Beskrivning Värdering Förslagets påverkan på Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan. Inte värdefull

Relevanta dokument
Del 2: Sammanfattning av behovsbedömning för Täckeråker 1:10

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Beskrivning Värdering Förslagets påverkan på Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan

Dagvattenutredning Syltlöken 1

Dagvattenutredning Sparven 6

Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen

Dnr BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Dalarö 3:4 och 3:5, Bellevue Dalarö

Tumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

ny bebyggelse placeras på lägst +3 m.ö.h., vilket inte ska innebära risk för översvämning från stigande havsnivåer.

Viss påverkan av underjordiska garage.

Dnr BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Dalarö 3:4 och 3:5, Bellevue Dalarö

Behovsbedömning Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Beskrivning Värdering Förslagets påverkan på Påverkan Påverkan. Inte värdefull

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLANEPROGRAM LILLÄNGSVÄGEN, DEL 1

Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Solskensvägen i Tullinge

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

ÅSTOLS GAMLA SKOLA Åstol 1:43 m fl, Tjörns kommun, Västra Götalands län

DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016

DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm Novamark AB

Undersökning av detaljplan för Ringblomman 1 m.fl. i Tullinge villastad

Behovsbedömning med checklista

Dagvattenutredning. Kv Fikonet 2-3, Eskilstuna

Komplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan

Behovsbedömning av detaljplan för Alby torghus

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

PM Dagvattenutredning

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(6) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn. tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

Säfsen 2:78, utredningar

Behovsbedömning detaljplan för Ulfsbergsgården (Tullinge 16:121)

Tumba, mars Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Svalan i Alby

Planområdets ungefärliga lokalisering

Dagvattenutredning. 1 Bakgrund. Granskad : Johan A Engström och Per J Axelsson

OLOF MARKUSGÅRDEN. Detaljplan för. Del av fastigheten Mark Näktergalen 1. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer BN 2005/

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP

Behovsbedömning av miljöbedömning

Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Aspen, Norsborg

Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Dagvattenhantering till detaljplan för del av östra Bäckby, dp 1848, Västerås

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

RAPPORT. Tullen 6 Dagvattenutredning CENTRUMFASTIGHETER SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON

Behovsbedömning av detaljplan för Frigg 2, Norsborg

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Fastigheten Kumla 136:35

Behovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås. Behovsbedömning

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Tumba, mars Behovsbedömning av detaljplan för förskolan Staren i Alby

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2

BEHOVSBEDÖMNING

Närlundaområdet, Planbeskrivning. Samrådshandling. Ändring av stadsplan (1283K-9482) för. Närlunda, Helsingborgs stad

Detaljplan för fastigheten Almen 1-7 inom Umeå kommun, Västerbottens län

Miljökonsekvensbeskrivning

DAGVATTENUTREDNING. Kv. Giggen Tallkrogen

UPPDRAGSLEDARE. Elisabeth Nejdmo UPPRÄTTAD AV. Linn Andersson

Datum Datum Ansvarig Oskar Arfwidsson. Dagvattenutredning

Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB)

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Hållbar dagvattenhantering

Detaljplan för ny skola, Hammar, Hammarö kommun

1. Dagvattenutredning Havstornet kv.6 Ångsågen

Dagvattenutredning. Boviksvägen, Alhem. Datum:

PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND

Detaljplan för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning - checklista

Tunnelbana från Odenplan till Arenastaden. Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken- Bilaga 1 Gångtunneln vid Odenplan

PM Fördröjning av dagvatten

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

Detaljplan för del av Täckeråker 1:10 Vega PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande Dnr PLAN

Transkript:

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN TÄCKERÅKER 1:10, DEL 1 EKOLOGI & NATUR Beskrivning Värdering Förslagets påverkan på Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Mycket värdefull Värdefull Inte värdefull Positiv Neutral Något negativ Negativ Mycket negativ Betydande miljöpåverkan Naturmiljö Planområdet består i sin helhet av ett mindre skogsparti med både barr- och lövträd. Marken bildar en liten sänka i förhållande till omkringliggande vägar. Planområdet omfattas av detaljplan D 146, men inga åtgärder har blivit utförda. Planförslaget medger bebyggelse på obebyggd skogsmark. Denna är dock redan planlagd för parhusbebyggelse och är därmed inte tänkt att lämnas orörd. I jämförelse med gällande detaljplans eploateringsgrad innebär planläggningen en utökning av ianspråktagen naturmark och att en större del av marken hårdgörs. Den föreslagna byggnadsvolymen består av ett kvarter som binds samman av en inglasad gård. Behovet av parkeringsplatser blir också större i förhållande till gällande plan. Vissa av träden bör sparas för att bevara ekosystemtjänster, detta kan dock bli svårt om marknivån i planområdet ska ändras. Skyddad natur och naturvärden Ingen skyddad natur inom planområdet. Äldre tall, gran och björk finns inom planområdet. Träden underlättar för avvattning och rening av dagvatten i området. Det finns gott om död ved (både stående och fallna träd) inom planområdet. Buffertzon Berörs inte Berörs inte Ingen skyddad natur berörs av eploateringen. Avverkning av äldre träd samt bortförande av död ved påverkar områdets naturvärden negativt. Avverkning av träden kan ge en viss påverkan på fördröjning och rening av dagvatten samt på rekreationsvärden. Hotade & sällsynta arter I spridningskorridor eller grön kil Naturresurser och areella näringar MARK Det finns inga kända förekomster av sällsynta eller hotade arter inom området. Nej. Möjligen kan skogsområdet fungera som en 'stepping stone' för arter som rör sig mellan större grönområden. Inga naturresurser eller areella näringar Ingen påverkan Liten negativ påverkan då naturmarken som ännu inte planlagts för bebyggelse tas i anspråk. Ingen påverkan

Markförhållanden (geologi) Planområdet består av urberg med tunt eller osammanhängande ytlager av morän. En geoteknisk utredning har gjorts som visar på att det översta lagret består av organiskt material med en mäktighet på cirka 0,2 0,3 meter under markytan. Underliggande lager, där sådana förekommer består av sandig, siltig torrskorpelera. Djup till berg varierar från 0,0 meter till cirka 3,0 meter från markytan. Jorden blir successivt blötare med djupet och vid cirka 1,5 meter är jorden vattenmättad. Närmast berg förekommer ett skikt med blockig morän som även träder i dagen i områdets norra del. Marken bedöms har goda geotekniska förutsättningar för grundläggning. Det översta ytliga berget kan vara uppsprucket och därmed ha god kommunikation med sprickor i berggrunden, men det kan också vara mer eller mindre tätt. Morän har relativt goda förutsättningar för infiltration. Infiltrationskapaciteten i de övre jordlagren beror i detta fall helt på vilka material som används vid eploateringen och hur mäktiga dessa lager görs. Den geotekniska utredningen föreslår att schaktarbete inför byggnation ska ta hänsyn till markens beskaffenhet i avseende på material, mäktighet och grundvattennivåer. Spont, schaktvägg och sprängarbeten ska beräknas utifrån risken för sättningar och skred i omkringliggande område då tryckskillnaden som uppstår när material tas bort, och grundvattennivån sänks, kan medföra stabilitetsförändringar. Översvämning/infiltration Planområdet ligger något lägre än omkringliggande vägar vilket innebär en liten risk för översvämning vid etrema skyfall. En dagvattenutredning har tagits fram som visar hur dagvattnet kan tas omhand inom den egna fastigheten. Höjdsättning av färdigt golv ska regleras i plan för att undvika översvämning. De föreslagna dagvattenlösningarna är dimensionerade för att klara ett 20-årsregn. Ett regn med en återkomsttid på 100 år innebär en ökning av flöden med 64 % jämfört med flödena för ett 20-årsregn. Det innebär att de föreslagna dagvattenlösningarna kommer att översvämmas vid ett regn med återkomsttid på hundra år. För att hus inte ska skadas och översvämmas är det därför viktigt att ge dagvattnet sekundära transportvägar och avsätta ytor som tillåts översvämmas. Höjdsättning av färdigt golv ska regleras i plan för att undvika översvämning. Fyllnadsmassor som används vid anläggandet av trädgården bör vara luftiga för att underlätta transport av vatten ner i marken. VATTEN

Grundvatten Närmaste grundvattenförekomst är Handens grundvattenförekomst. Det är en sand- och grusförekomst belägen ca 400 meter sydöst om planområdet. Enligt den geotekniska utredningen är jorden vattenmättad ca 1,5 m från markytan. Grundvattenförekomsten bedöms inte beröras av planläggningen då den största delen av ytvattnet från planområdet avrinner i en annan riktning. Då garage under marknivå planeras kan grundvattennivån inom planområdet påverkas. Detta ska beaktas vid fortsatt planering. Den geotekniska utredningen rekommenderar att grundvattennivåer mäts mer noggrant. Ytvatten Avrinning av dagvatten Inga ytvattenförekomster inom planområdet. I nuläget hjälper träden inom planområdet till att reglera dagvatten. Dagvatten från planområdet avrinner till recipienten Drevviken som har miljökvalitetsnorm för ekologisk respektive kemisk status. Drevviken har otillfredsställande ekologisk status enligt den senaste bedömningen. Tidsfristen har skjutits upp till år 2027, då Drevviken ska uppnå god ekologisk status. Den kemiska ytvattenstatusen, även eklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar är enligt den senaste statusklassingen bedömd som uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Målet är att Drevviken ska uppnå God kemisk ytvattenstatus. Undantag har givits för bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar. Tidsfristen för tributyltenn-föreningar har sats till år 2027 då god kemisk ytvattenstatus ska uppnås med avseende på dessa föreningar. Anledningen till undantaget för kvicksilver och kvicksilverföreningar är att det bedöms som tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus på grund av att den största påverkan av kvicksilver och kvicksilverföreningar kommer från atmosfärisk deposition och halterna är förhöjda över hela Sverige. Flera markavvattningsföretag finns i närområdet. material, mäktighet och grundvatte nnivåer. Spont, schaktväg g och sprängarb eten ska Ingen påverkan Eploateringen sker på mark som idag är obebyggd, dock är den sedan tidigare planlagd för eploatering, av något lägre grad än aktuell planläggning vilket medför ökad andel hårdgjord yta. För att fördröja och rena dagvatten föreslås följande åtgärder: Allt vatten från parkeringen leds till nedsänkta vätbäddar. Oljeavskiljare ska även installeras för att rena vattnet från parkeringen. En del av takvattnet leds via utkastare och rännor ut till vätbäddar. En stor del av takvattnet föreslås ledas till en vattentank där det fördröjs och sparas för bevattning. Från tanken anläggs ett breddutlopp som ansluts till dagvattennätet. För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte innehåller miljöskadliga ämnen. Träd i anslutning till vägar och parkeringar kan vara en bra resurs för upptagande av dagvatten under vegetationsperioden både genom infiltration i marken ner till rotsystemet, samt fördröjning i lövverket. Eventuella komplementbyggnader kan förses med gröna tak. Beräkningarna indikerar att en mindre ökning av föroreningsbelastningen kan komma att ske för några ämnen (kväve, fosfor, nickel, krom, PAH och HÄLSA/SÄKERHET Förorenade områden Inga förorenade områden Ingen påverkan

Buffertzon/skyddsavstånd Inte aktuellt Ingen påverkan Radon Inga uppgifter om höga radonvärden. Radonskyddad grundläggning rekommenderas även i lågriskområden, bör utredas i bygglovsskedet. KLIMAT/LUFT/LJUD Utsläpp av väthusgaser 400 meter från planområdet avgår buss 835 med halvtimmestrafik mot Handen och port 73. 800 meter bort pågår utbyggnaden av Vega pendeltågsstation som kommer trafikeras med kvartstrafik. Målgruppen för boendet är dock välbärgade och förväntas ha egen bil. Viss service planeras inom ramen för detaljplanerna runt Vega pendeltågsstation. Port 73 som ligger ca 3 km är närmaste handelsplats. Kollektivtrafikförbindelserna dit finns, samt även till Haninge centrum, men det är troligt att planen trots detta kommer att medföra ett ökat bilanvändande. Förutsättningar för ökad bilanvändning ges med väl tilltaget antal parkeringsplatser. Lokalklimat (ljus/temp/vind) Luftkvalitet/luftrörelser Planområdet består av ett mindre skogsparti. Träden har idag vissa temperaturreglerande effekter och ger även ett visst vindskydd. Inget problem med luftkvalitet Bebyggelse skyddar mot vind. Ljusinsläpp på gårdar ska bevakas i planläggningen. En del träd bör sparas för att bevara lite av vätlighetens temperaturreglerande effekter. Ökad biltrafiktrafik kan ge marginell påverkan på luftkvalitet. Tysta/ostörda zoner Planområdet utgör idag en mindre ostörd zon, även om den inte är planlagd som en sådan. Den kan ha vissa rekreationsvärden, men det finns andra större skogspartier i närområdet som har större värden som ostörda zoner. Påverkan bedöms som marginell eftersom planområdet redan är planlagt och det är litet till ytan. Det finns skogspartier som har större kvalitéer i närområdet. Buller Visst buller orsakas av trafik längs med Vardövägen, Ishavsvägen och Brusewitz väg men bedöms vara inom gällande riktvärden i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Vid fasad mot Vardövägen, som är den mest trafikerade vägen, förväntas bullervärden om 50-59 dba 2 meter över mark, enligt mätning av Nitroconsult AB, 2018-07-06. Den nya bebyggelsen kommer innebära en liten ökning av trafikrörelser som till viss del kan påverka nuvarande bullersituation. Då alla lägenheter i byggnaden får en tyst sida mot den inglasade vinterträdgården bedöms buller inte utgöra något problem. LANDSKAP (Även stadslandskap)

Landmärken Den högsta bebyggelsen i närområdet är Måsöskolan (2 våningar) samt flerbostadshusen längs Brusewitz väg (4 våningar). Den tillkommande bebyggelsen kommer att påverka stadsbilden i och med att den avviker med sitt våningsantal (3 våningar). På så vis kommer den ha potential att utgöra ett nytt landmärke i stadsväven. Det är dock viktigt att våningsantal och byggnadshöjd samt utformning anpassas till den omgivande miljön. Höjdsättning och val av våningsantal ska ske så at skuggning av befintliga villaträdgårdar runtomkring undviks. Upplevelsevärden Utblickar Struktur Det obebyggda skogspartiet har idag vissa upplevelsevärden som strövområde eller för spontanlek. Som beskrivits ovan är området dock redan tänkt att eploateras, och enligt gällande plan ges inget utrymme för att bibehålla dessa värden. Planområdet innehåller inga direkta utblickar då det ligger i en sänka. Det orörda skogspartiet kan upplevas som värdefullt av boende i området. Planområdet är idag obebyggt men omfattas av detaljplan D 146. Enligt gällande plan kan sammanlagt 12 stycken parhus i två våningar med högsta byggnadshöjd på 6,5 meter uppföras inom aktuellt område. Omkringliggande bebyggelse består av enbostadshus. På andra sidan Vardövägen ligger Måsöskolan som är en tvåvåningsbyggnad. Ett kvarter bort, längs Barents väg ligger ett antal flerbostadshus i 4 våningar samt lite tätare radhusbebyggelse. Planläggningen tillför inga nya upplevelsevärden utom för de som ska bo i byggnaden. Dock bedöms den nya planen inte skilja sig från gällande plan då all mark kvarstår som kvartersmark. Den nya planen byggs i ett orört skogsparti, dock är det redan planlagt för bostäder så utblickar påverkas inte. För att bevara karaktären i området bör några träd sparas. Den nya eploateringen kommer till viss mån avvika från befintlig villastruktur. Dock kan den nya byggnaden skapa en övergång mellan flerbostadshusen längs Barents väg och Måsöskolan. En större variation av boendetypologier skapas i och med den nya planläggningen, och markanvändningen blir effektivare i jämförelse med gällande plan. ta bort KULTURMILJÖ Byggnader Fornlämningar Inga identifierade kulturmiljövärden finns i anslutning till planområdet. Inga kända fornlämningar finns inom området. Ingen påverkan. Kulturlandskap Inget kulturlandskap Ingen påverkan. SOCIALA VÄRDEN Om fornlämningar skulle hittas vid genomförandet hanteras de inom ramen för bygglov. Mötesplats & Rörelsestråk Då planområdet idag är obebyggt har det vissa värden för närboende i egenskap av ostört skogsområde. Det finns gott om upptrampade stigar inom planområdet. Inga nya mötesplatser tillförs genom planläggningen, dock sker en viss förbättring av gatumiljön för gångtrafikanter.

Trygghet Rekreativ miljö Platsen utgörs idag av ett obebyggt skogsparti samt en bussvändslinga. Skogsområdet ser ut att användas flitigt för närrekreation, så som promenader, hundrastning och lek. Det finns spår av kojor och många upptrampade stigar. Förutsättningar för bärplockning finns. Ny bebyggelse har potential att förbättra gatumiljön om nya gångbanor anläggs. Detta ska utredas vidare. Skogspartier upplevs av vissa som mörka och otrygga medan andra kan uppfattar dem som lugna och ostörda miljöer. Ökad eller minskad trygghet är därför svår att mäta i detta fall. När platsen blir befolkad av nya boende finns potential till en ökad upplevd trygghet i gatumiljön. Tryggheten i trafikmiljön förbättras av den nya bebyggelsen, med förbättrade gångvägar etc. Skogspartiet kommer försvinna i och med planläggningen, men då området idag är planlagt för bostäder är det egentligen redan otillgängliggjort för rekreation. LÄGE Tillgänglighet Förtätning/Utglesning KUMULATIVA EFFEKTER Andra pågående projekt (X) - situation med planåtgärd X - situation utan planåtgärd 400 meter från planområdet avgår buss 835 med halvtimmestrafik mot Handen och port 73. 800 meter bort pågår utbyggnaden av Vega pendeltågsstation som kommer trafikeras med kvartstrafik. Närmaste service kommer i framtiden att finnas i Vega i anslutning till pendeltågsstationen. Port 73 och Haninge centrum blir närmaste handelsplatser och kan nås med hjälp av kollektivtrafikförbindelser. Måsöskolan (F- 6) ligger i anslutning till planområdet. Ja med bostäder Vegaplanerna Den nya eploateringen förväntas generera en del ny biltrafik även om kollektivtrafikförbindelserna till service bedöms bli relativt goda. Då det rör sig om ett seniorboende förväntas de boende ha mindre möjlighet att gå eller cykla för att ta sig till service. Eftersom turtätheten på busstrafiken i dagsläget är låg förväntas den inte helt ersätta bilresor. Förslaget innebär en förtätning av befintlig kvartersstruktur. Förtätningen sker med en högre eploateringsgrad än den närmaste omgivningen. Viktigt bevaka påverkan på recipienten.ytterligare förtätning i anslutning till Vega kan ge bättre förutsättningar för ökad turtäthet i busstrafiken.