Beslutsstöd. Revinge

Relevanta dokument
Operativt beslutsstöd Djurönäset, 14 december 2016

Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, 2019.

Vägledning för beslutsfattande. med samhällsstörningar

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Lägesrapport avseende beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Resiliens i en förändrad omvärld

Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte februari Tillväxt, miljö och regionplanering

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Regional lägesbild

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Krigsduglighet (KDU) xx Verktyg för att fastslå och följa upp ambition i den egna krigsorganisationen

Strategi för förstärkningsresurser

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Försvarsdepartementet

K ri sb ered ska p. Riktlinje

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Stora pågående arbeten

Handlingsplan för trygghetspunkter

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Legala aspekter - dispostion

Samhällets funktionalitet nuläge och utmaningar

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys Målet med krisberedskap

Uppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Den komplexa hotbilden

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Störningar i elförsörjningen

Handlingsplan för Samhällsstörning

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Regional lägesbild flyktingsituationen vecka 07

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Risker och förmågor utmaningar idag och i framtiden

Bilaga Från standard till komponent

Om krisen eller kriget kommer Samhällsviktig verksamhet och nya lagar

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Regional lägesbild flyktingsituationen vecka 07

Beredskapsplanering vid skyfall

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Krissamverkan Gotland


Regional lägesbild flyktingsituationen vecka 13

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn - läget januari 2016

Kommunal krishantering

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Lärande från olyckor och insatser

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Risk- och sårbarhetsanalys

RUTIN FÖR RISKANALYS

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Så är vi redo om krisen kommer

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld. Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Livsmedelsförsörjning i kris och höjd beredskap. Therese Frisell, Livsmedelsverket

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Övergripande kommunal ledningsplan

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Socialnämndens handlingsplan för ekonomi i balans SN-2017/104

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Transkript:

Beslutsstöd Revinge 170524

Mål Känna till bakgrund och användningsområden Vara bekant med beslutsstödets 4 steg Få insyn i valideringsprocess/kvalitetsgranskning

Återkommande utmaningar Operativt tempo Prognos Kommunikation Helhetssyn

Gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret FM2016-13584:3 MSB2016-25, 2016-06-10 Svåra prioriteringar kommer att behöva göras under höjd beredskap men kan också behöva göras när det fredstida regelverket sätter ramarna. Det måste därför finnas kända principer för prioriteringar.

Viktiga utgångspunkter

System 1 System 2 undermedvetet automatiskt snabbt impulsivt intuitivt associerande medvetet uppmärksamt långsamt begrundande målmedvetet ovilligt felbenäget metodiskt

Metodstödet syftar till att beslutet ska vara. I TID FRAMÅT- BLICKANDE SPÅRBART BALANSERAT

Vad är beslutsstödet? Beslutssto det a r en metod fo r att prioritera info r och under insatser vid samha llssto rningar o ver hela hotskalan, det vill sa ga fra n olyckor och kriser till ho jd beredskap och krig. Beslutssto det a r till nytta na r du redan har en o vergripande uppfattning om vad som ha nder i stort, men inte vet hur begra nsade resurser bo r anva ndas. Anva ndningen kan handla om vilka va gar som ska plogas, hur dricksvatten ska fo rdelas eller vilka grupper i samha llet som bo r vaccineras fo rst.

Det där med checklistor.

Fyra steg 1 Klarlägg tidsramar: Uppskattningsvis, hur bråttom är det? När måste beslutet vara taget? 2 Samla och analysera information: Vad behöver vi veta för att fatta beslut? Vad vet vi, vad kan vi ta reda på och vilka antaganden krävs? 3 Utveckla och gallra alternativ: Ger alternativen effekt i tid? Utgår de från ett helhetsperspektiv? Är de legitima, genomförbara och i linje med riktlinjer och regelverket? 4 Jämför och välj alternativ: Vilka är för- och nackdelarna? Hur påverkas handlingsfriheten? Vilka antaganden bygger alternativen på? Jämför, välj, fatta beslut och dokumentera.

Steg 1 Delfrågor att besvara Anmärkning Klarlägg tidsramar: Uppskattningsvis, hur bråttom är det? När måste beslutet vara taget? 1. När behöver prioriteringen ha fått effekt i samhället? Steget syftar till att klarlägga tidsramar. 2. Hur lång tid behövs för att alla led ska hinna förbereda och genomföra de steg som krävs för att få den effekten? 3. När måste beslutet i så fall vara taget, och hur lång tid finns det då för varje steg i beslutsprocessen? Gör en plan för steg 1-4 med de tiderna. Räkna baklänges. En tumregel är att ägna 1/3 av tillgänglig tid för beslut och lämna återstående 2/3 till övriga delar i kedjan mellan beslut och effekt. Steg 3 Utveckla och gallra alternativ Syftar till att beskriva alternativ och gallra bort de som inte uppfyller kraven. Delfrågor att besvara 1. Beskriv och precisera alternativ. Utgående från informationen samlad i föregående steg, finns det ytterligare alternativ? 2. Bedöm om respektive alternativ: Åstadkommer alternativet avsedd effekt i tid? Utgår alternativet från ett helhetsperspektiv? Är alternativet legitimt, genomförbart och överensstämmer med riktlinjer och regelverket? 3. Gallra bort de alternativ som inte uppfyller ovanstående. Anmärkning Handlingsalternativ bör vara tydligt olika jämfört med varandra, t.ex. prioritet miljöskydd framför samhällskostnad och vice versa. Steg 2 Samla och analysera information: Vad behöver vi veta för att fatta beslut? Vad vet vi, vad kan vi ta reda på och vilka antaganden krävs? Steget syftar till att sammanställa det vi behöver ta hänsyn till. Steg 4 Delfrågor att Jämför och välj alternativ: Fatta beslut och Steget syftar till att värdera och dokumentera. välja ett alternativ 1. För de alternativ som uppfyller de grundläggande kraven, beskriv: Delfrågor att besvara 1. Vilka skyddsvärden är hotade? 2. Finns det riktlinjer och regelverk som påverkar beslutet? 3. Vilken information är kritisk för att kunna jämföra och värdera olika alternativ mot varandra? 4. Vilken information har vi i tillgängliga lägesbilder, samlade och enskilda? Hur tillförlitlig är informationen? 5. Vad saknas? Vad kan vi ta reda på och vad måste vi anta vi tills vidare? 6. Vilka erfarenheter finns sedan tidigare av liknande situationer? besvara Beslut Vilka är alternativens för- och nackdelar? Hur påverkas handlingsfriheten i framtiden ökar eller minskar den? (dvs. vilka beslut som blir möjliga längre fram, som konsekvens av alternativet). 2. Vilka antaganden bygger alternativen på, och hur säkra är de? 3. Jämför alternativen med varandra. 4. Välj alternativ utifrån jämförelsen. Motivera valet. Besluta om det valda alternativet. Dokumentera beslutet. 7. Har vi med viktiga perspektiv? (t.ex. juridiska, geo/meteorologiska, kommunikativa och psykosociala). Anmärkning Alternativjämförelse är här en subjektiv process och inte en matematisk ekvation, oavsett om man använder ord eller siffror. Viktigast är att kunna Anmärkning Fokusera på sådant som bedöms vara avgörande för beslutet. Vänta inte på att information ska bli tillgänglig gör antaganden och följ upp dessa. motivera varför ett visst alternativ väljs framför andra alternativ, och på motsvarande sätt varför andra alternativ väljs bort.

SCENARIO Det är nyårsafton. Råoljeimporten till Sverige har under en period störts av tekniska fel och oljebolagen i Sverige har kraftigt minskade lager. Kapaciteten att raffinera råolja i Göteborg rapporteras nu utslagen på grund av tekniska fel. Rapporten bedömer är att begränsningen kan bestå flera veckor. Ledigheter gör dock att en kvalificerad teknisk analys kan dröja några dagar. Rapportens innehåll har ännu inte nått ut i media. Med nuvarande lager, kapacitet och förbrukning tar de raffinerade produkterna slut om 10-30 dagar, olika beroende på produkt (bensin, diesel, jet A1 etc). Dilemmat är om allmänheten snabbt ska informeras och ransonering införas, eller om man bör avvakta resultatet av den kvalificerade tekniska analysen?

1 Klarlägg tidsramar: Uppskattningsvis, hur bråttom är det? När måste beslutet vara taget? 2 Samla och analysera information: Vad behöver vi veta för att fatta beslut? Vad vet vi, vad kan vi ta reda på Svar: och vilka antaganden krävs? Nyheten är förmodligen ute i media inom 1-2 timmar och då 3 minskar Utveckla möjligheten och gallra alternativ: till att få genomslag med saklig Ger alternativen effekt i tid? Utgår de från ett helhetsperspektiv? Är de information. legitima, genomförbara och i linje med riktlinjer och regelverket? Beslutet behöver därför fattas inom en halvtimme, för att ge 4 tid Jämför till att och förbereda välj alternativ: samordnad Vilka är information. för- och nackdelarna? Hur påverkas handlingsfriheten? Vilka antaganden bygger alternativen på? Jämför, välj, fatta beslut och dokumentera. Beslutsprocessen genomförs därför på rubriknivå, utan att gå in på detaljfrågorna.

2 Samla och analysera information: Vad behöver vi veta för att fatta beslut? Vad vet vi, vad kan vi ta reda på och vilka antaganden krävs? 3 Utveckla och gallra alternativ: Ger alternativen effekt i tid? Utgår de från ett helhetsperspektiv? Är de Svar: legitima, genomförbara och i linje med riktlinjer och regelverket? Vi behöver ha en uppfattning möjligheterna till försörjning utifrån och om det går att ransonera. 4 Jämför och välj alternativ: Vilka är för- och nackdelarna? Hur påverkas handlingsfriheten? Vilka antaganden bygger alternativen på? Jämför, välj, fatta beslut och dokumentera. Vi vet att det saknas förberedda avtal och rutiner på regional nivå. Vi vet vilka som är nyckelpersoner. Vi hinner kontakta dessa nyckelpersoner och få en omedelbar bedömning Vi antar att det saknas förberedda avtal och rutiner på lokal nivå.

3 Utveckla och gallra alternativ: Ger alternativen effekt i tid? Utgår de från ett helhetsperspektiv? Är de legitima, genomförbara och i linje med riktlinjer och regelverket? 4 Jämför och välj alternativ: Vilka är för- och nackdelarna? Hur Svar: påverkas handlingsfriheten? Vilka antaganden bygger alternativen på? Jämför, välj, fatta beslut och dokumentera. Alternativ (A): Prioritera kontinuitet, hög risktagning: Göra ingenting. Alternativ (B): Prioritera grundläggande funktionalitet på lång sikt, låg risktagning: Införa ransonering och prioritera samhällsviktiga funktioner. Alternativ C: Kompromiss mellan (A) och (B), viss risktagning: informera, sänka fartgränser, höja skatt, ej tankning av utrikesflyg. Alternativ A gallras bort pga. oacceptabel risktagning.

4 Jämför och välj alternativ: Vilka är för- och nackdelarna? Hur påverkas handlingsfriheten? Vilka antaganden bygger alternativen på? Jämför, välj, fatta beslut och dokumentera. Svar: Alternativ (B): Fördelar: kontroll och handlingsfrihet. Nackdelar: risk för svårhanterlig komplexitet pga oförberett system; ekonomiskt avbräck i samhället; hamstring. Alternativ (C) Fördel: små störningar. Nackdelar: ej kontroll, snabbt minskande reserver. Alternativ B förordas och beslutas.

Stöd 1/2 Faktor Alternativ A Alternativ B Kommentar Vinst Kostnad Ingen påverkan (1) Verksamheten genomförs enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls. Risk Riktlinjer Totalt Måttlig påverkan (2) Betydande påverkan (3) En eller två av kriterierna för betydande påverkan uppfylls. Verksamheten genomförs delvis enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls delvis. Tillgängliga resurser ansträngs och belastningen riskerar att bli övermäktig. Allvarlig påverkan (4) En eller två av kriterierna för kritisk påverkan uppfylls. Kritisk påverkan (5) Verksamheten kan inte genomföras enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls inte. Belastningen blir övermäktig och resurser kan inte tillföras eller omfördelas.

Stöd 2/2 Värden för negativ påverkan Samhällets skyddsvärden 1=ingen; 2=måttlig; 3: betydande; 4=allvarlig; 5=kritisk) Liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet, Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet Alternativet med lägst totalsumma är det minst dåliga. mänskliga fri- och rättigheter Summa Samhällssektor Energiförsörjning Finansiella tjänster Hälso- och sjukvård, omsorg Information och kommunikation Handel och industri Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter SUMMA

Implementering

Beslutsstöd