Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015

Relevanta dokument
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Vattenverk i Askersund kommun

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

HANDBOK. Mikrobiologiska risker i ytråvatten DRICKSVATTENRISKER. Serien för dricksvattenrisker Ett samarbetsprojekt

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Cryptosporidium och Giardia

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

KVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER. Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Per Ericsson Görvälnverket

VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars vattenprover? Fredrik Nyström

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Fekal källspårning i ytråvatten

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

små dricksvattenanläggningar

Provtagning av dricksvatten 2011

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Vattenverk i Askersund kommun

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Schysst vatten i kranen?

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:

Råvattenkontroll. Krav på råvattenkvalitet

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Laboratorier ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A Livsmedel Ja Nej

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Is i livsmedelsanläggningar

Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter

Kontrollprojekt 2015

Medicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej

Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det?

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Laboratorier ALcontrol AB Karlstad Ackrediteringsnummer 1006 Karlstad A ten. en Bioluminiscens Sötvatten Ja Nej

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

Riskbaserat provtagningsprogram för mikroorganismer i Gäddviks vattentäkt

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Om dricksvattenkvalitet

Cryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund

Laboratorier AK Lab AB Borås Ackrediteringsnummer 1790 A SS , utg 1 Nej Ja. SS , utg 1 Nej Ja

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Utmaningen säkrare dricksvatten

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Giardia och Cryptosporidium. i svenska ytvattentäkter

Vad är vatten egentligen?

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Utredning angående avhärdningssalt som källa till bakterieförorening av dricksvatten

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Ackrediteringens omfattning

Transkript:

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Gemensamma mål Handbok och utbildningsmaterial om mikrobiologiska dricksvattenrisker Underlag för bättre risk- och sårbarhetsanalyser Öka kunskap om mikrobiella dricksvattenrisker Bättre stöd till dricksvattenproducenter 1. Hur förorenat av sjukdomsframkallande mikroorganismer är ytråvatten i Sverige och räcker det med att analysera indikatororganismer? 2. Varifrån kommer utsläpp av mikrobiologiska föroreningar till ytråvatten och hur kan vi upptäcka dem i tid för att minska smittspridning? 3. Hur många blir sjuka av dricksvattnet och vilka åtgärder är effektiva för att reducera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen?

Hälsoeffekter av planerade förändringar i produktion och oplanerade händelser i distribution av kommunalt dricksvatten Jonas Toljander, Livsmedelsverket Mål: Bättre uppfattning om hur många som blir sjuka av dricksvattnet Bättre kunskap om hur oplanerade händelser i dricksvattenproduktion och distribution påverkar risken att bli sjuk av dricksvattnet Bättre kunskap om planerade händelser som byte av råvattentyp och förändringar i beredningen Hur? Fallstudier där förändringar genomförs: - information från producenten - frågor till befolkningen via SMS löpande - data från Sjukvårdrådgivningen Samarbete med och bevakning av ett antal kommuner m a p oplanerade händelser

Riskklassning av svenska ytråvatten Syfte Kartlägga mikrobiologisk kvalitetsstatus på landets ytråvatten och riskklassa dessa med hänsyn till framtida klimatförändringar för att kunna bistå dricksvattenproducenter med ett stöd för riskbedömningar och råd för beredskapshöjande åtgärder.. Effekter förbättrad kännedom om landets råvattenkvalitet avseende indikatorer och patogener samt korrelationen dem emellan stärkt bedömningsunderlag för dricksvattenproducenterna synliggörande av brister med nuvarande provtagningsrutiner som kan ligga till grund för utformande av riktlinjer/rekommendationer för framtida övervakning av råvattenkvalitet beredskap för analys av sjukdomsframkallande mikroorganismer vid vattenburna sjukdomsutbrott

Hur? Följa ett antal representativa ytvattenverk under drygt ett år Indikatoranalyser 2 ggr/vecka och patogenanalyser varannan vecka Oftare vid händelser som påverkar råvattenkvalitén Information om händelser under provtagningsperioden Kartlägga föroreningskällor och återkommande händelser Samla in klimatdata

Val av patogener - Salmonella - Campylobacter - STEC (VTEC) (eg toxingenerna) Egen UF-metod O157, O26 - Norovirus - Cryptosporidium - Giardia Egen UF-metod ISO 15553:2006E Envirochekfiltrering

Indikatorer Koliforma bakterier E. coli Enterokocker Antal odlingsbara vid 22 C, 3 dygn Presumtiva Clostridium perfringens Somatiska kolifager COD Turbiditet Färgtal

Urval av provplatser 9 under hösten 2013 Kriterier: Två vattendrag och resten sjöar Tillräcklig bemanning för att provtagningen ska fungera Representativa Inga planerade förändringar i råvattenintag under projekttiden PCA Principal Component Analysis Parametrar: COD-Mn, turbiditet, nederbörd, E. coli och koliforma bakterier

Hollow Fiber Ultrafilter Mikroorganismer Stora olösliga molekyler Filtrerat vatten Ihåliga fibrer Vattenprov

Eluat efter koncentrering ca 100 ggr (60 l ca 600 ml) 1/3 1/3 1/3 MPN-anrikning MPN-anrikning qpcr Campylobacter STEC / Salmonella norovirus Detektionsgräns 0,06 cfu/l råvatten 0,06 cfu/l?

Parasiter från 10-100 L till 50 µl Centrifugering Immunomagnetisk separation Infärgning Mikroskop - Räkna - verifiera

Resultat patogener (fem provomgångar) Organism Antal positiva /analyserade Antal vattenverk STEC (MPN/l) 7 / 45 3 1,86 Salmonella (MPN/l) 2 / 45 1 0,18 Campylobacter (MPN/l) 21 / 45 9 22 Cryptosporidium oocystor (konfirmerade/100 l) Giardia cystor (konfirmerade/100 l) 3 / 26 3 2 0/26 - Norovirus (pe per liter)??? Lägst -högsta Enkät om föroreningsskällor och återkommande händelser

Framtiden Välja ut fem vattenverk 2014-2015 Provtagning under ca 16 månader på fem vattenverk Indikatorer 2ggr/vecka vattenverksspecifik enkät Patogener varannan vecka Tätare vid händelser Hösten 2015 Bearbeta resultat och komplettera med klimatdata Ta fram handboken om mikrobiologiska drickvattenrisker