Hjälpmedelsutredningen

Utredningens uppdrag Ökad likvärdighet över landet Se över ansvarsfördelningen Särskilda frågor ny teknik som hjälpmedel delaktighet och självbestämmande fritt val av hjälpmedel jämställdhet kompetens MFD:s roll

Utredningens slutsatser Hjälpmedelsförsörjningen fungerar i huvudsak väl inom vård och omsorg Brister i tillgång till pedagogiska hjälpmedel (främst vid kognitiv funktionsnedsättning) Oacceptabla olikheter - särskilt gällande avgifter Behåll nuvarande ansvarsfördelning

Utredningens slutsatser (forts.) Skillnader i tillgång mellan könen Det finns hinder för att införa ny teknik Utnyttjande av konsumentprodukter begränsas av regler om patientsäkerhet Fritt val-modellen fungerar inte Valfrihet genom bredare sortiment Ökat kompetensbehov - främst i kommunerna

Utredningens lagförslag Definition av hjälpmedel införs i lag ger ökad tydlighet och bättre förutsättningar för statlig styrning och tillsyn Avgifterna regleras skäliga hjälpmedelsavgifter får tas ut hjälpmedelsavgift får ej tas ut av barn, den som tillhör personkretsen enligt LSS eller den som fyllt 85 år besöksavgifter ingår i högkostnadsskyddet för öppenvård (alla delar av förskrivningsprocessen)

Lagförslag (forts.) Kommunerna ska vid planering av hälso- och sjukvård och äldreomsorg särskilt beakta behovet av arbetsterapeuter och fysioterapeuter Stärka en säker och ändamålsenlig rehabilitering i kommunerna Bör finnas medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i varje kommun

Övriga förslag i urval Socialstyrelsen ska ta fram nationellt kunskapsstöd, statistik och uppföljning (HSV) MFD bör ha ett sektorsövergripande ansvar vad gäller digital teknik/ny teknik

Övriga förslag i urval (forts.) Bättre möjligheter till en aktiv fritid Jämställdhetsintegrering Upphandling som främjar delaktighet och innovation Identifiera kunskapsluckor och forskningsbehov Kartlägga förskrivning av konsumentprodukter Öka kompetensen om kognitivt stöd i skolan Stärka elevhälsan med särskilda kompetenser Vägledning om gränsdragning HSV/skola

Hur långt har utredningen kommit? 31 maj: Överlämnades 27 juni: Skickades ut på remiss till 99 instanser 26 oktober: Sista svarsdag på remiss Därefter kommer remissvaren behandlas och eventuella beslut tas

Definition HSL Med hjälpmedel avses dels hjälpmedel för vård och behandling, dels hjälpmedel för den dagliga livsföringen, vilka fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna 1. tillgodose personliga behov såsom att klä sig, äta, sköta sin hygien, 2. förflytta sig, 3. kommunicera med omvärlden, 4. fungera i hemmet och i närmiljön, 5. orientera sig, 6. sköta vardagslivets rutiner i hemmet, 7. gå i skolan, samt 8. delta i sysselsättning och vardagliga fritidssysselsättningar som utförs i hemmet och närmiljön. Utanför begreppet hjälpmedel för den dagliga livsföringen faller arbetstekniska hjälpmedel, hjälpmedel som kan behövas för att genomgå yrkesinriktad rehabilitering, särskilda pedagogiska hjälpmedel inom skola, förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt förbrukningsartiklar.

Avgifter 17 kap. 1 a Skäliga avgifter för hjälpmedel och för besök i samband med behovsbedömning och förskrivning får tas ut av den som fyllt 18 år. Avgift får inte tas ut av den som tillhör personkretsen enligt 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avgift får heller inte tas ut av den som är 85 år eller äldre.

Ekonomisk konsekvensanalys Definition av hjälpmedel i HSL Kodifiering av vad som gäller Fritidshjälpmedel i praktiken ambitionshöjning 26,5 miljoner kronor Reglering av avgifter Möjliggör uttag av hjälpmedelsavgifter Minskade årliga intäkter 118,5 miljoner kronor, varav Barn 6 miljoner kronor LSS 8,5 miljoner kronor 85+ 104 miljoner kronor Finansiering: höjning av högkostnadsskyddet