EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Relevanta dokument
Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag.

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved * Pellets * 4

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

BESLUT 1 (6)

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 juli 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Uttalande från Lettland och Litauen. Våtmarkernas betydelse som effektiva ekosystem för lagring av koldioxid bör erkännas.

Bioekonomi från ord till handling

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi

Den 20 september 2013 antog Europeiska kommissionen meddelandet om en ny EU-skogsstrategi.

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

VDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM125. Förordning om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning,

Branschstatistik 2015

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

ICAO:s nya klimatstyrmedel för det internationella flyget

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Rådets möte (miljöministrarna) den 13 oktober 2017

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

13204/17 ADD 1 REV 1 1 DPG

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet

Värdekedjan Energi från skogsråvara

De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden

Om EU:s lagstiftning relaterad till miljö, energi, klimat och bioekonomi, regionalt utvecklingsarbete och skogsindustrin i Jämtland och

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringens klimat- och energisatsningar

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogens roll i klimatarbetet

Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3

Avverkning 2008 JO0312

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

Hållbara transporter framtida möjligheter

Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden.

13249/17 alo/adj/np 1 DGE 1B

Finlands klimatpolitik

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

Skogliga koldioxidkrediter

Skogens vatten. Lena Ek ordförande i Södra _138

L 156. officiella tidning. Europeiska unionens. Lagstiftning. Lagstiftningsakter. sextioförsta årgången 19 juni 2018.

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

Landsbygdsprogrammet

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Bruttoavverkning 2015 JO0312

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

BioDrivmedelsvalet Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis

hållbar affärsmodell för framtiden

Läget på energimarknaderna

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Skogsindustriernas utmaningar

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Bruttoavverkning 2015 JO0312

Transkript:

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv LULUCF-förordningen

Skogsindustrin och bioenergisektorn bildar ett kluster Million m 3 fub Export 0,7 Import 7,8 Sågtimmer 36,3 Sågade trävaror 26,4 100 000 jobb Avverkning 70,7 71,6 Flis 9,9 Exp 125 mdr. ~100 TWh Brännved etc 6,2 Massaved 35,3 Massa& Papper 45,2 Källa: VMR/SDC, 2014

Mål för utsläppsminskningar/sektor och Flexibiltetsmekanismer -43% - 30% **No debit rule = Om utsläppen inom LULUCF > upptagen måste det kompenseras fullt ut inom ramen för LULUCF-flexibiliteterna eller med krediter från ESR Utsläppshandelssystemet, ETS Överföra* *Engångsoption för MS med hög BNP, max 2 % av utsläppen 2005 (1 milj ton CO 2 /år) Icke handlande sektorn, ESR Mellan MS Köpa Sälja Låna Spara Överföra** Markanvändning, LULUCF Mellan MS Köpa Sälja Spara Överföra** * ***Option, max 1,1 % av upptag inom jordbruk och nybeskogning (0,5 milj ton CO 2 /år) Hållbarhetskriterier, RED II

No debit rule Utsläppshandelssystemet, ETS Överföra* Icke handlande sektorn, ESR Mellan MS Köpa Sälja Låna Spara Överföra** Markanvändning, LULUCF Mellan MS Köpa Sälja Spara Överföra*** Hållbarhetskriterier, RED II

Spänningsfält Ökad ekonomisk tillväxt Skogen en kolsänka. Minskar omvandlingstrycket på användningen av fossil energi Liten bioekonomi Substitution av ändliga resurser Resurseffektiviteten Innovationer, Ökad skogstillväxt Växande bioekonomi Fossil energi slår ut bioenergi Bioenergi och biodrivmedel konkurrerar ut fossil energi och skapar ett stort tryck på skogen De-growth

Positiva delar i EU-kommissions förslag Skogsbrukets och skogsprodukternas bidrag till att mildra klimatförändringarna erkänns. Utsläppen från skogsbruk rapporteras när avverkning sker. Då kan de inte rapporteras en gång till när bioenergin från träden förbränns. Refererar till nationell skogslagstiftning och praxis för att beräkna skogliga referensnivåer. Rapportering och redovisning läggs på medlemsstaterna. Inga krav på den enskilda skogsfastigheten/skogsägaren. Ingen överföring av krediter från brukad skog till andra sektorer. Flexibiliteterna inom LULUCF. No debit rule. Stärker trovärdigheten och ställer krav på robust bokföring. Men viktigt att långsiktigt hållbar avverkning får nyttjas.

Behov av förändringar Ändra inriktning från att skog är energi eller sänka till att ett ökat flöde av koldioxid genom skogen till produkter innebär att utsläpp kan minskas Att bygga skogssänka är en riskfylld strategi När tillväxten avtar måste det finnas ny teknologi för att minska utsläpp. Skogliga referensnivåer = avverkning begränsas av historisk intensitet. Begränsar intresset att stimulera ett aktivt skogsbruk och därmed ett ökat flöde av CO 2 och därmed skogens klimatnytta. Driver på ökad import för att klara EU:s behov och då sker avverkningen I tredje land.. Begränsar värdeskapandet. Minskar omvandlingstrycket i andra sektorer. En mer tidsenlig referensperiod för dokumenterad praxis 1990-2009 är inte användbart för att beskriva aktuellt skogsbruk. Beslut om referensnivåer EU-kommissionen ska inte kunna räkna om nationella beräkningar innan de fastställs. Viktigt med tydliga kriterier.

Svensk virkesförbrukning i olika scenarios jämfört med EU-Kommissionens LULUCF-förslag. 120 100 80 Reporterat utsläpp Reporterat utsläpp Avverkning med red. för historisk intensitet 60 40 20 0-20 Today's annual harvest 1 % increase/year until 2025 2 % increase/year until 2025 LULUCF -level EU- Commission Harvest HWP Stump-pool From ESR * Maximal överföring av krediter från ESR enligt NO debit rule om Sverige sänker utsläppen i den icke handlade sektorn med 59%.

Sammanfattning Vilken betydelse har LULUCF för skogsindustrin Stimulerar på lång sikt ökad skogstillväxt och ökad kollagring i träprodukter. Ökat utnyttjande av biprodukter och restenergi för drivmedelsproduktion bidrar till målet inom ESR utan att påverka ramen inom LULUCF. Befintlig och ny användning av bioenergi byggd på biprodukter inom ETSsektorn och inom den icke handlande sektorn (uppvärmning) påverkas inte så länge hållbarhetskriterierna uppfylls. Det är mycket viktigt att den skogliga referensnivån bygger på högsta möjliga uthålliga avverkningsnivå.

Tack