Äl drepl an

Äl drepl an 201 4 2020 Antagen av Socialnämnden 2014-02 - 06 10 Reviderad www.upplands - bro.se

Syfte med Äldreplan 2014 2020 Innehåll 1 Syfte med Äldreplan 2014 2020... 3 2 En plan för trygghet, rättighet och möjlighet... 4 3 Övergripande... 5 3.1 Brukarinflytande...5 3.1.1 Under planperioden...5 3.2 Anhöriga/närstående...5 3.2.1 Under planperioden...5 3.3 Samverkan...6 3.3.1 Under planperioden...6 4 Befolkningsutveckling... 7 5 Stöd och hjälp i ordinärt boende... 9 5.1 Hemtjänst...9 5.1.1 Under planperioden...9 5.2 Tekniska hjälpmedel...10 5.2.1 Under planperioden...10 5.3 Dagverksamhet...10 5.3.1 Under planperioden...11 5.4 Korttidsplatser...11 5.4.1 Under planperioden...11 5.5 Trygghetsboende, seniorboende och andra boendealternativ...11 6 Särskilt boende med heldygnsomsorg... 12 6.1 Servicehus...12 6.1.1 Under planperioden...12 6.2 Äldreboende med omvårdnads- och/eller demensinriktning...12 6.2.1 Under planperioden...13 6.3 Rehabilitering...13 6.3.1 Under planperioden...13 7 Förebyggande insatser... 15 7.1 Samhällsplanering...15 7.2 Mötesplatser och aktiviteter för äldre...15 7.2.1 Under planperioden...15 7.3 Uppsökande verksamhet...16 7.3.1 Under planperioden...16 7.4 Servicetjänster för äldre...16 7.4.1 Fixartjänst...16 7.4.2 Snöskottning och gräsklippning...16 7.5 Information...16 8 Personal... 17 8.1.1 Under planperioden...17 9 Sammanfattning... 19 10 Uppföljning... 21 2

Syfte med Äldreplan 2014 2020 1 Syfte med Äldreplan 2014 2020 Äldreplanen skall vara en strategisk plan för äldreomsorgen och ange mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter. Äldreplanen ska belysa åldersutveckling, behov av bostäder samt utvecklingen av behovet av insatser inom äldreomsorgen. Planen skall vara ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. 3

En plan för trygghet, rättighet och möjlighet 2 En plan för trygghet, rättighet och möjlighet I socialtjänstlagens 5 kapitel 4 6 finns kommunens särskilda ansvar för äldre människor beskrivet: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt informera om socialtjänstens verksamhet i sitt uppsökande arbete. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ingår i förvaltningsområdet för finska och ska därför verka för att det finns tillgång till information och personal med kunskaper i finska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Under 2014 öppnade en avdelning med finskspråkig inriktning på äldreboendet Norrgården i ett led att tillgodose behoven hos de finsktalande äldre 4

Övergripande 3 Övergripande Enligt omvärldsanalysen, När man blir gammal på riktigt en studie om de riktigt gamla i framtiden, pressrapport 11 juni 2013 från Kairos Future, vill framtidens äldre gärna uppnå en hög ålder men de vill inte bli så gamla att de inte klarar sig själva. Den äldre generationen oroar sig för att bli beroende av någon annan, inte få den vård man behöver och att förlora sin värdighet. Socialnämndens utmaning ligger i att skapa fungerande nätverk kring den äldre samt att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att kunna erbjuda de äldre ett värdigt liv. 3.1 Brukarinflytande Socialnämndens insatser för den enskilde ska vara av god kvalitet och ska utformas och genomföras tillsammans med denne och vid behov i samverkan med anhöriga/närstående, god man eller förvaltare. Det individuella arbetet med enskilda individer ska präglas av ett gott bemötande, stor lyhördhet och respekt för självbestämmande och personlig integritet. Med ett rehabiliterande förhållningssätt, hjälp till självhjälp, arbetar samtlig personal för att fördröja en ökad vårdtyngd. Socialnämnden antog i november 2012 lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Värdighetsgarantierna utgår från brukarens rätt till integritet, självbestämmande och delaktighet samt känsla av trygghet och meningsfullhet. Personalen ska ge ett gott bemötande och insatserna ska vara av god kvalitet. Värdighetsgarantierna har implementerats i det dagliga arbetet och följs upp kontinuerligt. 3.1.1 Under planperioden Om brukaren upplever att verksamheterna inte uppfyller värdighetsgarantierna ska dennes synpunkter, klagomål eller idéer skickas till Socialnämnden. Detta för att rätta till fel och förbättra servicen i kommunen. 3.2 Anhöriga/närstående Anhöriga och närstående är kanske den viktigaste resursen för de äldre. Deras insatser är ovärderliga. Det är angeläget att det finns tillgång till avlösning för att anhöriga skall orka med. Anhöriga skall alltid ses som en resurs, känna sig välkomna när de besöker sina närstående eller kommer med synpunkter. Kommunen har ett väl fungerande och utvecklat anhörigstöd. Den frivilliga anhörigvården är ett komplement till professionell omvårdnad. 2014 genomförde socialkontoret en enkätundersökning hos anhöriga till äldre, långvarigt sjuka eller individer med funktionsnedsättning. Socialkontoret utvecklar det fortsatta arbetet med anhörigstöd utifrån resultatet i enkätundersökningen. Under 2016 inrättades även ett anhörigråd. 3.2.1 Under planperioden Stödet till anhöriga/närstående ska fortsätta att utvecklas. Stödet ska, så långt det är möjligt, vara individanpassat och utformas i samråd med berörda parter. 5

Övergripande De stödformer som erbjuds ska öka möjligheten för både den vårdande och den vårdade att leva självständigt med bevarad integritet och självbestämmande. Förutom de avlastningsinsatser som erbjuds i form av dagverksamhet, avlösning i hemmet, växelvård och korttidsvård, finns möjligheten att få råd och stöd via anhörigkonsulenten. Begreppet anhöriga kommer på sikt att utökas från att idag i första hand bestå av make/maka till att också inkludera barn till äldre samt närstående vänner. Socialnämnden reviderar årligen riktlinjer för stöd till anhöriga. I riktlinjerna framgår gällande lagstiftning inom stöd till anhöriga samt hur denna lagstiftning ska tillämpas. Kommunen uppmärksammar även årligen den nationella anhörigveckan i oktober månad. 3.3 Samverkan En bra samverkan mellan kommunen och landstinget, utifrån gällande och kommande lagstiftning, är nödvändig för att tillförsäkra den äldre en god vård och omsorg. Därutöver bidrar frivilligorganisationer t.ex. pensionärsorganisationer med viktiga insatser i form av stöd och stimulans till många äldre. Genom föreningsbidrag ger Socialnämnden stöd till föreningarna och deras förebyggande arbete. 3.3.1 Under planperioden Samverkan med landsting och andra samhällsorgan är viktig för utformning och utveckling av äldreomsorgen och behöver utvecklas vidare. Dels genom FOU nu, som är en självständig forsknings- och utvecklingsenhet. FoU nu ägs av Stockholms läns landsting samt de sju kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby, och dels genom olika samverkansavtal. En strävan ska vara att öka samverkan med närliggande kommuner för ökad effektivitet och lärande. En aktiv samverkan med de olika pensionärsorganisationerna, Svenska kyrkan samt andra samfund och organisationer måste vidareutvecklas för att förebygga och bryta isolering hos äldre. Verksamheter med sociala aktiviteter kan med fördel bedrivas av, eller i samverkan med, frivillig- och pensionärsorganisationer. 6

Befolkningsutveckling 4 Befolkningsutveckling Den demografiska utvecklingen med fler äldre medborgare i Upplands-Bro är tydlig. Både antalet och andelen äldre i befolkningen ökar. År 1990 var Upplands-Bro en ovanligt ung kommun med enbart 7,5 % av kommunens befolkning 65 år och äldre, 1 506 personer. Sedan dess har såväl befolkningen som andelen äldre i kommunen ökat. År 2015 var cirka 16 % av befolkningen 65 år och äldre, 4 227 personer. Prognosen visar att andelen äldre kommer att ligga på ungefär samma nivå under planperioden fram till år 2025 då cirka 15 % av befolkningen är 65 år eller äldre, 5301 personer. Befolkningsprognosen visar dock på att andelen invånare som är 80 år eller äldre, kommer att öka. Mellan åren 2015 och 2020 sker det en ökning från 800 till 1427 individer. Detta är en ökning på 627 individer och dessa kommer att ställa ökade krav på en utbyggd äldreomsorg. 3 000 Befolkningsutveckling 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2020 2023 2024 2025 65-74 75-79 80-w 7

Befolkningsutveckling En viss skillnad i befolkningsutvecklingen finns mellan områdena i kommunen. Enligt tillgänglig prognostiserad statistik ifrån SCB så ser antalet 65 år och äldre fram till 2025 ut på följande sätt: 2015 2025 Förändring Bro och Låssa 1227 1699 +472 Håbo-Tibble och Håtuna 251 332 +81 Kungsängen 2155 2727 +572 Västra Ryd, främst Brunna 594 537-57 8

Stöd och hjälp i ordinärt boende 5 Stöd och hjälp i ordinärt boende Behov av stöd och hjälp under hela dygnet skall tillgodoses i det egna hemmet utifrån den enskildes behov och önskemål. Dagens äldre är friskare än tidigare generationers äldre och klarar sig ofta utan vård eller omsorg högt upp i åldrarna. Med stöd av hemtjänsten är det möjligt att bo kvar i ordinärt boende till dess man eventuellt behöver heldygnsomsorg. 5.1 Hemtjänst Hjälp i hemmet/hemtjänst innefattar serviceinsatser och/eller personlig omvårdnad. För många innebär det ett omfattande och kvalificerat behov av medicinsk och social omsorg, även i livets slutskede. Sedan våren 2013 har kommunen ett valfrihetssystem inom hemtjänst som innebär att brukaren själv får välja utförare av insatserna bland de utförare kommunen har godkänt. I riket hade 7,6 % av åldersgruppen 65 år eller äldre hemtjänst år 2015. Från och med 2013 så exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad ifrån denna statistik hos SCB och Socialstyrelsen. Socialkontoret arbetar med uppdraget Du ska äga din tid,. Uppdraget innebär att flexibiliteten inom äldreomsorgen ska öka med fokus på den enskildes behov samt en översyn av möjligheten av flexiblare disponering av beviljade hemtjänstinsatser. 5.1.1 Under planperioden Behovet av stöd och omsorg i ordinärt boende ökar under planperioden då åldersgruppen 65 år och äldre ökar. I maj 2016 hade 328 personer över 65 år hemtjänst vilket motsvarar cirka 8 %. (Därutöver har ytterligare 39 personer som är under 65 år insatser från hemtjänsten). Behoven av insatser från hemtjänsten kommer att öka framöver då gruppen äldre, som har de största behoven, ökar mer än tidigare. Genom att utgå från dagens servicegrad i olika åldersintervallen, och ställa det i relation till den ökade befolkningen i dessa åldrar, ser man att även servicegraden kommer att öka. Foto: Jörgen Wiklund, Scandinav bildbyrå 9

Stöd och hjälp i ordinärt boende Trenden de senaste åren är att fler bor kvar hemma med insatser från hemtjänsten istället för att flytta in i särskilt boende, även när vård- och omsorgsbehoven blir omfattande. Detta förutsätter att hemtjänsten är mångsidig, har en flexibel organisation och välutbildade medarbetare. För att kunna tillgodose de ökade kraven krävs en breddad kompetens, att arbetsformerna utvecklas och att det finns ett nära samarbete med landstinget. Möjligheten till social samvaro för de som önskar, och som inte kan eller vill nyttja de öppna verksamheterna, behöver också utvecklas. Social gemenskap är en viktig förebyggande insats. 5.2 Tekniska hjälpmedel Olika tekniska hjälpmedel innebär för många äldre en avsevärt ökad trygghetskänsla och är därför en viktig faktor för att kunna bo kvar i den egna bostaden. Under 2014 och 2015 bytte Upplands-Bro kommun ut samtliga analoga trygghetslarm mot digitala trygghetslarm. Kommunen har även infört nyckelfri hemtjänst samt digitala lås under denna tidsperiod. Nyckelfri hemtjänst bidrar till att hemtjänstpersonalen slipper nyckelhantering, vilket ger ett mer effektivt sätt att besvara trygghetslarm. Nyckelfri hemtjänst ökar även kvaliteten och tryggheten för brukaren samt ger en ger en kortare inställnings tid. 5.2.1 Under planperioden Upplands-Bro kommun ska arbeta proaktivt med E-hälsa. Verksamheten skall ta del av den tekniska utvecklingen med IT-stöd som möjliggör trygghet i ordinärt boende och stöder ett kvarboende. Till exempel så erbjuds möjligheten att installera digital nattillsyn, larmmattor och dörr larm till boende med start under 2017. Därutöver kommer kommunen beakta olika IT -och andra tekniska lösningar som kan underlätta för såväl biståndshandläggare som omsorgspersonal att ge en effektiv och kvalitetssäkrad service till brukarna, exempel på detta är mobil dokumentation för omsorgspersonal samt digitalisering av ansökningsförfarandet för den enskilde som kommer att införas under planperioden. 5.3 Dagverksamhet Dagverksamhet är en förebyggande insats och utgör tillsammans med andra förebyggande insatser en viktig del av möjligheten till kvarboende i ordinärt boende. Plats i dagverksamheten beviljas som bistånd. Kommunen har hälsooch sjukvårdsansvar inom dagverksamheterna. Den befintliga dagverksamheten stöder människor med demenssjukdomar. Upplands-Bro kommun har tillsammans med Stiftelsen Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum samt FoU nu gjort dokumentärfilmen Att leva varje dag, livet ut!. Syftet med filmen är att visa metoder som kan höja livskvaliteten hos personer med demenssjukdom och deras anhöriga. 10

Stöd och hjälp i ordinärt boende 5.3.1 Under planperioden I dagsläget finns endast en dagverksamhet med inriktning mot personer med demenssjukdom. Verksamheten för äldre ska ses över och utvecklas för att nå en bredare målgrupp, och därmed öka möjligheterna för kvarboende i ordinärt boende. Det finns planer på att flytta dagverksamheten till Kvistaberg under planperioden. 5.4 Korttidsplatser Tillräckligt antal platser för korttidsboende är en viktig trygghet för anhöriga och fördröjer behov av permanentboende med heldygnsomsorg. Korttidsplatser används i första hand som växelvård för att avlasta anhöriga. Korttidsplatserna måste fungera på det sätt som är avsikten det vill säga korta boendetider och hög omsättning. Utifrån den prognostiserade befolkningsökningen inom gruppen 65 år och äldre så ser Socialnämnden ett ökat behov av korttidsplatser. 5.4.1 Under planperioden Flexibla lösningar ska undersökas för att skapa fler korttidsplatser utifrån behoven. 5.5 Trygghetsboende, seniorboende och andra boendealternativ Trygghetsboende och seniorboende är lägenheter som erbjuds av privata eller kommunala bostadsbolag och därmed ligger utanför Socialnämndens ansvarsområde. Det krävs inget biståndsbeslut för att flytta till ett trygghetsboende eller ett seniorboende. Servicehuset i Kungsängen är under omvandling till trygghetsboende. Vid årsskiftet 2016/2017 fanns det cirka 15 servicehuslägenheter i Kungsängen samt cirka 25 servicehuslägenheter i Bro. Socialnämnden uppmuntrar byggande av dessa boendealternativ då ett tillgängligt boende i gemenskap med andra skapar goda förutsättningar för att skjuta upp behovet av permanentboende med heldygnsomsorg. Socialnämnden uppmuntrar även skapande av andra boendealternativ som främjar trygghet och gemenskap. Ett exempel kan vara ett så kallade generationsboenden, ett Stjärnhus. Tanken med Stjärnhuset är att barnfamiljer och äldre ska kunna bo tillsammans och hjälpa varandra på olika sätt i vardagen. Boendet kan inrymma allt ifrån hälsocentral och förskola till 55 + boende -och särskilt boende för äldre. 11

Särskilt boende med heldygnsomsorg 6 Särskilt boende med heldygnsomsorg 6.1 Servicehus Servicehusens inriktning har sedan start varit att minska och fördröja vårdbehov för dem som har svårigheter att bo kvar i den egna bostaden. Lägenhet beviljas som bistånd enligt socialtjänstlagen, vilket innebär att den enskilde inte kan anmäla intresse eller ställa sig i kö för bostad i servicehusen. Hjälpbehovet tillgodoses genom hemtjänsten. Alla boende har inte behov av hemtjänstinsatser. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar t.o.m. sjuksköterskenivå samt ansvar för rehabiliteringen inom servicehusen. 6.1.1 Under planperioden Fortsatt utveckling av trygghetsboenden. 6.2 Äldreboende med omvårdnads- och/eller demensinriktning För att beviljas plats i särskilt boende med heldygnsomsorg skall den sökande ha varaktiga och omfattande behov av vård och omsorg som inte kan tillgodoses i det egna hemmet. De som främst behöver heldygnsomsorg är personer med demenssjukdom samt de med omfattande fysiska funktionsnedsättningar och multidiagnoser. Andelen med demenssjukdomar ökar med ålder men sjukdomen kan uppträda även i relativt tidig ålder. Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvården t.o.m. sjuksköterskenivå vid de särskilda boendena. Sjuksköterska finns på plats dagtid och finns därutöver att tillgå när behov föreligger. Enligt lag har kommunen även ansvar för rehabiliteringen vid de särskilda boendena, vilket arbetsterapeuter och sjukgymnaster svarar för. I dag finns fyra särskilda boenden med heldygnsomsorg i Upplands-Bro kommun. Allégården har 16 platser och Kungsgården 32 platser. I maj 2014 var utbyggnaden av 20 platser på Norrgården avslutad och boendet har idag 42 platser. Hagtorp har 36 platser, varav 8 platser är korttidsplatser. Totalt finns det 118 permanentplatser och 9 korttidsplatser i kommunen. Därtill tillkommer platserna på kommunens servicehus och de enstaka platser som köps utanför kommunen vid behov. Andelen kommuninvånare över 65 år som bor på särskilt boende ligger ungefär på samma nivå som i riket och övriga nordvästkommuner. Eftersom gruppen äldre kommer att öka framöver är det viktigt att ta hänsyn till servicegraden i de olika åldersgrupperna. Enligt socialkontorets beräkningar kommer såväl andelen som antalet äldre i behov av äldreboende att öka markant. Eftersom prognosen inte tar hänsyn till hur länge varje person bor på särskilt boende är det svårt att uppskatta exakt hur många platser kommunen behöver. Personer med en demenssjukdom bor ofta en längre tid på äldreboende medan de som bor på en omvårdnadsavdelning och är multisjuka oftast bor kortare tid. 12

Särskilt boende med heldygnsomsorg Behoven av omvårdnadsplatser respektive demensplatser varierar över tid och försvårar möjligheten till en tillförlitlig prognos. Vid årsskiftet 2016/2017 stod cirka 10 individer i kö till omvårdnadsplats eller till plats med demensinriktning. 6.2.1 Under planperioden Utbudet av platser bör vara i proportion till befolkningsstrukturen i Upplands- Bro kommun. Socialnämnden ser en ökad efterfrågan utav platser fram till år 2020. Behovet av platser kan dock bli lägre om trenden fortsätter att fler väljer att bo kvar hemma med hemtjänst trots stora och omfattande omvårdnadsbehov. En kommun av Upplands-Bros storlek måste även planera för behov av att köpa enstaka externa vårdplatser beroende på att ett fåtal personer med mycket speciella omvårdnadsbehov inte kan få sina behov tillgodosedda på ett godtagbart sätt i kommunens egna boenden. Det kan till exempel gälla äldre med psykogeriatriska behov. Det kan vara förödande för såväl andra boende och anhöriga som för den enskilde om det uppstår konfliktsituationer med inslag av hot och våld. Nämnden har som målsättning att förbättra måltiden samt måltidssituationen för de boende på kommunens äldreboenden under planperioden. 6.3 Rehabilitering Arbetsterapeuter och sjukgymnaster vid hälso- och sjukvårdsenheten i Upplands-Bro bedömer och provar ut tekniska hjälpmedel för att underlätta för den enskilde och bidra till dennes självständighet. Sjukgymnasterna bedriver funktionsbevarande rehabilitering. 6.3.1 Under planperioden Äldreomsorgens rehabiliterande arbetssätt ska fortsätta att utvecklas med fokus på det hälsoorienterade synsättet, även kallat det salutogena synsättet. Det hälsoorienterade (salutogena) synsättet ställer frågan hur det kommer sig att vissa människor kan bevara hälsan trots att de utsätts för stora påfrestningar. Man ser till friskfaktorer Vad gör att en människa kan bevara hälsan? Man anser att varje människa befinner sig på en skala mellan hälsa och ohälsa, och att man hela tiden rör sig mellan de två yttre gränserna. Med det hälsoorienterade synsättet kan även en människa med kronisk sjukdom vara mer eller mindre frisk. Fokus för vård och omsorg blir att se till resurserna och det positiva i en människas liv och arbeta utifrån dem för att uppnå en så god hälsosituation som möjligt för var och en. Vad gör en människa frisk? Enligt det salutogena synsättet är känslan av sammanhang det viktigaste. Att man känner meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i sitt liv. En människa som har en hög känsla av sammanhang har bättre möjligheter att må bra. När hon utsätts för påfrestningar har hon både viljan och verktygen för att reda upp situationen och återskapa välbefinnande. En sådan person är inte beroende av gynnsamma förutsättningar i livet utan kan i alla sammanhang arbeta för att må så bra som möjligt. 13

Särskilt boende med heldygnsomsorg Inom vård och omsorg är det viktigt att arbeta utifrån detta synsätt för att äldre människor samt personer med demenssjukdom, funktionshinder och kronisk sjukdom ska kunna leva ett så gott liv som möjligt även om de enligt sjukvårdens synsätt inte är friska. Foto: Leif Johansson, Scandinav bildbyrå 14

Förebyggande insatser 7 Förebyggande insatser 7.1 Samhällsplanering Bostadsanpassning är ett sätt att underlätta för äldre att bo kvar i sin ordinarie bostad. Tillgänglighet, kommunikationer och tillgång till service, social gemenskap, rekreation och naturupplevelser är andra faktorer av stor betydelse. Det är därför en viktig uppgift för Socialnämnden att vara aktiv i samtliga planprocesser för att bevaka äldres behov i samhällsplaneringen. 7.2 Mötesplatser och aktiviteter för äldre När allt fler äldre bor kvar i den egna bostaden ökar behovet av mötesplatser för samvaro och gemensamma aktiviteter. Upplands-Bro har en vision att kommunens förebyggande verksamhet ska erbjuda äldre i kommunen möjligheten att leva ett aktivt liv. Social isolering och ensamhet kan innebära både fysisk och psykisk ohälsa. Socialkontoret anordnade under 2015 en framtidsverkstad med tema Utveckling av förebyggande verksamheter i Upplands-Bro kommun för att ge föreningar möjlighet att påverka kommunens förebyggande verksamheter för äldre. Exempel på verksamheter som startade under 2015 är en matservering för boende i Kungsängens servicehus/trygghetsboende samt seniorbio som visas i Kulturhuset på dagtid. Under 2016 så har den förebyggande enhetens kontor flyttat från Torget 6 till Torget 4 i syfte att skapa en levande plats för alla äldre i kommunen vid servicehuset/trygghetsboendet. Det har även startat en promenadgrupp för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre och det planeras även för en hälsostig. Den förebyggande enheten erbjuder regelbundna föreläsningar samt en teknikgrupp där äldre kan lära sig att använda surfplattor. 7.2.1 Under planperioden Lokalerna som används till mötesplats och till aktiviteter för äldre ska ses över. Det är av vikt att lokalerna utformas så att de är ändamålsenliga och tillgängliga för alla. Socialkontoret ska även möjliggöra för att fler ska kunna äta i gemenskap av andra. Andelen äldre i befolkningen ökar. Forskningen visar att det finns ett flertal livsstilsfaktorer som har betydelse för ett hälsosamt åldrande, bland annat social gemenskap, kulturell aktivitet, fysisk aktivitet och matvanor. Under planperioden ska aktiviteter så som aktivitetshus för äldre i samverkan med föreningslivet i båda tätorter, föreläsningar, matlagningskurser och aktiviteter med fokus på fysisk aktivitet startas upp och implementeras. Med tanke på en växande andel personer med demens ska även den målgruppen få en växande uppmärksamhet, fler personer med demens ska få tillgång till stödgrupperna i ett tidigt skede av sjukdomen, för att skjuta fram sjukdomsförloppet och för att förebygga psykisk ohälsa hos den anhöriga. 15

Förebyggande insatser 7.3 Uppsökande verksamhet Kommunen ska enligt socialtjänstlagen bedriva uppsökande verksamhet för att informera de äldre om de insatser kommunen kan erbjuda. Under 2015 erbjöd Upplands-Bro kommun hembesök hos samtliga invånare över 80 år som inte har några insatser sedan tidigare. Syftet med besöket var att samtala om hälsa och hur de äldre hanterar sitt vardagsliv men även att informera om hur äldreomsorgen i kommunen fungerar. Utöver detta besök så erbjuder landstingets primärvård hälsosamtal riktade till äldre för att förebygga ohälsa genom rådgivning kring kost, motion samt genom fallskadeprevention. 7.3.1 Under planperioden En plan behöver utarbetas för att kommunens uppsökande verksamhet ska bli mer systematisk. Arbetet med att informera invånare över 80 år och som inte har några insatser sedan tidigare, om kommunens äldreomsorg, sker fortlöpande under planperioden. 7.4 Servicetjänster för äldre 7.4.1 Fixartjänst En resurs som erbjuder äldre personer hjälp med vardagliga sysslor som inte ingår i normalt bistånd inom hemtjänstens ram, t ex byta glödlampor och gardiner. Målet är att äldre personer inte skall behöva utföra sysslor som ökar risken för t ex fallolyckor. 7.4.2 Snöskottning och gräsklippning Upplands-Bro kommun erbjuder även äldre personer möjligheten att få hjälp med snöskottning och gräsklippning till självkostnadspris under dagtid på vardagar. 7.5 Information Det är viktigt att veta vilken hjälp man kan få och vart man ska vända sig. Tillgången till rätt information är en förutsättning för att äldre ska kunna fatta självständiga beslut och ta ansvar för sin livssituation. Informationen behöver förbättras och anpassas efter mottagarens behov och förutsättningar och även finnas tillgänglig på olika språk och för personer med olika funktionsnedsättning. Kommunens skyldighet att informera på finska genom att kommunen är ett finskt förvaltningsområde måste bevakas. Olika informationsvägar behöver utvecklas. 16

Personal 8 Personal Nyrekrytering av personal inom äldreomsorgen behövs både inom särskilda boenden i samband med utbyggnad och inom hemtjänsten. Grundutbildningsnivån skall vara undersköterskor och vid nyrekrytering är detta ett krav. Inom äldreomsorgen finns idag personal med dubbel kulturkompetens och språkkunskaper. I stor utsträckning skall äldre med annan bakgrund ha möjlighet att få tala sitt ursprungsspråk, vilket kan vara särskilt angeläget i samband med demensproblematik. Antalet äldre kommer att öka i hela länet de närmaste åren, därav också behoven av omsorgsinsatser. Detta kommer att innebära en ökande konkurrens om duktig och kompetent personal. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt att kommunen erbjuder en god arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter och goda förutsättningar för delaktighet, inflytande och kompetensutveckling för personalen. Med de nämnda insatserna kan kommunen framgångsrikt rekrytera och behålla den omsorgspersonal vi så väl behöver i framtiden 8.1.1 Under planperioden Samtlig personal kommer att under perioden utbilda sig och delta i implementeringen av de lokala värdighetsgarantierna utifrån den nationella värdegrunden. Dessutom har kommunen, genom yrkeshögskolan, skräddarsytt olika utbildningsprogram för omsorgspersonal. De som arbetar som samordnare inom hemtjänsten eller på äldreboenden ska till exempel få möjligheten att gå en särskild vidareutbildning för att höja sin kompetens. Utbildningen startade 2012 och ges på halvfart under två år. Specialistutbildningen är omfattande och tar bland annat upp etik, bemötande och förhållningssätt, etiska dilemman, ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljöansvar, ledningssystem för kvalitet, dokumentation med mera. Efter genomförd utbildning ska man kunna handleda och utbilda kollegor, och även kunna leda samtalsgrupper. Foto: GVGE, Scandinav bildbyrå 17

Personal Kartläggning av äldres behov av finsktalande personal har genomförts. Resultat kommer att analyseras och användas i den fortsatta utvecklingen av verksamheterna. Även behov av rekrytering av personal med andra språkkompetenser kommer att ses över. Under år 2012 blev Kungsgårdens äldreboende först i världen med att HBTcertifiera sig. HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Certifieringen gäller i två år och behöver därför förnyas kontinuerligt under planperioden. Kungsgården förnyade sin certifiering under 2015. Hbtcertifieringen ger både kompetenshöjning och synliggörande. Fokus ligger på HBT-frågor, men personalen får även reflektera över normer och bemötande i ett bredare perspektiv. En hbt-certifiering handlar inte om att peka ut HBTpersoner som speciella eller märkvärdiga, utan om att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser. Att genomföra en hbt-certifiering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att arbeta för den verksamhet som vill skapa förutsättningar för att ha ett respektfullt bemötande av alla anställda och brukare, oavsett deras bakgrund. All personal på Kungsgården deltar i utbildningen för att verksamheten ska bli certifierad och bemötandefrågorna diskuteras fortlöpande på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Under planperioden kommer även övriga äldreboenden i kommunen att få ta del av Kungsgårdens lärdomar gällande bemötande av HBT-personer. 18

Sammanfattning 9 Sammanfattning Den äldre befolkningen i Upplands-Bro ökar under planperioden både till antal och till andel. Behov av hjälp och stöd uppstår för flertalet först i 80-årsåldern och behoven ökar därefter i allmänhet med stigande ålder. Ökningen av gruppen äldre äldre kommer därför att påverka behov och efterfrågan på olika insatser inom äldreomsorgen avsevärt. Många äldre vill bo kvar i sin egen bostad och med en hemtjänst av hög kvalitet är detta möjligt. Hemtjänsten är därför grunden för kommunens äldreomsorg och en förutsättning för målet om kvarboende och trygghet. Hemtjänst ska kunna erbjudas alla tider på dygnet under årets alla dagar. En väl fungerande hemtjänst förhindrar onödiga sjukhusvistelser med eventuellt åtföljande kostnader för betalningsansvar. I många fall kan flytt till särskilt boende undvikas eller fördröjas genom hemtjänstens insatser. Hemtjänsten är en flexibel resurs som kan anpassas efter behoven utan större investeringar. För att behålla nuvarande servicenivå inom kommunens äldreomsorg krävs på sikt utbyggnad av antalet platser för särskilt boende med heldygnsomsorg. Brist på platser leder till kostnader för externa köp och kostnader för betalningsansvar för utskrivningsklara från landstingets slutenvård. Om kommunen inte själv har egna platser måste konkurrenskraftiga ramavtal med privata vårdgivare finnas att tillgå. Kommunen välkomnar att privata aktörer etablerar sig i kommunen. Vid nybyggnation ska man tänka på att par ska kunna erbjudas att bo tillsammans om de så önskar enligt kommunens parboendegaranti. Förebyggande insatser måste utvecklas för att minska framtida behov av vård och insatser, liksom stöd till anhöriga som vårdar och stöder sina närstående i hemmet. Den frivilliga anhörigvården är ett komplement till professionell omvårdnad. För anhöriga är korttidsvård/avlastning en viktig del av äldreomsorg. Goda avlastnings möjligheter fördröjer behovet av särskilt boende. Samverkan med frivilligorganisationer och föreningar skall fortgå och utvecklas under planperioden. Innehållet i äldreomsorgen skall präglas av integritet och respekt för brukaren samt ett värdigt och empatiskt bemötande. Detta innebär behov av en utveckling av en mer individualiserad äldreomsorg. Kvalitetsuppföljning är en viktig del av verksamheten. Full insyn skall råda och möjlighet att kräva förändringar i verksamheten måste alltid finnas även då tjänster utförs av andra än kommunen. 19

Sammanfattning Strategier för framtiden 1. Planera särskilt boende med heldygnsomsorg utifrån framtida behov 2. Utveckla trygghetsboende 3. Verka för att skapande av seniorbostäder i olika upplåtelseformer 4. Utveckla stödet till anhöriga som vårdar och stödjer sina närstående så som avlösning, dagverksamheter och kompetensutveckling 5. Utveckla samarbetet med frivilligorganisationer 6. Utveckla förebyggande insatser för att minska framtida behov 7. Utveckla en mer individualiserad äldreomsorg, implementera de lokala värdighetsgarantierna 8. Utveckla kvalitetsbegreppet genom kontinuerlig utveckling av varje verksamhets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 20

Uppföljning 10 Uppföljning Äldreplanen skall följas upp och revideras vartannat år. Handlingsplaner för de olika delarna inom äldreomsorgen skall ingå i den årliga internbudgeten. Kvalitetsuppföljning är en viktig del av verksamheten. Såväl verksamheten som brukarnas upplevelse av den följs upp systematiskt årligen enligt Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 21