Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Granskning av Delårsrapport januari juli 2010 September 2010 Lars-Åke Ullström Pär Månsson Robert Heed Hanna Franck
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...3 1. Inledning...5 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...5 1.2 Syfte och omfattning...5 2. Granskningsresultat...6 2.1 Förvaltningsberättelse...6 2.1.1 Allmänt...6 2.1.2 Styrande dokument...6 2.1 3 Översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat...7 2.1.4 Förhållanden som är viktiga för bedömningen av landstingets resultat och ställning...10 2.1.5 Händelser av väsentlig betydelse för landstinget som inträffat under rapportperioden...13 2.2 Resultaträkningen...13 2.3 Balansräkningen...13 2.3.1 Tillgångar...14 2.3.2 Skulder...15 2.4 Redovisningsprinciper...16 2
Sammanfattning Landstingets ekonomiska läge Resultatet för perioden uppgår till 144 mnkr att jämföra med budget för motsvarande period om 126 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen om +18 mnkr består av förbättrade skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning om +72 Mkr, finansnetto -26 mnkr samt ökning av verksamhetens nettokostnader om -28 mnkr. Prognosen för helåret 2010 pekar på ett positivt resultat om 72 mnkr vilket är 46 mnkr sämre än ursprunglig budget. De största negativa budgetavvikelserna finns inom divisionerna operation och medicin. Fullmäktige har antagit målsättningar för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Resultatet i förhållande till verksamhetens nettokostnader uppgick till 3,7 procent för perioden januari-juli. Detta medför att resultatmålet har uppnåtts för perioden. Utifrån den prognos av resultatet, som lämnas i delårsrapporten, är bedömningen att resultatet för 2010 kommer att uppgå till 1,1 procent av verksamhetens nettokostnader, vilket kommer att medföra att resultatmålet om 2 procent inte bedöms kunna nås för 2010. Soliditeten uppgick per den 31 juli till 39 procent att jämföra med målet om 42 procent. När det gäller målet om att verksamheten ska anpassas så att budgeten inte överskrids så har detta mål inte uppnåtts för divisionerna totalt. Även i prognosen för helåret redovisar divisionerna totalt ett underskott mot budget. Enligt prognosen är bedömningen, av divisionerna, att endast division diagnostik kommer att kunna klara av en budget i balans. För övrig verksamhet är bedömningen att samtliga utom lednings- och verksamhetsstöd kommer att kunna nå en budget i balans. Landstingsstyrelsen har i början av 2010 tagit beslut om Indikatorer för uppföljning av Ett livskraftig Gävleborg. Samtliga indikatorer berörs i delårsrapporten. Enligt styrelsen skall beslutet vara genomfört senast årsskiftet 2010/2011 vilket gör att årsredovisningen för 2010 kommer att innehålla en utvecklad redovisning där nuvärde respektive målvärde tydliggörs. Detta kommer att medföra att det blir enklare att bedöma måluppfyllelsen i sin helhet. I delårsrapporten redovisar styrelsen en samlade bedömning av att effekterna av planerade åtgärder kommer att uppgå till 53 mnkr att jämföra med budgeterat 105 mnkr. Vi ser positivt på den snabba process som äger rum i samband med delårsrapporten. Detta medför att delårsrapporten beslutas i ett tidigt skede och därigenom kan utgöra underlag för styrning, ledning och kontroll. 3
Bedömning utifrån genomförd granskning Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller kraven enligt den kommunala redovisningslagen. Utifrån vår granskning vill vi lyfta fram följande punkter; Målsättningarna för god ekonomisk hushållning beräknas ej uppnås under 2010. En översiktligt genomgång har skett av balansräkningens poster. Dokumentationen av balansräkningen är samlad hos Ekonomiservice. Vår bedömning är att det i huvudsak är god ordning när det gäller bokslutshanteringen. Beskrivningen av måluppfyllelsen har förbättrats successivt under senare år och omfattar nu samtliga mål som beslutats av fullmäktige. Arbetet med att öka målens tydlighet och verifierbarhet är positivt och mycket viktigt. En tydligare koppling till beslutade indikatorer är värdefull att redovisa i samband med årsredovisningen för 2010. Årets delårsrapport innehåller ett avsnitt Pågående åtgärder vilket är positivt. Beslutade åtgärder har dock inte fått den effekt som avsågs 2010. Trots ekonomiska förstärkningar till hälso- och sjukvården redovisar divisionerna ett samlat prognostiserat resultat om -66,4 mnkr för 2010. Köpt vård och inhyrd personal är kostnadsslag som visar på stora avvikelser mot budget. Utifrån en fördjupning av division medicins ekonomiska läge kan konstateras att det är väsentligt att de åtgärdsplaner som tas fram på divisionsnivå följs upp och får avsedda effekter för att åstadkomma en ekonomi i balans under de kommande åren. 4
1. Inledning 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning Enligt den kommunala redovisningslagen skall landstingsstyrelsen, minst en gång under räkenskapsåret, upprätta en särskild delårsrapport för verksamheten och svara för innehållet i sin helhet. Rapporten skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Enligt lagstiftningen om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting skall verksamhetsmål och finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning antas av fullmäktige. Rutiner ska etableras för uppföljning och utvärdering av målen. Den lagstyrda delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en avstämning av fastställda mål. Landstingets revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB i uppdrag att granska delårsrapporten för Landstinget Gävleborg avseende perioden januari juli 2010. Fullmäktige skall behandla delårsrapporten tillsammans med revisorernas skriftliga bedömning. 1.2 Syfte och omfattning Revisorernas granskning av en delårsrapport skiljer sig från granskningen av en årsredovisning, som är mer omfattande. I granskningen av delårsrapporten ingår en översiktlig granskning av räkenskaperna, där områden väljs utifrån risk och väsentlighet. Regelverket beträffande god ekonomisk hushållning medför att tyngdpunkten i granskningen av delårsrapporten ligger på att granska och bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med landstingets verksamhetsmål och finansiella mål. Kommunallagen ställer inga krav på att revisorernas granskning av delårsrapporten skall omfatta räkenskaperna. För att kunna göra en bedömning av de finansiella målen är dock en översiktlig granskning av räkenskaperna nödvändig. Granskningen ska ha en sådan omfattning att den kan ligga till grund för revisorernas bedömning av om resultatet i delårsrapporten är förenligt med målen för den ekonomiska förvaltningen. 5
2. Granskningsresultat 2.1 Förvaltningsberättelse 2.1.1 Allmänt I kommunala redovisningslagen anges vad en förvaltningsberättelse skall innehålla. Sammanfattningsvis anger lagen att: rapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång, sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av landstingets resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för landstinget som inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. Vidare nämns att delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. 2.1.2 Styrande dokument Förutsättningarna för landstingets verksamhet 2010 har bl. a. utgått från det av fullmäktige beslutade måldokumentet Ett livskraftigt Gävleborg för mandatperioden 2007-2010. I dokumentet anges de prioriterade mål som ska känneteckna verksamheternas agerande och förhållningssätt: God tillgänglighet Gott bemötande Helhet Hållbarhet Mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet anges särskilt under avsnittet Hållbarhet. Redovisningen i delårsrapporten följer ovanstående målområden vilket underlättar en helhetsbedömning av måluppfyllelse utifrån de mål som fullmäktige fastlagt. 6
Budget för 2010 antogs av landstingsfullmäktige i december 2009. Beslutet innebar bl a att ytterligare resurser gavs till i fösta hand divisionerna medicin och operation för att dessa skulle klara sin verksamhet. I samband med ärendet planerings- och budgetförutsättningar samt ekonomisk prognos 2010 (LF juni 2010) beslutade landstingsfullmäktige att medge ett tilläggsanslag till hälsooch sjukvården om 70 mnkr. Förstärkningar har därefter skett med 40 mnkr inom divisionerna medicin och operation. 2.1 3 Översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat Förvaltningsberättelsen innehåller: Omvärldsanalys Redovisning av måluppfyllelsen utifrån inriktningen i landstingets måldokument inkl finansiell analys Verksamhetsredovisning (tillgänglighet, produktion etc) Väsentliga personalförhållanden Finansiell analys Redogörelsen i delårsrapporten följer i huvudsak de krav som kan ställas på en delårsrapport utifrån Kommunala redovisningslagen. Omvärldsanalys I omvärldsanalysen ges information om befolkningsutvecklingen, folkhälsan i länet samt förändringarna på arbetsmarknaden och förklaringar till dessa. Måluppfyllelse I måldokumentet Ett livskraftigt Gävleborg för mandatperioden 2007-2010 anges av fullmäktige de prioriterade mål som ska känneteckna verksamhetens agerande och förhållningssätt. I dokumentet anges 23 prioriterade mål för mandatperioden. Redovisningen av mål och måluppfyllelse har successivt förbättrats sedan 2009. Nu får fullmäktige en samlad redovisning över de mål som beslutas. Landstingsstyrelsen har i början av 2010 tagit beslut om Indikatorer för uppföljning av Ett livskraftig Gävleborg. Samtliga indikatorer berörs i delårsrapporten. 7
Enligt styrelsen skall beslutet vara genomfört senast årsskiftet 2010/2011 vilket gör att årsredovisningen för 2010 kommer att innehålla en utvecklad redovisning där nuvärde respektive målvärde tydliggörs. Detta kommer att medföra att det blir enklare att bedöma måluppfyllelsen i sin helhet. Verksamhetsredovisning Verksamhetsredovisningen innehåller information om hälso- och sjukvård (läkarbesök, utförda operationer, väntetider), tandvård, tillväxt och regional utveckling, kostnämnd, företagshälsovårdsnämnd samt patientnämnd. Pågående åtgärder I tidigare års granskningar har framförts behovet av att tydligare lämna en redovisning över pågående och planerade åtgärder för en ekonomi i balans. Det är därför positivt att årets delårsrapport nu innehåller ett avsnitt Pågående åtgärder. Detta möjliggör för fullmäktige att på ett tydligare sätt följa utvecklingen. I delårsrapporten för 2010 redovisar styrelsen en samlade bedömning av att effekterna av planerade åtgärder kommer att uppgå till 53 mnkr att jämföra med budgeterat 105 mnkr. Nedan redovisas en specifikation över besparingarna per projekt (mnkr): Projekt Årseffekt 2010 enligt budget Årseffekt 2010 enligt delårsrapport Avvikelse Öppna medicinska prioriteringar 35 20-15 Införandet av gemensam inköpsprocess 30 10-20 Samordning och effektivisering av den verksamhetsnära administrationen 10 8-2 Införande av LEAN 10 6-4 Avveckling av kontanthantering 8 2-6 Förändrade avgifter och bidrag 8 4-4 Kompletterande rehabilitering i egen regi 4 3-1 Totalt 105 53-52 8
Beträffande öppna mediciniska prioriteringar visar uppföljningen att avvikelsen på 15 mnkr mellan budget och prognos i delårsrapporten vilket beror på en någon lägre helårseffekt än den ursprungliga bedömningen samt av en fördröjd beslutsprocess. Införande av gemensam inköpsprocess har påverkats negativt med anledning av ett överklagande avseende upphandling av nytt inköpssystem. De ekonomiska effekter som redovisas (10 mnkr) är resultat av förändrade rutiner, sortimentsrensningar samt effekter av omförhandlade avtal. Beträffande samordning av den verksamhetsnära administrationen och avveckling av kontanthantering beror den redovisade avvikelsen mellan budgeterad årseffekt och prognos enligt delårsrapport på fördröjningar i aktuella övertalighetsförhandlingar. De ekonomiska effekterna av införandet av LEAN kan inte exakt mätas utan är en uppskattning. Syftet är att utnyttja befintliga resurser på ett mer effektiv sätt, minska patientens tid i vårdkedjan, öka patientsäkerhet och kvalitet samt att ha delaktiga medarbetare. Den lägre årseffekten avseende förändrade avgifter och bidrag beror i huvudsak på en fördröjd beslutsprocess. Väsentliga personalförhållanden I delårsrapporten redogörs det för antalet anställda, inhyrd personal, lönebildning, kompetensutveckling samt sjukfrånvaro. Antalet anställda är i princip på samma nivå som föregående år med hänsyn tagen till att städverksamheten lagts ut på entreprenad. Däremot uppgår kostnaderna för inhyrd personal till 107 mnkr vilket är 32 mnkr över årets budget. Den totala sjukfrånvaron samt antalet långtidssjukskrivna fortsätter minska. Finansiell analys I avsnittet finansiell analys kommenteras resultatutvecklingen och redovisning sker av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. 9
2.1.4 Förhållanden som är viktiga för bedömningen av landstingets resultat och ställning Ekonomi I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första sju månaderna, prognos för utfallet för året, budget 2010 samt avvikelse mot budget: Resultaträkning och prognos 2010-07-31 (mnkr) Utfall delår Prognos Budget Avv mot budget Verksamhetens intäkter 357 614 600 14 Verksamhetens kostnader -4 118-7 237-7 082-155 Avskrivningar -92-162 -174 12 Verksamhetens nettokostnader -3 853-6 785-6 656-129 Skatteintäkter 3 030 5 203 5 078 125 Generella statsbidrag 993 1 688 1 696-8 Resultat före finansnetto 170 106 118-12 Finansiella intäkter 56 57 26 31 Finansiella kostnader -82-91 -26-65 Årets resultat 144 72 118-46 Periodens resultat uppgår till 144 mnkr (budget januari-juli 126 mnkr). Budgetavvikelsen om +18 mnkr består av förbättrade skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning om +72 Mkr, finansnetto -26 mnkr samt ökning av verksamhetens nettokostnader om -28 mnkr. I jämförelse med motsvarande period föregående år är resultatet 85 mnkr högre. Prognosen för helåret 2010 pekar på ett positivt resultat om 72 mnkr vilket är 46 mnkr sämre än ursprunglig budget. De huvudsakliga avvikelserna mot ursprunglig budget orsakas av: Verksamhetens nettokostnader -129 mnkr Skatteintäkter +125 mnkr, generella skattebidrag -8 mnkr Finansnetto -34 mnkr Verksamhetens nettokostnader har ökat med 3,3 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Bland de kostnadsslag som ökat återfinns kostnader för inhyrd personal (24%) samt kostnad för köpt vård (6,5%). 10
Prognosen för divisionernas/förvaltningarnas driftredovisning 2010 visas i nedanstående tabell: Driftredovisning per division/förvaltning, mnkr Prognos Budget 2010 Utfall juli Budget avvikelse Utfall helår Division Operation 0,0 3,2-35,0-35,0 Division Medicin 0,0-24,4-35,0-35,0 Division Primärvård 8,1 10,5-15,0-23,1 Division BKPH 0,0-2,1-10,0-10,0 Division Diagnostik 0,0 8,9 3,6 3,6 Tilläggsanslag (ej fördelat) - - 25,0 25,0 Summa divisioner 8,1-3,9-66,4-74,5 Tillväst och Regional Utveckling 0,0 4,9 0,3 0,3 X-fastigheter 0,0 6,4 6,0 6,0 Lednings- och verksamhetsstöd 0,0-1,1-14,0-14,0 GävleDala Företagshälsa 0,1 0,6 0,1-0,0 Landstingsledning, pensioner, finansiering m m 109,8 136,9 145,9 36,1 Summa övrig verksamhet 109,9 147,7 138,3 28,4 Landstinget totalt 118,0 143,8 71,9-46,1 Det prognostiserade resultatet för helåret 2010 uppgår till 71,9 mnkr. De största negativa budgetavvikelserna finns inom division operation (-35,0 mnkr) och division medicin (-35,0 mnkr). I samband med granskningen av delårsrapporten har även genomförts en fördjupning avseende division medicins ekonomiska läge och vid denna konstaterades att divisionen har fortsatta problem på kostnadssidan. Inför 2010 fick divisionen en budgetförstärkning på drygt 50 mnkr. Dessutom har landstingsfullmäktige beviljat ett tilläggsanslag på 30 mnkr under 2010. I delårsrapporten redovisas ett prognostiserat underskott för 2010 på 35 mnkr vilken får bedömas som i hög grad osäker och i stor utsträckning beroende av kostnadsutvecklingen. Den kraftigaste kostnadsökningen finns inom köpt vård som jämfört med föregående år uppgår till nästan 30 mnkr (33,6 %). Ökningen förklaras till viss del av en ökad andel patienter och kostnadskrävande behandlingar men enligt uppgift från de intervjuade kan dock inte den totala kostnadsökningen förklaras enbart av dessa faktorer. De ansvariga upplever stora svårigheter i att upprätthålla en god intern kontroll och en tillfredsställande styrning över kostnadsutvecklingen. 11
Kostnaderna för läkemedel ökar med drygt 8 mnkr (5,8 %) och orsakas främst av nya och dyra biologiska läkemedel. Även kraftiga ökade kostnader kan urskiljas för lab och röntgen vilket enligt de intervjuade i huvudsak beror på ökad produktion till följd av K50. Divisionen har stora svårigheter med bemanning av läkare och då i första hand i Hudiksvall och Bollnäs. Detta innebär höga kostnader för inhyrd personal. Kostnadsökning jämfört med föregående år ca 4 mnkr (22,5 %). Division medicin har tagit fram åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Enligt åtgärdsplanen är de flesta åtgärderna påbörjade och förväntas ge effekt under 2010. Den totala besparingen beräknas uppgå till 40,4 mnkr. En del av dessa hänförs till de medicinska prioriteringarna. Åtgärdsplanen innehåller även kommande aktiviteter samt förslag på kommande aktiviteter. Dessa är dock inte preciserade i ekonomiska värden. De åtgärder som planeras och genomförs under hösten 2010 bedöms få högst marginell effekt på årsresultatet för 2010. Finansiella mål I förvaltningsberättelsens avsnitt kring måluppfyllelse sker det en redovisning av målen för god ekonomisk hushållning ur finansiellt perspektiv. De finansiella målen är: Resultatet ska uppgå till lägst 2 procent av verksamhetens nettokostnader Soliditeten ska vara lägst 42 procent Verksamheten ska anpassas så att budgeten inte överskrids Per den 31 juli uppgick soliditeten till 39 procent och resultatet i förhållande till verksamhetens nettokostnader uppgick till 3,7 procent för perioden januari-juli. Detta medför att resultatmålet har uppnåtts för perioden, men inte soliditetsmåttet. Utifrån den prognos av resultatet, som lämnas i delårsrapporten, är bedömningen att resultatet för 2010 kommer att uppgå till 1,1 procent av verksamhetens nettokostnader, vilket kommer att medföra att inte heller resultatmålet bedöms kunna nås för 2010. När det gäller målet om att verksamheten ska anpassas så att budgeten inte överskrids så har detta mål inte uppnåtts för divisionerna totalt. Även i prognosen för helåret redovisar divisionerna totalt ett underskott mot budget. Enligt prognosen är bedömningen, av divisionerna, att endast division diagnostik kommer att kunna klara av en budget i balans. För övrig verksamhet är bedömningen att samtliga delar utom lednings- och verksamhetsstöd kommer att kunna nå en budget i balans. För landstinget totalt beräknas överskottet för 2010 uppgå till 71,9 mnkr. 12
Balanskrav Enligt Kommunallagen skall negativa resultat regleras och det egna kapitalet återställas inom 3 år. Det ansamlade förlusten under 2003-2005 uppgick till 352 mnkr och vid ingången av 2009 hade 262 mnkr återställts. Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2009 att ingen plan skulle upprättas för att återställa tidigare års underskott om 90 mnkr, vilket innebär att man frångick kommunallagens principer om balanskravet. Det justerade resultatet för 2009 uppgick till 21 mnkr. Enligt landstingsstyrelsens svar på granskning av årsredovisning kommer en redogörelse att lämnas i samband med årsbokslut 2010. 2.1.5 Händelser av väsentlig betydelse för landstinget som inträffat under rapportperioden I delårsrapporten finns ett särskilt avsnitt med avseende på omvärldsanalys. Där berörs bl a arbetsmarknadsläget, folkhälsans utveckling samt ekonomin i stort. Kompletterat med den bild som i övrigt lämnas i delårsrapportens olika avsnitt så är bedömningen att händelser av väsentlig betydelse i huvudsak redovisats på ett tillfredställande sätt. 2.2 Resultaträkningen Resultaträkningen i avlämnad delårsrapport omfattar de rubriker som följer av god redovisningssed. Jämförelsetal redovisas för samma rapportperiod föregående år. Dessutom lämnas en prognos för helåret. Avstämning har skett av att redovisade poster i resultaträkningen överensstämmer med Landstingets huvudbok. 2.3 Balansräkningen Balansräkningen i avlämnad delårsrapport omfattar de rubriker som följer av god redovisningssed. Jämförelsetal redovisas för senaste årsbokslut och samma rapportperiod föregående år. Balansomslutningen uppgick till 4 082 mnkr per 2010-07-31 att jämföra med 3 771 mnkr per 2009-07-31. 13
Avstämning har skett av att redovisade poster i balansräkningen överensstämmer med Landstingets huvudbok. En översiktlig genomgång har skett av balansräkningens poster. Stickprovsvis avstämning har skett mot specifikationer av bokslutet. Dokumentationen av balansräkningen är samlad hos Ekonomiservice i Söderhamn. Vår bedömning är att det i huvudsak är god ordning när det gäller bokslutshanteringen hos Ekonomiservice. 2.3.1 Tillgångar Mnkr 2010-07-31 2009-12-31 TILLGÅNGAR 4 082 4 347 Anläggningstillgångar 3 096 3 028 Immateriella anläggningstillgångar 2 2 Materiella anläggningstillgångar 1 450 1 406 Byggnader och mark 1 149 1 112 Maskiner och inventarier 301 294 Finansiella anläggningstillgångar 1 644 1 620 Omsättningstillgångar 986 1 319 Förråd 60 61 Fordringar 389 490 Kortfristiga placeringar 0 0 Kassa och bank 537 768 Anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna uppgick till 1 450 mnkr, vilket är en ökning med 44 mnkr sedan årsskiftet. Finansiella anläggningstillgångar har ökat med 24 mnkr sedan årsskiftet och uppgick till 1 644 mnkr. Balansposten avser till största del placeringar gjorda inför kommande pensionsutbetalningar. I samband med delårsbokslutet har en nedskrivning om ca 5 mnkr gjorts av det bokförda värdet. Förråd Förråd redovisas till ett belopp om 60 mnkr. IT-baserat förrådssystem saknas. Under 2009 fastställdes nya rutiner för lager- och förrådshantering. Någon inventering sker inte vid delårsbokslut, utan endast i samband med årsbokslut. 14
Fordringar Kortfristiga fordringar uppgick till 389 mnkr. De kortfristiga fordringarna avser kundfordringar 67 mnkr, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 130 mnkr och övriga kortfristiga fordringar 192 mnkr. Värdereglering av kundfordringar har skett med 1,6 mnkr under årets första sju månader. Bland fordringarna ingår fordran för kömiljarden avseende första kvartalet om ca 7 mnkr, i enlighet med genomförd avräkning. Avräkning för resterande delen av året kommer att göras i slutet av 2010. Eftersom reglerna kring kömiljarden har ändrats, råder det idag osäkerhet kring hur mycket ersättning landstinget eventuellt kan komma att erhålla för resterande delen av året, varför ingen reservering har gjorts för perioden april-juli. Kassa och bank Kassa och bank uppgick till 537 mnkr. Vid vår granskning noterades att inventeringsintyg fanns för merparten av kassorna. 2.3.2 Skulder Mnkr 2010-07-31 2009-12-31 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 4 082 4 347 OCH SKULDER Eget kapital 1 591 1 447 Därav årets resultat 144 131 Avsättningar 1 341 1 286 Avsättningar för pensioner 1 157 1 107 Andra avsättningar 184 179 Skulder 1 150 1 614 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 1 150 1 614 Eget kapital Det egna kapitalet uppgick till 1 591 mnkr och har ökat sedan 2009-12-31 med periodens resultat om 144 mnkr. 15
Avsättningar Avsättningarna uppgick till 1 341 mnkr och avser avsättningar för pensioner 1 157 mnkr och andra avsättningar 184 mnkr. Posten andra avsättningar består av premieskuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Den totala pensionsskulden uppgår till 6 156 mnkr, där 1 157 mnkr avser pensioner intjänade från och med 1998 och redovisas som avsättning medan resterande 4 999 mnkr, som avser pensioner intjänade till och med 2007, redovisas som en ansvarsförbindelse. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna uppgick till 1 150 mnkr. 2.4 Redovisningsprinciper I delårsrapporten anges att samma redovisningsprinciper tillämpas som vid upprättandet av årsredovisning 2009. 16