2. Föregående minnesanteckningar Vi går igenom föregående protokoll och lägger dem till handlingarna.

Socialförvaltningen Beställaravdelningen Branschråd Datum 18 april 2013 1 (2) Minnesanteckningar branschråd personlig assistans enligt LSS 2013-04-18 13:00 15:00 1. Välkomna Mariann Godin Luthman hälsar alla välkomna. 2. Föregående minnesanteckningar Vi går igenom föregående protokoll och lägger dem till handlingarna. 3. Kvalitetsuppföljning Enhetschef och utvecklingsledare Annette Johansson går igenom uppföljningen på analysveckan (Bifogas till protokollet) 4. Information från handläggarenheten. Handläggningstiderna är fortfarande för långa men har minskat från senaste mätningen. Enligt beslut av SON ska alla beslut om LSS fattas inom tre månader. En del av orsaken till flera års för långa handläggningstider är antal ansökningar, komplexare ärenden, personalomsättning och införandet av nytt verksamhetssystem Treserva, inkl. utbildningar. Pågående ansökningar var 151 st. i okt. 2012 och detta har minskat i mars 2013 till 103st. (minskning med drygt 30 %). En åtgärd för att minska handläggningstiderna är förstärkning med en handläggare t.o.m. 31/8. Annette meddelar här idag att hon kommer att sluta sin anställning på socialförvaltningen om två månader. 5. Utveckling inom funktionshindersområdet Utvecklingsledare Agneta Wahnström går igenom överenskommelsen mellan SKL och staten samt handlingsplanen kring funktionsnedsättning Överenskommelse mellan SKL och Staten (Bifogas till protokollet) Handlingsplanen visar utvecklingsområden och stöd till personer med funktionsnedsättningar. Handlingsplan är bara ett utkast och bifogas inte. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats www.gotland.se/socialtjanst Org nr 212000-0803

Socialförvaltningen Region Gotland 2 (2) FoU (forskning och utveckling) enheten från Södertörn kommer till Gotland den 5 juni. Alla chefer kommer att få en inbjudan. Öppentider för daglig verksamhet står i kvalitetsdokumentet att det ska vara 40 timmar/v. Ett förslag på utvecklingsområde är kommunikationshjälpmedel för att förbättra förutsättningarna till kommunikation med våra brukare 6. Nya proppositionen, Prop. 2012/13:1 utgiftsområde 9: Förslag till statens budget för 2013 för Hälso, sjukvård och social omsorg Enhetschef och utvecklingsledare Annette Johansson berättar om vad den nya proppen kommer att innebära för oss som utförare och våra kunder. Det är i vissa fall oklart vilka konsekvenser som ny lagstiftning för personlig assistans medför kommunerna. Annette tar reda på mer information via SKL och/eller andra kommuner. (Bifogar bilderna) Eva Bülow kommer den 26 april att delta i utbildning arrangerad av IFA (Intresseföreningen för assistansberättigade). Annette och Eva kontakta varandra efter denna utbildning för att delge kunskap utifrån IFA:s utbildningsmaterial. 7. Indragning av assistansersättning/extra ersättning för personlig assistans enligt LSS Utförare ser tendenser på ökad omfattning i några av besluten om personlig assistans enligt LSS (några beslut med assistans dygnet runt) vilket blir kostsamt för Regionen då schablonbeloppet som utbetalas från beställaravdelningen inte räcker för att täcka utgifterna. Kan man söka extra ersättning när man redan har assistansersättning dygnet runt (t.ex. en resa etc.) och får ersättning motsvarande Försäkringskassans förhöjda timbelopp? Mariann, Therese Thomsson och Annette träffas för att diskutera frågan och besked lämnas på mail. 8. Övrigt Kan man söka personlig assistans enligt LSS av egenregi? Annette kollar hur handläggarna har hanterat det tidigare och kontrollera riktlinjer och/eller andra styrdokument för detta. Anteckningar skrivna av Gunnlög Köhn

Överenskommelser SKL - Staten 2013 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Insatser till stöd för EBP och utveckling av ehälsa Syfte Insatserna ska stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskaps- och informationsteknik Mål Alla brukare ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap samt att öka tillgänglighet, kvalitet och effektivitet genom ehälsa

ehälsa 2013 Införande och användning av e-tjänster inom socialtjänstens område för invånare. Medarbetare i socialtjänsten ska ha säker behörighetsidentifikation eid. Personal i hemtjänsten ska kunna dokumentera och komma åt information mobilt. Berörd personal skall kunna nå relevant information i NPÖ (nationell patientöversikt) som konsumenter 2013 och som producenter 2014. Säkerställa att de digitala trygghetslarmen fungerar

Insatser till stöd för EBP Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Regionalt utvecklingsarbete - inom missbruks- och beroendevården - sociala barn- och ungdomsvården - verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Utveckla dialogen med nationell nivå Införliva nya utvecklingsområden Fördjupa och intensifiera samverkan med högskolor, universitet och FoU Samverkan med Länsstyrelsen när det gäller kunskapsutveckling inom området våld i nära relationer Utveckla webbstöd Kunskapsutveckling EBP och brukarinflytande

Verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Förstärkt brukarmedverkan, skapa strukturer och processer Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning

Missbruks- och beroendevård Utveckling av barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Utveckling av brukarmedverkan genom ekonomiskt stöd till brukarråden Implementering av en modell för uppföljning Mångbesökarmodellen

Bättre liv för sjuka äldre God läkemedelsbehandling för äldre Olämpliga läkemedel för de 75 år och äldre Adekvat användning av psykosläkemedel, 65 år och äldre och har dosdispensering, Statistiskt säkerställd minskning av antiinflammatoriska läkemedel för de 75 år och äldre Sammanhållen vård och omsorg Statistiskt säkerställd minskning av undvikbar slutenvård Statistiskt säkerställd minskning av återinläggning inom 30 dagar God vård vid demenssjukdom SveDem, utredning och uppföljning BPSD. Standardiserat arbetssätt och registrering

Bättre liv för sjuka äldre God vård i livets slutskede - En förbättring med 5 % för de fyra indikatorerna, brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och injektionsläkemedel mot ångest Preventivt arbetssätt - 90 % Riskbedömning och registrering i Senior Alert av boende i SÄBO - Kommuner och landsting som utfört riskbedömning samt planerat förebyggande åtgärder - Kommuner och landsting som utfört bedömning av munhälsa enligt ROAG

Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Målgrupper Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Grundkrav Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar, uppföljning, handlingsplan och brukarinflytande Webbaserad information om var barn och unga med psykisk ohälsa kan vända sig för att få vård, stöd o hjälp

Psykisk ohälsa Barn o unga Prestationsmål landsting - 90% av BoU ska ha fått en bedömning inom 30 dagar - 80% av BoU ska ha påbörjat fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar - Registrerar minst 50% av patienterna i relevanta psykiatriska kvalitetsregister - 50 % av patienterna som registrerats i Psykos R eller Bipolär ska ha fått en uppföljning - Systematiskt förbättringsarbete för att minska behovet av tvångsåtgärder samt förbättrat rapportering av tvång till PAR Prestationsmål kommun - Rapporterar hur många SIP, samordnad individuell plan, enligt SoL som gjorts för personer under 18 år samt uppskattat hur många som har behov av en sådan av de som finns inom socialtjänsten - Rapporterar hur många SIP, samordnad individuell plan, enligt HSL som gjorts för personer under 18 år samt uppskattat hur många som har behov av en sådan av de som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin - Inventering av personer med psykiska funktionsnedsättningar i enlighet med SoS verktyg och SKLs inrapporteringsfunktion samt analyserat individernas behov av boende o sysselsättning. Upprätta plan för utveckling 2013-2014. Brukarorganisationer ska få lämna synpunkter på planeringen

Statliga medel Gotland 2013. 970 000 Stödstrukturer för kunskapsutveckling 970 000 Barn- och Ungdomsvård 970 000 Personer med funktionsnedsättning 890 000 Kommunal e-hälsa 675 000 Missbrukar- och beroendevård 4 000 000 + prestationsmedel prestationsmedel 8 475 000 + prestationsmedel Bättre liv för sjuka äldre Psykisk ohälsa Totalt

Resultat analys av 2012 års resultat LSS-verksamheter Undersökning Resultat Styrkor generellt Öppna jämförelser Se excelfil Brukare är alltid (alla insatser LSS) delaktiga vid upprättande av genomförandeplaner Personalen har ind. utv.planer Det finns rutiner för individuell plan Det finns grundläggande information om handläggare och LSS-insatser Förbättringsområden Beställare Saknas ök om intern och extern samverkan Individuella beslut följs inte upp Webbgranskning Det saknas information i alternativt format. Det saknas information om hur man överklagar och lämnar synpunkter Prioriterade förbättringsområden

Resultat analys av 2012 års resultat LSS-verksamheter Undersökning Resultat Styrkor generellt Brukarenkät Se separat bilaga Personlig assistans för år 2012 SFB (LASS) (4 enheter, inom en enhet har ingen person besvarat enkäten) Totalt för alla enheter så är 93 % av totalt 12 frågor besvarade med Ja, alltid eller Ja, för det mesta I 2 av 4 enheter har alla frågor besvarats med Ja, alltid eller Ja, för det mesta Högst andel positiva svar utifrån frågor som berör bemötande och kompetens Förbättringsområden Endast 30 % av frågorna har besvarats med Ja, alltid Lägst andel positivt svar utifrån frågorna: Jag kan lätt nå den person som jag söker i socialtjänsten och Jag träffar lagom många personer från socialtjänsten Låg svarsfrekvens för år 2012: 37 % Prioriterade förbättringsområden Ökad tillgänglighet till personal. Ökad personalkontinuitet Säg vad du tycker (alla insatser LSS) 5 har kommit in. - Ändra schema Ledsagning Brister i omvårdnad Bemötande

Resultat analys av 2012 års resultat LSS-verksamheter Undersökning Resultat Styrkor generellt Kvalitetsuppföljning Se resp. kvalitets- Se bilaga: - besök uppföljningar för: Kvalitetsuppföljning LSS 1. Bostad med särskild service (Attendo) 2. Daglig verksamhet (Slite) 3. Personlig assistans (Omsorgshuset) Förbättringsområden Se bilaga: Kvalitetsuppföljning LSS Prioriterade förbättringsområden Kvalitetsdokument/kvalitetsgarantier ska vara kända av ledning, personal och brukare/företrädare System för hur man lämnar synpunkter ska vara känd av brukare/företrädare Kunskap om riktlinjer för insatser till våldsutsatta personer i verksamheter i enskild regi Avvikelser LSS/SoL Egen regi Totalt 34 lex Sarah utr 1 lex Sarah beslut 0 Enskild regi Saknas statistik lex Sarah utr 3 lex Sarah beslut 2 2 pers.ass Plan för personalens kompetensutveckling

Prop. 2012/13: Utgiftsområde 9 Förslag från regering till riksdag att anta förslag fr.o.m. 1/7 2013. Beslut i december 2012. Syftar till att motverka fusk och överutnyttjande av assistansersättningen och därmed också bidra till att säkra ersättningens långsiktiga hållbarhet. Förändringar inom funktionshinderpolitiken Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.6 och 7.16)

Konsekvenser för kommunerna Skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om de får veta något som tyder på att ett tillstånd kan ifrågasättas. Anmälningsskyldighet till Försäkringskassan om kommunen får information om att assistansersättning används till något annat än personlig assistans. Kommunerna får besöka en assistansberättigad när det behövs för bedömning av rätten till personlig assistans eller i övrigt för tillämpningen av reglerna. Vidare berörs kommunerna av bestämmelserna när personer som i stället för att medge hembesök, väljer att låta den anhörige assistenten bli anställd av kommunen. Kommunerna får uppgifter från arbetsgivare till assistenter som ska användas för kontrolländamål. Underrätta Försäkringskassan om någon som beviljats assistansersättning beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behovet av personlig assistans. Regeringen bedömer att kommunerna kan komma att få ett visst merarbete på grund av de förslag som lämnas. Det gäller främst de hembesök som behöver utföras men också i de fall anhöriga assistenter anställs av kommunen.

Konsekvenser för assistansanordnare Assistansanordnare blir skyldiga att på begäran av Försäkringskassan lämna uppgifter som har betydelse för Försäkringskassans tillämpning av bestämmelserna om assistansersättning. Assistansanordnare ska dessutom utan uppmaning kunna lämna uppgifter till Försäkringskassan om anställda personliga assistenter. Om assistansanordnaren är betalningsmottagare av assistansersättningen har de också skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken på assistansersättningen. Vidare innebär förslagen ökad återkallelsemöjlighet av tillstånd, möjligheter till återkrav av assistansersättning från assistansanordnare, möjligheter för Försäkringskassan att hos Skatteverket kontrollera uppgifter om assistansanordnare samt skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans och inspektion av utförandet av assistansen. Regeringen gör bedömningen att de förslag som lämnas innebär att assistansanordnare kan komma att få visst merarbete men att detta inte kommer att vara av någon sådan omfattning.

9 a 1 Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov).den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Som kostnad för personlig assistans enligt 9 2 anses inte i något fall ersättning som den enskilde själv lämnar 1. till någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med, eller 2. till en personlig assistent förarbete som utförts på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2 4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), har utretts.

9 c När ekonomiskt stöd enligt 9 2 har beviljats och assistans utförs av någon som är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade och som inte är anställd av kommunen, ska 1. kommunen få besöka den insatsberättigade när det behövs för bedömningen av rätten till eller behovet av insatsen eller i övrigt för tillämpningen av denna lag, och 2. Socialstyrelsen få tillträde till bostaden för att inspektera assistansen. Om en myndighet vid upprepade tillfällen utan giltig anledning vägras besök eller inspektion, får det ekonomiska stödet dras in eller sättas ned. För att stödet ska få dras in eller sättas ned krävs att den insatsberättigade har informerats om denna påföljd. Med närstående enligt första stycket avses make, sambo, barn, förälder och syskon samt deras makar, sambor och barn.

9 d Som kostnad för personlig assistans enligt 9 2 anses inte ersättning för assistans som utförs av någon 1. som inte har fyllt 18 år (tillämpas inte i fråga om personliga assistenter som har anställts före den 1/7. 2. som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (som ovan) 3. som till följd av sjukdom, ålderdom eller liknande orsak saknar förmåga att utföra arbete som personlig assistent, eller 4. på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2 4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, 5 10 b arbetstidslagen (1982:673) eller kollektivavtal som uppfyller kraven i 3 arbetstidslagen. Den som är underårig kan sakna den personliga mognad och erfarenhet som krävs för arbetet som assistent. Arbetsförmågan bör vara relaterad till sjukdom, ålderdom eller liknande omständighet, och avse just förmågan att arbeta som personlig assistent. I fråga om vad som avses med arbetsförmåga, bör den praxis som Försäkringskassan har i fråga om andra förmåner kunna tjäna som vägledning. Tanken är inte att alla assistenters arbetsförmåga ska utredas i varje enskilt fall, utan endast på förekommen anledning. När det gäller godmanskap och förvaltarskap i förhållande till arbete som assistent finns idag många exempel där en personlig assistent samtidigt är god man för den enskilde och där kvaliteten i assistansinsatsen är hög. Det har i remissbehandlingen framkommit exempel som visar att det skulle innebära begränsningar för den enskilde om möjligheterna att anlita en god man som assistent skulle stoppas. Regeringen anser att ytterligare underlag behövs för att bedöma om åtgärder behöver vidtas inom dessa områden.

11 a Den som är arbetsgivare för eller uppdragsgivare åt en personlig assistent ska lämna följande uppgifter till kommunen: 1. Uppgifter som visar om assistenten är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade, om assistenten har fyllt 18 år och om assistenten är bosatt inom eller utanför EES-området. Uppgifterna ska lämnas innan assistansen börjar utföras och vid ändrade förhållanden. 2. Uppgifter som visar den arbetstid som assistenten har arbetat hos en insatsberättigad. Uppgifterna ska lämnas månadsvis i efterhand. 3. Uppgifter som visar att något förhållande som anges i 9 d 3 (sjukdom, ålderdom) inte föreligger. Uppgifterna ska lämnas på begäran av kommunen.

15 4 Till kommunens uppgifter hör att Punkt 1-8 (som tidigare ) 9. underrätta Försäkringskassan när någon som får assistansersättning beviljas boende med särskild service, daglig verksamhet, barnomsorg eller någon annan insats som kan påverka behovet av personlig assistans, 10. anmäla till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter, och 11. anmäla till Socialstyrelsen om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas.

23 Ändringen i tredje stycket innebär att kommuner som bedriver verksamhet med personlig assistans ska anmäla verksamheten till tillsynsmyndigheten, på samma sätt som kommunerna ska anmäla annan verksamhet enligt paragrafen.?

24 Den som har meddelats tillstånd enligt 23 och som har anlitats för att utföra personlig assistans åt en enskild, är skyldig att tillhandahålla all den assistans för vilken den enskilde har beviljats ekonomiskt stöd enligt 9 2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Detta gäller dock inte om tillståndshavaren har särskilda skäl för att inte tillhandahålla all assistans. Varför? Det förekommer att privata assistansanordnare endast åtar sig att lämna assistans under normal arbetstid och hänvisar till kommunen för assistans under kvällar, nätter och helger. Utredningen framhåller att det därmed skapas en osund konkurrenssituation. Ett växande problem att assistansberättigade ofta har ett flertal olika assistenter på olika tider på dygnet. För att inte försvåra främst för mindre företag att bedriva verksamhet måste det emellertid finnas en möjlighet att hänvisa till annan anordnare om det finns särskilda skäl. Det gäller framförallt när en anordnare vid sjukfall och andra oförutsedda händelser tvingas hänvisa till kommunen eller annan anordnare.

26 f Socialstyrelsen får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 23 andra stycket att fullgöra denna skyldighet. Föreläggandet får förenas med vite. Socialstyrelsen får även förelägga den kommun eller det landsting som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 23 tredje stycket att fullgöra denna skyldighet. Föreläggandet får förenas med vite.?

26 g Ett tillstånd att bedriva verksamhet får även återkallas om tillståndshavaren inte kan anses lämplig enligt 23 andra stycket (?) eller inte tillhandahåller assistans enligt 24 (anordnare ska tillhadahålla alla assistans)

Assistansersättning 16 Assistansersättning betalas inte ut om assistansen har utförts av någon 1. som inte har fyllt 18 år, 2. på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2 4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, 5 10 b arbetstidslagen (1982:673) eller kollektivavtal som uppfyller kraven i 3 arbetstidslagen, eller 3. som till följd av ålderdom, sjukdom eller liknande orsak saknar förmåga att utföra arbete som personlig assistent. Om assistansen har utförts av någon som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, betalas assistansersättning ut enligt 14 endast om det finns särskilda skäl.

20 Den försäkrade eller den som för den försäkrades räkning tagit emot assistansersättning ska utan uppmaning betala tillbaka sådan ersättning som inte har använts för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter. Återbetalning ska göras senast i samband med slutavräkningen enligt 15. Om det inte finns särskilda skäl, ska ersättningen betalas tillbaka av den försäkrades förmyndare i stället för av den försäkrade om denne är under 18 år. Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för skyldigheten.

Uppgiftsskyldighet 24 Den som är arbetsgivare för eller uppdragsgivare åt en personlig assistent ska lämna följande uppgifter till Försäkringskassan: 1. Uppgifter som visar om assistenten är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade, om assistenten har fyllt 18 år och om assistenten är bosatt inom eller utanför EES-området. Uppgifterna ska lämnas innan assistansen börjar utföras och vid ändrade förhållanden. 2. Uppgifter som visar den arbetstid som assistenten har arbetat hos en assistansberättigad. Uppgifterna ska lämnas månadsvis i efterhand. 3. Uppgifter som visar att något förhållande som anges i 16 första stycket 3 (ålderdom, sjukdom) inte föreligger. Uppgifterna ska lämnas på begäran av Försäkringskassan.

9 a När det gäller beslut enligt 2 om återbetalning av ersättning får Försäkringskassan besluta om återkrav av assistansersättning från den försäkrades förmyndare, annan ställföreträdare eller den till vilken ersättningen har betalats ut i stället för från den försäkrade.

14 När det behövs för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk får den handläggande myndigheten 1. göra förfrågan hos den försäkrades arbetsgivare, läkare, anordnare av personlig assistans eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter.

31 Myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare, anordnare av personlig assistans samt försäkringsinrättningar ska på begäran lämna Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och allmän förvaltningsdomstol uppgifter som avser en namngiven person när det gäller förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av denna balk.

46 Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt denna balk ska anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen. Anmälan som gäller assistansersättning ska även göras av den till vilken assistansersättning har betalats ut, om denne har kännedom om de ändrade förhållandena.

Ny tillsynsmyndighet Som ett led i att stärka tillsynen bildas under 2013 en ny tillsynsmyndighet Inspektionen för vård och omsorg genom att delar av Socialstyrelsens verksamhet förs över till den nya myndigheten.

Uppdrag till: Socialstyrelsen får i uppdrag att analysera och bedöma hur barns och ungas möjligheter till självständighet, delaktighet och utveckling m.m. påverkas av att de får ekonomisk ersättning för personlig assistans. Socialstyrelsen får i uppdrag att göra en särskild analys och bedömning av personlig assistans som utförs av en assistent som också är den assistansberättigades gode man, förvaltare eller ombud.