måste enligt Sveriges uppfattning en översyn göras av den nuvarande lydelsen av artikel 8.4. Att som i nuvarande utkast till förordning förutsätta att en stimulanseffekt föreligger om dessa skatteåtgärder har antagits innan arbetet med det understödda projektet eller den understödda verksamheten inleds får den effekten att medlemsstaterna vid införandet av miljöskattelättnader måste påvisa en stimulanseffekt enligt principerna i artikel 8.3 a-c för alla de företag som sedan tidigare bedrivit sådan verksamhet som omfattas av åtgärden. Såsom
framhållits ovan är ändamålet med en sådan regel inriktad på företag som erhåller miljöskattenedsättning enligt artikel 22 inte relevant och den skulle innebära en omotiverad diskriminering av befintliga företag i förhållande till eventuella nyetablerade verksamheter som för sin löpande verksamhet är föremål för samma skattenedsättning. Vid översynen av artikel 8.4 bör även beaktas att artikel 8.1 kan behöva justeras så att det klargörs att kraven på stimulanseffekt enligt artikel 8.3 a)-c) inte blir tillämpliga på miljöskatteåtgärder som utformas med beaktande av villkoren i förordningens artikel 22. 5 Artikel 9 - Insyn Av de alternativa förslagen till utformning av artikel 9 gällande rutiner för det särskilda informationsförfarande som ska tillämpas vid utnyttjande av gruppundantagsbestämmelserna, är det Sveriges uppfattning att alternativförslaget 9a vore att föredra. Det förefaller tillgodose alla rimliga krav på att insyn tillgodoses samtidigt som det i praktiken är väsentligt mindre omständligt att hantera för såväl medlemsstaterna som kommissionen. I ett avseende finns dock anledning göra en reservation. Det gäller föreslagen bestämmelse i artikel 9a.2 enligt vilken medlemsstaten ska se till att den fullständiga texten till stödåtgärden fortsätter att hållas tillgänglig på Internet under en period av 10 år från den dag då det sista stödet har beviljats enligt en stödordning. Från svensk sida har vi svårt att se nyttan av en sådan bestämmelse och menar att det bör räcka med att texten finns tillgänglig på Internet så länge som stödordningen är ikraft. För eventuella behov av uppföljning under den följande perioden om 10 år torde det väsentliga vara att medlemsstaterna i enlighet med nuvarande bestämmelser fullgör skyldigheten att bevara uppgifter om individuella stöd som beviljats enligt en stödordning. Artikel 10 Övervakning I artikel 10.3 noterar Sverige att kommissionen i viss mån mjukat upp formuleringen vad gäller möjligheten att inskränka medlemsstaternas möjligheter till fortsatt tillämpning av gruppundantagsförordningen i situationer då bristfällig tillämpning av bestämmelserna inte kan uteslutas. Sverige välkomnar denna justering av texten och ser detta som en markering av kommissionens ambition att tillämpa bestämmelsen på ett balanserat och väl avvägt sätt. Det bör dock noteras att textändring på denna punkt ännu saknas i den svenska språkversionen. Artikel 13 Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd I artikel 13 anser Sverige det viktigt att förtydliga möjligheterna till regionalt investerings- och sysselsättningsstöd. Den förändring som kommissionen föreslår i förhållande till nu gällande förordning om sysselsättningsstöd (2204/2002) förefaller annars leda till problem att
6 lämna sysselsättningsstöd i fall där tjänsteföretag etablerar sig i regionala stödområden utan att det i strikt mening är fråga om ett projekt med inslag av investeringar i materiella eller immateriella tillgångar. Av det skälet bör artikel 13.8 justeras enligt följande: När stödet beräknas på grundval av lönekostnader ska sysselsättningen ha skapats direkt genom investeringsprojektet eller i samband med tjänsteföretags etablering eller expansion. Genom ett sådant tillägg uppnås också på ett bättre sätt den i kommissionens riktlinjer för regionalstöd åberopade principen om neutralitet mellan kapitalfaktorn och arbetsfaktorn. Artiklarna 15-22 Stöd till miljöskydd När det gäller bestämmelser om miljöstöd är Sverige positivt till möjligheten att tillämpa gruppundantagsmodellen såsom föreslagits. Med tillfredsställelse noteras att kommissionen föreslår en förenklad metod för att beräkna de stödgrundande kostnaderna vid flertalet fall av miljöinvesteringar. Sverige anser det här samtidigt vara rimligt att den föreslagna förenklingen kombineras med en viss sänkning av den maximalt tillåtna stödnivån. När det gäller artikel 18 vill vi emellertid förorda att förordningen utformas i enlighet med huvudalternativets förslag genom artikel 18. Med detta alternativ bedöms förutsättningarna vara bättre nå uppsatta mål inom gemenskapen vad gäller ökad energieffektivisering. När det gäller artikel 22 och den föreslagna tillämpningen på miljöskatteområdet välkomnar Sverige att den tidigare begränsningen till nya skatteåtgärder tagits bort. Denna begränsning var obefogad i sak och skulle missgynna MS som sedan tidigare utnyttjat skatteinstrumentet i miljöstyrande syfte. Sverige välkomnar också att kommissionen gjort en justering i artikel 22.3 så att ingen absolut begränsning för miljöskattelättnader sätts till tio år. Förslaget om att en utvärdering ska göras inför en ny tillämpningsperiod kan godtas. För möjligheterna att praktiskt tillämpa artikel 22 vill vi dock än en gång poängtera betydelsen av att nödvändiga justeringar görs i artikel 8 gällande krav på s.k. stimulanseffekt. Artiklarna 33-34 - Utbildningsstöd Beträffande bestämmelserna om stöd till utbildning noterar Sverige att dessa i allt väsentligt är utformade i enlighet med gällande gruppundantagsbestämmelser. Indelningen i särskild respektive allmän utbildning kvarstår således liksom de relativt detaljerade villkoren för att fastställa stödberättigande kostnader i utbildningsprojekt. Liksom tidigare framförts anser Sverige att det finns skäl överväga en ordning där indelningen i särskild respektive allmän utbildning, såsom ett sätt uppnå olika nivåer på stödet,
7 överges. Istället skulle en enhetlig maximal stödnivå för utbildningsstöd fastställas, förslagsvis 30 % för stora företag samt med gängse bonusmöjligheter för SME:s om 10-20 % och den bonus med ytterligare 10 % som kommissionen föreslår i fall där det är fråga om arbetstagare med funktionshinder eller mindre gynnade kategorier arbetstagare. Inslag av allmän utbildning i projekt skulle således inte utnyttjas för att uppnå synnerligt generösa stödnivåer i vissa fall utan såsom ett nödvändigt inslag för stora företag att påvisa förekomsten av en faktisk s.k. stimulanseffekt. Vi uppfattar att det med en sådan utformning av reglerna skulle lämnas ett konkret bidrag till ökad nytta av bestämmelserna utifrån ett gemenskapsperspektiv, samtidigt som medlemsstaternas uppgift att påvisa en stimulanseffekt kan underlättas. Artiklarna 36-37 Sysselsättningsstöd för funktionshindrade I artikel 36.2 gällande lönekostnadsstöd för funktionshindrade föreslår kommissionen nu ett absolut tak om 75 %. Även om detta är en ökning jämfört med tidigare förslag (med 15 procentenheter) är denna bestämmelse alltjämt problematisk med hänsyn till våra svenska erfarenheter. Förutom den principiella iakttagelse att bestämmelsen tycks medge utrymme för överkompensation i vissa fall (vid lägre grad av arbetsoförmåga) så är den problematisk med hänsyn till att det i icke oväsentlig utsträckning förekommer att den faktiska arbetsoförmågan hos funktionshindrade, sett över samtliga insatser, överstiger en nivå om 75 %. Sverige anser därför i likhet med tidigare, såsom primär ståndpunkt, att artikeln bör omformuleras så att en större flexibilitet ges utan att för den skull innebära en risk för överkompensation av arbetsgivare. Följande formulering kan övervägas: Stödnivån ska inte överskrida den nivå som för anställningen ifråga har fastställts av i medlemsstaten behörig myndighet med avseende på arbetsförmågans omfattning hos den funktionshindrade. Översyn av stödnivån ska ske regelbundet och under alla omständigheter inte mer sällan än med ett intervall om 24 månader. För den händelse kommissionen inte är beredd godta en sådan utformning av bestämmelsen så vill Sverige som andrahandslösning föreslå en justering av artikel 36.2 där 75 %-taket bibehålls, men också kan tillämpas av MS såsom ett genomsnittligt högsta tak när flera arbetstagare med funktionshinder anställts och efter det att en behörig myndighet gjort en prövning av den individuella arbetsförmågan hos de funktionshindrande. Följande formulering av artikel 36.2 kan då övervägas:
Stödnivån får inte överskrida 75 % av de stödberättigande kostnaderna. Vid fall där behörig myndighet för samtliga berörda anställda med funktionshinder i det berörda företaget har fastställt arbetsförmågans omfattning, får stödnivån genomsnittligt sett inte överstiga 75 % av de stödberättigande kostnaderna. Med avseende på artikel 37 och villkoren för ersättning för extra utgifter för anställning av arbetstagare med funktionshinder anser Sverige att det alltjämt är motiverat med vissa påpekanden. I artikel 37.3 b) görs en begränsning avseende personal som assisterar funktionshindrade genom villkoret att det ska vara fråga om anställd personal. Vi menar att kostnader som arbetsgivaren har för sådan assisterande personal ska vara stödberättigad även om det inte är fråga om personer som anställs i företaget. Förslagsvis stryks orden att anställa i artikel 37.3 b), vilket ger utrymme lämna stöd för kostnader för assisterande personal som har sin anställning inom t.ex. en statlig myndighet. När det gäller artikel 37.3 d) och ersättning för särskilda kostnader för arbetsgivare som erbjuder s.k. skyddad anställning anser Sverige att det finns anledning inkludera merkostnader som kan vara unika för denna typ av arbetsgivare. Här avses särskilda insatser för att underlätta övergång till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Artikel 37.2 d) skulle därmed kunna justeras enligt följande: d) Om det stödmottagande företaget tillhandahåller skyddad anställning, kostnaderna för att bygga, installera eller bygga ut den berörda anläggningen, och alla kostnader för administration och transport som härrör direkt från anställningen av arbetstagare med funktionshinder samt kostnader som direkt härrör till sådana insatser som görs för att underlätta för arbetstagare med funktionshinder att söka och få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Avslutningsvis vill Sverige uppmärksamma att det kan finnas skäl förtydliga att stöd som avser funktionshindrade arbetstagare inte ska utesluta en tillämpning som gäller personer som startar egna företag. Sverige kan inte se några sakliga skäl att i detta sammanhang särskilja villkoren för stöd till funktionshindrande beroende på om sysselsättningen skapas genom anställning i ett företag eller genom att funktionshindrad själv startar och driver ett företag. Likabehandlingsoch konkurrensneutralitetsskäl talar i stället tydligt för att bestämmelserna ska kunna tillämpas likformigt oavsett i vilken form sysselsättning för funktionshindrade personer åstadkoms. Ett 8
9 förtydligande av det av Sverige förespråkade slaget kan lämpligen göras i recitavsnittets punkt 57. Med vänlig hälsning [UNDERTECKNAT] Göran Gren Departementsråd