EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 11 april 2016 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt
Inledning -Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar EU-rätten den nationella förvaltnings- och förvaltningsprocessrätten? Vilka krav ställer EU-rätten på nationella förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar? Hur har svensk lagstiftning påverkats av EU-rätten inom förvaltningsprocessrättens område? Hur har svenska (förvaltnings)domstolar hanterat EU-rättsliga frågor?
Inledning - Föreläsningsdisposition 1. EU-rättsliga grunder 2. Processuell autonomi och dess begränsningar 3. Särskilt om tillgång till rättslig prövning 4. Förhandsavgörande från EU-domstolen 5. Allmänna rättsprinciper och deras tillämpning i medlemsstaterna 6. EU-rättens påverkan på svensk förvaltnings(process)rätt 7. Svenska (förvaltnings)domstolars hantering av EU-rätten
1. EU-rättsliga grunder Bindande EU-rättskällor: Primärrätt (FEU och FEUF) EU:s stadga om grundläggande rättigheter Allmänna rättsprinciper Internationella avtal Bindande sekundärrätt EU-domstolens och tribunalens rättspraxis (i princip bindande)
1. EU-rättsliga grunder Grunder för EU-rättens tillämpning inom den nationella förvaltnings(process)rätten: Art. 5 FEU Principen om tilldelade befogenheter» Art. 2-6 FEUF Befogenhetskategorier och befogenhetsområden» Art. 197 FEUF Administrativt samarbete Art. 6 Grundläggande rättigheter och rättsstatsprinciper Art. 4.3 FEU Lojalitetsplikt Art. 19.1 andra stycket Kravet på effektivt domstolsskydd i MS Art. 18 FEUF Principen om ickediskriminering
1. EU-rättsliga grunder Sammanfattning Material vid tillämpning av EU-rätt: Primärrätt (fördrag) allmänna rättsprinciper sekundärrätt internationella avtal rättspraxis C-283/81 CILFIT punkt 19:» Vidare skall det [ ] beaktas att gemenskapsrätten använder en egen, särskilt terminologi. Det ska för övrigt understrykas att de rättsliga begreppen inte nödvändigtvis har samma innehåll i gemenskapsrätten och i de olika nationella rättsordningarna. I praktiken: EU-domstolens praxis central
2. Processuell autonomi och dess begränsningar Utgångspunkt: Processuell och institutionell autonomi EU saknar tilldelade befogenheter på detta område Jfr art. 5 (2) FEU EU-rättens minimikrav (45/76 Comet och 33/76 Rewe-Zentralfinanz): Rewe punkt 5:» Likvärdighetsprincipen» Effektivitetsprincipen OBS! Förutsätter att materiell EU-rättslig regel (som ger upphov till rättighet för enskild) är tillämplig
2. Processuell autonomi och dess begränsningar Förutsättningar för att EU-rättens minimikrav ska aktualiseras: Rättighet eller regler med direkt effekt I Comet-domen tullförbudet enligt fördraget Direktivbestämmelse med direkt effekt Även i vissa andra fall C-253/00 Muñoz
2. Processuell autonomi och dess begränsningar Likvärdighetsprincipen C-236/96 Levez C-63/08 Virgine Pontin
2. Processuell autonomi och dess begränsningar Effektivitetsprincipen Artikel 19 (1) andra stycket FEU: Medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. Artikel 47 rättighetsstadgan: Var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol, med beaktande av de villkor som föreskrivs i denna artikel. Jfr artiklarna 6 och 13 i EKMR
2. Processuell autonomi och dess begränsningar Effektivitetsprincipen och lojalitetsprincipen vs. rättssäkerhetsprincipen C 453/00 Kühne & Heitz Är en förvaltningsmyndighet skyldig att ändra ett beslut som blivit slutgiltigt pga. att beslutet strider mot unionsrätten? Svar: Ja, om följande kriterier är uppfyllda (Kühne punkt 28):» Förvaltningsorganet är enligt nationell rätt behörigt att ändra beslutet.» Beslutet har blivit definitivt som en följd av en dom från en nationell domstol som avgör målet i sista instans.» Denna dom grundas, med hänsyn till senare meddelad rättspraxis från EUD, på en felaktig tolkning av EU-rätten.» Den berörda parten vände sig till ett förvaltningsorgan så snart han fått kännedom om denna rättspraxis.
2. Processuell autonomi och dess begränsningar Effektivitetsprincipen och lojalitetsprincipen vs. rättssäkerhetsprincipen C-392/04 i-21 Germany GmbH och C-422/04 Arcor AG & Co. KG Rättsmedlen ej uttömda» Kriterierna i Kühne ej tillämpliga Upp till den nationella domstolen att avgöra om lagstiftningen som var EUrättsstridig också är uppenbart rättsstridigt i den nationella rättens mening
3. Särskilt om tillgången till rättslig prövning C-222/84 Johnston Kravet på effektivt domstolskontroll uttryck för en allmän rättsprincip som ligger till grund för de författningstraditioner som är gemensamma för medlemsstaterna. Denna princip har även kommit till uttryck i artiklarna 6 och 13 i EKMR. De principer som ligger till grund för EKMR ska beaktas i unionsrätten Den allmänna principen om domstolskontroll gäller när MS genomför EU-rätten Principen kodifierad i artikel 47 i stadgan. Går längre än artikel 6 i EKMR (C-294/83 Les Verts)
4. Förhandsavgöranden från EU-domstolen Artikel 267 FEUF Rättslig dialog utvecklingsmekanism Möjlighet plikt (283/81CILFIT punkt 21) 314/85 Foto-Frost om part i nationell domstol anför att EU-rättsakt är ogiltig:» Plikt att begära förhandsavgörande. Utvidgning i förhållande till art. 267 Lag (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol
4. Förhandsavgöranden från EU-domstolen Artikel 267 FEUF Vilka organ kan begära förhandsavgörande? Organet ska vara upprättat enligt lag och vara varaktigt Organets avgöranden ska vara av tvingande karaktär Förfarandet ska vara kontradiktoriskt Organet ska vara oberoende
4. Förhandsavgöranden från EU-domstolen Vilka svenska organ kan begära förhandsavgörande? (Förvaltnings)domstolar Andra myndigheter?» C-407/98 Abrahamsson Överklagandenämnden för högskolan är domstol» C-134/97 Victoria Films Skatterättsnämnden är inte domstol Nämndens verksamhet förvaltning snarare än rättskipning
5. Allmänna rättsprinciper och deras tillämpning i medlemsstaterna Framgår av EU-domstolens praxis, utvecklade mot bakgrund av nationella traditioner Se art. 6 FEU EU:s rättighetsstadga (kodifierar principer) Allmänna rättsprincipers funktion: Tolkningsbakgrund Ogiltighetsgrund Skadeståndsgrund
5. Allmänna rättsprinciper och deras tillämpning i medlemsstaterna Allmänna förvaltningsrättsliga principer: Principen om god förvaltning art. 41.1 i stadgan Rätten till försvar art. 41.2 i stadgan Aktinsyn Myndigheternas utredningsskyldighet (omsorgsprincipen) Motiveringsskyldigheten Kravet på skyndsam handläggning Principen om rättssäkerhet Kravet på domstolskontroll
5. Allmänna rättsprinciper och deras tillämpning i medlemsstaterna När tillämpas allmänna rättsprinciper i medlemsstaterna? Utgångspunkt: När MS tillämpar unionsrätten Situationer där det finns unionsrättslig reglering (positiv integration) När MS vidtar åtgärder inom ramen för den fria rörligheten (negativ integration)
6. EU-rättens påverkan på svensk förvaltnings(process)rätt Lagstiftning till följd av Europarätten: 22 a och 3 andra stycket förvaltningslagen (1986:223) Forumregel Lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut Ersatte lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut Lag (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol
7. Svenska (förvaltnings)domstolars hantering av EU-rätten RÅ 1997 ref. 65 Lassagård Överklagandeförbud ej förenligt med EU-rättens allmänna rättsprinciper RÅ 2004 ref. 8 olivoljefallet Informationsskrivelse utgjorde överklagbart beslut NJA 2007 s. 718 jfr C-432/05 Unibet» Hur långt sträcker sig kravet på effektivt domstolsskydd (rättsskyddsprincipen)? Möjligheten att väcka skadeståndstalan tillräcklig; en sådan talan möjliggör en prejudiciell prövning av den svenska lotterilagens överensstämmelse med EU-rätten.
7. Svenska (förvaltnings)domstolars hantering av EU-rätten NJA 2010 s. 419 Jfr C-263/08 Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening» MB:s talerättsregler ej förenliga med direktiv vars syfte var att genomföra Århuskonventionen HFD 2015 ref. 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslutet om jakt efter en art som är skyddad av EU:s miljödirektiv.
7. Svenska (förvaltnings)domstolars hantering av EU-rätten HFD 2012 ref. 28: Offentligt anbudsförfarande rörande lufttrafik enligt EUförordning MS skyldig enligt förordningen att möjliggöra omprövning Fråga i målet om forum för överprövning. HFD: Den offentligrättsliga karaktären av ett beslut att anta ett anbud enligt artikel 17.7medför att det kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
7. Svenska (förvaltnings)domstolars hantering av EU-rätten HFD 2012 ref. 29: Upphandling Tjänstekoncession HFD: Skyldighet enligt EU-rätten att erbjuda rättsmedel för dylika tjänstekoncessioner Beslutet av privaträttslig karaktär och kan därför ej överklagas genom förvaltningsbesvär De EU-rättsliga kraven på effektivt rättsmedel kan tillgodoses genom skadeståndstalan (jfr Unibet)
Sammanfattning I vilken utsträckning påverkar EU-rätten den nationella förvaltnings- och förvaltningsprocessrätten? Vilka krav ställer EU-rätten på nationella förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar? Hur har svensk lagstiftning påverkats av EU-rätten inom förvaltningsprocessrättens område? Hur har svenska (förvaltnings)domstolar hanterat EU-rättsliga frågor?
Tack! Frågor eller kommenterar? Torvald.Larsson@jur.lu.se