Årsrapport 2017 RMPG rehabilitering, rehabiliteringsmedicin och smärta inom Sydöstra sjukvårdsregionen RMPG rehabilitering, rehabiliteringsmedicin och smärta 2018-04-09 Deltagare 2017: Stefan Bragsjö, ordförande, verksamhetschef Samrehab inkl. Smärtenheten Kalmar Anders Kjellgren, vice ordförande, verksamhetschef Smärt och rehabiliteringscentrum Linköping Lars Abrahamsson, sekreterare Jönköping Region Jönköpings län: Jan Burensjö, verksamhetschef Rehabmedicinska kliniken Susanne Almers, verksamhetschef, Rehabcentrum Agneta Siebers, sjukgymnast, Rehabmedicinska kliniken Ingrid Isaksson, enhetschef, vårdcentralerna Bra Liv Catharina Vik Söderström, enhetschef, vårdcentralerna Bra Liv Landstinget i Kalmar län Stefan Bragsjö, verksamhetschef Samrehab inkl. Smärtenheten Ewa Wallén, bitr. verksamhetschef Medicinkliniken Västervik Håkan Ehlin, verksamhetschef Rehab Söder Johanna Bergqvist, avdelningschef Medicinkliniken Västervik Maria Afrell, sjukgymnast Samrehab Smärtenheten Ragnar Styrbjörn, verksamhetsutvecklare med extra fokus på E-hälsa/ digitalisering Region Östergötland Anders Kjellgren, verksamhetschef Smärt och rehabiliteringscentrum Wolfram Antepohl, verksamhetschef Rehabiliteringsmedicinska kliniken Kersti Samuelsson, docent/arbetsterapeut Rehabiliteringsmedicinska kliniken Kerstin Olsson, verksamhetschef Närsjukvården Rehab Finspång
Under 2017 har styrgruppen för RMPG rehabilitering, rehabiliteringsmedicin och smärta träffats vid fem tillfällen (varav två videomöten och ett internattillfälle). Under året har strukturen utvecklats vidare där rehabiliteringsmedicin, smärta och FoU kompletterats med ytterligare ett fokusområde rehabilitering i betydelsen paramedicin över alla vårdnivåer. Detta innebär att RMPG är organiserat med en styrgrupp och fyra undergrupper med sammankallande i respektive undergrupp. RMPG Rehabiliteringsmedicin, rehabilitering och smärta Fokus har under året ägnats åt Modellen för nationell kunskapsstyrning där styrgruppen lämnat synpunkter i ambition att skapa en nationell och en fortsatt sjukvårdsregional plattform för rehabilitering, rehabiliteringsmedicin och smärta. Vidare har respektive undergrupp under hösten arbetat fram varsin verksamhetsplan för 2018-2019. Så sammanfattningsvis har stort fokus under året ägnats åt omgruppering och planering, men parallellt har fortsatt arbete genomförts framförallt gällande Smärta, Rehabiliteringsmedicin och FoU, se beskrivningar nedan. Undergrupp forskning, utveckling och utbildning FOU (Kersti Samuelsson) FoU-gruppen har träffats vid sex tillfällen under 2017. Ett fortsatt anslag för regionalt nätverksarbete från FORSS har möjliggjort att arbetsgruppen vid fyra tillfällen kunnat träffas i mer koncentrerad form (två sammanhängande dagar) och även kunnat bjuda in till en utvidgad arbetsgrupp vid tre tillfällen då medarbetare från samtliga specialistkliniker bjudits in för att delta i vetenskapliga diskussioner. Dessa diskussioner har dels haft fokus på projektet kring effekter av fysisk aktivitet och mindfulness för patienter med kognitiv nedsättning efter sjukdom/skada i hjärnan, förslag till EDS-projekt och kring fortsatt användning och uppföljning av Ekso. Resultat av gruppens arbete: Gruppen har fortsatt att initiera och sammanställa nya och uppdaterade regionala kunskapsstöd. Tre forskningsprojekt har även under 2017 stöttats av arbetsgruppen och FORSS-medel har gjort det möjligt att samverka mellan våra kliniker och låta
medarbetare från såväl kliniken i Linköping, Jönköping som Västervik, delta. Studien kring fysisk aktivitet och mindfulness för personer med förvärvad hjärnskada kommer att ingå i ett avhandlingsarbete vid kliniken i Jönköping och arbetet handleds bl a av två medarbetare i FoUgruppen. Arbetet med Ekso ingick i en större internationell multicenterstudie som avslutades under 2016. Två vetenskapliga publikationer har accepterats för publicering under 2017 och utrustningen har använts inom klinikerna i Linköping och Västervik under året. Under våren 2018 planerar även Jönköping att använda utrustningen i klinik. Ett regionalt samarbete för att validera ny utrustning inom trafikmedicin har initierats och stöttas fortsatt av FoU-gruppen. Datainsamling för att bedöma användning av resultat för patienter som varit aktuella för trafikmedicinsk bedömning vid respektive klinik, har pågått under 2017, analyser och sammanfattning kommer att genomföras under 2018 liksom en workshop för alla medverkande. Projektet finansieras genom FORSS-medel där medlemmar i FoU-gruppen står som sökande. Diskussioner om forskningsstudier med fokus EDS har diskuterats under året och ett Startbidrag från FORSS har sökts och erhållits med kliniken i Västervik som huvudsökande. En ansökan om Lite Bättre-medel gjordes av gruppen under hösten 2017 i syfte att kunna spela in tre undervisningsfilmer med fokus EDS och nya direktiv för diagnostik. Medel för detta beviljades (motsvarande 30 000) och tre filmer kommer att färdigställas under 2018. Gruppen har även under 2017 gjort en projektrapport som innehåller en sammanställning av gruppens arbete från starten 2012. Undergrupp Smärta (Anders Kjellgren) Det övergripande syftet med gruppen RMPG-smärtas arbete är att skapa likvärdig, patientsäker och evidensbaserad vård för patienter med långvarig smärta inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Vi vill ta fram en gemensam strategi inom regionen för omhändertagandet av patienter med långvarig smärta. Med en gemensam struktur/organisation kan vi säkerställa bästa möjliga kvalitet, något som i förlängningen sedan kan implementeras i verksamheten. Det finns skillnader inom respektive Landsting/Region men även mellan Landsting/Region vilket är en utmaning, men samtidigt finns flera likheter och gemensamma utmaningar. Under 2016 genomfördes en nationell granskning av smärtvården i Sverige denna gjordes på uppdrag av SKL (en nationell expertgrupp tillsattes) och innefattade både primärvård och specialistvård. Rapporten innehöll flera olika förbättringsförslag (bla framtagande av ett nationellt vårdprogram, specificerat uppdrag för både primärvård och specialistvård, skapande av regionala centra) och inlämnades till SKL hösten 2016. Återkopplingen på rapporten från SKL har varit sparsam, vilket till viss del påverkat arbetsgruppen inom smärta. Vi hade hoppats på en tydlig formering av smärta som ett eget nationellt programområde (NPO) där vi som regionalt centra kunde delta och bidra utifrån vårt arbete i den sydöstra sjukvårdsregionen. I de första presentationerna av NPO hade området smärta ingen tydlig position utan låg som ett delområde inom Nära vård i en horisontell placering under övriga NPO. Utifrån att smärta är ett mycket stort område som berör stora delar av befolkningen (medelsvår till svår långvarig smärta ca 20-25% av befolkningen) så kändes detta inte optimalt. I senare presentationer ligger smärta nu istället under NPO nervsystemets sjukdomar vilket känns något mer preciserat. Dock har vi i den sydöstra sjukvårdsregionen ännu inte sett någon effekt av att tillhöra NPO nervsystemets sjukdomar, men en initial kontakt har tagits med den tidigare nationella expertgruppen kring smärta för att föra en diskussion kring framtida arbete. I frånvaron av tydligheten från NPO har vi i arbetsgrupp smärta istället samverkat med övriga områden inom vår RMPG. Fokus har under 2017 varit e-hälsa/digitalisering och i detta en strävan efter ett övergripande samarbete mellan regioner/landsting som ingår i vår RMPG. I vår ambition att förbättra e-hälsa/digitalisering har vi kartlagt arbetet inom de olika regionerna/landstingen och
sedan gemensamt format områden som vi fokuserat arbetat med att utveckla. Dessa är 1177, internetbehandling KBT vid smärta, digitalisering av NRS (Nationella Registret över Smärtrehabilitering) och sjukskrivningskollen. Vid sidan av effekterna av arbetet inom respektive grupp beskrivet nedan så har detta även gett en bättre samverkan mellan regionerna/landstingen i RMPG vilket stärker det framtida samarbetet ytterligare. 1177 Representanter från både IT/kommunikation och den kliniska verksamheten har tillsammans bildat en arbetsgrupp och tagit sig an utmaningen att skapa ett tema smärta på 1177 i sydöstra sjukvårdsregionen. Utgångsläget är att det saknas mycket information kring detta område och att det finns en stor potential i 1177 som vi idag inte använder. Vi vänder oss till en stor och bred målgrupp som tar mycket resurser i vården i anspråk. Att se över och hitta goda exempel, att skapa ett innehåll och på så sätt förtydliga en lättillgänglig information kring smärta är det övergripande syftet. Med hjälp av t.ex. skriftlig information, filmade föreläsningar och patientfilmer hoppas vi kunna stärka kunskapen, både hos invånare och vårdpersonal. Med en ökad kunskap hoppas vi nå en bättre livskvalitet, större trygghet och egenansvar i sydöstra sjukvårdsregionen. Att skapa en verktygslåda för egenvård och möjlighet att komma mer förberedd till ett vårdmöte är andra möjligheter vi ser. Hamnar patienten på rätt vårdnivå kommer våra resurser mer användas där de bäst behövs. Det ger också vården en möjlighet att hänvisa till en samlad, gemensam och uppdaterad information. Möjligheten att erbjuda en jämlik vård ökar. Internetbehandling KBT vid smärta Långvarig smärta är ett omfattande problem och antalet patienter med behov av stöd i form av KBT är stort. Som ett steg i digitalisering av vården är ett av arbetsområdena att testa internetbehandling KBT vid smärta. Med ett digitalt stöd kan många patienter nås. En grupp medarbetare från samtliga regioner/landsting i sydöstra sjukvårdsregionen har tagit på sig att testa olika internetstöd kopplat till just KBT vid smärta. I skrivande stund har detta inte utvärderats än men förhoppningen är att nå ett gemensamt program som kan användas över hela sjukvårdsregionen. Digitalisering av NRS och Sjukskrivningskollen Inom båda dessa utvecklingsområden pågår arbete men specifikt övergripande arbete i RMPG har inte kommit igång än. Digitalisering av NRS är en nationell angelägenhet som det jobbas med intensivt övergripande vi avvaktar därför med arbetet i Sydöstra sjukvårdsregionen. Det visade sig dessutom att innehållet i Sjukskrivningskollen behövde granskas centralt inom Region Östergötland innan vi kunde genomföra det pilotprojekt vi hade planerat. Denna granskning har så vitt vi vet inte skett än. Undergrupp Rehabiliteringsmedicin (Wolfram Antepohl) Tillgänglighet. I grunden god tillgänglighet. Dock svårigheter kopplade till personalbrist, ffa ssk (Linköping, Västervik) och läkare (Västervik) vilket bland annat innebär att bara en RIMA-plats finns tillgänglig på US i Linköping. Samtidigt har RIMA i i större utsträckning än tidigare utnyttjats för patienter från LT i Kalmar och Region Jönköpings Län, se grafik nedan.
RIMAdygn/år i regionen 600 500 488 468 400 300 341 413 372 328 320 324 281 Jönköpi ng Kalmar 200 169 171 183 100 76 74 76 71 56 43 4348 48 39 22 24 0 3 13 14 19 19 2 0 5 0 0 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Riktlinjer vårdprogram. Kartläggning avseende gap mot SOS riktlinjer rehab efter stroke har skett under året. Reviderade regionala vårdprogram ryggmärgsskador och svåra hjärnskador. Nationellt programråd har ännu inte kommit igång med frågeställningar för vårt område. Nivåstrukturering/arbetsfördelning: Nationell expertgrupp har bildats för utredning angående ryggmärgsskadeprocessen som nationell högspecialiserad vård. Två representanter från Rehabmedicin i SÖ sjukvårdsregionen (Anna Granström och Richard Levi) finns med. Ansvarsfördelning avseende påfyllning av implanterade pumpar för intratekal läkemedelstillförsel fungerar mycket väl. Investeringar. Gemensamt utnyttjande av rehabrobot Ekso. Sjukvårdsgemensam upphandling: Inga Läkemedel: Ännu inga i dagsläget. Gemensam upphandling av botulinumtoxin och intratekala läkemedel har föreslagits. Utvecklingstendenser. Fortsatt ökning av patienter med behov av avancerad spasticitetsbehandling (botulinumtoxin, intratekal behandling). Rehabrobotik. Ändrad struktur för slutenvårdsrehab i regionen koncentration till färre enheter? Förändringar av vårdbehovet Se ovan. Gäller ryggmärgsskador, slutenvård i sjukvårdsregionen och spasticitetsbehandling. Undergrupp Rehabilitering 223 Har formerats under hösten 2017 med fokus på en sjukvårdsregional verksamhetsplan för 2018-2019, grovt innehåller den; Definition Mål: Tydlig definition av undergruppens område, rehabilitering sydöstra sjukvårdsregionen. Nätverk Mål: Utveckla framtidens rehabilitering tillsammans i Sydöstra sjukvårdsregionen. Rehabiliteringsriktlinjer Mål: Jämlik rehabilitering i sydöstra sjukvårdsregionen som grundar sig i evidens och/eller erfarenhet. E-hälsa Mål: Effektiva och personcentrerade processer. 118 182 118 114
Sammanfattning RMPG rehabilitering, rehabiliteringsmedicin och smärta har under senaste åren utvecklats/utökats där nätverksbyggande varit och är en viktig del. Detta har under 2017 inneburit en utökning av uppdraget som nu även omfattar undergrupp Rehabilitering där primärvårdsnivån inkluderas. Detta för att tillsammans i sjukvårdsregionen skapa bättre förutsättningar och möjligheter för att kvalitetssäkra medborgarnas vårdkedja för rehabilitering oavsett målgrupp. Fokus 2017 har handlat om att anpassa organisation och struktur samt att skapa verksamhetsplaner för de nästkommande åren. Ett gemensamt och samlat grepp gällande digitalisering och E-hälsa har påbörjats via undergrupp Smärta. Fokus har under året ägnats åt Modellen för nationell kunskapsstyrning där styrgruppen lämnat synpunkter i ambition att skapa en nationell och en fortsatt sjukvårdsregional plattform för rehabilitering, rehabiliteringsmedicin och smärta