Ljusbringaren på Lidingö

Ljusbringaren på Lidingö ETT LÄRARMATERIAL FÖR ÅRSKURS 7 9 OM GUSTAF DALÉN OCH NOBELPRISET I FYSIK

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läraren 4 Alfred Nobel och Nobelpriset 5 Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare och optimist 8 UPPGIFT Gustaf Daléns Lidingö 11 UPPGIFT Bästa Lidingö! 14 UPPGIFT Acetylen från kalciumkarbid 17 UPPGIFT Arbeta med information om Dalén 21 Mer om Gustaf Dalén och AGA 24 Ljusbringaren på Lidingö INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

TILL LÄRAREN 2012 ÄR DET HUNDRA ÅR sedan Gustaf Dalén belönades med Nobelpriset i fysik för hans uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar. Under hösten 2012 uppmärksammar Lidingö stad detta genom att, i samarbete med Nobelmuseet, skapa möjligheter för alla elever på Lidingö att på ett kreativt sätt lära sig om Gustaf Daléns liv och gärning. Denna lärarhandledning är framtagen av Nobelmuseets skolavdelning och innehåller både faktatexter och förslag på praktiska uppgifter. Faktatexterna introducerar Alfred Nobel, Nobelpriset och Gustaf Dalén. Dessa kan fungera som stöd för dig som lärare inför genomgångar och samtal i klassrummet, men även som texter för elever att läsa på egen hand. De praktiska uppgifterna knyter an till Gustaf Daléns kreativitet och uppfinningar, och uppmuntrar till arbete i klassrummet såväl som till aktiviteter utomhus där eleverna får lära sig mer om sin hemort. Samtliga uppgifter i materialet är förankrade i läroplanen. Sist i materialet finns tips på litteratur och webbplatser med mer information om Gustaf Dalén och AGA. Vår förhoppning är att Gustaf Daléns liv och gärning kommer att inspirera er alla till spännande och kreativa upplevelser tillsammans med era elever i Lidingös alla skolor! ÅKE SKÖLD OMRÅDESCHEF, UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LIDINGÖ STAD NOBELMUSEET SKOLAVDELNINGEN 4 Ljusbringaren på Lidingö TILL LÄRAREN

ALFRED NOBEL I 20-ÅRSÅLDERN PÅ 1850-TALET. Alfred Nobel och Nobelpriset Vem var Alfred Nobel? Alfred Nobel föddes 1833 i Stockholm. Samma år hade hans pappa Immanuel, som var upp finnare och företagare, gått i konkurs. Konkursen drabbade familjen hårt och ett liv i välstånd byttes hastigt mot ett liv i fattigdom. Efter ett antal svåra år vände dock lyckan igen. När Alfred var nio år flyttade familjen till S:t Petersburg i Ryssland där pappan hade startat ett företag. Affärerna gick bra och familjen hade råd med hemundervisning. Alfred visade begåvning både för språk och för teknik. Under uppväxten drömde han om att bli författare, men lät sig övertalas av sin pappa att satsa på en karriär som kemist och uppfinnare. En särskilt minnesvärd händelse under uppväxten var när Alfreds kemilärare gjorde ett experiment med nitroglycerin, ett nytt sprängämne. Jag var väldigt ung då, men blev mycket intresserad, skrev Alfred, när han senare i livet tänkte tillbaka på händelsen. NITROGLYCERIN I REN FORM ÄR EN FÄRG- LÖS, OLJIG VÄTSKA SOM ÄR MYCKET EXPLOSIV. Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET 5

DYNAMIT BESTÅR AV NITROGLYCERIN SOM SUGITS UPP AV PORÖS KISELGUR. Alfred började experimentera med nitroglycerin med målet att skapa ett sprängmedel som både var effektivt och säkert att hantera. I och med industrialiseringen som tagit fart i Europa var detta något som efterfrågades i gruvorna och för järnvägsbyggandet. Sin mest kända uppfinning, dynamiten, fick han patent på 1867. Vid sidan av utvecklandet av sprängämnen hade Alfred Nobel många idéer inom flera andra områden. Han utvecklade konstsilke, byggde världens första aluminiumbåt och var med och tog fram den så kallade Svea-velocipeden, den första cykeln med flera växlar. De flesta av hans uppfinningar gav honom ingen ekonomisk vinning, men framför allt dynamiten gjorde honom oerhört förmögen. Alfred Nobel förblev ogift och barnlös. 1895, när han var i 60-årsåldern, skrev han sitt testamente. Där drog han upp riktlinjerna för Nobelpriset. ALFRED NOBELS VÄRLDSKÄNDA TESTAMENTE. Testamentet Nobels sista vilja Alfred Nobel dog 10 december 1896. Hans hand skrivna testamente öppnades ett par veckor senare. Många blev väldigt överraskade när de läste vad han ville göra med sina pengar. Det visade sig att Alfred Nobel hade testamenterat större delen av sin förmögenhet till en fond hvars ränta årligen [ska] utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Priset ska enligt testamentet delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. I sitt testamente beskrivs vilka som ska utse pristagarna. Fysik- och kemipriset skulle delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien, medicinpriset av Karolinska Institutet och litteraturpriset av Svenska Akademien. Fredspriset däremot skulle delas ut i Norge, av ett ut- 6 Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET

skott bestående av fem personer valda av Norska Stortinget. 1968 tillkom Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Ekonomipriset delas ut samtidigt som Nobelpriset under samma högtidliga former, men är alltså inte ett riktigt Nobelpris såtillvida att det inte är instiftat av Alfred Nobel, utan av Sveriges Riksbank. Nobelsystemet att utse Nobelpristagare Varje institution med ansvar att utse Nobelpristagare väljer en särskild Nobelkommitté som består av 3 5 personer. Kommittéernas uppgift är att förbereda den övriga institutionen för beslutet. Undantaget är Norska Nobelkommittén, som på egen hand både förbereder och fattar beslut om vem som ska få priset. I september skickar de olika kommittéerna ut hundratals brev till personer och institutioner världen över och ber om förslag på vilka som förtjänar ett Nobelpris. De som har rätt att nominera är bland annat professorer och experter inom olika ämnen. Sista dag att lämna in en nominering är 31 januari. När nomineringsperioden är över börjar kommittéernas arbete med att gallra bland de många förslagen. I oktober nästan ett år efter att arbetet började fattas beslutet om vem som ska få priset. Alla nomineringar och handlingar från kommittéernas arbete är hemligstämplade i 50 år. Reglerna säger att högst tre personer får dela på ett Nobelpris. Priset i fred kan även gå till organisationer. Prissumman har varierat under åren men är för tillfället på 10 miljoner kronor. Pristagarna får dessutom en medalj och ett diplom under prisceremonierna som alltid äger rum den 10 december på Alfred Nobels dödsdag. PRISUTDELNINGEN ÄGER RUM UNDER HÖGTIDLIGA FORMER DEN 10 DECEMBER. NOBELPRISTAGARNA FÅR BLAND ANNAT EN MEDALJ. Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET 7

GUSTAF DALÉN 1895. (AGA:S BILDARKIV, CFN) Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare och optimist Gustaf Dalén föddes 1869 i Stenstorp i Västergötland. Han växte upp på Skräddargården, föräldrarna var välbärgade bönder och han ämnade ta över lantbruket efter sin far. Han studerade på trädgårdsskola och arbetade på familjens gård; han var också trädgårdsmästare och öppnade en fröhandel och ett mejeri. Gustaf hade alltid fascinerats av teknik och uppfinningar. En känd historia berättar om hur han redan som 13-åring konstruerade en egen väckningsmaskin, uppbyggd av en gammal väggklocka, några plåtbitar och sandpapper. En kvart innan klockan slog började en rulle sandpapper snurra och tände en tändsticka. Lågan från tändstickan tände i sin tur eld på en gasolinlampa. Över lampan stod en panna med kaffe som värmdes av lågan. Slutligen slog väggklockan och den morgontrötte pojken vaknade på rätt tid i ett ljust rum och med varmt kaffe vid sängen. 8 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST

Lantbruket ställde Dalén inför många mekaniska problem och han fick flera tillfällen att bygga och reparera jordbruksmaskiner. Han uppfann en maskin som mätte fetthalten i mjölk och begav sig 1892 till Stockholm för att visa maskinen för den berömde uppfinnaren Gustaf de Laval. Mötet uppmuntrade Dalén att studera vidare till ingenjör, och han sökte sig till de tekniska högskolorna i Göteborg och Zürich. Tillbaka i Sverige 1897 arbetade Dalén som ingenjör för de Laval Ångturbin, men intresset för belysningsteknik förde honom till Svenska Karbid och Acetylen AB (som 1904 blir AB Gas-accumulator, nu AGA AB). 1901 gifte han sig med sin ungdomskärlek Elma och paret fick fyra barn tillsammans. 1909 utnämndes Dalén till VD för Svenska AB Gas-accumulator, en befattning han behöll till sin död 1937. Företaget etablerades på Lidingö och verksamheten flyttades dit 1912. Dalén uppmärksammade att den brännbara gasen acetylen var lämplig i fyrar, för att ge ett kraftfullt ljus på otillgängliga platser dit el- och gasnät inte nådde. Med en rad viktiga uppfinningar lyckades Dalén konstruera ett fyrbelysningssystem som minskar acetylenåtgången med över 90 %. Runtom i världen började Daléns blinkfyrar användas, fyrar som kunde lysa länge utan tillsyn på svårtillgängliga platser. Tack vare GUSTAF DALÉNS NOBELDIPLOM 1912. (AGA:S BILDARKIV, CFN) Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST 9

dessa fyrar minskade olyckorna och förlusterna på haven. För detta fick Gustaf Dalén Nobelpriset i fysik 1912. Bara veckor innan Dalén fick beskedet om Nobelpriset utförde han ett experiment med upphettade gasflaskor som resulterade i en allvarlig olycka han förlorade sin syn. Trots blindheten fortsatte Dalén att uppfinna och leda sitt företag med framgång. Bland annat konstruerade han den världsberömda, bränslesnåla AGA-spisen. Gustaf Dalén hade en ljus syn på livet. Efter Kreugerkraschen 1932 lät han tillverka egna nålar, som han delade ut till de missmodiga han mötte. Nålarna bar budskapet: VAR OPTIMIST. (se bild s. 23) AGA:S TIDIGA VERKSAMHET ÄR STARKT FÖRKNIPPAD MED GUSTAF DALÉNS UPPFINNINGAR. HÄR ÄR EN REKLAM- BROSCHYR FRÅN 1946 SOM VISAR FÖRETAGETS STORA PRODUKTSORTIMENT. (AGA:S BILDARKIV, CFN) Några av Gustaf Daléns viktiga uppfinningar AGA-MASSAN: Ett sätt att förvara rikligt med acetylengas och samtidigt minska risken för explosion. En förutsättning för att transportera gasen till fyrarna. KLIPPLJUSAPPARATEN: Med denna uppfinning delas gasen upp och antänds i små bubblor istället för att brinna hela tiden. På så vis räcker gasen längre. Dessutom kan fyrarna blinka på olika sätt och det går att skilja en fyr från en annan. SOLVENTILEN: En svart stav värms upp av solljuset, vilket gör att staven sväller och stänger gasflödet - fyren slocknar på dagen. När det sedan blir mörkt igen så krymper staven och gasen flödar på nytt - fyren tänds. På så vis är fyren enbart tänd när det behövs och gasen räcker längre. 10 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST

Gustaf Daléns Lidingö Syfte Att eleverna får lära sig mer om sin hemort. På vilka platser på Lidingö kan man fortfarande se spår av Daléns arbete? UPPGIFT Koppling till Dalén Gustaf Dalén arbetade som vd på AGA då verksamheten flyttades till Lidingö. 1912 var den stora fabriksanläggningen klar. På den tiden var Lidingö en ö som dominerades av jordbruk, men alltfler företag skulle komma att flytta sin verksamhet till ön samtidigt som många stockholmare började upptäcka att Lidingö var ett bra ställe för sommarvillor. I samband med att fler företag flyttade till Lidingö och befolkningen växte byggdes det hus, vägar, spårvägar och broar. Redan på den gamla träbrons tid drogs det en elektrisk spårväg genom både norra och södra Lidingö. En ny bro av järn stod färdig 1925 och 1971 kom ytterligare en nyare bro av stål och betong. MÅNGA PLATSER PÅ LIDINGÖ HAR ANKNYTNING TILL GUSTAF DALÉN: 1. Torsviks fyr. 2. AGA:s fabriksområde där Gustaf Dalén arbetade. 3. AGA-stationen på Lidingöbanan. 4. Bergsätra bostadsområde som byggdes för arbetare vid AGA-fabriken. 5. Villa Ekbacken där Gustaf Dalén bodde. 6. Kyrkogården där Gustaf Dalén ligger begravd tillsammans med många släktingar. 7. Libertas fyr som är ett byggnadsminne. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i geografi och historia i årskurs 7-9 behandla: Livsmönster Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor. Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ 11

12 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ

Utmärkta platser på kartan TORSVIKS FYR Torsviks fyr är placerad söder om Islingeviken på södra Lidingö. Fyren uppfördes i början av 1900-talet av AGA men är sedan flera år tillbaka släckt. Fyren är idag referens för målgången i kappseglingen Lidingö Runt. AGA:S FABRIKSOMRÅDE OCH LIDINGÖBANANS SÖDRA LINJE Den stora fabriksanläggningen i Skärsätra började byggas redan omkring 1910. AGA expanderade oavbrutet och byggde ut lokalerna i olika etapper. Under de första åren drabbades fabriken av flera bränder. Den stora strandtomten vid Lilla Värtan var idealisk för AGA av flera anledningar. Här fanns goda expansionsmöjligheter och en djup hamn för tunga transporter. AGA:s etablering på Lidingö bidrog till samhällsutvecklingen genom byggandet av nya bostadsområden, en utvidgad samhällsservice, nya skolor, affärer och förbättrade kommunikationer med Stockholm, så som Lidingöbron (gamla bron, 1925) och Lidingöbanans södra linje 21 (1919). BERGSÄTRA Bostadslängan Bergsätra uppfördes 1914 på höjden bakom AGA:s fabrikstomt, för att kunna erbjuda de anställda ett billigt boende nära arbetet. De flesta anställda på AGA bodde på Södermalm och resorna till Lidingö tog lång tid. Arkitekt var Erik Hahr, som hade ritat Villa Ekbacken, och bostäderna höll en för tiden modern standard med el och wc. Sex lägenheter samsades om ett badrum i källaren. De flesta av de 85 lägenheterna var ettor som kostade cirka 320 kr om året i hyra. Huset planerades som en borg runt en stor ljus gård, men endast en del av borgen blev byggd. Planeringen av Bergsätra vittnar om ett nytt sätt att se på arbetarbostäder med tydliga sociala ambitioner. VILLA EKBACKEN Villa Ekbacken var familjen Daléns privatbostad. Den började byggas 1912 och ligger på en höjd öster om fabriksområdet. Arkitekten var Erik Hahr. LIDINGÖ KYRKOGÅRD Här ligger Gustaf Dalén begraven. Dalén avled 9 december 1937 och gravsattes 23 december. Graven är idag en familjegrav och flera släktingar ligger begravda här. LIBERTAS FYR Libertas fyr på ön Libertas i ögruppen Fjäderholmarna tändes den 6 juli 1931. Den drivs än idag med acetylengas och är en av få fyrar i världen som fortfarande drivs med klippljusapparat. Fyren är ett byggnadsminne. FLER KARTOR ÖVER FÖLJANDE OMRÅDEN FINNS PÅ NOBELMUSEETS HEMSIDA: 1. Karta även området kring AGA:s industriområde: Bergsätra, fabriksområdet, stationen AGA på Lidingöbanans södra linje, Villa Ekbacken. Karta från 1944 2. Karta över södra Lidingö med Torsviks fyr 3. Karta över ön Libertas med Libertas fyr 4. Karta över Lidingö kyrka Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ 13

Bästa Lidingö! UPPGIFT Syfte Att eleverna i Gustaf Daléns anda får söka upp platser i sin närmiljö och ge förslag på hur de kan förbättras. Eleverna ritar av eller fotograferar platsen de vill förbättra och tar sedan fram ett förslag på hur platsen skulle kunna se ut när deras förbättringar har genomförts. Ett urval av elevbidragen kommer att visas i Lidingö stadshus. Koppling till Dalén Inom flera olika områden ledde Gustaf Daléns kreativitet till förbättringar. När han i sin ungdom arbetade på familjens lantbruk la han stor kraft på att förbättra gården, och under sina många år som vd för AGA bidrog hans uppfinningar till förbättringar av såväl fyren som spisen. Många vittnar även om Daléns engagemang för att förbättra villkoren för AGA:s anställda på Lidingö, genom byggandet av arbetarbostäder, skolor och förbättrade kommunikationer. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i geografi, bild och samhällskunskap i årskurs 7-9 behandla: Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Bildframställning Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel i installationer. Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. Beslutsfattande och politiska idéer Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. 14 Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ!

Om uppgiften Bästa Lidingö är en uppgift där eleverna, inspirerade av Gustaf Daléns optimism, engagemang och vilja att förbättra, får utforska sin egen närmiljö och använda sin kreativitet. Uppgiften knyter väl an till det centrala innehållet i såväl de samhällsorienterade ämnen som bildämnet. Uppgiften bygger på att eleverna väljer en plats som de ofta besöker, ser eller passerar till exempel en lekpark, skolgården, en bortglömd gräsplätt eller en tråkig husvägg och kommer med förslag på hur platsen kan bli finare, trevligare, tryggare, mer spännande, intressant eller tillgänglig. Bättre, helt enkelt. Eleverna ritar av eller fotograferar sin plats. Därefter gör de en ny bild av platsen, fast nu som de skulle vilja att den såg ut. Beroende på årskurs och skolans förutsättningar kan eleverna antingen rita sin nya bild, göra ett collage eller bearbeta sitt fotografi i ett bildbehandlingsprogram. Läraren avgör om eleverna gör uppgiften enskilt eller i grupper. Ett urval av bilderna kommer att bilda underlag för en elevutställning på Lidingö stadshus med rubriken Bästa Lidingö. Rubriken är vald med utgångspunkt i att detta är elevernas egna bilder av hur ett framtida Lidingö skulle kunna se ut. Men också för att leda tankarna till hälsningsfrasen i ett brev riktat till hemorten och Lidingös beslutsfattare med alla elever som avsändare: Titta, så här ser vårt bästa Lidingö ut! På nästa sida finns information som kan ges till eleverna. LIDINGÖ STADSHUS Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ! 15

Ditt bästa Lidingö Titta dig omkring där skolan ligger eller där du bor! Vad är bra? Vad är inte så bra? Vad skulle du vilja förbättra? Finns det något som är tråkigt som kunde bli roligare? Något som är fult som kunde bli finare? Något som är farligt som kunde bli säkrare? Finns det något som saknas men som borde finnas? Du kan välja vilken slags plats eller miljö som helst: skolgården, en bortglömd gräsplätt intill cykelvägen, en tråkig husvägg, fotbollsplanen, busshållplatsen, skolmatsalen eller en vägkorsning. Hur ser det ut där idag och hur skulle det se ut där om du fick bestämma? Vad skulle förändras? Vad skulle läggas till? Vad skulle platsen användas till? Din uppgift är att visa hur det ser ut idag och hur du vill att det ska se ut i framtiden på samma plats! För att kunna göra det behöver du skapa två bilder: 1. En bild som visar hur det ser ut i dag. 2. En bild som du har ändrat så att det syns hur du vill ändra, förbättra, området. Du behöver också berätta lite mer om ditt förslag: Var på Lidingö ligger det du vill förbättra? Varför vill du ändra just det här? Saknas det något? Är det tråkigt, farligt eller bara fult? Finns det någon annan anledning? Varför blir det bättre med ditt förslag? Vad heter du? I vilken klass och på vilken skola går du? Ni bestämmer tillsammans mer er lärare om ni ska arbeta enskilt eller i grupp. 16 Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ! Kopieringsunderlag

Acetylen från kalciumkarbid Syfte Att eleverna ska få kännedom om acetylen (etyn) den gas som alla AGA-fyrar använder som ljuskälla, samt få erfarenhet av förbränningsreaktioner och kalciumkarbid. Andra begrepp som kan tas upp i sammanhanget är exoterm reaktion, lågfärg, kolvätets kemi och nomenklatur. UPPGIFT Koppling till Dalén Gustaf Dalén fick Nobelpriset i fysik 1912 för hans uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar. Tack vare Gustaf Daléns uppfinningar gjorde fyrarna inte av med lika mycket bränsle och behövde inte lika mycket tillsyn. Fyren på en av Fjäderholmarna Libertas fyr har fortfarande samma utrustning som när den tändes 1931 och är den enda av sitt slag i Sverige. Än idag drivs den med acetylengas och sin ursprungliga klippljusapparat som Gustaf Dalén uppfann. Acetylen, eller mer korrekt, etyn, bildas om man låter kalciumkarbid reagera med vatten. Detta utnyttjas bland annat i karbidlampor, en föregångare till ficklampan. Karbidlampor användes av gruvarbetare, som cykellyktor och annat. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i kemi i årskurs 7-9 behandla: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyloch jonföreningar genom kemiska reaktioner. Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt ph- värde. Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. Ljusbringaren på Lidingö ACETYLEN FRÅN KALCIUMKARBID 17

Kemin i vardagen och samhället Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Kemin och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Kemins metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Information till läraren Inköp Kalciumkarbid finns att köpa via bland annat VWR International (se.vwr.com) och Sagitta (www.sagitta.se). Det går åt ganska små mängder så beställ inte för mycket! Reaktion Kalciumkarbid reagerar med vatten CaC2(s) + H2O(l) ---> C2H2(g)+ Ca(OH)2(aq) När acetylen brinner 2C2H2(g) + 5O2(g) ---> 4CO2(g) + 2H2O(g) Säkerhet Kalciumkarbid reagerar kraftigt med vatten under bildande av kalk och etyn. Var försiktig med mängderna när du experimenterar. Förvara kalciumkarbiden i sin förpackning, ordentligt försluten då vattenångan i luften sönderdelar kalciumkarbiden. I kalciumkarbiden finns också små mängder kalciumfosfid som kan reagera med vatten och bilda fosfin som är en giftig gas. Denna gas har dock en stark och tydlig doft av vitlök, vilket gör att man med lätthet kan undvika denna. Undvik därför att lukta direkt på kalciumkarbiden. Använd skyddsglasögon och förkläde/labrock. Etyn (Acetylen) är en mycket explosiv gas som används vid svetsning och inom kemiindustrin vid framställning av gummi och plast. För en fullständig förbränning behöver man dock tillsätta syre. I detta experiment sker ingen fullständig förbränning och 18 Ljusbringaren på Lidingö ACETYLEN FRÅN KALCIUMKARBID Kopieringsunderlag

därför kommer det bildas ganska stora mängder sot. Pröva först innan du gör experimentet och använd utsug eller dragskåp. Kalciumhydroxid (släckt kalk) är den restprodukt som bildas. Låt förslagsvis resterna efter experimentet ligga på en bit aluminiumfolie över natten för att all kalciumkarbid ska reagera med luftens vattenånga. Kalken kan du sedan slänga bort. Läs mer Kemilärarnas resurscentrum (http://school.chem.umu.se/) Förslag på uppföljning Jobba vidare med kolväten. Diskutera olika typer av bränslen och dess energiinnehåll. Prata om olika bränslens betydelse i samhället förr och nu. Balansera reaktionsformler. Förslag på andra experiment med koppling till Gustaf Dalén Fysik/teknik: Bygg en solventil. Använd dig av metallstavar som målas svarta eller liknande och undersök längdutvidgningen. Kan eleverna lyckas bygga en strömbrytare som slocknar då metallen belyses eller värms? Biologi: Att vara blind. Låt eleverna prova på att vara blinda. Låt dem genomföra vardagliga aktiviteter som att hälla mjölk i ett glas och blanda choklad utan att se. Låt eleverna vara följeslagare och leda varandra. Prova att läsa punktskrift. Ljusbringaren på Lidingö ACETYLEN FRÅN KALCIUMKARBID 19

Experiment: Acetylen från Kalciumkarbid Material Material Provrör Bägare Kalciumkarbid (2-3 små bitar) Vatten Tändstickor Säkerhet Vid experimentet bildas en lättantändlig gas. Följ lärarens instruktioner. Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde. Genomförande 1. Ställ provröret i bägaren så att den lutar mot kanten. 2. Lägg 1 eller 2 små bitar av kalciumkarbiden i botten av provröret. 3. Fyll på till ca 1/4 med vatten 4. Studera reaktionen. Vad händer? 5. Tänd försiktigt på gasen med en tändsticka. 6. Studera lågan. Vilken färg har den? 7. Försök att tända på igen om lågan slocknar. 8. Om vattnet tar slut, fyll försiktigt på mer. 9. Studera slutprodukten. Hur ser den ut? Vad kan det vara? MATERIAL TILL LABORATIONEN 20 Ljusbringaren på Lidingö ACETYLEN FRÅN KALCIUMKARBID Kopieringsunderlag

Arbeta med information om Dalén UPPGIFT Syfte Att eleverna får arbeta med en text om Gustaf Dalén. Det finns gott om material på internet om Dalén och hans uppfinningar. I den här uppgiften får eleverna närläsa en av dessa texter. De får kunskaper om Daléns liv och gärningar samtidigt som de övar läsförståelse, språkliga strategier för att minnas information och skriva egna sammanfattningar med källhänvisningar. Koppling till Dalén Texterna som eleverna arbetar med handlar om Gustaf Daléns liv och gärning. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i svenska i årskurs 7 9 behandla: Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära sig genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Informationssökning och källkritik Hur man citerar och gör källhänvisningar. Ljusbringaren på Lidingö ARBETA MED INFORMATION OM DALÉN 21

Uppgiften Texten som eleverna ska arbeta med finns på Dalenums webbplats: http://www.dalenum.se/gd.html Introduktion Berätta för klassen att de ska få läsa en text om Nobelpristagaren Gustaf Dalén. De kommer att få arbeta med uppgifter till texten. Avslutningsvis får de skriva en sammanfattning av texten som skulle kunna passa i ett uppslagsverk. Överblicka texten Börja med att låta eleverna skaffa sig en överblick över textens innehåll genom att titta på rubrikerna, underrubrikerna, bilderna och citatet. Gå eventuellt igenom vissa av orden (AGA, obotlig, humanist). Vilken bild får eleverna av Dalén? Närläsning Läs texten. En variant är att eleverna läser ett stycke i taget och svarar på frågorna (s. xx) till just det stycket innan de läser nästa. Förslagsvis arbetar de två och två. Uppmana dem att anteckna svåra ord. Svåra ord och nyckelord Gå igenom de svåra orden. Låt sedan varje grupp välja 3-5 nyckelord i varje stycke som kan hjälpa dem att minnas innehållet. Jämför i klassen. Har många valt samma ord eller är det stora skillnader? Hur kan man tänka när man väljer nyckelord? Studera texten om Alfred Nobel från ne.se Läs tillsammans den korta texten om Alfred Nobel som kommer från ne.se (s. 23). Diskutera vilken slags information som finns med i texten: namn, levnadsår, yrke, viktigaste uppfinningar, betydelse och resultatet av uppfinningarna, biografiska fakta, testamente (samt förslag på klickbara ord som ger mer information). Räkna hur många ord texten består av. Skriv en sammanfattning Låt eleverna, med utgångspunkt i sina nyckelord, skriva sammanfattningar av Daléntexten. Deras sammanfattning ska följa mönstret från Alfred Nobel-texten och fungera som uppslagstexter. Sist i sina texter ska de ge förslag på klickbara ord som skulle kunna ge mer information, samt skriva en källhänvisning till texten från Dalenum. 22 Ljusbringaren på Lidingö ARBETA MED INFORMATION OM DALÉN

Frågor till texten om Gustaf Dalén Gustaf Dalén 1. Var växte Gustaf Dalén upp? 2. Vad ville hans pappa att sonen Gustaf skulle jobba med? 3. Berätta om Gustafs Daléns första uppfinning! Det första steget 4. Varför uppfann Gustaf Dalén en fetthaltsprovare? 5. Varför blev Dalén besviken när han visade sin uppfinning för Gustaf de Laval? 6. Varför började Gustaf Dalén studera på Chalmers? DALÉNS OPTIMISTNÅL. På väg mot AGA och framgång 7. Varför blev mötet med den gamla kompisen Hans Celsing betydelsefullt för honom? 8. Vilka är Gustaf Daléns viktigaste uppfinningar? 9. Hur många patent tog han under sitt liv? Vad är ett patent? Mot mörker och Nobelpris 10. Hur gick det till när Gustaf Dalén förlorade synen? 11. När fick han sitt Nobelpris och i vilket ämne fick han priset? 12. Vissa var kritiska mot att Dalén fick Nobelpriset. Varför var de det? Obotlig optimist och humanist 13. Vad gjorde Dalén med Nobelprispengarna? 14. Dalén var optimist. Hur märktes det i hans liv? 15. När dog Dalén och vad dog han av? ALFRED NOBEL, 1833 96, var en svensk uppfinnare. Hans viktigaste uppfinning var dynamiten. Tidigare hade sprängmedlen varit väldigt farliga att hantera, för de kunde så lätt explodera av sig själva. Nobel kom på att blanda sprängmedlet nitroglycerin med ett slags kiselsand. På så sätt tålde det stötar mycket bättre. Dynamiten och andra uppfinningar gjorde Nobel oerhört rik. Ett världsomspännande imperium byggdes upp med fabriker i ett stort antal länder. Nobel var senare bosatt även i Paris och San Remo, Italien, samt vid Björkborns herrgård vid Bofors kanonverkstad, som han köpt 1893. I sitt testamente donerade han (gav bort) hela sin förmögenhet till fem pris åt personer som inom bestämda områden hade gjort mänskligheten den största nytta. Det blev nobelprisen. Läs mer om dynamit och nobelpris. (www.ne.se, sökord Alfred Nobel, 2012-03-28) Kopieringsunderlag Ljusbringaren på Lidingö ARBETA MED INFORMATION OM DALÉN 23

Mer om Gustaf Dalén och AGA LITTERATUR AGA och dess tillverkningar, Svenska AB Gasaccumulator, 1952 Broms, Helene & Enström, Nina, Vi som byggde AGA. En bok om ett företag och dess arbetare, Ordfront förlaget 1987 Forsgren, Eric & Nils, Lidingö. Människor och miljöer, i samarbete med Lidingö hembygdsförening, 1995 Wästberg, Erik, Gustaf Dalén. En stor svensk, Rekolid 1999 (första utgåvan 1954) LÄNKAR AGA http://www.aga.com/web/web2000/com/wppcom.nsf/pages/ History_GustafDalen Centrum för näringslivshistoria http://www.naringslivshistoria.se/foretagsberattelser/artiklar/ Nyckelpersoner/Gustaf-Dalen/ Dalénmuseet http://www.dalenmuseet.se Dalenum http://www.dalenum.se/gd.html Nobelprize.org http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1912/ Svenska fyrsällskapet http://www.fyr.org/gdfyrbel.htm Ljusbringaren på Lidingö MER OM GUSTAF DALÉN OCH AGA 24

ETT SAMARBETE MELLAN TACK TILL