Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ansökan om företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar samt stöd för lokalt ledd utveckling Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Föreskriftsförslaget gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014-2020, havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 samt operativt program för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden (ESF) 2014-2020. Föreskriftsförslaget innehåller såväl gemensamma villkor som stödspecifika villkor. I bilagor till föreskriftsförslaget framgår vilka blanketter som ska användas för ansökan om de olika stöden och vilka uppgifter som ska lämnas. Det föreslås att föreskriften träder i kraft i september 2015 och att genom föreskriftens ikraftträdande upphävs föreskrifter (2014:22) om ansökan om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet samt föreskrifter (2015:3) om ansökan om förberedande stöd för lokalt ledd utveckling inom havs- och fiskeriprogrammet, landsbygdsprogrammet samt det operativa programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Socialfonden (ESF) 2014-2020. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget I konsekvensutredningen framgår att det nya landsbygdsprogrammet för 2014-2020 införs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013. Vidare framgår att lokalt ledd utveckling för 2014-2020 bygger på samarbete mellan de tre programmen som införs utöver landsbygdsprogrammet genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 för socialfonden, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 för regionala utvecklingsfonden samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 för havs- och fiskeriprogrammet. Det anges i konsekvensutredningen att när de nämnda programmen införs måste det finnas föreskrifter om vad som gäller för de områden som inte regleras av EU eller på svensk förordningsnivå. De föreslagna föreskrifterna uppges vara en förutsättning för att ansökningar ska kunna tas emot och att stöd ska kunna betalas ut. Om reglerna inte införs uppges potentiella stödsökande inte kunna få stöd för Postadress Webbplats E-post 1/5
de insatser de genomfört. De svenska programmen uppges ännu inte vara godkända men förväntas att bli det under sommaren 2015. Det anges att det därför är av stor vikt att den föreslagna ansökansföreskriften kan beslutas och träda i kraft i september 2015 för att möjliggöra för stöd till insatser inom programmen så tidigt som möjligt efter att dessa har beslutats. Enligt Regelrådet är beskrivningen av syftet med förslaget och vad förslagsställaren vill uppnå Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen anges bland annat att någon alternativ lösning för det man vill uppnå inte finns. Det anges att om föreskriften inte finns på plats kan stöd för åtgärderna inte sökas från och med september 2015 vilket i sin tur skulle leda till att Sverige inte fullt ut kan utnyttja de EU-medel som tilldelats landet för dessa program. Det uppges vidare att det skulle innebära att den enskilde sökanden inte kan erhålla något stöd för sina genomförda aktiviteter och att om föreskriften inte finns på plats finns det risk för att vissa satsningar inte kan komma att genomföras eller genomföras senare, vilket uppges kunna påverka konkurrenskraften, mångfalden och hållbarheten på landsbygden. Enligt Regelrådet är beskrivningen av alternativa lösningar och effekter av om någon reglering inte kommer till stånd Förslagets överenstämmelse med EU-rätten I konsekvensutredningen anges att regleringen överensstämmer med skyldigheterna i de berörda programmen och de övergripande regelverk som reglerar området. Regelrådet har inte funnit skäl till att ifrågasätta förslagsställarens uppgift och anser därför beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I konsekvensutredningen anges att reglerna kan införas först när två svenska förordningar har beslutats, förordning (2015:XX) om lokalt ledd utveckling samt förordning (2015:XX) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Det anges att dessa förordningar förväntas träda i kraft i juli 2015. I konsekvensutredningen anges att information om sökbara stöd och regler för ansökan kommer att nå dem som berörs genom ansökningsblanketter och anvisningar samt genom Jordbruksverkets webbplats. Vidare anges att Jordbruksverket kommer att informera länsstyrelserna och leader-kontoren om det nya landsbygdsprogrammet och programmen som innehåller lokalt ledd utveckling. Länsstyrelserna och leader-kontoren uppges i sin tur sedan informera om stöden och hur man kan ansöka om dessa. Enligt Regelrådets bedömning är beskrivningen av om särskilda hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen uppges att landsbygdsprogrammet omfattar ett brett spann med åtgärder för att utveckla landsbygden. Årligen beräknas 123 företag söka startstöd, 1 196 företag söka företagsstöd till investeringar, 596 företag söka projektstöd, 583 företag söka miljöinvestering med fast ersättning och 317 företag söka miljöinvestering enligt faktiska kostnader. Postadress Webbplats E-post 2/5
Beräkningarna uppges grunda sig på antalet ansökningar inom företagsstöd och projektstöd samt miljöinvesteringar under perioden 2007-2013, en uppskattning av hur stor andel av projektstöden och miljöinvesteringar som sökts av företag samt programmålen för perioden 2014-2020. Förändringar av programmålen uppges medföra att antalet ansökningar bedöms bli färre än i den förra programperioden. Beträffande företagens storlek anges att de flesta av näringsidkarna är landsbygdsföretag av varierande storlek från mikroföretag till små och medelstora företag. Vidare anges att mikroföretag samt små och medelstora företag definieras i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitioner av mikroföretag samt små och medelstora företag. Det anges att det är mycket svårt att ge en generell bild av det representativa företaget som söker stöd eftersom programmet riktar sig till en stor mängd olika typer av företag, från enmansföretaget som driver mindre jordbruk till större aktiebolag som driver olika innovationsprojekt. Andelen ärenden som överläts till annan inom företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar uppges ha uppgått till 2,7 procent under programperioden 2007-2013. Utifrån denna uppgift uppskattar förslagsställaren att antalet företag som bedöms överlåta ansökan om stöd denna programperiod till 76 stycken. Vad gäller programmet för lokalt ledd utveckling uppges att målgruppen för stödet i huvudsak är föreningar, stiftelser och offentliga aktörer, men även företag uppges kunna förekomma. Utifrån tidigare programperioder anges att förslagsställaren förväntar sig ansökningar från ungefär 4 000 projektägare. Under tidigare programperioder uppges dessa ha fördelat sig på sådana aktörer som normalt sett bedriver något slag av näringsverksamhet med 176 aktiebolag, 382 ekonomiska föreningar inklusive samfällighetsföreningar, 12 handels- eller kommanditbolag och 106 stiftelser. Hur många av stiftelserna och samfälligheterna som bedriver aktiv näringsverksamhet uppges vara svårt att säga. Sammanlagt uppges att cirka 676 näringsverksamheter berörs av totalt 4 000 projektägare. Slutligen uppges att nytt för programperioden är projektstöd till företag som enbart riktar sig till företag eller sammanslutningar av ett fåtal företag. Med detta i åtanke bedömer förslagsställaren att andelen näringsverksamheter kan stiga till omkring 800 st. Enligt Regelrådet är beskrivningen av antalet berörda företag tydlig. Förslagsställaren anger en uppskattning av hur många företag som bedöms ansöka om stöd och anger även sina överväganden till hur man kommit fram till uppskattningen utifrån hur det har sett ut tidigare programperioder. Vad gäller berörda företags storlek är det enligt Regelrådet positivt att en hänvisning görs till var definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag återfinns. Regelrådet har förståelse för att det är svårt att ange en generell bild av det representativa företaget som söker stöd eftersom programmet riktar sig till en stor mängd olika företag. Dock hade det enligt Regelrådet varit önskvärt om man kunnat ange en något närmare uppskattning av storleksfördelningen på berörda företag, exempelvis genom att på samma sätt som beträffande antal berörda företag utgå från hur det har sett ut tidigare programperioder. Enligt Regelrådet framgår det av konsekvensutredningen vilka branscher som berörs av förslaget. Beskrivningen av antal berörda företag, deras storlek och bransch är enligt Regelrådets bedömning Postadress Webbplats E-post 3/5
Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Beskrivningen av förslagets påverkan på berörda företags administrativa kostnader är enligt Regelrådets bedömning utförlig. Avsnittet inleds med generell information, vilken timkostnad förslagsställaren använder i beräkningarna och varifrån denna uppgift är hämtad. Likaså anges hur man har kommit fram till den uppskattade tidsminskningen med anledning av att ansökan kan göras elektroniskt. Förslagsställaren anger även om man har haft särskilda svårigheter, exempelvis att en timkostnad är komplicerad att ange för det fall att både lantbrukaren själv och en konsult arbetar med en viss ansökan. De administrativa kostnaderna beskrivs, uppskattas tidsmässigt och beräknas separat för de olika delarna inom landsbygdsprogrammet respektive för ansökan om stöd inom lokalt ledd utveckling. Följande totala administrativa kostnader anges för de olika delarna: Överlåtelse av ansökan om stöd, 9 533 kr. Ansökan om startstöd, 214 713 kr. Ansökan om företagsstöd till investeringar, exklusive startstöd, 1 581 980 kr. Ansökan om projektstöd, exklusive bredband, 2 806 132 kr. Ansökan om stöd för miljöinvestering med fast ersättning, 288 585 kr. Ansökan om stöd för miljöinvestering enligt faktiska kostnader, 313 830 kr. Ansökan om stöd inom lokalt ledd utveckling, 219 450 kr. Enligt Regelrådets bedömning är beskrivningen av de administrativa kostnaderna Andra kostnader och förändringar i företagens verksamhet I konsekvensutredningen anges att några andra kostnader utöver de administrativa inte kommer att belasta sökanden. Vidare anges att företagen inte behöver vidta några åtgärder till följd av de föreslagna ändringarna förutom de insatser som görs inom projekten. Regelrådet har inte funnit några skäl till att ifrågasätta förslagsställarens uppgifter. Enligt Regelrådet är beskrivningen av andra kostnader och förändringar i företagens verksamhet Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att stödet inte har någon inverkan på konkurrensförhållandena för företag. Enligt Regelrådets bedömning hade det varit önskvärt med ett utförligare resonemang kring förslagets påverkan på konkurrensförhållanden för berörda företag. Exempelvis hade förslagsställaren kunnat ange några exempel eller omständigheter hur man kommit fram till denna slutsats. Likaså hade det varit önskvärt om förslagsställaren i anslutning till detta avsnitt i konsekvensutredningen angett om samtliga företag som ansöker om stöd också beviljas detta, samt om möjligt hur mycket stöd som finns att fördela på dem som ansöker. Enligt Regelrådets bedömning är beskrivningen av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för företagen därför bristfällig. Postadress Webbplats E-post 4/5
Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges att regleringen inte har någon påverkan på företagen i andra avseenden. Regelrådet har inte funnit några skäl till att ifrågasätta förslagsställarens uppgift. Enligt Regelrådet är därför beskrivningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen anges att ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag. Enligt Regelrådet hade det även i detta avseende varit önskvärt med ett utförligare resonemang, exempelvis om förslagsställaren angett hur man kommit fram till den nämnda slutsatsen och några omständigheter eller resonemang kring detta. Med anledning av att det främst är små- och medelstora företag som ansöker om stöd, anser dock Regelrådet beskrivningen Sammantagen bedömning Som framgår ovan finns det vissa brister i beskrivningen av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena mellan företag. Samtliga övriga avsnitt i konsekvensutredningen beskrivs dock på ett godtagbart sätt. Beskrivningen av antalet berörda företag, deras storlek och bransch är särskilt tydlig, liksom beskrivningen av förslagets påverkan på berörda företags administrativa kostnader. Regelrådet finner vid en sammantagen bedömning att konsekvensutredningen uppfyller kraven enligt 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 24 juni 2015. I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Leif Melin, Eleonor Kristoffersson och Samuel Engblom. Ärendet föredrogs av Katarina Garinder. Pernilla Lundqvist Ordförande Katarina Garinder Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5