VÅRDKOSTNADER 2017 för NordDRG en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen för somatisk vård
Sida - 2 - av 36 NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) NPK är en nätverkslösning med tre medarbetare från Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt fyra anställda på SoS. Vid Socialstyrelsen är NPK en del av enheten Klassifikationer och terminologi inom avdelningen Statistik och utvärdering. NPK har en referensgrupp med representanter för sjukvårdsregionerna och andra organisationer Socialstyrelsens hemsida nås på adressen; http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/norddrg SKLs hemsida med anknytning till KPP http://www.skl.se/vi_arbetar_med/statistik/sjukvard/kpp
Sida - 3 - av 36 Förord Föreliggande rapport redovisar kostnadsresultat från ett antal sjukhus med individbaserade informationssystem för patientrelaterad kostnadsredovisning, så kallade KPP-system (Kostnad Per Patient). KPP-system innefattar de metoder och system som behövs för att redovisa de aktiviteter och åtgärder som utförs i vården och kostnaderna för dessa för varje enskild vårdkontakt och patient. Rapporten visar bland annat genomsnittskostnader, mediankostnader, ytterfallsberäkningar och mått för NordDRG:s förklaringsvärde. Rapportens huvudsakliga ambition är att belysa de mer tekniska frågorna kring kostnadsberäkningar för NordDRG och vänder sig därmed till läsare som har intresse för dessa frågor. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har ett gemensamt nätverk för KPP och DRG-frågor i Sverige NPK (Nätverket för PatientKlassificering ). Rapporten är framtagen inom ramen för samarbetet. Åke Karlsson vid SKL/NPK har bearbetat kostnadsdata för 2017 och sammanställt rapporten i samarbete med Lisbeth Serdén Socialstyrelsen/NPK. Stockholm i december 2018 Lars Söderdahl Enhetschef Enheten för Klassifikationer och terminologi Socialstyrelsen Peter Fitger Sektionschef Avdelningen för Ekonomi och styrning Sveriges Kommuner & Landsting
Sida - 4 - av 36 Innehåll Innehåll... - 4 - Bakgrund... - 6 - Material och metod... - 7 - KPP-databasens innehåll... - 7 - NordDRG-systemets förklaringsvärde i 2017 års databas... - 9 - Resultat... - 12 - Slutenvården 2017... - 12 - Kostnadslägen och spridning i slutenvård... - 13 - Resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvård 2017... - 17 - DRG med störst kostnadsdifferenser slutenvård 2017-2016... - 18 - Fördelning av vårdkostnader i slutenvård... - 19 - Sjukhusens casemix index i slutenvård... - 20 - Resultat för 2017 öppenvård... - 24 - Kostnadslägen och spridning i öppenvård... - 25 - De mest resurskrävande diagnosgrupperna i öppenvård... - 27 - Fördelning av vårdkostnader i öppenvård... - 28 - Sjukhusens casemix index i öppenvård... - 29 - Ytterfallsberäkningar... - 32 - Metod för trimning... - 32 - Bilaga... - 34 - Referenser... - 34 - Kontaktpersoner - kostnadsdata... - 35 -
Sida - 5 - av 36 Sammanfattning NordDRG systemets prestanda är högt, förklaringsvärdet (R 2 ) är över 60 procent för databasen i somatiska slutenvården och förklaringsvärdet (R 2 ) är över 50 procent för databasen i öppenvård. Förklaringsvärde är ett mått för att beskriva systemets kostnadshomogenitet KPP-databasen har under de senare åren ökat i omfattning. KPP-databasen 2017 omfattar 1 269 239 vårdtillfällen i somatisk slutenvård vilket motsvarar cirka 93 procent av all somatisk slutenvård i Patientregistret (PAR). KPP-databasen för öppenvård omfattar totalt 15,5 miljoner besök och innefattar alla yrkeskategorier. Läkarbesöken motsvarar cirka 70 procent av läkarbesöken i PAR. KPP-databasen är grupperad med NordDRG-SWE version 2017. Det ger förutsättningar för att jämföra patientsammansättningen (vårdtyngden), även kallad casemix, mellan sjukhus, landsting etc. Vid jämförelse med tidigare år ökar det genomsnittliga värdet för casemix i sjukvården. Resultat från KPP-databasen för somatisk slutenvård 2017: genomsnittskostnaden i databasen är 61 577 kronor mediankostnaden är 37 402 kronor genomsnitt innerfallskostnaden är 51 923 kronor d v s exkl. vårdkontakter med mycket hög kostnad inom respektive DRG-grupp genomsnitt ytterfallskostnaden är 246 829 kronor d v s extremt dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp vårdtyngden uttryckt som casemix har ökat något under tidsperioden 2015 2017 Resultat från KPP-databasen för öppenvård 2017: genomsnittskostnaden i databasen är 3 457 kronor mediankostnaden är 2 412 kronor genomsnitt innerfallskostnaden är 3 119 kronor d v s exkl. dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp genomsnitt ytterfallskostnaden är 14 488 kronor d v s extremt dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp. vårdtyngden enligt casemix är oförändrad under perioden 2015 2017 Kostnadsökningen i databaserna högre än den generella kostnadsökningen enligt LPIK.
Sida - 6 - av 36 Bakgrund Socialstyrelsen och SKL samarbetar kring sekundär patientklassificering i ett nätverk, benämnt Nätverket för Patientklassificering, NPK. Samarbetet är reglerat i en överenskommelse där Socialstyrelsen ansvarar för förvaltning och utveckling av den svenska versionen av NordDRG och SKL ansvarar för KPP-databasen. Mellan åren 1993 och 1999 samlade Spri in kostnadsdata från sjukhus som individuellt kostnadsberäknar och diagnosgrupperar sina vårdtillfällen. På grund av nedläggningen av Spri år 2000 togs kostnadsdatabasen över av dåvarande Landstingsförbundet. Sedan 1997 har vårdtillfällena i den nationella kostnadsdatabasen retroaktivt diagnosgrupperats i NordDRG. Från början samlades enbart uppgifter avseende den somatiska slutenvården in men från och med 2006 har även den somatiska öppenvården samlats in. SKL utökar och förbättrar KPP-databasen successivt i samverkan med sjukhusen och genom samråd inom NPK. För att förbättra möjligheten till jämförelser mellan sjukhusen rapportera alla sjukhus klinikvårdtillfällen. För användningsområdet nationella viktlistor har en databas med sjukhusvårdtillfällen skapats.
Sida - 7 - av 36 Material och metod KPP-databasens innehåll Materialet i KPP-databasen är sammanställt av uppgifter från 69 sjukhus. Slutenvårdsdatabasen innehåller 1 269 239 vårdtillfällen vilket utgör 93 procent av den totala somatiska slutenvården 2017. Öppenvården innehåller 15 500 100 vårdkontakter och motsvara 70 % av alla vårdkontakter utförda av läkare i somatisk öppenvård. Tabell 1 Sjukhusens kostnadsdatabaser 2017. Antal vårdkontakter Totalt S:t Görans sjukhus Södersjukhuset Ersta sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Danderyds sjukhus Södertälje sjukhus Norrtälje sjukhus BB Stockholm Bromma geritriken Dalen Geriatriken Handen Geriatriken Nacka Geriatriken Ryggkliniken i Strängnäs Stockholm Spine Center Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Mälarsjukhuset Nyköpings sjukhus Kullbergska sjukhuset Sörmland Habilitering Universitetssjukhuset i Linköping Finspångs lasarett Vrinnevisjukhuset Motala lasarett Ryhov länssjukhus Höglandssjukhuset Värnamo sjukhus Västerviks sjukhus Länssjukhuset Kalmar Oskarshamns sjukhus Blekingesjukhuset Skånevård Kryh Skånevård Sund Hälsostaden Skåne universitetssjukhus Hallands sjukhus Frölunda Specialist sjukhus Angereds närsjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus Slutenvård Öppenvård 1 269 239 15 500 100 33 688 196 662 54 484 512 141 3 142 61 869 90 063 1 429 458 44 678 401 826 13 676 128 891 7 798 77 806 4 259 4 274 4 197 6 196 4 161 4 198 3 067 2 861 1 584 887 3 241 1 189 7 865 44 863 501 579 4 332 68 285 19 772 280 401 10 372 147 356 4 114 79 054 18 630 34 428 440 282 605 7 209 21 310 263 880 3 962 92 073 25 078 411 028 13 127 172 030 9 457 146 749 11 146 136 393 24 158 285 600 4 046 28 906 22 785 298 165 39 451 494 521 37 675 506 624 4 824 58 078 84 179 1 208 282 40 125 457 724 429 65 703 49 173 91 991 1 084 917 11 236 78 824
Sida - 8 - av 36 Fortsättning Slutenvård Öppenvård NU-sjukvården 40 008 330 008 Södra Älvsborgs sjukhus 29 366 317 994 Alingsås lasarett 6 898 60 144 Skaraborgs sjukhus 35 502 339 937 Karlstads sjukhus 29 054 398 091 Kristinehamns sjukhus 399 17 742 Arvika sjukhus 4 548 44 880 Säffle sjukhus 411 12 745 Torsby sjukhus 5 065 45 287 Värmland övriga 48 275 Universitetssjukhuset i Örebro 31 061 393 784 Karlskoga lasarett 7 286 85 605 Lindesbergs lasarett 4 839 48 895 Västmanlands sjukhus 36 689 567 595 Dalarnas sjukhus 42 091 536 810 Gävle sjukhus 22 659 337 388 Hudiksvalls sjukhus 10 716 125 395 Sundsvalls sjukhus 22 071 266 222 Örnsköldsviks sjukhus 8 198 123 988 Sollefteå sjukhus 3 852 58 032 Östersunds sjukhus 17 844 201 003 Norrlands Universitetssjukhus 28 125 375 480 Skellefteå lasarett 10 133 123 752 Lycksele lasarett 5 083 41 450 Gällivare lasarett 4 678 51 687 Piteå Älvdals sjukhus 5 089 54 590 Kalix lasarett 2 771 23 850 Kiruna lasarett 1 413 16 993 Sunderbyns sjukhus 18 532 238 244 Databasen omfattar sjukhusens, med vissa undantag, samtliga vårdkontakter inom somatisk slutenvård 2017. Alla grundläggande uppgifter om vårdkontakterna är registrerade och beräknade av sjukhusen, exempelvis DRG-koden för sjukhusens egen gruppering, vårdtiden och vårdkostnaden. Liksom tidigare år har en omgruppering av vårdkontakterna i databasen gjorts. För 2017 har NordDRG:s version 2017 använts. För att kunna gruppera vårdkontakterna i NordDRG krävs ett antal uppgifter på individnivå för varje vårdkontakt, t ex information om diagnoser, åtgärder, ålder, kön, utskrivningssätt och vårddagar. Alla uppgifter om diagnoser och åtgärder matchas mot en databas med giltiga koder för diagnoser och åtgärder. Vid grupperingen i NordDRG ger grupperaren besked om vårdtillfällets NordDRG-kod och MDC-kod (kapitelkod), men också en statusuppgift RTC-kod (returkod) där 0 betyder att grupperingen är formellt riktig. Drygt 99,4 procent eller 1 261 727 av alla vårdtillfällen blev formellt korrekta när de grupperas i efterhand. De vårdtillfällen som inte grupperas korrekt beror främst på att huvuddiagnos saknas eller att det är en ovanlig kombination av åtgärd och huvuddiagnos. För öppenvården är det 99,0 procent, d v s 15 338 851 korrekt grupperade besök. Den främsta anledning till att grupperingen inte blir rätt är att det för 159 200 läkarbesök saknas diagnoskod. För läkarbesök krävs det en diagnos för att grupperas korrekt i NordDRG, det gäller däremot inte för andra yrkeskategorier.
Sida - 9 - av 36 Tabell 2 Returkoder efter databasgruppering 2017 Returkod 0 Korrekt gruppering 1 Huvuddiagnos saknas 4 För låg ålder för aktuell diagnos 5 För hög ålder för aktuell diagnos 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 9 Annat fel Totalt Kontakter Andel % Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård 1 261 727 15 338 851 99,41 98,96 4 896 159 200 0,39 1,03 251 222 0,02 0,00 11 1 325 0,00 0,01 2 281 233 0,18 0,00 2 20 0,00 0,00 71 249 0,01 0,00 1 269 239 15 500 100 100,00 100,00 Brister i primärkodningen av diagnoser och åtgärder, är troligtvis orsaken till större delen av vårdkontakterna inte grupperas korrekt. Från databasen exkluderas poster som har en orimligt låg kostnad. Vid SKL:s gruppering tas hänsyn till det dokument som Socialstyrelsen publicerar kring kända fel i grupperaren. Efter eventuella justeringar av primärkoderna görs en databasgruppering i NordDRG. Skillnader i diagnosgruppering mellan sjukhusens egen interaktiva gruppering och databasgrupperingen granskas därefter. Resultatet av undersökningen är en mycket liten skillnad mot sjukhusens ursprungliga gruppering och att underlaget därmed ger ett säkert grupperingsresultat. Samtliga regionsjukhus är sedan flera år med i databasen. 2017 har alla landsting/regioner, förutom Gotland och Kronoberg, lämnat in KPP-data för sina sjukhus. Kronoberg kommer att lämna in KPP-data i början av 2019. Det betyder att KPP databasen för den somatiska vården ger en mycket bra bild för den delen av landstingens sjukvård. NordDRG-systemets förklaringsvärde i 2017 års databas En av DRG-systemens styrkor är att grupperna i systemen både är medicinskt likartade och kostnadsmässigt homogena. DRG-system är därför konstruerade med statistisk regressions- och variansanalys som hjälpmedel. Metoderna ska undersöka om grupperna är kostnadshomogena. Dessa metoder används också för att löpande undersöka DRG-systemens prestanda i praktiken. Två mått på förklaringsvärdet redovisas, R 2 (förklarad varians) som bygger på kvadrerade avvikelser från diagnosgruppernas medelvärden och Reduktion av Absoluta Residualer, RAR, som baseras på absoluta avvikelser från diagnosgruppernas kostnads medelvärde. Tolkningen av de två måtten är densamma och består av grupperingssystemets förmåga att fördela vårdtillfällena på grupper så att skillnaden i kostnader blir så liten som möjligt. Förklaringsvärdet mätt med RAR är ett mer robust mått, vilket kan ha betydelse för resultat på små delpopulationer som mindre sjukhus. Är förklaringsvärdet noll procent är medelvärdet för vårdtillfällena i varje diagnosgrupp lika och därmed lika med medelvärdet för hela materialet, då har gruppindelningen inte gjort någon nytta. Däremot är i teorin DRG-systemet perfekt om förklaringsvärdet (R 2 och RAR) är 100 procent. Varje DRG innehåller då vårdtillfällen vilka alla har samma vårdkostnad trots att de är individuellt beräknade. I praktiken brukar man säga att förklaringsvärden kring 50 procent och över är bra. Förklaringsvärdet i KPP databasen får anses vara bra. Det som förklarar skillnader i vårdkostnader inom en DRG och därmed skillnader i förklaringsvärde är därmed främst skillnader i produktivitet eller effektivitet mellan sjukhus. Matematiska formler för R 2 och RAR redovisas sist i avsnittet.
Sida - 10 - av 36 Dock finns ett antal felkällor som kan förekomma då kostnadsdata är av låg kvalitet eller DRG-systemet inte är fullt utvecklat för ett område: Olikheter mellan patienter kan inte urskiljas i tillräcklig utsträckning Brister eller felaktigheter i rapportering av grunddata (grupperingsvariabler) till databasen kan leda till felaktig gruppering Nedanstående sammanställning återger R 2 och RAR för innerfallen i 2017 års databas jämfört med åren 2008-2017. Tabell 3 Jämförelse av förklaringsvärde enligt R 2 och RAR mellan 2017 och 2008 års NordDRGdatabas totalt Förklarad varians R 2 Residualer (RAR) År Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård 2008 62 43 37 23 2009 62 49 36 28 2010 62 49 38 28 2011 63 51 37 31 2012 61 51 36 30 2013 63 50 38 31 2014 62 49 37 29 2015 62 52 36 31 2016 61 54 35 30 2017 60 54 34 29 För 2017 års slutenvårdsdata ligger förklaringsvärdet R 2 för innerfallen (vårdtillfällen som inte är ytterfall) på 60 procent, för RAR (reduktion i absoluta residualer) var förklaringsvärdet 34 procent. Motsvarande förklaringsvärde R 2 för öppenvård var 54 procent och RAR 29 procent. Förklaringsvärdena har legat relativt konstanta för den slutna vården men ökade markant för den öppna vården sedan år 2009. Förbättringen av förklaringsvärdet beror på att 2009 höjdes öppenvårdens minikostnadsgränser. Tolkningen av de två måtten är densamma, dvs grupperingssystemets förmåga att fördela vårdkontakter på grupper så att skillnaden i kostnader blir så liten som möjligt. Vid en jämförelse av förklaringsvärdet mellan sluten- och öppenvård bör beaktas att slutenvården trimmas med 5 % och öppenvården med 3 %. Ökning av andelen som trimmas bort ökar förklaringsvärdet samtidigt minskar också den trimmade kostnadsmassan. I slutenvård försvinner 20 % och för öppenvården 15 % av kostnadsmassan vid trimningen. Sammantaget visar tabellen att NordDRGs prestanda ligger kvar på samma nivå under senare år.
Sida - 11 - av 36 Beräkning av förklaringsvärden R2-värden redovisade i det föregående beräknades som en enfaktors ANOVA med DRGvariabeln som faktor, vårdkostnad som beroende variabeln med följande formel: I de matematiska formlerna för R 2 och RAR enligt ovan är medelvärdet för databasens alla innerfall och mi är medelvärdet för databasens alla innerfall i diagnosgrupp i. Antal diagnosgrupper anges med värdet k och antal observationer i diagnosgrupp i anges med ni och antalet observationer summerat för alla diagnosgrupperna anges med n. DRG-systemets förmåga att minska residualerna genom gruppindelning kan också bestämmas med RAR. Här summeras den absoluta summan för skillnaderna mellan observerade värden och medelvärden i stället för kvadrerade värden.
Sida - 12 - av 36 Resultat Slutenvården 2017 Vid sammanställning av den årliga KPP-databasen för slutenvård ställs ett antal krav på de vårdtillfällen som ska ingå, bland annat krävs att kostnaden för vårdtillfället är minst 2 500 kronor per vårddag eller 4 000 kronor totalt. Minikostnadskravet syftar till att sortera bort vårdkontakter med orimligt låga och på det sättet stärka kvalitén i KPP-databasen, DRGvikter och värdet av analyser med KPP-data. I nedanstående tabell visas olika nyckeltal. Uppdelning i olika vårdområden är baserad på DRG-systemet. Tabell 4 sammanfattande nyckeltal för slutenvård 2017 Totalt Medicin Kirurgi Felgrupperat Alla Antal 1 269 239 950 367 313 493 5 379 Miljoner kr 78 155 48 530 29 358 268 Kostnad genomsnitt 61 577 51 064 93 647 49 847 Kostnad median 37 402 30 588 63 538 24 254 Andel ytterfall 5,0% 5,2% 4,2% 8,3% Ålder genomsnitt 58,0 58,2 57,4 49,8 Ålder median 66,0 67,0 63,0 60,0 Innerfall Antal 1 206 373 900 980 300 458 4 935 Miljoner kr 62 638 37 709 24 783 146 Kostnad genom 51 923 41 854 82 485 29 573 Kostnad media 35 506 29 114 61 570 22 316 Vikt genomsnitt 1,00 0,81 1,59 0,57 Vikt median 0,79 0,67 1,27 0,55 För 2017 blir genomsnittskostnaderna för samtliga vårdtillfällen 61 577 kronor, för innerfallen 51 923 kronor och för ytterfallen 246 829 kronor. Ytterfallen omfattar i absoluta tal 62 866 vårdtillfällen (5,0 procent). Det dyraste vårdtillfället kostade 21 335 tkr och var en patient som vårdades nästan i 522 dygn för DRG W01A Trakeostomi ej ÖNH-sjd M. Ytterfall bestäms enbart utifrån kostnader. Vårdtillfällen med extremt höga kostnadsvärden i respektive grupp är ytterfall. Dessa tas bort vid beräkning av DRG-vikterna, för att inte enstaka vårdtillfällen ska få för stor inverkan på vikterna. I databasen för 2017 trimmas fem procent av vårdtillfällena bort vilka motsvarar cirka 20 procent av den totala kostnaden, se avsnitt för ytterfallsberäkning. Trimningsmetoden var effektiv, den gjorde stor skillnad i medelvärdena för ytterfallen och innerfallen. Ytterfallens kostnadsmedelvärden var fem gånger högre än innerfallens. Diagnosgruppernas vikter är relativa d v s de utgår från genomsnittskostnaden i databasen för det år som beräknas. De tas fram genom att beräkna genomsnittskostnad för alla vårdtillfällen som är innerfall i respektive diagnosgrupp och sedan dividera alla gruppers
Sida - 13 - av 36 genomsnittskostnad med innerfallens genomsnittskostnad i hela databasen vilket år 2017 var 51 923 kronor. Vikten 1,00 motsvarar 51 920 kronor 2017. Kostnadslägen och spridning i slutenvård Kostnadsökningen 2017 är cirka 7,9 procent, hur kostnadsökningen fördelar sig på innerfall respektive ytterfall redovisas nedan, se Tabell 5. Enligt LPIK har landstingens kostnader höjts med 2,8 procent mellan 2016 och 2017. Kostnadsförändringen i databasen 2017 är med andra ord högre än den generella kostnadsökningen i landstingen i löpande priser. Tabell 5 Kostnadsökning i databasen totalt 2015 2017 Genomsnitt Förändring i procent 2017 2016 2015 2017-2016 2016-2015 Alla fall 61 577 57 062 55 330 7,9 14,4 Innerfall 51 923 48 082 46 419 8,0 15,4 Ytterfall 246 829 228 545 225 767 8,0 10,6 För 2016 var genomsnittskostnaden i databasen 57 062 kronor och för innerfallen 48 082 kronor. Detta innebär en generell kostnadsökning i databasen med 7,9 procent. Den totala kostnadsförändringen för landstingen mellan åren 2016 och 2017 var en ökning med 2,8 procent enligt LPIK (Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting). Genomsnittskostnaderna per vårdtillfälle i KPP-databasen ökar således betydligt mer än vad som framräknats i LPIK.
Sida - 14 - av 36 Tabell 6 Sjukhusens förändring av casemix 2016 slutenvård Totalt S:t Görans sjukhus Södersjukhuset Ersta sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Danderyds sjukhus Södertälje sjukhus Norrtälje sjukhus BB Stockholm Bromma geritriken Dalen Geriatriken Handen Geriatriken Nacka Geriatriken Ryggkliniken i Strängnäs Stockholm Spine Center Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Mälarsjukhuset Nyköpings sjukhus Kullbergska sjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Finspångs lasarett Vrinnevisjukhuset Motala lasarett Ryhov länssjukhus Höglandssjukhuset Värnamo sjukhus Växjö lasarett Ljungby lasarett Västerviks sjukhus Länssjukhuset Kalmar Oskarshamns sjukhus Blekingesjukhuset Skånevård Kryh Skånevård Sund Hälsostaden Skåne universitetssjukhus Hallands sjukhus Frölunda Specialist sjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Alingsås lasarett Skaraborgs sjukhus Karlstads sjukhus Kristinehamns sjukhus Arvika sjukhus Säffle sjukhus Torsby sjukhus Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Västmanlands sjukhus Casemix Förändring i procent 2017 2016 2015 2017-2016 2016-2015 2017-2015 1,000 1,000 1,000 0,5-0,4 0,1 0,960 0,950 0,960 1,5-1,3 0,2 0,920 0,910 0,860 1,3 6,1 7,5 1,110 1,120 1,170-1,1-4,0-5,1 1,230 1,240 1,210-0,7 2,7 2,0 0,860 0,860 0,870 0,6-1,3-0,7 0,830 0,840 0,830-1,6 2,2 0,5 0,900 0,910 0,910-1,4 0,5-0,9 0,680 0,690 0,680-0,6 0,3-0,3 1,140 1,130 1,130 0,7 0,4 1,0 1,190 1,220 1,220-2,7 0,6-2,1 1,180 1,210 1,230-3,1-1,4-4,5 1,130 1,180 1,180-4,3 0,1-4,3 1,490 1,600 1,500-6,8 6,4-0,8 1,410 1,300 1,290 1,240 0,8 3,9 4,8 0,950 0,950 0,950-0,9 0,4-0,5 0,920 0,950-3,8 0,880 0,910-3,6 0,840 0,820 2,2 1,320 1,270 1,270 3,4-0,1 3,3 0,930 0,970 0,990-4,4-2,0-6,3 0,900 0,890 0,890 1,4 0,7 2,1 0,910 0,890 0,860 1,8 4,0 5,8 0,930 0,900 1,200 2,9-25,0-22,8 0,850 0,940 1,270-9,2-26,0-32,8 0,840 0,900 1,180-6,3-24,3-29,1 0,860 0,900 0,880 0,880 0,890-0,4-0,9-1,3 0,910 0,910 0,900 0,4 0,9 1,4 0,840 0,820 0,820 2,4 0,3 2,7 0,980 0,990 0,950-0,9 3,7 2,8 0,900 0,900-0,1 0,880 0,870 1,1 0,780 0,770 1,2 1,170 1,150 1,140 1,5 1,4 2,9 0,920 0,910 0,900 1,6 0,9 2,5 0,870 0,870 0,2 1,160 1,150 1,100 1,2 4,7 5,9 0,900 0,920 0,870-2,2 5,5 3,2 0,930 0,910 0,920 1,3-1,2 0,1 0,890 0,880 0,890 0,7-1,1-0,4 0,920 0,920 0,870-0,5 6,3 5,7 0,870 0,870 0,860 0,8 0,3 1,1 0,900 0,900 0,900 0,2 0,4 0,6 0,810 0,860 0,850 0,830 1,5 1,7 3,3 0,880 0,870 0,870 0,890 0,5-2,6-2,1 1,030 1,010 0,990 2,2 1,3 3,6 0,800 0,810-1,6 1,010 0,940 7,9 0,920 0,900 0,890 1,2 1,4 2,6
Sida - 15 - av 36 Casemix Förändring i procent Fortsättning 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Dalarnas sjukhus 0,860 0,870 0,860-1,3 1,7 0,4 Gävleborg 0,910 0,910 0,910-0,1 0,3 0,2 Sundsvalls sjukhus 0,880 0,880 0,870 0,4 1,1 1,5 Örnsköldsviks sjukhus 0,910 0,920 0,900-0,9 2,2 1,3 Sollefteå sjukhus 0,850 0,810 0,820 5,9-1,2 4,6 Östersunds sjukhus 0,910 0,910 0,900 0,1 0,8 0,9 Norrlands Universitetssjukhus 1,250 1,230 1,230 1,4 0,5 1,8 Skellefteå lasarett 0,840 0,830 0,800 1,7 3,7 5,4 Lycksele lasarett 0,870 0,890 0,850-2,3 5,5 3,0 Gällivare lasarett 0,820 0,820 0,890-0,6-7,7-8,2 Piteå Älvdals sjukhus 0,990 0,950 0,920 4,1 4,1 8,4 Kalix lasarett 0,870 0,780 0,790 11,5-1,9 9,5 Kiruna lasarett 0,770 0,820 0,810-6,8 1,3-5,6 Sunderbyns sjukhus 0,940 0,920 0,900 2,5 1,5 4,0 Tabell 6 visar utvecklingen av sjukhusens casemix, som kan översättas till sjukhusens patientsammansättning eller fallblandning. NordDRG kan visa hur svårt sjuka eller resurskrävande patienterna vid ett sjukhus är i förhållande till andra sjukhus. Vid användning av gemensam viktskala går det därmed att jämföra sjukhusens casemixindex (antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdtillfällen), vilket ger ett mått på den genomsnittliga patientens DRG-vikt vid ett visst sjukhus. Ett genomsnittligt vårdtillfälle i hela databasen ger vikten 1, högre vikt visar på mer resurskrävande patienter än genomsnittet, lägre på mindre resurskrävande patienter. De nationella KPP-vikterna för 2017 års NordDRGgrupperare har använts. Generellt har regionsjukhusen en högre casemix än genomsnittet. Totalt har casemix ökat något under treårsperioden i KPP-databasen. Kostnadsökningen i databasen uttryckt i vägd produktion eller DRG-poäng, d v s då hänsyn tagits till sjukhusens förändrade fallblandning visas i Tabell 7. Kostnadsförändringen anges här i nominella belopp. Tabell 7 Kostnadsförändringen i databasen 2015-2017 vägd produktion med 2017 års viktlista Vikt Totalkostnad miljoner kr Kr/poäng Genomsnitt Förändring i procent 2017 2016 2015 2017-2016 2016-2015 2017-2015 1 270 089 1 280 898 1 143 771-0,8 12,0 11,0 78 155 73 431 63 306 6,4 16,0 23,5 61 535 57 328 55 349 7,3 3,6 11,2 I Tabell 8 redovisas kostnadsökningen per DRG-poäng justerat för pris- och löneökningar (LPIK), d v s i fasta priser. Ökningen för DRG-poäng och totala kostnader över perioden beror främst på att fler sjukhus kommit med i databasen. Tabell 8 Kostnadsförändringen i databasen 2015-2017 vägd produktion med 2016 års viktlista i fasta priser 2017 års nivå Genomsnitt Förändring i procent 2017 2016 2015 2017-2016 2016-2015 2017-2015 Vikt 1 270 089 1 280 898 1 143 771-0,8 12,0 11,0 Totalkostnad miljoner kr 78 155 75 487 66 381 3,5 13,7 17,7 Kr/poäng 61 535 58 933 58 037 4,4 1,5 6,0
Sida - 16 - av 36 Mätt i fasta priser är kostnaden per DRG-poäng 4,4 procentenheter högre 2017 än 2016 i fasta priser. Fördelning av vårdtillfällen på de olika komplikationsnivåerna i KPP-databasen 2017 framgår nedan. Tabell 9 Komplikationsnivåerna i NordDRG 2017 Ingen uppdelning Utan komplikation Komplicerat Mycket komplicerat Totalt Summa Andel i % Summa Andel i % Summa Andel i % Summa Andel i % Summa Andel i % Alla fall Innerfall Ytterfall Miljoner kr VTF Miljoner kr VTF Miljoner kr VTF 15 332 192 763 12 210 183 135 3 122 9 628 20 15 19 15 20 15 26 128 558 383 21 782 532 508 4 346 25 875 33 44 35 44 28 41 26 366 433 717 21 133 411 446 5 233 22 271 34 34 34 34 34 35 10 330 84 376 7 514 79 284 2 816 5 092 13 7 12 7 18 8 78 155 1 269 239 62 638 1 206 373 15 517 62 866 100 100 100 100 100 100 Av samtliga vårdtillfällen är 59 procent inte komplicerade och endast 7 procent är mycket komplicerade. Fördelningen av komplikationsnivåerna på inner-/ytterfall och samtliga fall är likartad. Nedan visas genomsnittskostnader för inner-/ytterfall och komplikationsnivåerna. Tabell 10 Kostnader och genomsnittskostnader för komplikationsnivåer samt inner- och ytterfall i NordDRG 2017 Alla Ingen uppdelning Utan komplikation Komplicerat Mycket komplicerat Alla fall Innerfall Ytterfall Snitt kr VTF Snitt kr VTF Snitt kr VTF 61 577 1 269 239 51 923 1 206 373 246 829 62 866 79 540 192 763 66 673 183 135 324 283 9 628 46 792 558 383 40 904 532 508 167 953 25 875 60 790 433 717 51 362 411 446 234 966 22 271 122 426 84 376 94 768 79 284 553 069 5 092 Som framgår av tabellen så följer genomsnittskostnader komplikationsnivåerna. DRG utan uppdelning på olika komplikationsnivåer har högre kostnader än DRG som inte har komplikation. I den gruppen återfinns DRG som avser avancerad vård som t.ex. transplantationer, dessa har i regel ingen uppdelning i komplikationsnivåer. Komplikationsnivåerna påverkas av de bidiagnoser som patienten har och som har konstaterats påverka vården.
Sida - 17 - av 36 Resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvård 2017 Vilka DRG är mest resurskrävande? För att belysa detta har summa kostnader för diagnosgrupperna sorterats i avtagande storleksordning. I sammanställningen finns de 20 DRG med som var de mest resurskrävande 2017. Tabell 11 Kostnadsdata för de 20 mest resurskrävande diagnosgrupperna 2017 DRG oavsett komplikationsnivå P05 Vaginal förlossning D47 Lunginflammation A46 Spec kärlsjd hjärna exkl TIA F05 Större tarmoperation H02 Prim ledprot höft F47 Buksmärta/gastroenterit >17 E47 Hjärtsvikt & chock W01 Trakeostomi ej ÖNH-sjd M40 Njur- & urinvägsinf P01 Kejsarsnitt H18 Annan op höft/lår ej prot >17 E65 Arytmi & överlednstörn E18 PCI vid infarkt G12 Laparoskopisk kolecystektomi H36 Op fotled underben öarm >17 S10 Sepsis >17 A56 Kramper & huvudvärk H04 Prim ledprot knä/fo E04 Op hjärtklaff, M eller flera M31 Njursvikt Alla Kostnader Andelar i % VTF TKR Snitt Kostnader VTF 93 816 2 968 862 31 646 3,80 7,40 40 037 2 054 696 51 320 2,62 3,16 26 194 2 044 160 78 039 2,62 2,06 9 754 1 665 286 170 729 2,14 0,76 17 661 1 536 452 86 997 1,96 1,40 43 188 1 474 686 34 146 1,88 3,40 27 652 1 437 341 51 980 1,84 2,18 1 320 1 390 504 1 053 412 1,78 0,10 30 073 1 362 439 45 304 1,74 2,36 18 802 1 217 741 64 767 1,56 1,48 11 342 996 457 87 855 1,28 0,90 31 448 875 413 27 837 1,12 2,48 11 598 861 084 74 244 1,10 0,92 11 675 860 358 73 692 1,10 0,92 8 987 777 244 86 485 1,00 0,70 9 129 772 554 84 626 0,98 0,72 20 736 753 197 36 323 0,96 1,64 10 330 713 926 69 112 0,92 0,82 2 539 703 445 277 056 0,90 0,20 8 746 636 795 72 810 0,82 0,68 1 269 239 78 155 442 61 577 100,00 100,00 De 20 mest resurskrävande grupperna står för 34 procent av den totala kostnaden inom slutenvården. Spridningen är stor mellan genomsnittskostnader per DRG i tabellen. Det beror på att några DRG har stora volymer i stället för höga genomsnittliga kostnader, till exempel Vaginal förlossning och Buksmärta/gastroenterit >17. I andra fall är kostnaden hög och volymen låg, för t ex Trakestomi, ej öron, näsa, hals.
Sida - 18 - av 36 DRG med störst kostnadsdifferenser slutenvård 2017-2016 I 2017 års databas finns för några enstaka DRG stora kostnadsdifferenser i förhållande till 2016. I en jämförelse mellan 2017 och 2016 av DRG med 100 fall eller fler, visar det sig att tolv diagnosgrupper har kostnadsskillnader som är större än 27 procent (se tabell 12). De tolv diagnosgrupperna omfattar 4 793 vårdtillfällen, vilket är 0,4 % av alla vårdtillfällen. Tabell 12 DRG med störst skillnader i kostnader 2017-2016 DRG oavsett komplikationsnivå Antal VTF Genomsnittskostnad (kr) 2017 2016 2017 2016 Differens C49 Andra sjd öra näs mun hals <1 486 545 61 658 32 350 91% K30 Benigna bröstsjukdoma 138 115 40 070 27 707 45% S05 HIV m allvarlig relaterad sj 179 156 162 014 115 941 40% T40 Mental retardatio 107 134 47 996 78 906 39% P06 Vaginal förlossn m steril/eva 124 137 85 943 62 862 37% C33 Epiglotti 151 148 108 945 79 857 36% C40 Nästrauma & näsdeformitet 366 397 32 097 24 203 33% R26 Lymfom/leukemi med stor op 443 418 155 429 118 003 32% E48 Hjärtstillestånd oförklarat 609 552 95 816 74 292 29% Z50 Tyngre sällsynt el fel komb 530 594 192 656 149 627 29% L55 Medfödd metabol sjukdo 599 681 58 607 45 694 28% A09 Intrakraniell shuntkirurgi 1 061 1 164 173 536 136 680 27% DRG med de största differenserna i genomsnittsvärde bör årligen gås igenom för att bedöma om de beräknade kostnadslägena är trovärdiga. För de grupper där antalet vårdtillfällen skiljer sig mycket åt mellan åren är detta sannolikt förklaringen till kostnadsskillnaden. Tabellen visar att en betydande andel av de som varierat i kostnadsnivå har relativt få vårdtillfällen. Andra orsaker till skillnad i kostnadsnivå kan vara förändringar i grupperingslogiken. Att kostnadsdatabasen håller en god kvalitet är en mycket viktig förutsättning för NordDRGs förvaltning och utveckling. En avgörande faktor är att de ingående sjukhusen använder sig av samma principer för att fördela och beräkna kostnader. SKL har i samarbete med landsting och regioner utarbetat Nationella KPP principer version 3. Sjukhusens följsamhet till de principerna är av avgörande betydelse för det nationella DRG-arbetet och för att kunna jämföra olika sjukhus utifrån KPP och DRG.
Sida - 19 - av 36 Fördelning av vårdkostnader i slutenvård Nedanstående figur visar en fördelning av samtliga vårdkostnader oavsett DRG tillhörighet. Figuren är skuren så att alla vårdtillfällen med kostnader större än 250 tkr är satta till 250 tkr. Detta förklarar den högre höjden på linjen längst ut till höger. Kostnadsfördelningen utan uppdelningen på DRG tillhörighet blir kraftigt högersned. Från vänster till höger är de vertikala linjerna median-, innerfallens genomsnittskostnad, alla fallens genomsnittskostnad och sist ytterfallens genomsnittskostnader. Figur 1 Frekvensfördelning av vårdkostnader i 2017 års kostnadsdatabas för alla fallen innerfallen och ytterfallen 15 Innerfall snitt Totalt snitt Ytterfall snitt 10 % 5 0 Median 0 50000 100000 150000 200000 250000 Vårdkostnad Percentilberäkningar över vårdkostnaderna i databasen redovisas i Tabell 13. Percentilerna är beräknade efter sortering av databasens samtliga vårdtillfällen i stigande kostnadsordning. Fördelningen av vårdkostnader 2017 visar att det stora flertalet vårdtillfällen finns i DRG med låga och sinsemellan ganska lika kostnadslägen.
Sida - 20 - av 36 Tabell 13 Percentilberäkningar för vårdkostnader 2015 2017 Percentil 0 Lägsta värde 1 5 10 25 Undre kvartil 50 Median 75 Övre kvartil 90 95 99 100 Högsta värde 2017 2016 2015 4 000 4 000 4 000 6 894 6 575 6 059 10 960 10 212 9 254 13 987 12 994 11 943 21 785 20 070 18 731 37 402 34 523 32 910 66 834 62 149 59 854 117 843 109 207 106 079 175 041 161 189 158 007 407 685 379 580 377 892 21 335 051 15 486 555 14 459 212 Sjukhusens casemix index i slutenvård Casemix index har för sjukhusen beräknats för fyra olika variabler: Casemix index 1 Kostnader innerfall 2 Ålders innerfall 3 Komplikationer innerfall 4 Ytterfall Casemix index för kostnader beräknas på kostnadsuppgifterna i databasen och de övriga indexen räknas på antalet patienter. I Tabell14 nedan presenteras indexen för sjukhusen 2017. Beräkningen av index grundar sig på de principer som finns beskrivna i Spri-rapport nr 474 1.
Sida - 21 - av 36 Tabell 14 Sjukhusens casemix-index 2017 slutenvård Sjukhus Antal totalt Antal ytterfall Andel ytterfall Kr/poäng Genomsnittsålder Index mycket komplicerade Index komplicerade Alla 1 269 239 62 866 100% 100% 100% 100% 100% S:t Görans sjukhus 33 688 539 32% 78% 106% 124% 128% Södersjukhuset 54 484 1 362 50% 96% 93% 78% 103% Karolinska universitetssjukhuset 90 063 8 523 191% 112% 94% 136% 97% Danderyds sjukhus 44 678 1 248 56% 93% 96% 85% 104% Södertälje sjukhus 13 676 432 64% 100% 98% 97% 98% Norrtälje sjukhus 7 798 183 47% 90% 112% 91% 121% BB Stockholm 4 259 75 36% 89% 52% 13% 80% Bromma geriatriken 4 274 23 11% 94% 132% 427% 129% Dalen geriatriken 6 196 6 2% 57% 134% 157% 167% Handen geriatrik 4 198 9 4% 53% 131% 174% 156% Akademiska sjukhuset 44 863 3 467 156% 116% 95% 120% 97% Lasarettet i Enköping 4 332 289 135% 115% 111% 93% 126% Mälarsjukhuset 19 772 1 295 132% 109% 97% 86% 100% Nyköpings sjukhus 10 372 579 113% 98% 102% 111% 113% Kullbergska sjukhuset 4 114 429 211% 108% 115% 107% 129% Universitetssjukhuset i Linköping 34 428 2 307 135% 111% 96% 124% 90% Vrinnevisjukhuset 21 310 627 59% 89% 97% 90% 106% Ryhov länssjukhus 25 078 1 104 89% 101% 99% 86% 101% Höglandssjukhuset 13 127 441 68% 93% 102% 98% 120% Värnamo sjukhus 9 457 376 80% 97% 100% 83% 111% Västerviks sjukhus 11 146 195 35% 86% 101% 98% 100% Länssjukhuset Kalmar 24 158 601 50% 86% 102% 86% 101% Oskarshamns sjukhus 4 046 146 73% 95% 114% 83% 128% Blekingesjukhuset 22 785 896 79% 110% 104% 85% 101% Skånevård Kryh 39 451 1 568 80% 100% 103% 100% 101% Skånevård Sund 37 675 2 083 112% 105% 101% 63% 83% Hälsostaden 4 824 304 127% 117% 119% 61% 133% Skåne universitetssjukhus 84 179 5 876 141% 121% 97% 109% 95% Hallands sjukhus 40 125 1 673 84% 95% 101% 130% 112% Sahlgrenska universitetssjukhuset 91 991 6 578 144% 104% 94% 93% 90% Kungälvs sjukhus 11 236 430 77% 96% 109% 109% 117% NU-sjukvården 40 008 1 376 69% 93% 100% 112% 109% Södra Älvsborgs sjukhus 29 366 1 123 77% 101% 100% 101% 78% Alingsås lasarett 6 898 232 68% 95% 113% 112% 121% Skaraborgs sjukhus 35 502 1 707 97% 95% 101% 79% 91% Karlstads sjukhus 29 054 1 237 86% 95% 100% 98% 109% Arvika sjukhus 4 548 185 82% 94% 114% 111% 123% Torsby sjukhus 5 065 149 59% 84% 112% 90% 124% Universitetssjukhuset i Örebro 31 061 1 395 91% 103% 100% 90% 91% Karlskoga lasarett 7 286 274 76% 104% 104% 50% 93% Lindesbergs lasarett 4 839 242 101% 106% 109% 83% 112% Västmanlands sjukhus 36 689 1 497 82% 101% 102% 126% 109% Dalarnas sjukhus 42 091 1 455 70% 101% 102% 76% 101% Gävle sjukhus 22 659 905 81% 106% 101% 96% 103% Hudiksvalls sjukhus 10 716 446 84% 100% 102% 81% 101% Sundsvalls sjukhus 22 071 812 74% 102% 100% 94% 90% Örnsköldsviks sjukhus 8 198 270 66% 104% 104% 128% 103%
Sida - 22 - av 36 Fortsättning Sjukhus Antal totalt Antal ytterfall Andel ytterfall Kr/poäng Genomsnittsålder Index mycket komplicerade Index komplicerade Östersunds sjukhus 17 844 807 91% 100% 99% 67% 80% Norrlands Universitetssjukhus 28 125 1 963 141% 112% 99% 109% 84% Skellefteå lasarett 10 133 452 90% 102% 102% 83% 94% Lycksele lasarett 5 083 235 93% 90% 102% 56% 78% Gällivare lasarett 4 678 349 151% 110% 100% 83% 79% Piteå Älvdals sjukhus 5 089 145 58% 93% 114% 119% 129% Sunderbyns sjukhus 18 532 1 075 117% 107% 99% 99% 93% Om sjukhusen ligger på ett index nära 1,00 så är det ett utfall som är förväntat givet den patientsammansättning som sjukhuset har. Med justering för fallblandning avses en jämförelse efter justering av patienternas resursbehov mot en referens. Genomsnittskostnaden för innerfallen i diagnosgrupperna i referenspopulationen får representera resursbehovet. Kostnadsindexet för ett sjukhus efter justering för fallblandning beräknades som sjukhusets faktiska kostnader för alla innerfallen dividerat med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet beräknas som en produktsumma över alla diagnosgrupperna. Produktsumman är en summering över alla diagnosgrupperna av sjukhusets antal innerfall i varje diagnosgrupp multiplicerad med genomsnittskostnaden för innerfallen i referenspopulationen. Med referenspopulation avses här hela databasen. Åldersindexet för ett sjukhus beräknas genom en summering av alla patienternas åldrar för innerfallen. Jämförelsetalet beräknades som en produktsumma över diagnosgrupperna av sjukhusets antal patienter i innerfallen i varje diagnosgrupp multiplicerat med genomsnittsåldern i varje diagnosgrupp i referenspopulationen. Den observerade ålderssumman för sjukhuset divideras med jämförelsetalet. Endast patienter äldre än 17 år ingår. Åldersindexet varierar för sjukhusen mellan 0,52 och 1,34. Sjukhuset med lägsta indexet för ålder är BB Stockholm som endast har förlossningar. Sjukhusen med högt åldersindex är geriatriska kliniker. Generellt gäller för högt åldersindex kan antyda att sjukhuset missgynnas något vid kostnadsjämförelser och prestationsersättning. Åldersindexet ger åldersskillnader efter justering av fallblandning och det är tänkt att DRGmetoden skall utjämna åldersskillnaderna. Komplikationsindexet bygger på en jämförelse för diagnosgrupper där det finns olika komplikationsnivåer. Dessa DRG kan vara indelade i tre olika nivåer, Utan komplikation (U), komplicerat(cc), och mycket komplicerat (MCC). Indexet byggs genom att för de olika diagnosgrupperna se hur stor andel som finns i CC respektive MCC och jämfört sjukhusens andel i respektive grupp mot hela databasen. Ytterfallsindexet för ett sjukhus har som observerat värde en summa för antalet ytterfall i varje diagnosgrupp. Jämförelsetalet är en produktsumma över diagnosgrupperna med sjukhusets vårdtillfällen per diagnosgrupp multiplicerat med andelen ytterfall i referenspopulationen. Casemix indexet för kostnader motsvarar begreppet indirekt standardisering och används också som metodinslag vid till exempel jämförelser vid epidemiologiska studier. Casemix indexet för kostnader används för benchmarking och som prestationsersättning och i båda fallen utgår man alltså från samma metod. Man bör notera att en ganska stor del av kostnaden som representeras av ytterfallen och därmed hamnar utanför beräkningarna. Ytterfallen måste därför i en ersättningsmodell hanteras i särskild ordning.
Sida - 23 - av 36 Generellt kan sägas att universitetssjukhusen har yngre patienter, högre andel ytterfall, högre kostnads- och komplikationsindex. Några undantag finns beträffande komplikationsindexet, det är anmärkningsvärt lågt för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Örebro och Norrlands Universitetssjukhus.
Sida - 24 - av 36 Resultat för 2017 öppenvård För att en vårdkontakt ska inkluderas i KPP-databasen för öppenvård krävs att kostnaden är minst 100 kronor för gruppbesök, 350 för ett enskilt besök och minst 1 000 kronor för vårdkontakter i alla DRG för dagvård och skopier. I nedanstående tabell visas olika nyckeltal. Uppdelning i olika vårdområden är baserad på DRG-systemet. Tabell 15 sammanfattande nyckeltal för öppenvård 2017 Alla Totalt Medicin Kirurgi Skopier Besök Felgrupperat Antal 15 500 100 1 216 781 497 594 306 768 13 238 123 240 834 Miljoner kr 53 576 6 244 5 537 1 822 39 178 796 Kostnad genomsnitt 3 457 5 131 11 127 5 939 2 959 3 306 Kostnad median 2 412 3 371 5 959 4 635 2 270 2 125 Andel ytterfall 0 0 0 0 0 0 Ålder genomsnitt 50 61 55 58 49 41 Ålder median 54 66 60 62 53 40 Inner fall Antal 15 039 824 1 179 343 487 038 297 768 12 844 920 230 755 Miljoner kr 46 908 5 167 5 262 1 650 34 215 614 Kostnad genomsnitt 3 119 4 381 10 805 5 540 2 664 2 660 Kostnad median 2 366 3 261 5 697 4 511 2 209 2 040 Vikt genomsnitt 0 0 0 0 0 0 Vikt median 0 0 0 0 0 0 För 2017 blir genomsnittskostnaderna för samtliga besök 3 457 kronor, för innerfallen 3 119 kronor och för ytterfallen 14 488 kronor. Ytterfallen omfattar i absoluta tal 460 276 vårdkontakter (3,0 procent). Den dyraste vårdkontakten kostade 2 643 226 kronor. För 2016 var genomsnittskostnaden i databasen 3 287 kronor och för innerfallen 2 991 kronor. Databasens förklaringsvärde (R 2 ) ligger för 2017 på 52 procent efter trimning med tre procent. Vårdkontakter med extrema kostnadsvärden i respektive grupp är ytterfall. Dessa tas bort vid beräkning av DRG-vikterna. Detta görs för att inte enstaka vårdkontakter ska få för stor inverkan på vikterna. Ytterfallens andel av den totala kostnaden är 12 procent. Trimningsmetoden gjorde stor skillnad i medelvärdena för ytterfallen och innerfallen. Men skillnaden ligger långt under vad som är fallet inom slutenvården. Ytterfallens kostnadsmedelvärden var fyra gånger högre än innerfallens. Diagnosgruppernas vikter beräknades med innerfallets genomsnittskostnad för diagnosgruppen dividerat med innerfallens genomsnittskostnader i slutenvårdsdatabasen dvs 51 920 kronor.
Sida - 25 - av 36 Kostnadslägen och spridning i öppenvård I databasen finns sedan 2015 en nominell kostnadsökning på 8,3 procent. Hur kostnadsförändringen fördelar sig på innerfall respektive ytterfall redovisas i Tabell 16.Enligt LPIK har landstingens kostnader höjts med 2,8 procent mellan 2016 och 2017. Förändringen i databasen ligger på 5,2 procent. Kostnadsökningen i databasen 2017 är med andra ord högre än den generella kostnadsökningen i landstingen i löpande priser. Tabell 16 Kostnadsökning i databasen totalt 2017 2015 Genomsnitt Förändring i procent 2017 2016 2015 2017-2016 2016-2015 2017-2015 Alla fall 3 457 3 287 3 191 5,2 3,0 8,3 Innerfall 3 119 2 991 2 900 4,3 3,1 7,5 Ytterfall 14 488 12 715 12 425 13,9 2,3 16,6 I Tabell 17 redovisas casemix index för den öppna vården per sjukhus, tabellen visar att det är relativt stora skillnader mellan sjukhusens casemix. En tänkbar förklaring till detta är att sjukhusen har olika stor andel dagsjukvårdverksamhet, vilken har en betydligt högre casemix än vanlig mottagningsverksamhet. Tabell 17 Casemix Casemix Förändring i procent 2017 2016 2015 2017-2016 2016-2015 2017-2015 Totalt 0,060 0,060 0,060 0% 0% 0% S:t Görans sjukhus 0,070 0,070 0,060 2% 1% 3% Södersjukhuset 0,060 0,060 0,060 1% 1% 2% Ersta sjukhus 0,070 0,070 0,070 1% 0% 1% Karolinska universitetssjukhuset 0,060 0,060 0,060 1% 0% 1% Danderyds sjukhus 0,060 0,060 0,060 2% 0% 3% Södertälje sjukhus 0,060 0,060 0,060-2% 0% -2% Norrtälje sjukhus 0,060 0,060 0,060 2% 1% 3% Bromma geritriken 0,070 0,060 0,060 5% 6% 11% Dalen Geriatriken 0,060 0,060 0,060 1% 0% 1% Handen Geriatriken 0,070 0,070 0,060 10% 3% 12% Nacka Geriatriken 0,070 0,060 0,060 9% 2% 11% Ryggkliniken i Strängnäs 0,070 0,060 0,060 13% -1% 11% Stockholm Spine Center 0,060 Akademiska sjukhuset 0,060 0,060 0,060 2% 0% 2% Lasarettet i Enköping 0,070 0,070 0,070 1% -5% -5% Mälarsjukhuset 0,060 0,060-1% Nyköpings sjukhus 0,060 0,060 1% Kullbergska sjukhuset 0,060 0,060 2% Sörmland Habilitering 0,040 Universitetssjukhuset i Linköping 0,060 0,060 0,060 0% 0% 0% Finspångs lasarett 0,130 0,140 0,130-6% 10% 3% Vrinnevisjukhuset 0,060 0,060 0,050 1% 2% 3% Motala lasarett 0,050 0,050 0,060 1% -4% -3% Ryhov länssjukhus 0,060 0,050 0,060 11% -14% -4% Höglandssjukhuset 0,050 0,050 0,070 7% -28% -23% Värnamo sjukhus 0,050 0,050 0,070 6% -27% -22% Växjö lasarett 0,060 Ljungby lasarett 0,060 Västerviks sjukhus 0,060 0,060 0,060 2% 1% 3% Länssjukhuset Kalmar 0,060 0,060 0,060-1% 0% -1% Oskarshamns sjukhus 0,070 0,070 0,070-1% 0% -1% Blekingesjukhuset 0,060 0,060 0,060 0% 0% 0%
Sida - 26 - av 36 Fortsättning Casemix Förändring i procent 2017 2016 2015 2017-2016 2016-2015 2017-2015 Skånevård Kryh 0,060 0,060-1% Skånevård Sund 0,060 0,060 0% Hälsostaden 0,060 0,060-1% Skåne universitetssjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 0% 1% Hallands sjukhus 0,060 0,060 0,060-2% -2% -4% Frölunda Specialist sjukhus 0,050 0,050 0% Angereds närsjukhus 0,060 0,050 9% Sahlgrenska universitetssjukhuset 0,060 0,060 0,060 0% 1% 1% Kungälvs sjukhus 0,070 0,070 0,070-3% -4% -7% NU-sjukvården 0,070 0,070 0,070 0% -1% 0% Södra Älvsborgs sjukhus 0,060 0,060 0,060 1% -2% -1% Alingsås lasarett 0,070 0,070 0,070-3% 6% 3% Skaraborgs sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 1% 0% Karlstads sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 0% 0% Kristinehamns sjukhus 0,030 0,030 0,030 6% -2% 4% Arvika sjukhus 0,060 0,060 0,060-1% 2% 1% Säffle sjukhus 0,030 0,040 0,030-20% 22% -3% Torsby sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% -3% -2% Värmland övriga 0,030 0,030 0,030 2% -3% -1% Universitetssjukhuset i Örebro 0,060 0,060 0,060-3% 0% -3% Karlskoga lasarett 0,060 0,070-16% Lindesbergs lasarett 0,060 0,060 0% Västmanlands sjukhus 0,050 0,050 0,050 2% 5% 6% Dalarnas sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 0% 0% Gävleborg 0,060 0,050 0,060 4% -9% -6% Sundsvalls sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 0% 0% Örnsköldsviks sjukhus 0,050 0,050 0,060 0% -1% -1% Sollefteå sjukhus 0,060 0,060 0,060 3% -5% -2% Östersunds sjukhus 0,060 0,060 0,060 3% 5% 8% Norrlands Universitetssjukhus 0,060 0,060 0,060 3% 0% 3% Skellefteå lasarett 0,050 0,050 0,050 3% 6% 9% Lycksele lasarett 0,060 0,060 0,060 1% 2% 3% Gällivare lasarett 0,060 0,060 0,060 0% -2% -2% Piteå Älvdals sjukhus 0,060 0,060 0,070 0% -3% -3% Kalix lasarett 0,060 0,060 0,060 0% 1% 1% Kiruna lasarett 0,070 0,070 0,070 0% -3% -3% Sunderbyns sjukhus 0,060 0,060 0,060 2% -1% 0% Tabellen visar att inom öppenvården är det sammanlagt ingen förändring av casemixindex. I nedanstående tabeller beskrivs förändringar av kostnaderna åren 2015 2017. Tabell 18 Kostnadsförändringen i databasen 2015-2017 vägd produktion med 2017 års viktlista Vikt Totalkostnad miljoner kr Kr/poäng Genomsnitt Förändring i procent 2017 2016 2015 2017-2016 2016-2015 2017-2015 927 495 913 322 763 487 1,6 19,6 21,5 53 576 50 406 40 772 6,3 23,6 31,4 57 765 55 190 53 403 4,7 3,3 8,2 Kostnadsförändringen anges här i nominella belopp. I Tabell 19 redovisas kostnadsökningen per DRG-poäng justerat för pris- och löneökningar (LPIK), dvs i fasta priser. Ökningen för DRG-poäng och totala kostnader över perioden beror främst på att fler sjukhus kommit med i databasen.
Sida - 27 - av 36 Tabell 19 Kostnadsförändringen i databasen 2015-2017 vägd produktion med 2016 års viktlista i fasta priser 2017 års nivå Vikt Totalkostnad miljoner kr Kr/poäng Genomsnitt Förändring i procent 2017 2016 2015 2017-2016 2016-2015 2017-2015 927 495 913 322 763 487 1,6 19,6 21,5 53 576 51 364 42 503 4,3 20,8 26,1 57 765 56 238 55 669 2,7 1,0 3,8 Mätt i fasta priser är kostnaden per DRG-poäng i fasta priser högre 2017 än 2016, det vill säga vården har blivit dyrare även när hänsyn tas till casemix. De mest resurskrävande diagnosgrupperna i öppenvård Vilka DRG är mest resurskrävande inom den öppna vården? För att belysa detta har i tabell 20 den totala kostnaden för respektive diagnosgrupp sorterats i fallande storleksordning. I tabellen redovisas de 20 DRG som var de mest resurskrävande 2017. Tabell 20 Kostnadsdata för 20 mest resurskrävande diagnosgrupperna 2017 - öppenvård DRG oavsett komplikationsnivå Kostnader Andelar i % Y83 Sköterskebesök R51 Kemoterapi ej akut leukem M32 Dialysbehandlin W99 Läkarbesök andra problem X70 Läkemedel intravasalt H99 Läkarbesök sjd muskel/skelett B99 Läkarbesök ögonsjd J99 Läkarbesök sjd hud/underhud A99 Läkarbesök sjd i nervsystemet F47 Buksmärta/gastroenterit >17 Z70 Huvuddiagnos fatta Y82 Sjukgymnbesök F99 Läkarbesök sjd matsmältningorg L99 Läkarbesök endokr/metabol sjd O99 Läkarbesök gynekologisk sjd Y90 Övriga besök H62 Symtom musk/ben/bindvä R99 Läkarbesök myeloprolif sjd A56 Kramper & huvudvärk R29 Lymfom & leukemi Alla Kontakter TKR Snitt Kostnader Kontakter 1 652 059 4 217 652 2 553 7,88 10,66 223 993 1 913 266 8 542 3,58 1,44 422 270 1 774 392 4 202 3,32 2,72 528 261 1 645 162 3 114 3,08 3,40 168 386 1 185 495 7 040 2,22 1,08 324 909 948 569 2 919 1,78 2,10 424 126 938 064 2 212 1,76 2,74 361 568 936 437 2 590 1,74 2,34 209 150 932 411 4 458 1,74 1,34 230 322 895 203 3 887 1,68 1,48 238 399 787 942 3 305 1,48 1,54 559 201 782 306 1 399 1,46 3,60 190 485 665 690 3 495 1,24 1,22 156 887 620 081 3 952 1,16 1,02 203 766 597 632 2 933 1,12 1,32 260 194 493 674 1 897 0,92 1,68 133 253 492 009 3 692 0,92 0,86 105 142 480 701 4 572 0,90 0,68 102 617 475 475 4 633 0,88 0,66 75 483 471 387 6 245 0,88 0,48 15 500 100 53 576 448 3 457 100,00 100,00 Tabellen visar tydligt att det är DRG för besök utan särskild åtgärd som är den klart dominerande DRG-typen och det beror på den stora volymen patienter inom respektive grupp. Vårdkontakter som hamnar i dessa grupper har inte haft någon signifikant (DRG-styrande) åtgärd registrerad. Finns en sådan grupperas vårdkontakten till ett åtgärdsspecificerat DRG. Totalt så står de 20 vanligaste DRGna för 42 procent av kostnaderna inom den öppna vården, vilket är betydlig mer än för de 20 vanligaste DRGna inom den slutna vården (32 procent). DRG för Huvuddiagnos fattas kommer på elfte plats vilket visar att det finns brister i primärkodningen från sjukhusen för de vårdkontakter som rapporteras till KPP-databasen. Det är framför allt läkarbesök som inte har någon diagnos som hamnat i denna grupp.