stadsklimatet värme och gröna strukturer

Relevanta dokument
Sol, vind och vatten i stadsplaneringen

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Två typer av problem! Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Predictions of global warming

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Bioclimatic Täby Park (DP1 och DP2)

Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Extremhändelser och klimat

Hur ska vi anpassar oss?

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

CREATING LIVING CITIES

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Skogens mikroklimat. Caroline Greiser Doktorand i

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Urbana Värmeeffekter - Kvarteret Sperlingens backe

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Framtidsklimat i Hallands län

Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?

Riskbild 3. Södermanland. Extrema vädersituationer Klimatförändringar och lokala effekter. Rapport 2016:3

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?

Stadsplanering för ökad hälsa

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

The Arctic boundary layer

En digital tvilling av staden växer fram. Eric Jeansson Geodatastrateg Göteborgs stad Ordförande Geoforum Sverige

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

Planering för en varmare stad

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Stadsträds bidrag i stadens anpassning till ett förändrat klimat fallstudie Malmö

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Vad händer med jordens städer? Masterprogram i geografi

Arbetsrelaterad värmebelastning

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

STRÅLNINGSKARTAN STOCKHOLM

Solstudier. Underlag till ny detaljplan för Energihamnen

arbetstillfällen

FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Dagens stadsutveckling - en viktig parameter i strävan för bättre luftkvalitet. Marie Haeger-Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White

Upprättande av detaljplan för Kvarteret Krattan, förskolan Arabia, Västerviks kommun, Kalmar län.

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Transkript:

Att planera för värme i stadsmiljön i ett framtida klimat Stockholm, 5 september 2018 Bakgrund om stadsklimatet värme och gröna strukturer Jorge H. Amorim, David Segersson

Frågor: A C Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Hur påverkar vegetation stadsklimatet? Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet? B Hur påverkar stadsplanering klimatet i staden? D

A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat?

Temperaturprofil över ett hypotetiskt stad Copyright: Monument Info Research

1 stad = många mikroklimat! 4 C 43 C Satellitbild av yttemperatur över Atlanta, dagtid. Copyright: NASA

Effekt av skuggande träd på yttemperaturen Bild från värmekamera i Tel Aviv. Copyright: Saaroni et al. 2018

Svar: A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Ja! Staden påverkar den omgivande atmosfären och skapar ett eget klimat

B Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet?

UrbanSIS projekt Copernicus Climate Change Service (C3S) för Europeiska städer dynamisk nedskalning: 1x1km 2 rumslig upplösning http://urbansis.climate.copernicus.eu/ 3 tidsfönster på 5 år som representerar historiska, nuvarande och framtida förhållanden över 3 Europeiska städer (Stockholm, Bologna och Amsterdam/Rotterdam) 26 Grundläggande Klimatvariabler och 65 Indikatorer som kan visualiseras och laddas ner: Health sector Air quality Heat stress Discomfort EU limit values: concentrations EU limit/who guideline values: exposure Mortality long-term exposure Mortality short-term exposure Number of hot days Heat wave duration Heat induced mortality Thom Discomfort index Universal Thermal Climate Index Frequency of tropical nights Energy sector Energy consumption Heating degree days Solar energy Infrastructure sector Cooling degree days Monthly shortwave solar insolation Flooding Extreme precipitation Extreme precipitation intensity/duration Green infrastructure Growing season length Transport Frost days Ice days Zero-crossings Non-sector specific indicators Daily max/min/mean air temperature

Stockholms urbanavärmeö Månadsmedel 2m lufttemperatur i Juli 2014 (Resultat från projektet UrbanSIS) http://urbansis.climate.copernicus.eu/

Urban värmeskärgård Månadsmedel 2m lufttemperatur från 15 Juni till 15 Juli 2014 Uppsala Stockholm Södertälje (Resultat från projektet UrbanSIS)

Väderobservationsnät kampanj officiella väderstationer privata mätstationer https://opendata-catalog.smhi.se/ https://www.temperatur.nu https://weathermap.netatmo.com/ https://wow.metoffice.gov.uk/

Svar: A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Ja! Staden påverkar den omgivande atmosfären och skapar ett eget klimat Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet? Ja! Både modeller och sensorer har tillräcklig upplösning och noggrannhet. B

C Hur påverkar vegetation stadsklimatet?

Kalla park-öar i staden Park Cool Island (PCI) Observatorielunden Dygnsvariation av temperatur (medelvärde över 5 år) Temperatur ( o C) Vinter PCI medel = 1.64 o C PCI dag 0.8 o C PCI natt 2 o C Sommar PCI dag 0.9 o C PCI natt 3.5 o C PCI medel = 1.82 o C Temperatur i gaturum Temperatur i grönområde Temperaturen i Observatorielunden är i medel 1.7 o C lägre än temperaturen i närliggande gaturum, med en tydlig dygnscykel. Kraftigare avkylning under sommaren och nattetid i grönområden. (Resultat från projektet UrbanSIS)

Kalla park-öar i staden Medel av strålingsvärme (T mrt ) från beräkningsmodellen SOLWEIG Eskilstuna, 26 juli 2014 T mrt ( o C) Upp till 30 o C minskning av dygnsmedelvärde av T mrt i parken, ger 40 o C vid 13:00 (lufttemperatur ~ 32 o C)

Svar: A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Ja! Staden påverkar den omgivande atmosfären och skapar ett eget klimat. Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet? Ja! Både modeller och sensorer har tillräcklig upplösning och noggrannhet. B C Hur påverkar vegetation stadsklimatet? Vegetationen minskar värmeuppbyggnad igenom skuggning och transpiration.

D Hur påverkar stadsplanering klimatet i staden?

Scenarier för Stockholms urbana utveckling Sthlm stad 2030 Sthlm regionen 2050 MSB projekt HazardSupport Svart stad Extrem förtätning! Ingen vegetation i bebyggda miljöer Stadsutveckling och omvandling enligt översiktsplan ger minskade grönytor Endast förändringar inom Stockholm stad Kalibrerat mot officiellt mål om 140 000 nya bostäder Modellerad utbyggnad enligt regionala utvecklingsscenarier ger kraftig utbredning av staden Förändringar i hela Stockholmsregionen Kalibrerat mot prognoser över antal nya bostäder per kommun (RUFS 2050) Grön stad Ökning av andelen grön infrastruktur (gröna tak, gatuträd) Potential för gröna tak antas på offentliga byggnader (under utveckling)

Differens medeltemperatur 15juni-15juli Sthlm stad 2030 Sthlm regionen 2050 Svart stad Differens scenarioreferens ( o C) Medeltemperaturen ökar upp till 0.45 o C Skillnader främst vid byggnation i nuvarande natur- och grönområden Medeltemperaturen ökar upp till 1.2 o C Skillnader främst vid byggnation i nuvarande natur- och grönområden Större avtryck pga regionala utvecklingsscenarier Medeltemperaturen ökar upp till 1.0 o C Skillnader vid förtätning av befintliga bebyggda miljöer

Differens svart stad referens Värmebölja: 5-10 juli 2014 (dygnsmedel lufttemperatur > 26 o C) Timvis lufttemperatur från referens och scenario över 8 platser: Den avkylning som Stockholms grön områden orsakade under värmeböljan var i medel 0.4 o C, med dygnsmax under flera dagar över 1.0 o C

Svar: A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Ja! Staden påverkar den omgivande atmosfären och skapar ett eget klimat Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet? Ja! Både modeller och sensorer har tillräcklig upplösning och noggrannhet. B C Hur påverkar vegetation stadsklimatet? Vegetationen minskar värmeuppbyggnad igenom skuggning och transpiration. Hur påverkar stadsplanering klimatet i staden? Kraftig lokal påverkan. Omfattande grönstruktur gör skillnad. D

Central Park, NYC tack! jorge.amorim@smhi.se www.smhi.se