Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Relevanta dokument
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Resultat från mätningar av luftföroreningar, årsrapport 2011

Resultat från mätningar av luftföroreningar, årsrapport 2012

Luften i Helsingborg

Innehåll. mars 2017 Skriven av: Torsten Nilsson Miljöförvaltningen i Helsingborgs stad Omslagsfoto: Lotta Wittinger

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Innehåll. Version 1.0 mars 2016 Skriven av: Torsten Nilsson Miljöförvaltningen i Helsingborgs stad Omslagsfoto: David G Lundin

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Luftföroreningssituationen i Landskrona Stad

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Mars 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luftföroreningssituationen i Landskrona

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftföroreningssituationen i Landskrona

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Innehåll. Version 1.0 mars 2015 Skriven av: Torsten Nilsson Miljöförvaltningen i Helsingborgs stad Omslagsfoto: Kim Nydahl

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Helsingborg

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftföroreningssituationen i Landskrona

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1

Luftkvaliteten i Malmö 2007

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018

Luften i Sundsvall 2012

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Bild på framsidan: Placering av miljöförvaltningens 3 mobila mätstationer i centrala Göteborg. (Bild: Göteborgs stad)

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luften i Sundsvall 2010

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1

Rapporten är utarbetad av: Maria Holmes, Stadsmiljö, Miljöförvaltningen Tel

Rapporten är utarbetad av: Maria Holmes, Stadsmiljö, Miljöförvaltningen Tel

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Bild på framsidan: Ombyggnation av Västra Hamngatan till cykelfartsgata. (Foto: Maria Holmes)

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Bild på framsidan: Mätning av luftkvaliteten med mobil 2 på Friggagatan (Foto: Maria Holmes)

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013

Luftmätningar i Luleå 2010

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Transkript:

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar... 4 2.1 Mätstation HBG norr... 4 2.2 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan... 6 3. Vädret under perioden... 6 4. Mätresultat... 8 4.1 Mätresultatet för kvävedioxid... 8 4.2 Mätresultatet för svaveldioxid... 9 4.3 Mätresultatet för ozon... 9 4.4 Mätresultatet för bensen... 9 4.5 Mätresultat för partiklar PM... 5 Kommentarer och jämförelser av mätresultatet... 5.1 Kvävedioxid... 5.2 Svaveldioxid, ozon och bensen... 12 5.3 PM (partiklar)... 12 Bilaga 1. Tidsseriediagram... 13 Bilaga 2. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar... 15 Omslagsfoto: Vid Kungstrappan i hamnen i Helsingborg, foto Beatrice Stiernstedt 2

Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från miljönämndens kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Helsingborg. Rapporten innefattar resultatet av mätningar av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), ozon (O 3 ), bensen och partiklar (PM) för perioden 1 januari 3 juni 212. Mätresultatet för mätning av kvävedioxid på Drottninggatan blev högre för halvåret 212 än för halvåret 211. Timmedelvärdet för mätningarna i gatunivå ökade från 31,1 till 35,3 µg/m 3. Antalet överskridande av miljökvalitetsnormens tim- respektive dygnsvärde ökade också. Normens timvärde (9 µg/m 3 ) överskreds vid 118 tillfällen jämfört med 63 tillfällen för halvåret 211. Normens dygnsvärde (6 µg/m 3 ) överskreds vid 11 tillfällen jämfört med 4 tillfällen för halvåret 211. På Södra Stenbocksgatan blev mätresultatet för halvåret 212 samma som för halvåret 211, avseende timmedelvärde och överskridande av normens dygnsvärde. Timmedelvärde för perioden blev 28,3 µg/m 3 och normens dygnsvärde överskreds vid 3 tillfällen. Antalet tillfällen då normens timvärde överskreds blev 58 tillfällen jämfört med 48 tillfällen för halvåret 211. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid anger att normens dygnsmedelvärde, på 6 µg/m 3, får överskridas under 7 dygn och normens timvärde, på 9 µg/m 3, får överskridas under 175 timmar per kalenderår. De 11 dygn som normens dygnsvärde har överskridits i gatunivå på Drottninggatan innebär att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid inte kommer att klaras för kalenderåret 212. Halten svaveldioxid har legat på en låg nivå, med ett medelvärde på 2,1 µg/m 3. Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under mätperioden. Enligt miljökvalitetsnormen för ozon ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 12 µg/m 3, räknat som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Under mätperioden har detta inte inträffat. Medelvärdet för mätperioden blev 58,3 µg/m 3. Bensen får enligt miljökvalitetsnormen inte förekomma i utomhusluft med mer än 5 µg/m 3 under ett kalenderår (årsmedelvärde). För mätperioden blev medelvärdet 2 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen för PM anger att normens dygnsvärde på 5 µg/m 3 får överskridas vid 35 tillfällen (dygn) per kalenderår. Mellan den 1 januari 3 juni har detta inträffat vid 3 tillfällen. Medelvärdet för mätperioden blev 17,8 µg/m 3. Vindriktningen under mätperioden har i huvudsak varit nordvästlig med en medelvindhastighet på ca 4,2 m/s. 3

1. Mätplatser och mätningar I nedanstående tabell 1 redovisas vilka föroreningar som mäts på de olika mätstationerna. Tabell 1 Mätstationer HBG norr Södra Stenbocksgatan Förorening Gatunivå Taknivå Gatunivå Kvävemonoxid (NO) X Kvävedioxid (NO 2 ) X X X Svaveldioxid (SO 2 ) Marknära ozon (O 3 ) Bensen Toluen Partiklar (PM) X 2.1 Mätstation HBG norr Den norra mätstationen är placerad nära den trafikerade Järnvägsgatan/Drottninggatan, i ett centralt läge där många människor vistas. Mätningar sker både i takhöjd och i sluten gaturumsmiljö. Drottninggatan och Järnvägsgatan har en hård trafikbelastning med ca 2 fordon per vardagsdygn (november 211). Mätsträcka 4 (se figur 1 nedan) går i takhöjd ca 25 m över gatan mellan Järnvägsgatan 35 och Drottninggatan 7 och är 765 m lång. Mätsträckan har varit i drift sedan början av 199-talet. På taket på Drottninggatan 7 finns också en komplett väderstation, som bland annat registrerar temperatur, vindriktning, vindstyrka och solinstrålning. I figur 1 nedan presenteras mätsträcka 4, som sträcker sig från Järnvägsgatan till Drottninggatan. Figur 1. Mätsträcka 4 placering, station norr taknivå. X X X X 4

Mätsträcka 6 är placerad i gaturummet (se figur 2 nedan) på Drottninggatans västra sida, ca 3,5 m ovan mark intill husvägg och ca 7 m från vägkant. Mätsträckan är 116 m lång. Gaturummet är relativt brett och har varierande hushöjder. Mätsträckan har varit i drift sedan 23. I direkt anslutning till denna mätstäcka är partikelmätaren för mätning av PM placerad. Luftintaget är på ca 3 m höjd. Figur 2. Mätsträcka 6 och partikelmätarens placering, station norr gatunivå. 5

2.2 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Mätstationen M1 på Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan (se figur 3 nedan) är en mobil mätcontainer. Mätsträckan är 87 m lång och är placerad 3 m ovan mark intill husväggen. Södra Stenbocksgatan är en relativt hårt trafikerad gata, ca 16 fordon per vardagsdygn (november 211). Gatan har ett smalare och mer slutet gaturum än Drottninggatan. Mätstationen togs i drift den 19 april 2. Figur 3. Mätsträcka 1 placering, station M1 Södra Stenbocksgatan, gatunivå. 3. Vädret under perioden Vindriktningen har i huvudsak varit nordvästlig med en medelvindhastighet för perioden på 4,2 m/s. I figur 4 nedan presenteras en procentuell fördelning av vindriktningen i olika sektorer (t.ex. -45 grader är nord, nordostlig riktning och 18-225 grader syd, sydvästlig riktning) och medelvindhastigheten i dessa sektorer. I figur 5 nedan presenteras dygns -medel, min- och maxtemperaturen för perioden. 6

Figur 4. Diagrammet visar Fördelning av vindriktning och vindhastighet. 3 Fördelning av vindriktning och vindhastighet %-andel i vindsektor Medelvindshastighet 26,3 25 2 16,4 m/s, % 15 14,5 9,55 9,4 7,4 6,3 5 4,8 3, 3,9 3,2 3,4 3, 3,7 3,5-45 45-9 9-135 135-18 18-225 225-27 27-315 315-36 Grader Figur 5. Diagrammet visar Dygnstemperatur min, medel och max. Dygnstemperatur 1 januari - 3 juni 212 MIN MEDEL MAX 35 3 25 2 15 C 5 31-dec 2-jan 9-feb 29-feb 2-mar 9-apr 29-apr 19-maj 8-jun 28-jun -5 - -15-2 7

4. Mätresultat I följande avsnitt och i nedanstående tabeller 1-6 redovisas uppmätta halter av kontrollerade luftföroreningar samt gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Uppmätta halter av kvävemonoxid och toluen redovisas inte. Dessa luftföroreningar mäts enbart i utrednings- och bedömningssyfte. Redovisad mätdata har genomgått en första kvalitetsgranskning. Mätdata kan dock förändras i samband med sammanställning och granskning av mätdata för året 212. 4.1 Mätresultatet för kvävedioxid Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde (6 µg/m 3 ) har överskridits under 11 dygn i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 3 dygn i gaturummet på mätsträcka 1, Södra Stenbocksgatan. På mätsträcka 4 (taknivå Drottninggatan/Järnvägsgatan) har normens dygnsmedelvärde överskridits under 2 dygn. Enligt normen tillåts 7 överskridanden under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormens timmedelvärde (9 µg/m 3 ) har överskridits på samtliga mätsträckor. I gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan överskreds värdet under 118 timmar, och i gaturummet på mätsträcka 1 Södra Stenbocksgatan under 58 timmar. I taknivå på sträcka 4 överskreds normens timmedelvärde under 4 timmar. Enligt normen tillåts 175 överskridanden (timmar) under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormens medelvärde för ett kalenderår (årsmedelvärde), har inte överskridits under mätperioden. Enligt normen får kvävedioxid inte förekomma i utomhusluft, mer än 4 µg/m 3 i genomsnitt, under ett kalenderår. Medelvärdet för mätperioden blev 35,3 µg/m 3 i gaturummet på mätsträcka 6. I gaturummet på Södra Stenbocksgatan var medelvärdet 28,3 µg/m 3 och i taknivå på Drottninggatan/Järnvägsgatan 25,3 µg/m 3. Tabell 2: Mätresultat kvävedioxid Förorening Kvävedioxid (NO 2 ) Mätplats HBG norr S. Stenbocksgatan Mätsträcka Sträcka 6 Sträcka 4 Sträcka 1 Enhet MKN Medelvärde för mätperioden µg/m 3 35,3 25,3 28,3 4 Högsta timmedelvärde µg/m 3 21,6 179,7 178,6 98-percentil timvärde µg/m 3 94 74,8 82,8 Tillfällen över MKN:s timvärde (9 µg/m 3 ) antal 118 4 58 175 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 79,9 61,3 73,4 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 71,3 57,3 57,2 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (6 µg/m 3 ) antal 11 2 3 7 8

4.2 Mätresultatet för svaveldioxid Halten svaveldioxid har legat på en låg nivå, med ett medelvärde på 2,1 µg/m 3 för mätperioden. Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under mätperioden. I tabell 3 nedan visas mätresultatet för svaveldioxid på mätsträcka 4 (taknivå Drottninggatan/Järnvägsgatan). Tabell 3: Mätresultat svaveldioxid Förorening Svaveldioxid (SO 2 ) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet MKN Medelvärde för mätperioden µg/m 3 2,1 Högsta timmedelvärde µg/m 3 19,2 98-percentil timvärde µg/m 3 7 Tillfällen över MKN:s timvärde (2 µg/m 3 ) antal 175 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 5,4 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 4,9 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde ( µg/m 3 ) antal 7 4.3 Mätresultatet för ozon Enligt miljökvalitetsnormen för ozon ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 12 µg/m 3, räknat som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Under mätperioden har detta inte inträffat. Medelvärdet för mätperioden blev 58,3 µg/m 3. I tabell 4 nedan visas resultatet för ozon på mätsträcka 4 (taknivå Drottninggatan/Järnvägsgatan). Tabell 4: Mätresultat ozon Förorening Ozon (O 3 ) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet Medelvärde för mätperioden µg/m 3 58,3 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 113,8 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (12µg/m 3 ) antal MKN 4.4 Mätresultatet för bensen Enligt miljökvalitetsnormen för bensen får bensenhalten i utomhusluft inte överskrida 5 µg/m 3 under ett kalenderår (årsmedelvärde). För mätperioden blev medelvärdet 2 µg/m 3. I tabell 5 nedan visas mätresultatet för bensen på mätsträcka 4 (taknivå Drottninggatan/Järnvägsgatan). Tabell 5: Mätresultat bensen Förorening Bensen Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet MKN Medelvärde för mätperioden µg/m 3 2, 5 Högsta timmedelvärde µg/m 3 9,7 98-percentil timvärde µg/m 3 5,5 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 4,4 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 4,1 9

4.5 Mätresultat för partiklar PM Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (5 µg/m 3 ) har överskridits under 3 dygn och medelvärdet för mätperioden blev 17,8 µg/m 3. Normen tillåter 35 dygns överskridanden under ett kalenderår och årsmedelvärdet får PM får inte överskrida 4 µg/m 3. Tabell 6 visar resultatet för PM för mätsträcka 6 (gatunivå Drottninggatan/Järnvägsgatan). Tabell 6: Mätresultat PM (partiklar) Förorening Mätplats Drottninggatan PM HBG norr Enhet MKN Medelvärde för mätperioden µg/m 3 17,8 4 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 82,2 9- percentil dygnsvärde µg/m 3 28,3 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (5µg/m 3 ) antal 3 35 5 Kommentarer och jämförelser av mätresultatet 5.1 Kvävedioxid I jämförelse med mätresultatet på Drottninggatan för halvåret 211 blev timmedelvärdet högre, och antalet överskridande av normens tim- respektive dygnsvärdet blev fler. Antalet tillfällen då halten kvävedioxid överskridit normens timvärde respektive dygnsvärde ökade från 63 till 118 tillfällen (timmar) och från 4 till 11 tillfällen (dygn). Timmedelvärdet för perioden ökade från 31,1 till 35,3 µg/m 3. Detta innebär att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid inte kommer att klaras för kalenderåret 212. På Södra Stenbocksgatan blev timmedelvärdet för perioden och antalet tillfällen då halten överskridit normens dygnsvärde samma som resultatet för halvåret 211, se nedanstående figur 6 och 7. Antalet tillfällen då halten kvävedioxid på Södra Stenbocksgatan överskridit normens timvärde ökade från 48 till 58 tillfällen (timmar). Figur 6. Diagrammet visar timmedelvärde och antal överskridande av normens dygnsvärde i gatunivå på Drottninggatan (mätsträcka 6) för månaderna januari-juni 27-212. Medelvärde och antal överskridande av MKN dygnsvärde i gatunivå på Drottninggatan för månaderna jan - juni och år 27-212 Medelvärde Antal tillfällen över MKN: dygnsvärde 4 35 34,5 35,3 31,1 3 27,9 µg/m 3, antal 25 2 25,1 22,9 15 11 11 5 7 6 4 27 28 29 2 211 212 1

Figur 7. Diagrammet visar timmedelvärde och antal överskridande av normens dygnsvärde i gatunivå på Södra Stenbocksgatan (mätsträcka 1) för månaderna januari-juni 2-212. Medelvärde och antal överskridande av MKN dygnsvärde i gatunivå på S.Stenbocksgatn för månaderna jan - juni och år 2-212 3 Medelvärde Antal tillfällen över MKN: dygnsvärde 28,3 28,3 25 22,9 2 µg/m 3, antal 15 5 3 3 1 2 211 212 Stadsbyggnadsförvaltningen mäter trafikflödet på Drottninggatan och Stenbocksgatan. Drottninggatan uppvisar en svagt ökande tendens medan Stenbocksgatan ligger stabilt, se tabell 7. Tabell 7 visar fordonsmängden per vardagsdygn för en månadsmätning. Tabell 7: Fordonmängd per vardagsdygn, månadsmätning Datum Mätplats Drottninggatan Södra Stenbocksgatan 212-1-19 19 424 16 582 212-2-16 2 7 17 682 212-3-18 19 8 17 163 212-4-19 21 422 17 258 212-6-14 21 918 16 987 Under månaderna mars, april och maj är det inte ovanligt att halten kvävedioxid kan bli hög och förbli hög över ett eller några dygn. Detta sker vid låga vindhastigheter med begränsad luftomblandning, dvs. inversionstillfällen. Med mer solinstrålning ökar också halten marknära ozon. God tillgång till marknära ozon över trafikerade områden, innebär att kväveoxid (NO) som finns i avgaserna lättare oxideras till kvävedioxid (NO 2 ). Av Drottninggatans 11 överskridande av dygnsnormen inträffade 7 av tillfällena mellan den 26 mars till den 26 maj. De fyra andra tillfällena var den 13, 16 och 27 februari samt den 3 juni. Vid tillfällena i februari månad har intransport av förorenade luftmassor haft en avgörande betydelse. Den övervägande vindriktningen dessa dygn var sydlig med låga vindhastigheter. De förorenade luftmassornas väg kunde följas via mätningar i Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg, se bilaga 1, figur 9. 11

De dygn då överskridanden av dygnsnormen har skett på Södra Stenbocksgatan sammanfaller med dygnen i februari. Övriga dygn då överskridande skett på Drottninggatan har halten kvävedioxid på Södra Stenbocksgatan inte kommit upp i samma nivå, se bilaga 1, figur. Av resultaten från första halvåret 212 kan slutsatsens dras att det minskade trafikflödet på Stenbocksgatan ger en viss marginal för intransporterade föroreningar. På Drottninggatan saknas marginal mot sådana händelser. Även om man kunde bortse från de tre dygnen i februari (vilket inte är tillåtet) överskrids MKN. 5.2 Svaveldioxid, ozon och bensen Mätresultatet för svaveldioxid, bensen är på samma nivå som tidigare års resultat. Några speciella händelser har inte inträffat. Mätresultatet för ozon blev något lägre jämfört med halvårsresultatet 211. 5.3 PM (partiklar) Partikelmätningen har störts av tekniska problem med efterföljande serviceavbrott. Detta har inneburit att osäkra mätvärden har behövts sorteras bort. Avsaknad av mätdata för alla dygn kan ha medfört ett lägre dygnsmedelvärde för perioden än vad det sannolikt borde vara. Mätutrustningen fungerar för närvarande utan anmärkning. Figur 8 nedan visar en historik för medelvärdet för PM och antal överskridanden av dygnsnormen. Figur 8. Diagram Historik medelvärde för PM och antal överskridande av dygnsnorm. Medelvärde för PM årsvis för perioden 1 januari - 3 juni och antal överskridande av dygnsnorm 25 Medelvärde Antal överskridande av dygnsnorm 2 15 µg/m 3, antal 5 27 28 29 2 211 212 12

Bilaga 1. Tidsseriediagram I nedanstående diagram (figur 9 och ) redovisas timvärden för kvävedioxid (NO2) respektive kväveoxid (NO) för den 13 februari från Bergsgatan i Malmö respektive Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan (NO) i Helsingborg. Från kl.5. var vindriktningen syd-sydvästlig med en vindhastighet under 1 m/s fram till kvällen då den ökade till 2-2,5 m/s. Notera att uppmätta kväveoxidvärden (NO) är mycket höga. Normalt ligger timvärdet för kväveoxid mellan -4 µg/m 3. Notera också parallellförskjutningen mellan mätvärden i Malmö respektive Helsingborg. Figur 9. Diagram Timvärde kvävedioxid den 13 februari på Bergsgatan i Malmö och Drottninggatan i Helsingborg. Timvärde kvävedioxid den 13 februari 212 på Bergsgatan i Malmö och Drottninggatan i HBG 25 Bergsgatan Malmö P6 Drottninggatan HBG Västlig vindrikning Syd sydvästlig vindriktning med en vindhastighet från,5 m till 2m/s framåt kvällen 2 15 kl.6. µg/m 3 kl.4. 5 : 2:24 4:48 7:12 9:36 12: 14:24 16:48 19:12 21:36 : Figur. Diagram Timvärde kväveoxid (NO) den 13 februari på Bergsgatan i Malmö och Drottninggatan i Helsingborg. Timvärde kväveoxid (NO) den 13 februari 212 i Malmö och Helsingborg 45 S.Stenbocksgatan HBG Bergsgatan Malmö 4 35 3 µg/m 3 25 2 15 5 : 2:24 4:48 7:12 9:36 12: 14:24 16:48 19:12 21:36 : 13

I nedanstående diagram (figur 11) redovisas en tidsserie över dygnsvärdena av kvävedioxid från Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan. Notera att skillnaden mellan mätvärdena ökar från april månad och framåt och att detta sker när trafikmängden har ökat på Drottninggatan, se tabell 7. Figur 11. Diagram Tidsserie dygnsvärde kvävedioxid från Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan. Tidsserie dygnsvärde kvävedioxid Drottninggatan och S.Stenbocksgatan 9 P6 Drottningatan M1 Södra Stenbocksgatan MKN 8 7 6 µg/m 3 5 4 3 2 31-dec 2-jan 9-feb 29-feb 2-mar 9-apr 29-apr 19-maj 8-jun 28-jun 14

Bilaga 2. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Kvävedioxid (NO 2 ) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar/förvärrar allergi, astma och huvudvärk. Kan förvärra hjärtsjukdomar. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning av mark och vatten samt indirekta skador genom bildning av ozon. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Främst bilavgaser. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökad risk för bronkit och andra luftvägssjukdomar. Troligen liten effekt på hälsan i Sverige. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Uppvärmning, energiproduktion och utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar eller förvärrar astma, andra lungsjukdomar samt hjärtoch kärlsjukdomar. Bedöms bidra till fler än 1 dödsfall per år i Sverige. Skördeförluster och troligen skador på träd och andra växter. Nedbrytning av material, som papper, plast, gummi och textilier. Utgör en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Partiklar (PM ) Förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergi, lungsjukdomar och cancer. Bedöms bidra till hundratals dödsfall årligen i Sverige. Förvärrar och orsakar förmodligen sjukdomar även hos djur. Partiklar kan innehålla metallföreningar som kan påskynda korrosion av metaller. Främst vägtrafik. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner; uppvärmning och energiproduktion. Naturliga källor är damm och havssalt. Lättflyktiga organiska ämnen, t.ex. bensen Bidrar till cancer, bland annat leukemi. Kan förvärra nervsjukdomar och allergi samt ge genetiska missbildningar hos foster. Bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. Cancer och andra sjukdomar hos växter och djur samt indirekta skador genom att VOC orsakar bildning av ozon. Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Källa: Luftkvalitet i tätorter 25, IVL rapport B 1553. 15