Förslag på nya dokument om tillämpningen av statsstödsreglerna avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI)/HT 2807

Transkript

1 N2011/4690/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens departementssekreterare Magnus Lindbäck Telefon Telefax E-post magnus.lindback@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Enhet A3 Förslag på nya dokument om tillämpningen av statsstödsreglerna avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI)/HT 2807 Vi tackar för möjligheten att ge synpunkter på kommissionens förslag som regeringen fick del av den 19 september Inledning Regeringen välkomnar att kommissionen tagit initiativ till att klargöra olika gränsdragningsproblem, och definitioner, liksom att föreslå förenklingar. Därtill är det välkommet att kommissionen så tydligt markerar vikten av respekt för subsidiaritetsprincipen liksom övriga grundläggande principer, inklusive respekten för en effektiv statsstödsövervakning. Medlemsstaterna ska därmed även fortsättningsvis ha ett stort utrymme för egna bedömningar när det gäller vilken typ av tjänster som ska klassificeras som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Regeringen har dock flera synpunkter gällande kommissionens förslag. Vi anser också att tiden under vilken förslagen ska diskuteras fram till dess att kommissionen beslutar om antagandet av förslagen är för kort och det borde ges mer tid till analys och diskussion för att säkerställa att de förslag som slutligen antas ger ett mervärde. Vi uppfattar det som att förslagen utarbetats under tidspress med tanke på att det saknas argument för vissa av kommissionens slutsatser i utkasten samt att vi fortfarande inte sett någon konsekvensanalys som kan ge närmare vägledning kring de val som gjorts. Vi uppmanar kommissionen att beakta våra och berörda intressenters synpunkter och välkomnar kommissionens arbete med att utreda konsekvenserna av förslagen. Med beaktande av diskussionerna under mötet den 24 oktober anser regeringen att det inte finns behov av ytterligare ett multilateralt möte så länge som grundläggande förändringar bara görs i linje med den svenska regeringens synpunkter. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@enterprise.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Mäster Samuelsgatan

2 2 För att underlätta läsning och försöka synliggöra de brister/oklarheter som vi för närvarande ser i förslaget så följer en rad frågeställningar med efterföljande kommentarer. I bilagor till detta svar ges konkreta kommentarer direkt i den svenska språkversionen av respektive dokument. Vissa revideringar har gjorts i förhållande till den tidigare versionen. En inofficiell engelsk version av denna skrivelse bifogas, med det bör understrykas att det är denna skrivelse som tillsammans med kommentarerna i bilagorna utgör den svenska regeringens formella ståndpunkt till kommissionen. Identifierade problemställningar - Vilka blir konsekvenserna av kommissionens förslag för företag på de europeiska tjänstemarknaderna? Reglerna har så brett tillämpningsområde att deras effekter är svåra att förutse. Det är därför svårt att avgöra om förslagen är förenliga med de allmänna EUrättsliga principerna om nödvändighet och proportionalitet. Eftersom vår bedömning är att en konkurrenskraftig tjänstesektor, och då även de delar som faller inom det sociala området, är nödvändig för att säkerställa europeisk konkurrenskraft måste effekterna på marknaden beaktas när reglerna utformas. I avsaknad av en konsekvensanalys är det oklart om kommissionens förslag är rätt avvägt. - Vilka blir konsekvenserna av kommissionens förslag för de offentlig finansierade åtaganden som kommuner och landsting har för utförande av socialtjänst och hälso- och sjukvård? Flera sociala verksamheter undantas i kommissionens beslut, vilket kan vara positivt. Subsidiaritetsprincipen måste beaktas, och det är viktigt att värna om de lokala och regionala myndigheternas valfrihet och befogenheter när det gäller villkoren för organisation, finansiering och utförande av de allmännyttiga tjänsterna. - Vilka konsekvenser kommer den föreslagna förordningen att få för lokala, regionala och nationella myndigheter och ett effektivt samarbete mellan dessa myndigheter? Att exempelvis endast undanta mindre enheters användning av allmänna medel kan motverka en effektivisering av den offentliga förvaltningen och samtidigt bidra till att kontrollen av de som har sämst möjligheter att följa upp hur allmänna medel används försvagas. I avsaknad av en konsekvensanalys är det oklart om kommissionens förslag är rätt avvägt. - Blir rättsläget klarare i och med kommissionens nya förslag? I synnerhet utformningen av förordningen kan ifrågasättas då det är oklart om förordningen avser stöd eller ersättning. Det är vidare oklart

3 om ersättning någonsin är sådant genomsynligt (transparent) stöd som kan omfattas av förordningen 1? Andra oklarheter omgärdar exempelvis definitionen av en lokal myndighet, definitionen av en bisyssla och vilken omfattning en sådan kan ha, vad som är en verklig tjänst av allmänt ekonomiskt intresse etc. Om beslutet och förordningen ska ge ett mervärde måste respektive tillämpningsområde vara tillräckligt klart för att kunna tillämpas av lokala myndigheter, företag och nationella domstolar. - Behövs den efterhandskontroll som kommissionen föreslår i beslutet? I de fall en tjänst utformas enligt beslutet och tilldelas på ett sätt som säkerställer en genomsynlig (transparent) och ickediskriminerande tilldelning i konkurrens bör det inte krävas någon efterhandskontroll och granskning av kostnaderna. En genomgång av ett bolags redovisning kommer aldrig att kunna ge en helt rättvisande bild enligt de premisser på vilka överkompensation ska kunna kontrolleras i beslutet. En genomgång av bolagens redovisning och olika eventuella kvalitetskriterier kan därför sannolikt inte bli en bättre måttstock ( benchmark ) för nödvändighet och proportionalitet än konkurrensutsättning. Det är därför rimligt att det inte behövs några kontroller av s.k. överkompensation i dessa fall. Det är inte rimligt att leverantörer både ska genomgå en fullständig upphandlingsprocess och dessutom i efterhand behöva följa en reglerad ersättningsnivå. Kvalitetskrav är särskilt viktiga inom tjänstemarknaderna och kanske än mer på det sociala området än på andra områden. Så länge tjänsten konkurrensutsätts säkerställs en rimlig kontroll av att enskilda företag inte gynnas inom ramen för beslutets tillämpningsområde. - Behövs två olika förordningar för stöd av mindre betydelse? Vi föreslår att de minimisbeloppen kopplas till den generella förordningen om stöd av mindre betydelse 2 på ett sådant sätt att formen för det utbetalda stödet inte anses ha betydelse för dess påverkan på samhandeln. Två de minimisförordningar avseende samhandelskriteriet är inte förenligt med det effektrelaterade statsstödsbegreppet i EUF-fördraget. Vi föreslår att skillnaden mellan stöd och ersättning upp till en ersättningsnivå som schablonmässigt kan antas motsvara ett stöd under euro per treårsperiod klargörs genom en ändring av den befintliga de minimisförordningen snarare än genom en ny kompletterande förordning. En schabloniserad beräkningsmetod för hur viss ersättning kan 3 1 Notera att det enligt förordningen inte är transparent stöd om en riskbedömning avseende projektet måste göras samtidigt som definitionen av överkompensation förutsätter en definition av en skälig vinst som i sin tur förutsätter en lönsamhetsbedömning utifrån de ekonomiska riskerna med utförandet av tjänsten. 2 Europeiska kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse EG/1998/2006.

4 klassificeras som transparent stöd förefaller förenligt med EUFfördragets grundläggande principer och borde kunna göras utan att göra statsstödsreglerna mer komplicerade än nödvändigt. Ett ersättningsbelopp om euro vilket motsvarar den föreslagna nya förordningens takbelopp per treårsperiod skulle rimligen omfattas av en sådan beräkningsmodell eftersom stödelementet i ersättning troligen aldrig är så högt som 44 procent av ersättningen. Beträffande invånarkriteriet (artikel 1.2) och begränsningen avseende mottagande företags storlek (artikel 2.2) anser regeringen att dessa kriterier inte är relevanta för bedömningen av samhandeln och därför bör tas bort så länge som takbeloppen inte höjs i större utsträckning. Om kriterierna trots allt kommer att behållas, förbehåller regeringen sig att återkomma med en precisering beträffande lämpligt innevånarantal. - Gynnar respektive missgynnar kommissionens förslag vissa medlemsstater? Förslaget förefaller diskriminera medlemsstater beroende på hur de väljer att organisera den offentliga förvaltningen. Är detta förenligt med kraven på subsidiaritet, nödvändighet och proportionalitet? Det finns ingen koppling mellan praxis kring när stöd anses påverka samhandeln och storleken på den stödgivande myndigheten. Vi kan konstatera att ersättning för en tjänst som utförs i en större svensk kommun norr om polcirkeln knappast påverkar samhandeln mer än samma ersättning från en mindre spansk kommun till ett företag som utför tjänster både i Frankrike och i Spanien. - Hur förhåller sig detta förslag till översynen av nu gällande riktlinjer för stöd till regionala flygplatser m.m.? Kommissionen har inlett ett samråd med allmänheten om tillämpningen riktlinjer för finansiering av flygplatser och för statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser (2005/C312/01) i syfte att eventuellt göra en översyn av dessa riktlinjer och anta nya regler. Till dess att denna översyn är klar och nya riktlinjer eventuellt utfärdats bör inte takvärdet ändras. Ifall kommissionen ändå väljer att göra förändringar av detta takvärde bör det inte vara lägre än passagerare per år. Behöriga myndigheter bör ha goda möjligheter att ge stöd till sådan allmännyttig infrastruktur. Det är viktigt - speciellt i glest bebodda delar av unionen - att reglerna för stöd till regionala flygplatser är utformade på ett sådant sätt så att samhällsviktiga flygplatser kan få tillfredsställande villkor. Den trafik som använder sig av dessa flygplatser är av stor betydelse för förbindelsen till perifert belägna platser och därmed av stor betydelse för sammanhållningen av den inre marknaden. -Begreppet grundläggande sociala behov skapar oklarhet kring tillämpningsområdet även på de områden som tidigare omfattats av beslutet såsom offentligt subventionerade bostäder (social housing). Även begreppet social housing är oklart eftersom 4

5 det är hämtat från en social modell i vissa medlemsstater. Det är viktigt att kommissionen i enlighet med subsidiaritetsprincipen lämnar utrymme för medlemsstaternas frihet att fastställa vad som är tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, varför ett mer neutralt begrepp är att föredra, t.ex. genom att lägga till orden "eller motsvarande"/eller såsom MS har valt att definiera social housing. I sammanhanget kan noteras att den svenska översättningen knappast kan anses klargörande då den innebär att offentligt subventionerade bostäder är sådana som är offentligt subventionerade. En mer neutral terminologi bör utgå från att det är medlemsstaterna som ska definiera de uppdrag eller den verksamhet som utgör tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. När det gäller denna specifika fråga kan det även finnas skäl för kommissionen att klargöra att 10-årsgränsen för ett anförtroende inte träffar företag som behöver investera i byggnation och underhåll av bostäder. Bilagor Se bifogad svenskspråkig version av respektive förslag från kommissionen. 5