VÅRDKOSTNADER 2015 för NordDRG. en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen

Transkript

1 VÅRDKOSTNADER 2015 för NordDRG en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen

2 Sida av 32 NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) Huvuddelen av NPK är förlagt till Socialstyrelsen (SoS), men bygger på en nätverkslösning med två medarbetare från Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt fyra anställda på SoS. Vid Socialstyrelsen är NPK en del av enheten Öppna jämförelser inom avdelningen Statistik och utvärdering. NPK har en referensgrupp med representanter för sjukvårdregionerna och andra organisationer. SoSs hemsida nås på adressen; SKLs hemsida med anknytning till KPP

3 Sida av 32 Förord Föreliggande rapport redovisar kostnadsresultat från ett antal sjukhus med individbaserade informationssystem för patientrelaterad kostnadsredovisning, så kallade KPP-system (Kostnad Per Patient). KPP-system innefattar de metoder och system som behövs för att redovisa de aktiviteter och åtgärder som utförs i vården och kostnaderna för dessa för varje enskild vårdkontakt och patient. Rapporten visar bland annat genomsnittskostnader, mediankostnader, ytterfallsberäkningar och mått för NordDRG:s förklaringsvärde. Rapportens huvudsakliga ambition är att belysa de mer tekniska frågorna kring kostnadsberäkningar för NordDRG och vänder sig därmed till läsare som har intresse för dessa frågor. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har ett gemensamt nätverk för KPP och DRG-frågor i Sverige NPK (Nätverket för PatientKlassificering ). Rapporten är framtagen inom ramen för samarbetet. Åke Karlsson vid SKL/NPK har bearbetat kostnadsdata för 2015 och sammanställt rapporten i samarbete med Lisbeth Serdén Socialstyrelsen/NPK. Stockholm i december 2016 Birgitta Lindelius Enhetschef Enheten för Öppna jämförelser 1 Socialstyrelsen Peter Fitger Sektionschef Avdelningen för Ekonomi och styrning Sveriges Kommuner & Landsting

4 Sida av 32 Innehåll Innehåll Bakgrund Material och metod KPP-databasens innehåll NordDRG-systemets förklaringsvärde i 2015 års databas Resultat Slutenvården Kostnadslägen och spridning i slutenvård De mest resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvård Genomgång av de DRG som har störst kostnadsdifferenser slutenvård Fördelning av vårdkostnader i slutenvård Sjukhusens casemix index i slutenvård Resultat för 2015 öppenvård Kostnadslägen och spridning i öppenvård De mest resurskrävande diagnosgrupperna i öppenvård Fördelning av vårdkostnader i öppenvård Sjukhusens casemix index i öppenvård Ytterfallsberäkningar Metod för trimning Referenser Kontaktpersoner - kostnadsdata

5 Sida av 32 Sammanfattning NordDRG systemets prestanda är hög, förklaringsvärde (R 2 ) är över 60 procent för databasen i somatiska slutenvården och förklaringsvärdet (R 2 ) är över 50 procent för databasen i öppenvård. Förklaringsvärde är ett mått för att beskriva systemets kostnadshomogenitet KPP-databasen har under de senare åren ökat i omfattning. KPP-databasen 2015 omfattar vårdtillfällen i somatisk slutenvård vilket motsvarar cirka 75 procent av all somatisk slutenvård i Patientregistret (PAR). KPP-databasen för öppenvård omfattar totalt 12,8 miljoner besök, vilket motsvarar cirka 56 procent av läkarbesöken i PAR. KPP-databasen är grupperad med NordDRG-SWE version Det ger förutsättningar för att jämföra patientsammansättningen (vårdtyngden), även kallad casemix, mellan sjukhus, landsting etc. Vid jämförelse med tidigare år ökar det genomsnittliga värdet för casemix i sjukvården. Resultat från KPP-databasen för somatisk slutenvård 2015: genomsnittskostnaden i databasen är kronor mediankostnaden är kronor genomsnitt innerfallskostnaden är kronor d v s exkl. vårdkontakter med mycket hög kostnad inom respektive DRG-grupp genomsnitt ytterfallskostnaden är kronor d v s extremt dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp vårdtyngden uttryckt som casemix har ökat under tidsperioden Resultat från KPP-databasen för öppenvård 2015: genomsnittskostnaden i databasen är kronor mediankostnaden är kronor genomsnitt innerfallskostnaden är kronor d v s exkl. dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp genomsnitt ytterfallskostnaden är kronor d v s extremt dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp. vårdtyngden enligt casemix och kostnaderna i fasta priser har ökat under tidsperioden

6 Sida av 32 Bakgrund Socialstyrelsen och SKL samarbetar kring sekundär patientklassificering i ett nätverk, benämnt Nätverket för Patientklassificering, NPK. Samarbetet är reglerat i en överenskommelse där Socialstyrelsen ansvarar för förvaltning och utveckling av den svenska versionen av NordDRG och SKL ansvarar för KPP-databasen. Mellan åren 1993 och 1999 samlade Spri in kostnadsdata från sjukhus som individuellt kostnadsberäknar och diagnosgrupperar sina vårdtillfällen. På grund av nedläggningen av Spri år 2000 togs kostnadsdatabasen över av dåvarande Landstingsförbundet. Sedan 1997 har vårdtillfällena i den nationella kostnadsdatabasen retroaktivt diagnosgrupperats i NordDRG. Från början samlades enbart uppgifter avseende den somatiska slutenvården in men från och med 2006 har även den somatiska öppenvården samlats in. Som läsare av rapporten och användare av materialet bör man vara uppmärksam på att andelen regionsjukhus är större i databasen än i riket. Regionsjukhusen svarar även för bassjukvård i sina närområden. SKL utökar och förbättrar KPP-databasen successivt i samverkan med sjukhusen och genom samråd inom NPK. För att förbättra möjligheten till jämförelser mellan sjukhusen rapportera alla sjukhus klinikvårdtillfällen. För användningsområdet nationella viktlistor har en databas med sjukhusvårdtillfällen skapats.

7 Sida av 32 Material och metod KPP-databasens innehåll Materialet i KPP-databasen är sammanställt av uppgifter från 56 sjukhus. Slutenvårdsdatabasen innehåller vårdtillfällen vilket utgör 75 procent av den totala somatiska slutenvården Öppenvården innehåller vårdkontakter och motsvara 56 % av alla somatisk öppenvård. Tabell 1 Sjukhusens kostnadsdatabaser Antal vårdkontakter Totalt Slutenvård Öppenvård S:t Görans sjukhus Södersjukhuset Ersta sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Danderyds sjukhus Södertälje sjukhus Norrtälje sjukhus BB Stockholm 3856 Bromma geritriken Dalen Geriatriken Nacka Geriatriken Ryggkliniken i Strängnäs Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Universitetssjukhuset i Linköping Finspångs lasarett Vrinnevisjukhuset Motala lasarett Ryhov länssjukhus Höglandssjukhuset Värnamo sjukhus Västerviks sjukhus Länssjukhuset Kalmar Oskarshamns sjukhus Blekingesjukhuset Skåne universitetssjukhus Hallands sjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs sjukhus Alingsås lasarett Skaraborgs sjukhus Karlstads sjukhus Kristinehamns sjukhus Arvika sjukhus Säffle sjukhus Torsby sjukhus Värmland övriga Universitetssjukhuset i Örebro Västmanlands sjukhus

8 Sida av 32 Tabell 2 Sjukhusens kostnadsdatabaser Antal vårdkontakter fortsättning Slutenvård Öppenvård Dalarnas sjukhus Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Sundsvalls sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Sollefteå sjukhus Östersunds sjukhus Norrlands Universitetssjukhus Skellefteå lasarett Lycksele lasarett Gällivare lasarett Piteå Älvdals sjukhus Kalix lasarett Kiruna lasarett Sunderbyns sjukhus Databasen omfattar sjukhusens, med vissa undantag, samtliga vårdkontakter inom somatisk slutenvård Alla grundläggande uppgifter om vårdkontakterna är registrerade och beräknade av sjukhusen, exempelvis DRG-koden för sjukhusens egen gruppering, vårdtiden och vårdkostnaden. Liksom tidigare år har en omgruppering av vårdkontakterna i databasen gjorts. För 2015 har NordDRG:s version 2015 använts. För att kunna gruppera vårdkontakterna i NordDRG krävs ett antal uppgifter på individnivå för varje vårdkontakt, t ex information om diagnoser, åtgärder, ålder, kön, utskrivningssätt och vårddagar. Även uppgifter om ålder, kön, och utskrivningssätt behövs för en mindre andel vårdkontakter. Alla uppgifter om diagnoser och åtgärder matchas mot en databas med giltiga koder för diagnoser och åtgärder. Vid grupperingen i NordDRG ger grupperaren besked om vårdtillfällets NordDRG-kod och MDC-kod, men också en statusuppgift (rtc-kod/returkod) där 0 betyder att grupperingen är formellt riktig. Drygt 99,2 procent eller av alla vårdtillfällen blev formellt korrekta när de grupperas i efterhand. De vårdtillfällen som inte grupperas korrekt beror på att huvuddiagnos saknas eller att det är en ovanlig kombination av åtgärd och huvuddiagnos. För öppenvården är det 97,9 procent, d v s korrekt grupperade besök. Den främsta andledning till att grupperingen inte blir rätt beror på att det för läkarbesök saknas diagnoskod. För läkarbesök krävs det en diagnos för att grupperas korrekt i NordDRG, det gäller däremot inte för andra yrkeskategorier. Tabell 2 Returkoder efter databasgruppering 2015 Returkod 0 Korrekt gruppering 1 Huvuddiagnos saknas 3 Felaktig kombination kön/diagnos 4 För låg ålder för aktuell diagnos 5 För hög ålder för aktuell diagnos 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 9 Annat fel Totalt Kontakter Andel % Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård ,21 97, ,54 1, ,00 0, ,01 0, ,00 0, ,21 0, ,01 0, ,02 0, ,00 100,00

9 Sida av 32 Brister i primärkodningen av diagnoser och åtgärder, är troligtvis orsaken till större delen av vårdkontakterna inte grupperas korrekt. Från databasen exkluderas poster som har en orimligt låg kostnad. Vid SKL:s gruppering tas hänsyn till det dokument som Socialstyrelsen publicerar kring kända fel i grupperaren. Efter eventuella justeringar av primärkoderna görs en databasgruppering i NordDRG. Skillnader i diagnosgruppering mellan sjukhusens egen interaktiva gruppering och databasgrupperingen granskas därefter. Resultatet av undersökningen är en mycket liten skillnad mot sjukhusens ursprungliga gruppering och att underlaget därmed ger ett säkert grupperingsresultat. Samtliga regionsjukhus är sedan flera år med i databasen, så är inte fallet för läns-/länsdelssjukhus. Som läsare av rapporten och användare av materialet bör man vara uppmärksam på att underlaget därmed inte är helt representativt då regionsjukhusen har en högre andel i databasen än vad som är vad förhållandet är nationellt. Under senare år har fler läns- och länssjukhus tillkommit i databasen. Givetvis svarar regionsjukhusen även för bassjukvård vilket medför att den totala effekten av regionsjukhusens överrepresentation i databasen blir mindre. NordDRG-systemets förklaringsvärde i 2015 års databas En av DRG-systemens styrkor är att grupperna i systemen både är medicinskt meningsfulla och kostnadsmässigt homogena. DRG-system är därför konstruerade med statistisk regressions- och variansanalys som hjälpmedel. Metoderna ska undersöka om grupperna är kostnadshomogena. Dessa metoder används också för att löpande undersöka DRG-systemens prestanda i praktiken. Två mått på förklaringsvärdet redovisas, R 2 (förklarad varians) som bygger på kvadrerade avvikelser från diagnosgruppernas medelvärden och Reduktion av Absoluta Residualer, RAR, som baseras på absoluta avvikelser från diagnosgruppernas kostnads medelvärde. Tolkningen av de två måtten är densamma och består av grupperingssystemets förmåga att fördela vårdtillfällena på grupper så att skillnaden i kostnader eller vårdtid blir så liten som möjligt. Förklaringsvärdet mätt med RAR är ett mer robust mått, vilket kan ha betydelse för resultat på små delpopulationer som mindre sjukhus. Är förklaringsvärdet noll procent är medelvärdet för vårdtillfällena i varje diagnosgrupp lika och därmed lika med medelvärdet för hela materialet, då har gruppindelningen inte gjort någon nytta. Däremot är i teorin DRG-systemet perfekt om förklaringsvärdet (R 2 och RAR) är 100 procent. Varje DRG innehåller då vårdtillfällen vilka alla har samma vårdkostnad trots att de är individuellt beräknade. I praktiken brukar man säga att förklaringsvärden kring 50 procent och över är bra. Förklaringsvärdet i KPP databasen får anses vara bra. Det som förklarar skillnader i vårdkostnader inom en DRG och därmed skillnader i förklaringsvärde är därmed främst skillnader i produktivitet eller effektivitet mellan sjukhus. Matematiska formler för R 2 och RAR redovisas sist i avsnittet. Dock finns ett antal felkällor som kan förekomma då kostnadsdata är av låg kvalitet eller DRG-systemet inte är fullt utvecklat för ett område: Olikheter mellan patienter kan inte urskiljas i tillräcklig utsträckning Brister eller felaktigheter i rapportering av grunddata (grupperingsvariabler) till databasen kan leda till felaktig gruppering Nedanstående sammanställning återger R 2 och RAR för innerfallen i 2015 års databas jämfört med åren

10 Sida av 32 Tabell 3 Jämförelse av förklaringsvärde enligt R 2 och RAR mellan 2015 och 2008 års NordDRGdatabas totalt Förklarad varians R 2 Residualer (RAR) År Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård För 2015 års slutenvårdsdata ligger förklaringsvärdet R 2 för innerfallen (vårdtillfällen som inte är ytterfall) på 62 procent, för RAR (reduktion i absoluta residualer) var förklaringsvärdet 36 procent. Motsvarande förklaringsvärde R 2 för öppenvård var 52 procent och RAR 31 procent. Förklaringsvärdena har legat relativt konstanta för den slutna vården men ökade markant för den öppna vården sedan år Förbättringen av förklaringsvärdet beror på att 2009 höjdes öppenvårdens minikostnadsgränser. Tolkningen av de två måtten är densamma, dvs grupperingssystemets förmåga att fördela vårdkontakter på grupper så att skillnaden i kostnader blir så liten som möjligt. Sannolikt beror slutenvårdens högre förklaringsvärde på att trimningen är 5 procent mot öppenvårdens 3 procent men kostnadsdata i slutenvården har troligtvis något bättre kvalitet. Sammantaget visar tabellen att NordDRGs prestanda ligger kvar på samma nivå under senare år. Beräkning av förklaringsvärden R2-värden redovisade i det föregående beräknades som en enfaktors ANOVA med DRGvariabeln som faktor, vårdkostnad som beroende variabeln med följande formel: I de matematiska formlerna för R 2 och RAR enligt ovan är medelvärdet för databasens alla innerfall och mi är medelvärdet för databasens alla innerfall i diagnosgrupp i. Antal diagnosgrupper anges med värdet k och antal observationer i diagnosgrupp i anges med ni och antalet observationer summerat för alla diagnosgrupperna anges med n. DRG-systemets förmåga att minska residualerna genom gruppindelning kan också bestämmas med RAR. Här summeras den absoluta summan för skillnaderna mellan observerade värden och medelvärden i stället för kvadrerade värden.

11 Sida av 32 Resultat Slutenvården 2015 Vid sammanställning av den årliga KPP-databasen för slutenvård ställs ett antal krav på de vårdtillfällen som ska ingå, bland annat krävs att kostnaden för vårdtillfället är minst kronor per vårddag eller kronor totalt. Minikostnadskravet syftar till att sortera bort vårdkontakter med orimligt låga och på det sättet stärka kvalitén i KPP-databasen, DRGvikter och värdet av analyser med KPP-data. I nedanstående tabell visas olika nyckeltal. Uppdelning i olika vårdområden är baserad på DRG-systemet. Tabell 4 sammanfattande nyckeltal för slutenvård 2015 Alla Totalt Medicin Kirurgi Felgrupperat Antal Miljoner kr Kostnad genomsnitt Kostnad median Andel ytterfall 5,0% 5,2% 4,1% 7,3% Ålder genomsnitt 57,07 57,28 56,46 56,25 Ålder median 64,00 65,00 62,00 64,00 Inner fall Antal Miljoner kr Kostnad genomsnitt Kostnad median Vikt genomsnitt 1,000 0,790 1,620 0,539 Vikt median 0,779 0,647 1,266 0,518 För 2015 blir genomsnittskostnaderna för samtliga vårdtillfällen kronor, för innerfallen kronor och för ytterfallen kronor. Ytterfallen omfattar i absoluta tal vårdtillfällen (5,0 procent). Det dyraste vårdtillfället kostade tkr och var en patient som vårdades 333 dygn för DRG Q40N Nyfödd >1499g med stor op. För 2014 var genomsnittskostnaden i databasen kronor och för innerfallen kronor. Detta innebär en generell kostnadsökning i databasen med 4,3 procent. Den totala kostnadsförändringen för landstingen mellan åren 2013 och 2014 var en ökning med 2,4 procent enligt LPIK (Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting). Genomsnittskostnaderna per vårdtillfälle i KPP-databasen ökar således mer än vad som framräknats i LPIK.

12 Sida av 32 Ytterfall bestäms enbart utifrån kostnader. Vårdtillfällen med extremt höga kostnadsvärden i respektive grupp är ytterfall. Dessa tas bort vid beräkning av DRG-vikterna, för att inte enstaka vårdtillfällen ska få för stor inverkan på vikterna. I databasen för 2015 trimmas fem procent av vårdtillfällena bort vilka motsvarar cirka 20 procent av den totala kostnaden, se avsnitt för ytterfallsberäkning. Trimningsmetoden var effektiv, den gjorde stor skillnad i medelvärdena för ytterfallen och innerfallen. Ytterfallens kostnadsmedelvärden var fem gånger högre än innerfallens. Diagnosgruppernas vikter är relativa d v s de utgår från genomsnittskostnaden i databasen för det år som beräknas. De tas fram genom att beräkna genomsnittskostnad för alla vårdtillfällen som är innerfall i respektive diagnosgrupp och sedan dividera alla gruppers genomsnittskostnad med innerfallens genomsnittskostnad i hela databasen vilket år 2015 var kronor. Vikten 1,00 motsvarar således kronor Kostnadslägen och spridning i slutenvård Kostnadsökningen 2015 är cirka 4,2 procent, hur kostnadsökningen fördelar sig på innerfall respektive ytterfall redovisas nedan, se Tabell 5. Enligt LPIK har landstingens kostnader höjts med 1,9 procent mellan 2014 och Kostnadsförändringen i databasen 2015 är med andra ord högre än den generella kostnadsökningen i landstingen i löpande priser. Tabell 5 Kostnadsökning i databasen totalt Genomsnitt Förändring i procent Alla fall ,2 14,9 Innerfall ,8 13,7 Ytterfall ,2 18,7

13 Sida av 32 Tabell 6 Sjukhusens förändring av casemix 2015 slutenvård Casemix Förändring i procent Totalt 1,000 0,990 0,980 0,8 0,9 1, S:t Görans sjukhus 0,950 0,930 0,920 1,9 1,9 3, Södersjukhuset 0,850 0,860 0,850-1,3 1,3 0, Ersta sjukhus 1,160 1,070 1,240 8,1-13,2-6, Karolinska universitetssjukhuset 1,220 1,220 1,180 0,2 2,6 2, Danderyds sjukhus 0,860 0,850 0,840 1,9 0,7 2, Södertälje sjukhus 0,820 0,860 0,810-4,4 5,2 0, Norrtälje sjukhus 0,900 0,900 0,870-0,7 3,7 3,0 11BBS BB Stockholm 0,680 0,680 0,670 0,4 2,4 2,8 11BGR Bromma geritriken 1,200 1,200 0,3 11DGR Dalen Geriatriken 1,290 11HGR Nacka Geriatriken 1,310 11NGR Nacka Geriatriken 1,260 1,260-0,3 11RYG Ryggkliniken i Strängnäs 1,570 1,550 1, Akademiska sjukhuset 1,250 1,280 1,230-1,7 3,4 1, Lasarettet i Enköping 0,970 1,010 0,940-3,8 7,3 3, Universitetssjukhuset i Linköping 1,290 1,250 1,270 3,1-1,3 1, Finspångs lasarett 1,000 1,070 0,930-7,3 15,9 7, Vrinnevisjukhuset 0,880 0,870 0,850 1,8 1,7 3, Motala lasarett 0,840 0,850 0,830-0,5 2,5 2, Ryhov länssjukhus 1, Höglandssjukhuset 1, Värnamo sjukhus 1, Västerviks sjukhus 0,890 0,870 0,870 1,8 0,5 2, Länssjukhuset Kalmar 0,890 0,900 0,880-1,0 2,1 1, Oskarshamns sjukhus 0,840 0,820 0,830 1,6-1,2 0, Blekingesjukhuset 0, Skåne universitetssjukhus 1,140 1,120 1,110 1,8 0,8 2, Hallands sjukhus 0,890 0,880 0,880 0,9-0,2 0, Sahlgrenska universitetssjukhuset 1,110 1,110 1,090-0,4 1,6 1, Kungälvs sjukhus 0,860 0,860 0,860 0,1 0,5 0, NU-sjukvården 0,920 0,880 0,870 4,2 1,4 5, Södra Älvsborgs sjukhus 0,880 0,880 0,870 0,7 1,0 1, Alingsås lasarett 0,860 0,860 0,870 0,8-1,0-0, Skaraborgs sjukhus 0,860 0,840 0,840 2,0 0,3 2, Karlstads sjukhus 0, Arvika sjukhus 0, Torsby sjukhus 0, Universitetssjukhuset i Örebro 0,990 0,950 0,940 4,4 1,0 5,5 5601X Västmanlands sjukhus 0,890 0,880 0,870 0,6 1,8 2,4 5701X Dalarnas sjukhus 0,850 0,860-0,9 6101X Gävleborg 0,900 0,880 0,880 2,3 0,4 2, Sundsvalls sjukhus 0,860 0,870 0,870-1,4 0,0-1, Örnsköldsviks sjukhus 0,890 0,880 0,870 0,5 1,8 2, Sollefteå sjukhus 0,810 0,830 0,800-2,9 4,0 0, Östersunds sjukhus 0,900 0,870 0,860 3,3 1,3 4, Norrlands Universitetssjukhus 1,240 1,230 1,190 0,8 2,9 3, Skellefteå lasarett 0,790 0,800 0,800-1,4-0,5-1, Lycksele lasarett 0,850 0,820 0,830 3,4-1,0 2, Gällivare lasarett 0,880 0,820 0,830 7,7-1,0 6, Piteå Älvdals sjukhus 0,920 0,890 0,860 3,0 4,2 7, Kalix lasarett 0,780 0,760 0,750 2,0 1,6 3, Kiruna lasarett 0,810 0,840 0,760-3,8 10,2 6, Sunderbyns sjukhus 0,900 0,910 0,910-1,8 0,8-1,0 Tabell 6 visar utvecklingen av sjukhusens casemix, som kan översättas till sjukhusens patientsammansättning eller fallblandning. NordDRG kan visa hur svårt sjuka eller

14 Sida av 32 resurskrävande patienterna vid ett sjukhus är i förhållande till andra sjukhus. Vid användning av gemensam viktskala går det därmed att jämföra sjukhusens casemixindex (antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdtillfällen), vilket ger ett mått på den genomsnittliga patientens DRG-vikt vid ett visst sjukhus. Ett genomsnittligt vårdtillfälle i hela databasen ger vikten 1, högre vikt visar på mer resurskrävande patienter än genomsnittet, lägre på mindre resurskrävande patienter. Sjukhus med specialinriktning som geratrik, ryggsjukvård och ortopedi har högre casemixindex än andra. Ryhov, Höglands- och Värnamosjukhus har endast ortopedi och är exempel på detta fenomen. De nationella KPPvikterna för 2015 års NordDRG-grupperare har använts. Generellt har regionsjukhusen en högre casemix än genomsnittet. Totalt har casemix ökat över treårsperioden i KPP-databasen. Kostnadsökningen i databasen uttryckt i vägd produktion eller DRG-poäng, d v s då hänsyn tagits till sjukhusens förändrade fallblandning visas i Tabell 7. Kostnadsförändringen anges här i nominella belopp. Tabell 7 Kostnadsförändringen i databasen vägd produktion med 2015 års viktlista Genomsnitt Förändring i procent Vikt ,2 3,9 9,4 Totalkostnad miljoner kr ,8 7,9 18,4 Kr/poäng ,3 3,8 8,3 I Tabell 8 redovisas kostnadsökningen per DRG-poäng justerat för pris- och löneökningar (LPIK), d v s i fasta priser. Ökningen för DRG-poäng och totala kostnader över perioden beror främst på att fler sjukhus kommit med i databasen. Tabell 8 Kostnadsförändringen i databasen vägd produktion med 2015 års viktlista i fasta priser 2015 års nivå Vikt Totalkostnad miljoner kr Kr/poäng Genomsnitt Förändring i procent ,2 3,9 9, ,7 5,4 13, ,4 1,5 3,9 Mätt i fasta priser är kostnaden per DRG-poäng högre 2015 än ,4 procentenheter högre än 2014 i fasta priser.

15 Sida av 32 Fördelning av vårdtillfällen på de olika komplikationsnivåerna i KPP-databasen 2015 framgår nedan. Tabell 9 Komplikationsnivåerna i NordDRG 2015 Ingen uppdelning Utan komplikation Komplicerat Mycket komplicerat Totalt Alla fall Innerfall Ytterfall Miljoner kr VTF Miljoner kr VTF Miljoner kr VTF Summa Andel i % Summa Andel i % Summa Andel i % Summa Andel i % Summa Andel i % Av samtliga vårdtillfällen är 61 procent inte komplicerade och endast 6 procent är mycket komplicerade. Fördelningen av komplikationsnivåerna på inner-/ytterfall och samtliga fall är likaartad. Nedan visas genomsnittskostnader för inner-/ytterfall och komplikationsnivåerna. Tabell 10 Kostnader och genomsnittskostnader för komplikationsnivåer samt inner- och ytterfall i NordDRG 2015 Alla Ingen uppdelning Utan komplikation Komplicerat Mycket komplicerat Alla fall Innerfall Ytterfall Snitt kr VTF Snitt kr VTF Snitt kr VTF Som framgår av tabellen så följer genomsnittskostnader komplikationsnivåerna. DRG utan uppdelning på olika komplikationsnivåer har högre kostnader än DRG som inte har komplikation. I den gruppen återfinns DRG som avser avancerad vård som t.ex. transplantationer, dessa har i regel ingen uppdelning i komplikationsnivåer.

16 Sida av 32 De mest resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvård 2015 Vilka DRG är mest resurskrävande? För att belysa detta har summa kostnader för diagnosgrupperna sorterats i avtagande storleksordning. I sammanställningen finns de 20 DRG med som var de mest resurskrävande Tabell 11 Kostnadsdata för de 20 mest resurskrävande diagnosgrupperna 2015 Kostnader Andelar i % DRG oavsett komplikationsnivå VTF TKR Snitt Kostnader VTF P05 Vaginal förlossning ,30 6,56 A46 Spec kärlsjd hjärna exkl TIA ,46 1,96 D47 Lunginflammation ,36 2,82 F05 Större tarmoperation ,02 0,72 F47 Buksmärta/gastroenterit > ,96 3,82 W01 Trakeostomi ej ÖNH-sjd ,90 0,10 H02 Prim ledprot höft ,86 1,22 E47 Hjärtsvikt & chock ,72 2,06 M40 Njur- & urinvägsinf ,54 2,14 P01 Kejsarsnitt ,50 1,40 H18 Annan op höft/lår ej prot > ,30 0,90 E65 Arytmi & överlednstörn ,12 2,56 E18 PCI vid infarkt ,10 0,88 E04 Op hjärtklaff, M eller flera ,02 0,22 G12 Laparoskopisk kolecystektomi ,00 0,88 A56 Kramper & huvudvärk ,98 1,74 H36 Op fotled underben öarm > ,98 0,74 S10 Sepsis > ,86 0,62 W30 Rehab stroke UNS ,82 0,30 H04 Prim ledprot knä/fot ,80 0,64 Alla ,00 100,00 De 20 mest resurskrävande grupperna står för 32 procent av den totala kostnaden inom slutenvården. Spridningen är stor mellan genomsnittskostnader per DRG i tabellen. Det beror på att några DRG har stora volymer i stället för höga genomsnittliga kostnader, till exempel Vaginal förlossning och Buksmärta/gastroenterit >17. I andra fall är kostnaden hög och volymen låg, för t ex Trakestomi, ej öron, näsa, hals.

17 Sida av 32 Genomgång av de DRG som har störst kostnadsdifferenser slutenvård I 2015 års databas finns för några enstaka DRG stora kostnadsdifferenser i förhållande till I en jämförelse mellan 2015 och 2014 av DRG med 100 fall eller fler, visar det sig att 17 diagnosgrupper har kostnadsskillnader som är större än 27 procent (se tabell 11). De 17 diagnosgrupperna omfattar vårdtillfällen. Tabell 12 DRG med störst skillnader i kostnader DRG oavsett komplikationsnivå V20 Mindre brännskada med hudtrpl C56 Tandkirurgi D20 Respiratorbeh för andningsorg K03 Rekonstruktion av bröst T35 Långvarig psykos ej schiz K30 Benigna bröstsjukdomar V21 Mindre brännskada annan op E01 Hjärttranspl & assist cirk M32 Dialysbehandling A45 MS & cerebellär ataxi D21 Behandling med CPAP/BiPAP A39 Behandl m större anestesi, neuro C50 Op munhåla G29 Andra op lever gallv pankreas J03 Rev/hudtrpl ej sår/cellulit R27 Lymfom/leukemi med andra op D69 Andra sjd andningsorg J01 Rev/hudtrpl sår/cellulit A40 Sjd & skador ryggmärg K19 Andra op vid bröstkörtelsjd Z70 Huvuddiagnos fattas Z71 Huvuddiagnos ogiltig Antal VTF Genomsnittskostnad (kr) Differens % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % DRG med de största differenserna i genomsnittsvärde bör årligen gås igenom för att bedöma om de beräknade kostnadslägena är trovärdiga. För de grupper där antalet vårdtillfällen skiljer sig mycket åt mellan åren är detta sannolikt förklaringen till kostnadsskillnaden. Tabellen visar att en betydande andel av de som varierat i kostnadsnivå har relativt få vårdtillfällen. Andra orsaker till skillnad i kostnadsnivå kan vara förändringar i grupperingslogiken. Att kostnadsdatabasen håller en god kvalitet är en mycket viktig förutsättning för NordDRGs förvaltning och utveckling. En avgörande faktor är att de ingående sjukhusen använder sig av samma principer för att fördela och beräkna kostnader. SKL har i samarbete med sjukhus utarbetat Nationella KPP principer version 3. Sjukhusens följsamhet till de principerna är av avgörande betydelse för det nationella DRG-arbetet och för att kunna jämföra olika sjukhus utifrån KPP och DRG.

18 Sida av 32 Fördelning av vårdkostnader i slutenvård Nedanstående figur visar en fördelning av samtliga vårdkostnader oavsett DRG tillhörighet. Figuren är skuren så att alla vårdtillfällen med kostnader större 250 tkr är satta till 250 tkr. Detta förklarar den högre höjden på stapeln längst ut till höger. Kostnadsfördelningen utan uppdelningen på DRG tillhörighet blir kraftigt högersned. Från vänster till höger är de vertikala linjerna median-, innerfallens genomsnittskostnad, alla fallens genomsnittskostnad och sist ytterfallens genomsnittskostnader. Figur 1 Frekvensfördelning av vårdkostnader i 2015 års kostnadsdatabas för alla fallen innerfallen och ytterfallen 20 Innerfall snitt Totalt snitt Ytterfall snitt 15 % Median Vårdkostnad Percentilberäkningar över vårdkostnaderna i databasen redovisas i Tabell 12. Percentilerna är beräknade efter sortering av databasens samtliga vårdtillfällen i stigande kostnadsordning. Fördelningen av vårdkostnader 2015 visar att det stora flertalet vårdtillfällen finns i DRG med låga och sinsemellan ganska lika kostnadslägen.

19 Sida av 32 Tabell 13 Percentilberäkningar för vårdkostnader Percentil 0 Lägsta värde Undre kvartil Median Övre kvartil Högsta värde Sjukhusens casemix index i slutenvård Casemix index har för sjukhusen beräknats för fyra olika variabler: Casemix index 1 Kostnader innerfall 2 Ålders innerfall 3 Komplikationer innerfall 4 Ytterfall Casemix index för kostnader beräknas på kostnadsuppgifterna i databasen och de övriga indexen räknas på antalet patienter. I Tabell14 nedan presenteras indexen för sjukhusen Beräkningen av index grundar sig på de principer som finns beskrivna i Spri-rapport nr

20 Sida av 32 Tabell 14 Sjukhusens casemix-index 2015 slutenvård Sjukhus Antal totalt Antal ytterfall Andel ytterfall Kr/poäng Genomsnittsålder Index mycket komplicerade Index komplicerade Alla ,00 1,00 1,00 1,00 1, S:t Görans sjukhus ,41 0,82 1,06 1,02 1, Södersjukhuset ,56 0,90 0,94 0,65 0, Karolinska universitetssjukhuset ,53 1,06 0,94 1,42 0, Danderyds sjukhus ,52 0,86 0,96 0,90 1, Södertälje sjukhus ,62 0,96 0,98 0,84 0, Norrtälje sjukhus ,48 0,87 1,13 0,94 1,29 11BGR Bromma geriatriken ,07 0,94 1,35 3,50 1,52 11DGR Dalen geriatriken ,03 0,85 1,36 2,54 1, Akademiska sjukhuset ,61 1,16 0,95 1,26 0, Lasarettet i Enköping ,76 1,40 1,13 1,05 1, Universitetssjukhuset i Linköping ,28 1,06 0,96 1,27 0, Vrinnevisjukhuset ,67 0,94 0,98 0,89 1, Motala lasarett ,94 1,01 1,15 1,39 1, Västerviks sjukhus ,43 0,92 1,01 1,00 1, Länssjukhuset Kalmar ,51 0,88 1,03 0,82 1, Oskarshamns sjukhus ,95 0,94 1,14 0,92 1, Blekingesjukhuset ,20 1,13 1,04 0,85 1, Skåne universitetssjukhus ,28 1,18 0,97 1,09 0, Hallands sjukhus ,66 0,98 1,01 1,23 1, Sahlgrenska universitetssjukhuset ,28 0,99 0,95 0,86 0, Kungälvs sjukhus ,82 0,98 1,10 1,03 1, NU-sjukvården ,69 0,99 1,09 1,20 1, Södra Älvsborgs sjukhus ,90 0,96 1,00 0,96 0, Alingsås lasarett ,71 0,96 1,12 0,83 1, Skaraborgs sjukhus ,89 0,96 1,02 0,82 0, Karlstads sjukhus ,84 0,92 1,00 1,05 1, Arvika sjukhus ,93 0,93 1,14 0,86 1, Torsby sjukhus ,68 0,86 1,12 1,07 1, Universitetssjukhuset i Örebro ,27 1,08 0,99 0,77 0, X Västmanlands sjukhus ,93 1,04 1,01 1,16 1, X Dalarnas sjukhus ,82 0,99 1,03 0,73 1, Gävle sjukhus ,82 1,02 1,00 0,88 1, Hudiksvalls sjukhus ,88 1,07 1,01 0,77 0, Sundsvalls sjukhus ,78 0,99 1,00 0,96 0, Örnsköldsviks sjukhus ,75 1,05 1,05 1,07 1, Sollefteå sjukhus ,83 1,01 1,07 0,70 1, Östersunds sjukhus ,22 1,05 1,01 0,76 0, Norrlands Universitetssjukhus ,35 1,15 0,99 1,11 0, Skellefteå lasarett ,93 1,02 1,02 0,83 1, Lycksele lasarett ,96 0,90 1,04 0,78 0, Gällivare lasarett ,29 1,10 1,11 0,97 0, Piteå Älvdals sjukhus ,65 0,95 1,14 1,01 1, Sunderbyns sjukhus ,10 1,06 0,97 0,83 0,88 Om sjukhusen ligger på ett index nära 1,00 så är det ett utfall som är förväntat givet den patientsammansättning som sjukhuset har. Med justering för fallblandning avses en jämförelse efter justering av patienternas resursbehov mot en referens. Genomsnittskostnaden för innerfallen i diagnosgrupperna i referenspopulationen får representera resursbehovet. Kostnadsindexet för ett sjukhus efter justering för fallblandning beräknades som sjukhusets faktiska kostnader för alla innerfallen dividerat med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet beräknas som en produktsumma över alla diagnosgrupperna. Produktsumman är en summering över alla diagnosgrupperna av sjukhusets antal innerfall i varje diagnosgrupp multiplicerad med genomsnittskostnaden för innerfallen i referenspopulationen. Med referenspopulation avses här hela databasen. Åldersindexet för ett sjukhus beräknas genom en summering av alla patienternas åldrar för innerfallen. Jämförelsetalet beräknades som en produktsumma över diagnosgrupperna av sjukhusets antal patienter i innerfallen i varje diagnosgrupp multiplicerat med genomsnittsåldern i varje diagnosgrupp i referenspopulationen. Den observerade ålderssumman för sjukhuset divideras med jämförelsetalet. Endast patienter äldre än 17 år ingår. DRG för Diabetes > 35 år undantas också från beräkningarna. Åldersindexet för varierar sjukhusen mellan 0,94 och 1,36. Ett högt indexvärde kan antyda att sjukhuset missgynnas något vid kostnadsjämförelser och prestationsersättning.

21 Sida av 32 Åldersindexet ger åldersskillnader efter justering av fallblandning och det är tänkt att DRGmetoden skall utjämna åldersskillnaderna. Komplikationsindexet bygger på en jämförelse för diagnosgrupper där det finns olika komplikationsnivåer. Dessa DRG kan vara indelade i tre olika nivåer, Utan komplikation (U), komplicerat(cc), och mycket komplicerat (MCC). Indexet byggs genom att för de olika diagnosgrupperna se hur stor andel som finns i CC respektive MCC och jämfört sjukhusens andel i respektive grupp mot hela databasen. Ytterfallsindexet för ett sjukhus har som observerat värde en summa för antalet ytterfall i varje diagnosgrupp. Jämförelsetalet är en produktsumma över diagnosgrupperna med sjukhusets vårdtillfällen per diagnosgrupp multiplicerat med andelen ytterfall i referenspopulationen. Casemix indexet för kostnader motsvarar begreppet indirekt standardisering och används också som metodinslag vid till exempel jämförelser vid epidemiologiska studier. Casemix indexet för kostnader används för benchmarking och som prestationsersättning och i båda fallen utgår man alltså från samma metod. Man bör notera att en ganska stor del av kostnaden som representeras av ytterfallen och därmed hamnar utanför beräkningarna. Ytterfallen måste därför i en ersättningsmodell hanteras i särskild ordning. Generellt kan sägas att universitetssjukhusen har yngre patienter, högre andel ytterfall, högre kostnads- och komplikationsindex. Några undantag finns beträffande komplikationsindexet, det är anmärkningsvärt lågt för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Örebro och Norrlands Universitetssjukhus. Resultat för 2015 öppenvård För att en vårdkontakt ska inkluderas i KPP-databasen för öppenvård krävs att kostnaden är minst 100 kronor för gruppbesök, 350 för ett enskilt besök och minst kronor för vårdkontakter i alla DRG för dagvård och skopier. I nedanstående tabell visas olika nyckeltal. Uppdelning i olika vårdområden är baserad på DRG-systemet. Tabell 15 sammanfattande nyckeltal för öppenvård 2015 Alla kontakter Totalt Medicin Kirurgi Skopier Besök Felgrupperat Antal Miljoner kr Kostnad genomsnitt Kostnad median Andel ytterfall 3,05% 3,95% 1,89% 2,14% 2,98% 4,74% Ålder genomsnitt 49,0 60,1 53,4 57,2 47,8 48,1 Ålder median 53,0 65,0 57,0 62,0 51,0 51,0 Inner fall Antal Miljoner kr Kostnad genomsnitt Kostnad median Vikt genomsnitt 0,0624 0,1044 0,2232 0,1127 0,0522 0,0539 Vikt median 0,0520 0,0920 0,1932 0,1116 0,0476 0,0544 För 2015 blir genomsnittskostnaderna för samtliga besök kronor, för innerfallen kronor och för ytterfallen kronor. Ytterfallen omfattar i absoluta tal vårdkontakter (3,0 procent). Den dyraste vårdkontakten kostade kronor.

22 Sida av 32 För 2014 var genomsnittskostnaden i databasen kronor och för innerfallen kronor. Databasens förklaringsvärde (R 2 ) ligger för 2014 på 52 procent efter trimning med tre procent. Vårdkontakter med extrema kostnadsvärden i respektive grupp är ytterfall. Dessa tas bort vid beräkning av DRG-vikterna. Detta görs för att inte enstaka vårdkontakter ska få för stor inverkan på vikterna. Ytterfallens andel av den totala kostnaden är 12 procent. Trimningsmetoden gjorde stor skillnad i medelvärdena för ytterfallen och innerfallen. Men skillnaden ligger långt under vad som är fallet inom slutenvården. Ytterfallens kostnadsmedelvärden var fyra gånger högre än innerfallens. Diagnosgruppernas vikter beräknades med innerfallets genomsnittskostnad för diagnosgruppen dividerat med innerfallens genomsnittskostnader i slutenvårdsdatabasen dvs kronor. Kostnadslägen och spridning i öppenvård I databasen finns sedan 2013 en nominell kostnadsökning på 10,1 procent. Hur kostnadsförändringen fördelar sig på innerfall respektive ytterfall redovisas i Tabell 15. Enligt LPIK har landstingens kostnader höjts med 1,8 procent mellan 2014 och Förändringen i databasen ligger på 3,2 procent. Kostnadsökningen i databasen 2015 är med andra ord lägre än den generella kostnadsökningen i landstingen i löpande priser. Tabell 16 Kostnadsökning i databasen totalt Genomsnitt Förändring i procent Alla fall ,2 5,8 9,2 Innerfall ,4 5,5 9,1 Ytterfall ,6 9,5 10,1 I Tabell 17 redovisas casemix index för den öppna vården per sjukhus, tabellen visar att det är relativt stora skillnader mellan sjukhusens casemix. En tänkbar förklaring till detta är att sjukhusen har olika stor andel dagsjukvårdverksamhet, vilken har en betydligt högre casemix än vanlig mottagningsverksamhet.

23 Sida av 32 Tabell 17 Sjukhusens casemix 2015 öppenvård Casemix Förändring i procent Totalt 0,060 0,060 0,060 0% 1% 1% S:t Görans sjukhus 0,070 0,070 0,060 1% 4% 5% S:t Eriks sjukhus 0,050 0,050 3% Södersjukhuset 0,060 0,060 0,060 1% -1% -1% Ersta sjukhus 0,070 0,070 0,070 0% 1% 1% Karolinska universitetssjukhuset 0,070 0,070 0,060 0% 1% 1% Danderyds sjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 2% 3% Södertälje sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 1% 1% Norrtälje sjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 0% 1% 11BGR Bromma geritriken 0,070 0,070 2% 11DGR Dalen Geriatriken 0,070 11HGR Nacka Geriatriken 0,070 11NGR Nacka Geriatriken 0,070 0,070 1% 11RYG Ryggkliniken i Strängnäs 0,060 0,060-1% Akademiska sjukhuset 0,060 0,060 0,060 2% 1% 3% Lasarettet i Enköping 0,070 0,070 0,070-5% -1% -6% Universitetssjukhuset i Linköping 0,070 0,060 0,070 1% -1% 0% Finspångs lasarett 0,130 0,120 0,110 5% 16% 22% Vrinnevisjukhuset 0,060 0,060 0,060-1% -1% -2% Motala lasarett 0,060 0,060 0,060 2% -1% 2% Ryhov länssjukhus 0, Höglandssjukhuset 0, Värnamo sjukhus 0, Västerviks sjukhus 0,060 0,060 0,050-4% 30% 25% Länssjukhuset Kalmar 0,060 0,060 0,050 0% 15% 15% Oskarshamns sjukhus 0,070 0,070 0,070 0% -2% -2% Blekingesjukhuset 0, Skåne universitetssjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 1% 1% Hallands sjukhus 0,070 0,070 0,070-8% 9% 0% Sahlgrenska universitetssjukhuset 0,060 0,060 0,060-2% -1% -3% Kungälvs sjukhus 0,080 0,070 0,070 2% 0% 1% NU-sjukvården 0,070 0,070 0,070 4% -1% 3% Södra Älvsborgs sjukhus 0,060 0,070 0,060-2% 4% 2% Alingsås lasarett 0,070 0,070 0,070-1% 0% -1% Skaraborgs sjukhus 0,070 0,070 0,070 1% 0% 1% Karlstads sjukhus 0, Kristinehamns sjukhus 0, Arvika sjukhus 0, Säffle sjukhus 0, Torsby sjukhus 0, Värmland övriga 0, Universitetssjukhuset i Örebro 0, X Västmanlands sjukhus 0,050 0,050 0,050-1% 1% 0% 5701X Dalarnas sjukhus 0,060 0,060-2% 6101X Gävleborg 0,060 0,060 0,060 2% -1% 2% Sundsvalls sjukhus 0,060 0,070 0,070-2% -1% -3% Örnsköldsviks sjukhus 0,060 0,060 0,060-3% 0% -3% Sollefteå sjukhus 0,060 0,070 0,070-7% -2% -9% Östersunds sjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 0% 1% Norrlands Universitetssjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 0% 1% Skellefteå lasarett 0,050 0,050 0,050 0% 3% 3% Lycksele lasarett 0,060 0,060 0,060 1% 1% 2% Gällivare lasarett 0,070 0,060 0,070 2% -6% -5% Piteå Älvdals sjukhus 0,070 0,070 0,070 3% -1% 2% Kalix lasarett 0,060 0,070 0,070-7% -3% -9% Kiruna lasarett 0,070 0,070 0,070 6% -1% 5% Sunderbyns sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% -2% -3% Tabellen visar att inom öppenvården är det sammanlagt ingen förändring av casemix index. I nedanstående tabeller beskrivs förändringar av kostnaderna åren

24 Sida av 32 Tabell 18 Kostnadsförändringen i databasen vägd produktion med 2015 års viktlista Genomsnitt Förändring i procent Vikt ,6 6,1 19,5 Totalkostnad miljoner kr ,3 10,7 28,7 Kr/poäng ,3 4,3 7,7 Kostnadsförändringen anges här i nominella belopp. I Tabell 18 redovisas kostnadsökningen per DRG-poäng justerat för pris- och löneökningar (LPIK), dvs i fasta priser. Ökningen för DRG-poäng och totala kostnader över perioden beror främst på att fler sjukhus kommit med i databasen. Tabell 19 Kostnadsförändringen i databasen vägd produktion med 2015 års viktlista i fasta priser 2015 års nivå Vikt Totalkostnad miljoner kr Kr/poäng Genomsnitt Förändring i procent ,6 6,1 19, ,1 8,2 23, ,3 2,0 3,3 Mätt i fasta priser är kostnaden per DRG-poäng högre 2015 än 2014, det vill säga vården har blivit dyrare även när hänsyn tas till casemix. De mest resurskrävande diagnosgrupperna i öppenvård Vilka DRG är mest resurskrävande inom den öppna vården? För att belysa detta har i tabell 19 den totala kostnaden för respektive diagnosgrupp sorterats i fallande storleksordning. I tabellen redovisas de 20 DRG som var de mest resurskrävande Tabell 20 Kostnadsdata för 20 mest resurskrävande diagnosgrupperna öppenvård Kostnader Andelar i % DRG oavsett komplikationsnivå Kontakter TKR Snitt Kostnader Kontakter Y83 Sköterskebesök ,96 11,18 R51 Kemoterapi ej akut leukemi ,62 1,38 M32 Dialysbehandling ,40 2,56 W99 Läkarbesök andra problem ,08 3,34 Z70 Huvuddiagnos fattas ,50 2,56 X70 Läkemedel intravasalt ,48 0,96 H99 Läkarbesök sjd muskel/skelett ,76 2,22 J99 Läkarbesök sjd hud/underhud ,74 2,22 B99 Läkarbesök ögonsjd ,72 2,74 F47 Buksmärta/gastroenterit > ,52 1,44 Y82 Sjukgymnbesök ,52 3,76 A99 Läkarbesök sjd i nervsystemet ,50 1,18 F99 Läkarbesök sjd matsmältningorg ,18 1,20 L99 Läkarbesök endokr/metabol sjd ,12 0,94 O99 Läkarbesök gynekologisk sjd ,08 1,34 R99 Läkarbesök myeloprolif sjd ,94 0,70 H62 Symtom musk/ben/bindväv ,90 0,84 R29 Lymfom & leukemi ,90 0,50 M99 Läkarbesök sjd njure/urinvägar ,86 0,72 A56 Kramper & huvudvärk ,84 0,64 Alla ,00 100,00

25 Sida av 32 Tabellen visar tydligt att det är DRG för besök utan särskild åtgärd som är den klart dominerande DRG-typen och det beror på den stora volymen patienter inom respektive grupp. Vårdkontakter som hamnar i dessa grupper har inte haft någon signifikant (DRG-styrande) åtgärd registrerad. Finns en sådan grupperas vårdkontakten till ett åtgärdsspecificerat DRG. Totalt så står de 20 vanligaste DRGna för 40 procent av kostnaderna inom den öppna vården, vilket är betydlig mer än för de 20 vanligaste DRGna inom den slutna vården (32 procent). DRG för Huvuddiagnos fattas kommer på femte plats vilket visar att det finns brister i primärkodningen från sjukhusen för de vårdkontakter som rapporteras till KPP-databasen. Det är framför allt läkarbesök som inte har någon diagnos som hamnat i denna grupp. Fördelning av vårdkostnader i öppenvård Nedanstående figur visar samtliga vårdkostnader oavsett DRG- tillhörighet. Figuren är skuren så att alla kostnader större 20 tkr är satta till 20 tkr. Kostnadsfördelningen utan uppdelningen på DRG tillhörighet blir högersned. Från vänster till höger är de vertikala linjerna median-, innerfallens genomsnittskostnad, alla fallens genomsnittskostnad och sist ytterfallens genomsnittskostnad. Figur 2 Frekvensfördelning av vårdkostnader i 2015 års kostnadsdatabas öppenvård för alla fallen innerfallen och ytterfallen Innerfall snitt Totalt snitt Ytterfall snitt % Median Vårdkostnad I jämförelse med slutenvård är kurvan mer ojämn vilket beror på att kostnaderna samlas kring vid vissa värden som troligen är en följd av att kostnadsspridning för öppenvården är liten.