FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för industri, forskning och energi 2016/0230(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industri, forskning och energi till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet över inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen (COM(2016)0479 C8-0330/ /0230(COD)) Föredragande av yttrande: Marisa Matias PA\ docx PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 PA_Legam PE v /16 PA\ docx

3 KORTFATTAD MOTIVERING Parisavtalet antogs i december 2015 vid den 21:a konferensen för parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Avtalet är en global milstolpe för kollektiva åtgärder och för att påskynda den globala övergången till ett utsläppssnålt och klimattåligt samhälle, och kommer att ersätta den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från Strategier har tagits fram för att det bindande EU-målet på en minst 40-procentig intern minskning av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 ska uppnås senast Avtalet innehåller ett långsiktigt mål och gör klart att bidraget från markanvändning och skogar kommer att vara avgörande för att uppnå de långsiktiga klimatbegränsningsmålen. Syftet med detta förslag är att fastställa hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) fr.o.m ska integreras i ramen för EU:s klimatpolitik. Fram till dess medför Kyotoprotokollet (som löper ut i slutet av 2020) ett krav på EU och de enskilda medlemsstaterna att se till att LULUCF-sektorn inte genererar några ytterligare utsläpp. Styrningen av LULUCF-sektorn måste därför vidareutvecklas inom EU. Föredraganden välkomnar kommissionens förslag. Hon anser att det är ett ambitiöst förslag som stöder behovet av ett solidare bokföringssystem som ska bidra till målet att minska växthusgasutsläppen med 40 procent fram till Föredraganden är bekymrad över att den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare. Föredraganden rekommenderar att tiden kortas till fem år i linje med rapporteringsperioden och Markanvändning och skogsbruk har en unik möjlighet att bidra till en effektiv klimatpolitik. Detta eftersom sektorn inte bara släpper ut växthusgaser utan också kan uppta koldioxid från atmosfären. Det bidrag och de möjligheter som skogsbruket erbjuder är väsentligt för genomförandet av en cirkulär ekonomi. I detta förslag tar föredraganden upp nyckelområden på detta område i enlighet ITREutskottets ansvarsområden, däribland a) ökad finansiering för forskning och utveckling i skogsförvaltning med beaktande av geografisk mångfald, b) användning av EU:s rymdprogram såsom jordövervakningsprogrammet Copernicus, som tillhandahåller värdefullt stöd för övervakning av LULUCF-verksamhet, c) livsmedelstrygghet och biologisk mångfald, d) internationella avtal och efterlevnad av EU-rätten, e) påverkan på medlemsstaterna och EU:s bokföringssystem, f) flexibilitet, g) trä och skogsprodukter utöver trä, PA\ docx 3/16 PE v02-00

4 h) referensnivå för skog. Föredraganden har gjort ett antal ändringar av kommissionens text som huvudsakligen avser följande: ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för industri, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag: 1 Skäl 4 (4) I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2 C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1.5 C över den förindustriella nivån. För att uppnå detta mål bör parterna utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar. (4) I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2 C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1.5 C över den förindustriella nivån. Forskare är överens om att detta kräver att man går in i en period med negativa utsläpp. För att uppnå detta mål bör parterna utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar. 2 Skäl 6a (nytt) PE v /16 PA\ docx

5 (6a) Att i det nionde ramprogrammet, EU:s ramprogram för forskning och innovation , främja LULUCFsektorn skulle göra att det i större utsträckning kan bidra till att begränsa klimatförändringarna, framför allt genom att de ekonomiska och vetenskapliga kunskaperna och allmänhetens kunskap om sektorns resultat ökas, hållbara innovationer påskyndas, övergången till den digitala tidsåldern främjas, utbildningen moderniseras, LULUCFsektorns motståndskraft stärks och den biologiska mångfalden och mänsklig påverkan övervakas. 3 Skäl 7a (nytt) (7a) Jordbruks- och markanvändningssektorn har direkt och betydande inverkan på den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i unionen. Medlemsstaternas åtgärder inom LULUCF-sektorn för att begränsa klimatförändringarna bör också vara samstämmiga med unionens mål för biologisk mångfald, inbegripet unionens strategi för biologisk mångfald, rådets direktiv 92/43/EEG 1a och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG 1b (fågeldirektivet och livsmiljödirektivet). 1a Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, PA\ docx 5/16 PE v02-00

6 , s. 7). 1b Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, , s. 7). 4 Skäl 17 (17) För att underlätta datainsamling och metodförbättringar bör markanvändning inventeras och rapporteras med hjälp av geografisk spårning av varje markområde inom ramen för medlemsstaternas och EU:s datainsamlingssystem. Unionens och medlemsstaternas befintliga program och undersökningar, bl.a. LUCAS (Land Use Cover Area frame Survey) och det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus, ska utnyttjas på bästa sätt för att samla in data. Datahantering, inbegripet utbyte för återanvändning i rapporter och spridning, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen. (17) För att underlätta datainsamling och metodförbättringar bör markanvändning inventeras och rapporteras med hjälp av geografisk spårning av varje markområde inom ramen för medlemsstaternas och EU:s datainsamlingssystem. Unionens och medlemsstaternas befintliga program och undersökningar, bl.a. LUCAS (Land Use Cover Area frame Survey), det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus och satellitnavigeringssystemen Galileo och Egnos, som kan användas till stöd för undersökning av markanvändning, ska utnyttjas på bästa sätt för att samla in data. Datahantering, inbegripet utbyte för återanvändning i rapporter och spridning, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen. 5 Artikel 1 stycke 1a (nytt) PE v /16 PA\ docx

7 Själva målet med denna förordning är att bidra till det globala målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga under 2 C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1,5 C över den förindustriella nivån. 6 Artikel 2 punkt 1 led ea (nytt) (ea) brukad våtmark: markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark, samt bebyggd mark och övrig mark som ställts om till våtmark och våtmark som ställts om till bebyggd mark och övrig mark. 7 Artikel 2 punkt 2 2. En medlemsstat kan inom ramen för sitt åtagande enligt artikel 4 välja att inbegripa brukad våtmark, vilket definieras som markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark och bebyggd mark, övrig mark som ställts om till våtmark och våtmark som ställts om till bebyggd mark och övrig mark. Om en utgår PA\ docx 7/16 PE v02-00

8 medlemsstat väljer att göra detta ska den bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark i enlighet med denna förordning 8 Artikel 4 stycke 1 För perioderna och ska medlemsstaterna, med beaktande av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11, säkerställa att utsläppen inte överskrider upptaget, beräknat som summan av de totala utsläppen och det totala upptaget inom deras territorium i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning. För perioderna och ska medlemsstaterna som minimistandard säkerställa att utsläppen inte överskrider upptaget, beräknat som summan av de totala utsläppen och det totala upptaget inom deras territorium i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning. 9 Artikel 4 stycke 1a (nytt) Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2019 till kommissionen lämna in en handlingsplan som fastställer långsiktiga mål att öka upptaget för åren 2040, 2050, 2060 och 2070, beräknat som summan av de totala utsläppen och det totala upptaget inom deras territorium i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning. Sådana långsiktiga mål kan utformas som nationella energi- och klimatplaner. PE v /16 PA\ docx

9 10 Artikel 5 punkt 1a (ny) 1a. För att upptag ska inbegripas i en medlemsstats bokföring ska den berörda medlemsstaten bestyrka att kraven i unionens strategi för biologisk mångfald och i direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG har uppfyllts till fullo. 11 Artikel 6 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från beskogad mark och avskogad mark, samt de totala utsläppen och det totala upptaget för vart och ett av åren under perioderna och Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från beskogad mark och avskogad mark, samt utsläppen och upptaget för perioderna och , minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad beskogad mark och avskogad mark under basperioden multipliceras med fem. 12 Artikel 6 punkt 2 PA\ docx 9/16 PE v02-00

10 2. Genom undantag från kravet på tillämpning av standardvärdet i artikel 5.3 får en medlemsstat 30 år efter omställningstidpunkten överföra åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från kategorin för sådan mark som ställts om till skogsmark till kategorin för skogsmark som fortfarande är skogsmark. 2. Genom undantag från kravet på tillämpning av standardvärdet i artikel 5.3 får en medlemsstat 30 år efter omställningstidpunkten överföra åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från kategorin för sådan mark som ställts om till skogsmark till kategorin för skogsmark som fortfarande är skogsmark, med beaktande av att rotationslängden ska vara minst dubbel så lång som längsta övergångsperiod. Alla beslut om beviljande av undantag ska utgå från IPCC:s riktlinjer och godkännas av en vetenskaplig expertgrupp. 13 Artikel 8 punkt 1 1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna och minus det värde som erhålls genom att referensnivån för skog multipliceras med fem. En referensnivå för skog är en uppskattning av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller nettoupptaget från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioderna och Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna och minus det värde som erhålls genom att de genomsnittliga årliga utsläppen och uttaget under referensperioden för skog multipliceras med fem. En referensperiod för skog är en uppskattning av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller nettoupptaget från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioden PE v /16 PA\ docx

11 14 Artikel 8 punkt 3 stycke 2 Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta ett förslag till en ny referensnivå för skog baserad på en oförändrad skogsförvaltning i fråga om praxis och intensitet, såsom den dokumenterats mellan per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år. Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta ett förslag till en ny referensnivå för skog baserad på en oförändrad skogsförvaltning i fråga om praxis och intensitet, såsom den dokumenterats mellan per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år. Det ska också säkerställas i planen att den nuvarande andelen biomassa som används för energiändamål inte ökar i förhållande till användningen av fast biomassa. 15 Artikel 8 punkt 3 stycke 3 Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras och vara föremål för ett offentligt samråd. Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras och vara föremål för ett offentligt samråd via internet. 16 Artikel 8 punkt 5 5. Kommissionen ska se över de 5. Kommissionen ska se över de PA\ docx 11/16 PE v02-00

12 nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 3 och 4 samt i artikel 5.1. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av principerna och kraven i punkterna 3 och 4 samt artikel 5.1 kan kommissionen göra en ny beräkning av de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog. nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 3 och 4 samt i artikel 5.1. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av principerna och kraven i punkterna 3 och 4 samt artikel 5.1 kan kommissionen göra en ny beräkning av de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog. För att öka öppenheten ska kommissionen sammanställa och offentliggöra en sammanfattande rapport om varje översyn. 17 Artikel 9 punkt 1 inledningen I bokföring enligt artiklarna 6.1 och 8.1 för avverkade träprodukter ska medlemsstaterna, med hjälp av modellen för första ordningens nedbrytning och de standardhalveringstider som anges i bilaga V, bokföra utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter som ingår i följande kategorier: I bokföring enligt artiklarna 7.1 och 8.1 för avverkade träprodukter ska medlemsstaterna, med hjälp av modellen för första ordningens nedbrytning och de standardhalveringstider som anges i bilaga V, bokföra utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter som ingår i följande kategorier: 18 Artikel 9 stycke 1a (nytt) PE v /16 PA\ docx

13 Medlemsstaterna får komplettera de kategorier som avses i första stycket med information om bark, förutsatt att de tillgängliga uppgifterna är transparenta och verifierbara. Medlemsstaterna får också använda sig av landspecifika delkategorier för alla dessa kategorier. 19 Artikel 10 punkt 1 1. I slutet av perioderna och får medlemsstaterna från sin bokföring för beskogad mark och brukad skogsmark exkludera växthusgasutsläpp som är en följd av naturliga störningar och som överskrider de genomsnittliga utsläppen från naturliga störningar under perioden , med undantag för statistiska extremvärden ( bakgrundsnivå ) som beräknats i enlighet med denna artikel och bilaga VI. 1. I slutet av perioderna och får medlemsstaterna från sin bokföring för brukad skogsmark exkludera växthusgasutsläpp som är en följd av naturliga störningar och som överskrider de genomsnittliga utsläppen från naturliga störningar under perioden , med undantag för statistiska extremvärden ( bakgrundsnivå ) som beräknats i enlighet med denna artikel och bilaga VI. 20 Artikel 11 punkt 2 2. Om det totala upptaget överstiger utsläppen i en medlemsstat och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning [...] om 2. Om det totala upptaget överstiger utsläppen i en medlemsstat och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning [...] om PA\ docx 13/16 PE v02-00

14 bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp , får medlemsstaten överlåta resterande kvantitet till en annan medlemsstat. Den överlåtna kvantiteten ska beaktas vid bedömningen av den mottagande medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 4. bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp , får medlemsstaten överlåta 25 procent av resterande kvantitet till en annan medlemsstat. Den överlåtna kvantiteten ska beaktas vid bedömningen av den mottagande medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel Artikel 11 punkt 3 3. Om det totala upptaget överstiger utsläppen i en medlemsstat under perioden , och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp , eller överlåts till en annan medlemsstat i enlighet med punkt 2, får den medlemsstaten överföra den resterande kvantiteten till perioden Om det totala upptaget överstiger utsläppen i en medlemsstat under perioden , och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp , eller överlåts till en annan medlemsstat i enlighet med punkt 2, får den medlemsstaten överföra upp till 5 procent av den resterande kvantiteten till perioden Artikel 11 punkt 5a (ny) 5a. Kommissionen ska säkerställa att flexibiliteten enligt denna artikel inte äventyrar ansträngningarna att minska utsläppen i andra sektorer. I översynen enligt artikel 15 ska det ingå en PE v /16 PA\ docx

15 övergripande bedömning utförd av en expertgrupp. 23 Artikel 12 punkt 2 2. Kommissionen ska göra en grundlig granskning av rapporterna för att bedöma efterlevnaden av artikel Kommissionen ska göra en grundlig granskning av rapporterna för att bedöma efterlevnaden av artikel 4 och fullständigt och ingående motivera eventuella skillnader. 24 Artikel 13 punkt 1 1. Kommissionen ska registrera mängden utsläpp och upptag för varje markbokföringskategori i varje medlemsstat och se till att utnyttjandet av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11 bokförs korrekt i det unionsregister som upprättats enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013. Den centrala förvaltaren ska göra en automatisk kontroll av varje transaktion enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att se till att inga oegentligheter förekommer. Denna information ska vara offentlig. 1. Kommissionen ska registrera mängden utsläpp och upptag för varje markbokföringskategori i varje medlemsstat och se till att utnyttjandet av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11 bokförs korrekt i det unionsregister som upprättats enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013. Den centrala förvaltaren ska göra en automatisk och uttömmande kontroll av varje transaktion enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att se till att inga oegentligheter förekommer. Medlemsstaten ska få återkoppling och ha rätt att gå i svaromål. En medlemsstat som vill begära rättelse ska göra det inom rimlig tid. Kommissionen ska med hjälp av registrering sörja för att fallen kan PA\ docx 15/16 PE v02-00

16 spåras. Påföljder kan tillämpas i händelse av avsiktliga och uppenbart bedrägliga uppgifter. Denna information ska vara offentlig via internet. 25 Artikel 14 punkt 2 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet]. 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den [dagen för ikraftträdandet]. 26 Artikel 15 stycke 1 Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgaser fram till 2030, dess bidrag till målen i Parisavtalet och kan om lämpligt även lägga fram förslag. Kommissionen ska se över ambitionen i detta förslag efter den positiva dialogen inom UNFCCC under Den ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vartannat år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgaser fram till 2030, dess bidrag till de långsiktiga målen i Parisavtalet och kan om lämpligt även lägga fram förslag. PE v /16 PA\ docx