Verksamheter för funktionshindrade Förslag till ny bidragsprocess för anslaget 16:4

Separat underlagsmaterial till rapporten Verksamheter för funktionshindrade Förslag till ny bidragsprocess för anslaget 16:4 (Statskontoret 2008:8) 1

Innehåll 1 Olika system och riktlinjer för 3 statsbidrag 3 1.1 Organisationsbidrag till handikapporganisationer 3 1.2 Verksamhetsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området 7 1.3 Projektbidrag från Allmänna arvsfonden 10 1.4 Organisationsbidrag till ungdomsorganisationer 12 1.5 Organisations- och verksamhetsbidrag för kvinnors organisering 13 1.6 Organisations- och verksamhetsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer 14 2 Statliga bidrag och riktlinjer 17 2.1 Tre olika roller för ideella organisationer 17 2.2 Olika former av statsbidrag till ideella organisationer 18 2.3 Riktlinjer för bidragsgivning 19 2

1 Olika system och riktlinjer för statsbidrag 1.1 Organisationsbidrag till handikapporganisationer År 2008 har knappt 184 mkr anslagits till organisationsbidrag för handikapporganisationer. Detta var en höjning med 20 mkr från föregående år. Tidigare har bidraget varit oförändrat under flera år. Den 1 juli 2000 förändrades organisationsbidraget till handikapporganisationer. Syftet med omläggningen var att omfördela statsbidraget till förmån för nya och relativt nystartade organisationer. Dessutom skapades ett mer formaliserat statsbidragssystem som skulle upplevas som mer rättvist, enkelt och tydligt. Syftet med organisationsbidraget till handikapporganisationer är att stödja handikapporganisationer i deras arbete för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionshinder. Bidraget är reglerat i förordning (2000:7) om statsbidrag till handikapporganisationer. I Socialstyrelsens meddelandeblad (februari 2004) utvecklas syftet med bidraget. Där sägs att bidraget är avsett att vara ett allmänt bidrag till organisationernas intressepolitiska verksamhet och ska användas främst till löne- och andra förvaltningskostnader, lokalkostnader, utredningsverksamhet, information och funktionärsutbildning. Bidraget kan lämnas i form av grundbidrag, medlemsbidrag, föreningsbidrag, merkostnadsbidrag och medel för samarbete. Med handikapporganisation menas i förordningen en organisation vars medlemmar till övervägande del är personer som till följd av varaktiga funktionshinder möter stora svårigheter i det dagliga livet vars ändamål är att förbättra livsvillkoren för personer med funktionshinder och bevaka deras intressen 3

I förordningen ställs följande villkor upp för att en handikapporganisation ska få statsbidrag. Organisationen ska verka för förändringar inom ett flertal samhällsområden av betydelse för personer med funktionshinder, vara demokratiskt uppbyggd, vara partipolitiskt och religiöst obunden, ha en riksomfattande organisation med ett lokalt eller regionalt förankrat föreningsliv i minst tio län, ha bedrivit verksamhet under minst två år, samt ha minst 500 medlemmar. Enligt Socialstyrelsens meddelandeblad innebär villkoret att organisationen ska verka för förändringar på ett flertal samhällsområden ett krav på bredd i organisationens intressepolitiska arbete. Den intressepolitiska inriktningen ska bekräftas i stadgar och verksamhetsberättelse. Funktionshindrade ska enligt meddelandebladet ha ett avgörande inflytande i organisationen, vilket bör vara uttryckt i föreningens stadgar och återspeglas i sammansättning av styrelse och andra beslutande församlingar. I de fall organisationens verksamhet rör barn eller personer vars funktionshinder gör det särskilt svårt för dem att själva handha sina angelägenheter som medlemmar och ta till vara sina rättigheter, kan organisationen till övervägande del bestå av närstående till personer med funktionshinder. Efter år 2000 har några större förändringar av statsbidraget genomförts. Tydliga definitioner om när en medlem ska räknas med i underlaget för statsbidrag har införts. Vidare har reglerna för beräkning av merkostnadsbidraget ändrats så att bidraget baseras på bokförda verkliga merkostnader. Den 1 januari 2008 togs möjligheten bort att få etableringsstöd under en period om tre år, även om villkoren om rikstäckning, verksamhetstid och medlemsantal inte var uppfyllda. Ytterligare en ändring är att om en handikapporganisation uppfyller förutsättningarna för att få 4

bidrag, men inte fått bidrag året innan, reduceras bidraget under de två första åren. Reducerade bidrag kan även utgå under högst två år för organisation som fick bidrag året innan, men som inte längre uppfyller kravet om rikstäckning. Bidrag kan ges om det finns synnerliga skäl, även om villkoren om rikstäckning, verksamhetstid och medlemsantal inte är uppfyllda. Socialstyrelsen beslutar om organisationsbidrag till handikapporganisationer. Bidraget ges för ett år i sänder. Vid Socialstyrelsen ska det för erfarenhetsutbyte kring statsbidraget finnas ett råd med representanter för handikapporganisationer. I förordningen anges vad de organisationer som fått bidrag ska återrapportera. Senast tre månader efter utgången av bidragsåret ska handikapporganisationen lämna en redogörelse med en ekonomisk redovisning, uppgift om bidragets andel av den totala omslutningen, uppgift om medlemsantal, en redovisning av samarbetsmedlens användning, samt en förenklad verksamhetsberättelse över hur de delsyften uppfyllts som regeringen angivit för bidraget i regleringsbrevet till Socialstyrelsen. De organisationer som fått bidrag är skyldiga att på Socialstyrelsens begäran lämna det underlag som behövs för myndighetens granskning. Socialstyrelsen ges i förordningen rätt att meddela de närmare föreskrifter som behövs för beräkningen av statsbidrag och verkställighetsföreskrifter som behövs för tillämpning av förordningen. Fördelningen av organisationsbidraget sker i flera steg. Först fastställs vilka organisationer som uppfyller villkoren för att räknas som en handikapporganisation. Alla dessa får då ett grundbidrag. Av det totala anslaget fördelas sedan 5,4 procent som samarbetsmedel. Det har gällt de organisationer som är med i HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan. 5

Av det återstående anslaget fördelas 40 procent som föreningsbidrag, 40 procent som medlemsbidrag och 20 procent som merkostnadsbidrag. Vi konstaterar att systemets konstruktion är sådan att om en ny organisation får bidrag och anslagets ram är oförändrad så får tidigare bidragsmottagare mindre bidrag i form av föreningsbidrag, medlemsbidrag och/eller merkostnadsbidrag. Socialstyrelsens rapport till regeringen år 2005 Socialstyrelsen fick i uppdrag i regleringsbrevet för år 2003 att följa hur statsbidragssystemet tillämpas och vid behov lämna förslag till förändringar. Rapporten redovisades år 2005. Där konstateras att när det nya systemet för statsbidrag till handikapporganisationer infördes den 1 juli 2000 höjdes statsbidraget med 28 mkr. Därefter hade inte bidraget höjts, trots att 13 organisationer kommit in i det nya systemet. Av anslaget år 2005 på 164 mkr var drygt 7 mkr avsatta för att begränsa de negativa effekterna som uppkommit för ett fåtal handikapporganisationer p.g.a. de nya reglerna för bidrag till dessa organisationer. Utöver detta har DHR, SDR och SRF fått en extra tilldelning av statsbidrag, eftersom de förlorat mest på att det nya systemet infördes. Under åren 2000, 2003, 2004 och 2005 betalades 18 mkr ut som extra anslag. Socialstyrelsen anger att ingen organisation förlorat mer än 19 procent på omläggningen av systemet när hänsyn tagits till det extra statsbidraget. Av Socialstyrelsens rapport framgår tydligt att det finns en skillnad mellan de äldre etablerade och ofta större organisationerna gentemot de yngre och ofta mindre i hur man ser på bidragssystemet. T.ex. finns kritik från de yngre organisationerna mot extra anslag till de organisationer som förlorat mest på det nya systemet. Samtidigt finns en oro från de etablerade organisationerna att statsbidragssystemet uppmuntrar till att nya organisationer bildas. Detta kan påverka hela handikapprörelsen som en stark politisk kraft negativt. Man menar också att de organisationer som fokuserar på diagnoser kan ha svårt att uppfylla kravet på att en handikapporganisation ska 6

arbeta intressepolitiskt inom ett flertal samhällsområden. Det ifrågasätts därför om dessa organisationer är handikapporganisationer i den mening staten avsett med statsbidraget. Socialstyrelsen föreslog att grundbidraget borde höjas, på bekostnad av övriga delar i bidraget. Merkostnadsbidraget borde enligt Socialstyrelsen utredas särskilt. Socialstyrelsens rapport var ett underlag till de tidigare nämnda förändringar som genomfördes fr.o.m. år 2008. 1.2 Verksamhetsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området År 2008 har sammanlagt 66,9 mkr anslagits för bidrag till vissa organisationer inom det sociala området. Av dessa har knappt 40 mkr anvisats under anslag 14:6 Folkhälsopolitiska åtgärder anslagspost 1 Bidrag till sammanslutningar av f d alkoholmissbrukare, vissa nykterhetsorganisationer m.fl. Resterande medel, drygt 27 mkr, anvisades under anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. anslagspost 3 Bidrag till organisationer på det sociala området. Anslaget har under senare år ökat. År 2003 var anslaget 54,2 mkr. Anslaget höjdes år 2004 till 63,2 mkr för att därefter minska något (62,9 mkr) till året därpå. Fr.o.m. år 2006 har anslaget varit oförändrat, 66,9 mkr. När anslaget höjts har det varit till verksamheter med särskilt angiven inriktning. Nuvarande modell för bidrag till vissa organisationer inom det sociala området bygger på utredningen Vad får vi för pengarna? Resultatstyrning av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området (SOU 1998:38). Bidrag kan ges till ideella organisationer som bedriver frivilligt arbete som motverkar missbruk av alkohol och narkotika. Här ingår klientoch länkorganisationer som arbetar med att stödj och hjälpa miss- 7

brukar samt nykterhetsorganisationer som arbetar med förebyggande insatser. arbetar för utsatta barn och deras familjer genom opinionsbildning samt egna insatser och metodutveckling inom området. motverkar våld mot kvinnor. Det gäller främst kvinnojourernas riksorganisationer samt kvinnojourernas verksamhet. Medel kan även gå till invandrarorganisationer, kvinno- och mansorganisationer m.fl. som arbetar för att motverka våld mot kvinnor. Syftet med bidraget är, enligt förordning (1998:1814) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området, att förstärka och komplettera statens, landstingens och kommunernas insatser inom de angivna områdena i form av stöd till organisationerna i deras arbete med utbildning, information, opinionsbildning eller olika former av stödjande socialt arbete. I Socialstyrelsens meddelandeblad om detta bidrag (mars 2007) exemplifieras detta med att det kan vara förebyggande arbete, kamratstöd, behandlingsarbetet eller opinionsbildande insatser. Socialstyrelsen menar att insatserna kan vara ett komplement till samhällets vård och behandling, men lika ofta en alternativ verksamhet som inte kan bedrivas av myndigheter eller andra. Statsbidraget är ett verksamhetsbidrag. Det får dock ingå ett begränsat bidrag till löpande kostnader för administrationen av verksamheten hos mottagaren. Bidraget får ges till ideell organisation som bedriver frivilligt arbete i form av förebyggande eller stödjande insatser, huvudsakligen inom de områden som angetts ovan, är en riksorganisation som har regional eller lokal verksamhet i minst tio län, har antagit stadgar och är demokratiskt organiserad, har bedrivit verksamheten under minst två år, har formulerat en treårsplan där det beskrivs vad organisationen planerar att genomföra under denna period och hur arbetet kommer att följas upp, samt 8

kan dokumentera sin verksamhet genom fastställda verksamhetsoch revisionsberättelser. Om det finns särskilda skäl kan bidrag ges även om kravet på rikstäckning eller verksamhetstid inte är uppfyllda. I dessa fall ska behovet av förnyelsearbete inom det område där organisationen är verksam särskilt beaktas. Fr.o.m. år 2007 har det också varit möjligt att söka bidrag till lokala kvinnojourer och manliga mansmottagningar som inte är medlemmar av någon riksorganisation. Socialstyrelsen beslutar om dessa bidrag efter hörande av Folkhälsoinstitutet. Vid Socialstyrelsen ska det finnas ett råd med representanter för sådana organisationer som bedriver arbete inom det område som bidraget kan ges till. Bedömningen av ansökningarna ska, förutom utifrån förordningen, göras med utgångspunkt från de mål som regeringen anger för bidraget i regleringsbrevet för Socialstyrelsen. Av regleringsbrevet framgår att medel till dessa organisationer kommer från två anslag, bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, vissa nykterhetsorganisationer m.fl. respektive bidrag till organisationer på det sociala området. Beslut om fördelning ska dock ske i ett sammanhang och de båda anslagen ska ses som en helhet. Hänvisning sker till riksdagens behandling år 2000/01 (2001/02:SoU1, rskr. 2001/02:94). Socialutskottet hänvisade då till riksdagens tillkännagivande att medel i högre grad bör fördelas till organisationer vars verksamhet rör t.ex. kvinnor och barn och i mindre utsträckning till etablerade frivilligorganisationer som arbetar med missbruksfrågor. Socialstyrelsen ska komma överens med den mottagande organisationen om mål och villkor för bidraget. I villkoren ska ingå att den organisation som beviljats bidrag är skyldig att på Socialstyrelsens begäran lämna det underlag som behövs för myndighetens granskning. När Socialstyrelsen prövar en ansökan om bidrag kontrolleras först att ansökan ligger inom ramen för anslagets syften. Om så är fallet görs en bedömning av organisationens 9

ansökan/verksamhetsplaner, återrapportering från föregående år, bidrag föregående år, samt förutsättningar att genomföra verksamheten. I ansökan får organisationen ange den eller de verksamhetsplaner som ansökan gäller. I ansökan anges ett totalbelopp, inte för varje sökt verksamhet. Ofta får organisationen ett lägre belopp än vad som sökts, eftersom ansökningarna omfattar större belopp än anvisade medel. Under t.ex. år 2006 kom 73 ansökningar in omfattande 136 mkr. 64 organisationer fick dela på 66,9 mkr. 9 ansökningar låg utanför de ramar statsbidraget avsåg. När en organisation får ett lägre belopp än vad man sökt om begär Socialstyrelsen in en förändrad planering från organisationen. T.ex. kan det innebära att vissa verksamheter tas bort, genomförs med sänkta ambitioner eller finansieras helt eller delvis med medel från annat håll. Är det fråga om en ny verksamhet brukar det normalt ges låga belopp för att man senare bättre ska kunna bedöma verksamheten. Enligt Socialstyrelsen är det oftast inga stora svängningar mellan olika år för en viss verksamhet. Samtidigt betonar man att återrapporteringen är viktig och kan ge anledning till förändringar av bidragsbeloppet. Socialstyrelsen har haft ett återkommande uppdrag i regleringsbreven att till regeringen redovisa statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och mål. 1.3 Projektbidrag från Allmänna arvsfonden Arvsfonden stödjer ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar som vill pröva nya idéer för att utveckla verksamheter för barn, ungdomar och personer med funktionshinder på deras egna villkor. Om det bedöms som särskilt angeläget får stöd även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning. 10

Arvsfonden stödjer verksamhet som stärker barns, ungdomars och funktionshindrades ställning i samhället. Målet är att utveckla välfärd, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet och jämställdhet samt bidra till social, etnisk och kulturell integration. Arvsfonden stödjer verksamheter som undanröjer hinder för att människor med funktionshinder i alla åldrar ska delta fullt ut i samhället, och som bekämpar diskriminering. Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder ska ges förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Arvsfonden uppmuntrar särskilt samarbete mellan brukarorganisationer, berörda myndigheter och branschorganisationer så att insatserna blir mer effektiva. Arvsfonden stödjer bland annat verksamhet som utvecklar olika informationsaktiviteter som ger kunskap om villkoren för personer med funktionshinder, utvecklar och prövar verksamheter där brukarorganisationer, gärna tillsammans med berörda myndigheter och branschorganisationer, bidrar till ett mer tillgängligt samhälle, samordnar vård, omsorg, stöd och service, förhindrar fysiskt och psykiskt våld mot personer med funktionshinder, ger personligt brukarstöd, samt främjar funktionshindrades sysselsättning och rehabilitering. Stöd till verksamheter kan om det finns särskilda skäl även ges till en offentlig huvudman. Stöd får inte ges till enskilda personer. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Regeringen utser ledamöterna i Arvsfondsdelegationerna. Ärendena handläggs av ett särskilt kansli inom Regeringskansliet. Under år 2007 beviljade Allmänna arvsfonden 339 miljoner kronor till drygt 360 projekt. Av dessa gick 41 procent (139 mkr) till personer med funktionshinder, lika mycket gick till ungdomar medan 18 % gick till projekt för barn. Under de fyra senaste åren har bidragen till personer med funktionshinder varierat mellan 138 och 163 mkr. 11

Ansökan hos Allmänna arvsfonden görs för ett år i taget. Stöd ges som längst under tre år för ett projekt. Det är alltså inte möjligt att permanent finansiera en verksamhet med stöd från Allmänna arvsfonden. Några av de verksamheter som nu får bidrag från anslaget för verksamheter för personer med funktionshinder har startat som ett projekt med stöd från Allmänna arvsfonden. 1.4 Organisationsbidrag till ungdomsorganisationer Målen för statsbidrag till ungdomsorganisationer är enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer att främja barns och ungdomars demokratiska fostran, främja jämställdhet mellan könen, främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper, ge barn och ungdomar en meningsfull fritid, samt engagera fler ungdomar i föreningslivet. Statsbidraget är ett organisationsbidrag. Organisationen bestämmer själv vad den bäst behöver bidraget till under förutsättning att medlen används till verksamhet som bidrar till att uppnå målen för statsbidraget. Verksamheten i en ungdomsorganisation kontrolleras mot målen dels första gången en organisation söker statsbidrag, dels i en fördjupad prövning vart tredje år. Organisationen ska vara öppen och ha frivilligt medlemskap, vara självständig (medlemmarna själva ska styra organisationen), vara demokratiskt uppbyggd, ha en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer, samt ha minst 60 procent medlemmar i åldern 7 25 år. Organisationer som uppfyller de målrelaterade och grundläggande kraven kan få bidrag enligt någon av statsbidragets tre bidragsnivåer, 12

strukturbidrag, utvecklingsbidrag eller etableringsbidrag. Vilken av dessa bidragsnivåer som blir aktuell styrs av antalet medlemmar och geografisk spridning. Möjlighet finns att ge dispens från vissa av villkoren ovan. Utöver dessa bidrag kan även särskilt bidrag ges till en organisation vars verksamhet anses angelängen och uppfyller målen för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Organisationer för funktionshindrade kan ansöka om ett särskilt bidrag för resurskrävande verksamhet. Alla organisationer som får ett statsbidrag har också rätt till en del av överskottet från AB Svenska Spel. Pengarna ska användas för att stärka den lokala verksamheten och ska fördelas till verksamheter som inte strider mot demokratins idéer. 1.5 Organisations- och verksamhetsbidrag för kvinnors organisering Syftet med statsbidraget är enligt förordningen (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget ska också möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav. Bidraget består av tre olika stödformer: organisationsbidrag, etableringsbidrag och verksamhetsbidrag. Som kvinnoorganisation avses en ideell förening, eller förening som huvudsakligen har sådana ideella föreningar, där tre fjärdedelar av medlemmar är kvinnor och som har som ändamål att stärka kvinnors ställning i samhället, en sammanslutning av kvinnor inom en ideell förening, som arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället. För att få organisationsbidrag krävs att kvinnoorganisationen 13

har en demokratisk uppbyggnad och som bedriver en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer, har en riksomfattande organisation med ordinarie verksamhet i minst fem län eller har ett riksintresse, samt har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år före ansökan om bidrag. Även för verksamhetsbidrag ställs villkor upp på den organisation som ska få sådana bidrag, även om kraven är något lägre än för organisationsbidrag. Organisationens eller stiftelsens verksamhet ska tillgodose syftet med statsbidraget (stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar, främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet samt bevaka sina rättigheter och driva sina krav.) För ideella föreningar krävs att de har en demokratisk uppbyggnad. Verksamheten får bedrivas tillsammans med en eller flera parter eller nätverk. Stiftelse får inte vara statlig eller kommunal. Dess huvudsakliga ändamål ska vara att stärka kvinnors ställning i samhället. Bidrag får inte ges till politiska partier eller deras kvinnoorganisationer. Sedan den 1 februari 2008 har Ungdomsstyrelsen tagit över ansvaret för statsbidraget för kvinnors organisering från Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt (Ju 2005:15). Delegationen inrättades från den 1 januari 2006 samtidigt som den nya förordningen (2005:1089) började gälla. Innan delegationen inrättades beslutade regeringen om motsvarande bidrag Ungdomsstyrelsen, liksom den tidigare Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt, ansvarar också för att fördela projektbidrag enligt förordningen (2006:390) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt. 1.6 Organisations- och verksamhetsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer Statens bidragsgivning till frivilliga försvarsorganisationer regleras i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Statsbidragen är avsedda för verksamhet som främjar totalförsvaret och som om- 14

fattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret. En organisation som bedriver frivillig försvarsverksamhet benämns frivillig försvarsorganisation. I en bilaga till förordningen anges de 19 organisationer som betecknas frivilliga försvarsorganisationer. Elva organisationer har för närvarande uppdrag inom det civila försvaret och samhällets krishantering, medan övriga åtta har uppdrag inom det militära försvaret. Enligt förordningen får en myndighet med uppgifter inom totalförsvaret ingå ett skriftligt avtal med en person som tillhör en frivillig försvarsorganisation (en frivillig) om att denne ska tjänstgöra inom totalförsvaret. Personer som har ingått sådana avtal benämns avtalspersonal. Det är myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret som ska 1. ange målen för utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret, 2. ange vilken utbildning som myndigheten anser bör genomföras, 3. lämna organisationerna underlag för upplysningsverksamhet, 4. vid behov teckna avtal enligt 2, 5. registrera och krigsplacera sådan personal som ingått avtal, samt 6. i övrigt stödja den frivilliga försvarsverksamheten. Vidare anges i förordningen att det är Krisberedskapsmyndigheten och Försvarsmakten som inom sina respektive verksamhetsområden, ska fördela och betala ut organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationerna. Därutöver får myndigheterna, i samverkan med andra berörda myndigheter, komma överens med organisationerna om uppdrag inom totalförsvaret. Krisberedskapsmyndigheten och Försvarsmakten för löpande dialoger med organisationerna, andra myndigheter och kommuner om vilka behov av frivilliga som finns inom det militära försvaret (Försvarsmakten) och det civila försvaret samt samhällets krisberedskap i 15

övrigt (Krisberedskapsmyndigheten). Dessa behov utgör sedan grunden för uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna. Regeringen tillsatte i februari 2008 en utredning som senast den 31 oktober 2008 ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens framtida inriktning och uppgifter inom försvaret och samhällets krisberedskap. En särskild fråga som ska utredas är hur den statliga finansieringen av den frivilliga försvarsverksamheten bör se ut i framtiden. Andra viktiga frågor som ska klarläggas av utredaren är bland annat behovet av frivilligpersonal inom totalförsvaret och samhällets krisberedskap. Utredaren ska även föreslå vilka kriterier som ska krävas för att en organisation ska vara en frivillig försvarsorganisation och kartlägga vilka av dagens frivilliga försvarsorganisationer som passar in på dessa nya kriterier (www.regeringen.se). 16

2 Statliga bidrag och riktlinjer 2.1 Tre olika roller för ideella organisationer Generella frågor om folkrörelser ingår sedan år 2000 i ett eget politikområde, folkrörelsepolitik. När folkrörelsepolitiken inrättades som ett politikområde (prop. 2000/01:1 utgiftsområde 17) framhölls folkrörelsernas centrala roll för att ge röst åt olika gruppers behov, värderingar och intressen. Ett sätt att karaktärisera ideella organisationer är att dela in dem i tre kategorier utifrån olika roller som organisationerna kan ha. Det bör påpekas att en organisation kan ha flera av dessa roller, även om tyngdpunkten finns i någon av dessa kategorier. Ge röst/intresseorganisation Detta är den roll som ofta förknippas med ideell sektor, att idéburna organisationer verkar för sina idéer i förhållande till övriga samhället och/eller internt inom föreningen. Organisationerna ses som viktiga för demokratin, både genom att de ger en möjlighet för medborgarna att gemensamt uttrycka sin uppfattning och som en demokratiskola där medlemmarna tränas i demokratiska arbetsformer. Organisationer vilkas roll huvudsakligen är att ge röst är t.ex. politiska partier, trossamfund och handikapporganisationer. Ge service Ideella organisationer ger i många fall service till sina medlemmar eller till andra utanför organisationen. Omfattningen av denna service kan vara mycket skiftande mellan olika organisationer. Exempel på organisationer vilkas roll har denna tyngdpunkt är kulturföreningar, sociala organisationer och idrottsföreningar. Eventuella bidrag för denna service svarar inte mot organisationens hela kostnad för att ge servicen. 17

Producera tjänster En verksamhet som ökat de senaste decennierna inom ideell sektor är att man mot full ersättning utför tjänster. Detta kan gälla såväl specifika uppdrag till särskilda organisationer som tjänster som utförs efter en regelrätt upphandling. Organisationer som tar emot sådana uppdrag är t.ex. frivilliga försvarsorganisationer och idrottsföreningar som tar över ansvaret för idrottsanläggningar. 2.2 Olika former av statsbidrag till ideella organisationer Statskontoret har i rapporten Bidrag till ideella organisationer (2004:17) kartlagt statliga bidrag till den ideella sektorn. Under 2003 uppgick de statliga bidragen till de ideella organisationerna till nästan 6,5 miljarder kronor fördelade på 96 olika bidrag. I denna summa ingår även bidrag utanför statsbudgeten från Svenska Spel och från Allmänna arvsfonden. De statsbidrag som staten fördelar till ideella organisationer har, enligt vår bedömning, olika syften och form. De huvudsakliga bidragsformerna är Organisationsbidrag som generellt bidrag till en organisation, Verksamhetsbidrag för utpekade verksamheter, Projektbidrag för tidsbegränsade verksamheter, Uppdragsersättning för verksamhet enligt avtal, samt Anläggningsbidrag för lokaler. Med verksamhetsbidrag följer oftast mål och olika resultatorienterade krav. Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ger också författningsstöd för att statens mål- och resultatstyrning även gäller bidrag till ideella organisationer m.fl., särskilt när det handlar om verksamhetsbidrag. Det bör sägas att gränserna mellan vad som ska betraktas som verksamhetsbidrag respektive uppdragsersättning generellt är flytande. De flesta av bidragen från anslaget 16:4 utgår i form av verksamhets- 18

bidrag. Det kan dock diskuteras om inte vissa av de bidrag som nu ges från anslaget 16:4 snarare ska betraktas som uppdragsersättningar. Uppdragsersättning innebär full ersättning för en verksamhet som staten och uppdragstagande organisation kommer överens om att organisationen ska bedriva. Uppdragsersättningen kan därför i högre grad än verksamhetsbidraget sägas innebära att det offentliga köper en specifik tjänst. Uppdragsersättning kan ges såväl till ideella organisationer som till andra typer av organisationer. 2.3 Riktlinjer för bidragsgivning Det finns två olika statliga riktlinjer för fördelning av statsbidrag till ideella organisationer. Dels finns riktlinjer som beslutas av regeringen eller Regeringskansliet, dels riktlinjer för bidrag som beslutas av myndigheter. I det första fallet är riktlinjerna omfattande och detaljerade, medan det i det andra fallet ingår som en begränsad del i Regeringskansliets riktlinjer för utformningen av regleringsbrev till myndigheter. Statskontoret kan vid en jämförelse mellan de två olika riktlinjerna för statliga bidrag till ideella organisationer konstatera att riktlinjerna för när regeringen/regeringskansliet beslutar är betydligt mer detaljerade, trots att den helt övervägande delen av statliga bidrag beslutas av myndigheter. En tydlig inriktning från regeringens sida är också att statsbidrag till ideella organisationer m.fl. i första hand ska beslutas av myndigheter. 2.3.1 Riktlinjer för bidrag som beslutas av regeringen eller Regeringskansliet De nu gällande riktlinjerna är från 2006, men är för närvarande under omarbetning. (Regeringskansliets riktlinjer för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl., Riktlinjer RKFC 2006:1, dnr FA2006/118/JA) Motsvarande riktlinjer har även funnits före de nu gällande. Här ska en del av innehållet i dessa riktlinjer beskrivas. Det är dock ingen fullständig redovisning av dessa riktlinjer. 19

Riktlinjerna gäller för sådana bidrag till föreningar, stiftelser eller andra enskilda som beslutas av regeringen eller Regeringskansliet och som inte regleras i någon särskild förordning eller i någon annan författning. Riktlinjerna gäller bidrag till verksamhet eller aktiviteter. Om bidrag till kommuner, landsting och myndigheter konkurrerar med enskilda om bidrag som inte är författningsreglerade kan riktlinjerna också användas. Om det finns en förordning eller annan särskild reglering för bidraget kan riktlinjerna ändå tjäna som ledning för handläggnings- och kontrollrutiner vid hanteringen av bidraget såvida inte annat framgår av förordningen/regleringen. I riktlinjerna tas frågan upp om vilka ärenden regeringen ska pröva och vilka ärenden som ska prövas av andra. Allmänt gäller att regeringen bara ska pröva ärenden som kräver ett ställningstagande från regeringen som politiskt organ. I riktlinjerna återges även riksdagsbehandlingen av ett förslag från Riksdagens revisorer (Förstudie 2000/01:RR14, bet. 2001/02:KU5. rskr. 2001/02:40). Där betonades att regeringens roll i förhållande till förvaltningen främst gäller ledning, styrning och samordning. Riksdagens revisorer anförde att även om bidragsgivning från regeringen går att förena med den svenska förvaltningsmodellen, bör grundregeln vara att statliga medel till offentliga verksamheter ska fördelas i generella termer, efter förutbestämda kriterier och kanaliseras till den ordinarie verksamheten. Revisorernas slutsats är att enskilda bidragssystem endast undantagsvis bör hanteras av regeringen eller Regeringskansliet. Även frågan om när bidragsgivningen behöver författningsregleras eller när det kan räcka med föreskrifter i ett regleringsbrev har behandlats av konstitutionsutskottet (bet. 1998/99:KU10). Utskottet ansåg att en författningsreglering bör övervägas framför allt när bidragsgivningen ska bygga på en prövning av ansökningar från enskilda, kommuner eller landsting, har betydelse för en vid krets av mottagare eller när bidragsgivningen kan antas komma att bestå i mer än ett år. I riktlinjerna ingår en blankett för ansökan om bidrag. Om bidragsgivaren vill att bidragsgivningen ska bygga på en prövning av ansökningar 20

trots att bidraget inte är författningsreglerat, ska ansökningsblanketten elektroniskt eller på annat sätt tillhandahålls den som söker bidraget. Blanketten för ansökan om bidrag är också avsedd att användas som checklista för vilka uppgifter som bör lämnas i samband med en bidragsansökan eller som bidragsgivaren bör ha tillgång till innan ett beslut om bidrag fattas. Om bidraget ges återkommande och den föreslagna ansökningsblanketten inte tillgodoser Regeringskansliets behov av uppgifter, ska en passande blankett för ansökan om bidrag tas fram med stöd av checklistan och från de särskilda behoven. I riktlinjerna finns även ett förslag till blankett för verksamhetsrapportering och ekonomisk redovisning. Handläggningen i Regeringskansliet kan ha påbörjats på olika sätt. De vanligaste sätten är att en ansökan om bidrag kommer in till Regeringskansliet utan att något bidrag utlysts, att ett bidragsbeslut fattas på regeringens eller Regeringskansliets initiativ eller att bidragsansökningar kommer in efter det att ett bidrag har lysts ut. Oavsett hur bidragsärendet har påbörjats ska checklistorna användas för att komplettera och kontrollera beslutsunderlaget innan beslut om bidrag fattas. Normalt ska de tre bilagorna 1 i riktlinjerna skickas ut till den som söker eller annars ska få bidraget. Av en ansökan ska tydligt framgå vad de sökta medlen ska användas till. Verksamheten eller aktiviteten ska vara konkret beskriven. I riktlinjerna sägs att sådana uppgifter om verksamheten ska finnas hos Regeringskansliet så att det vid avstämningen mot de rapporter och den redovisning som kommer in blir möjligt att bedöma i vilken utsträckning den planerade verksamheten eller aktiviteterna faktiskt har genomförts med den eftersträvade effekten. Bidragsmottagaren ska lämna verksamhetsrapporter och ekonomisk redovisning till bidragsgivaren. Uppföljning av ett bidragsärende ska normalt göras av en handläggare som inte hanterat ärendet i samband med själva bidragsbeslutet. Normalt ska uppföljning av beviljade bi- 1 Bilaga 1 är blankett för ansökan om bidrag till verksamhet eller aktiviteter, bilaga 2 Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. och bilaga 3 Verksamhetsrapportering och ekonomisk redovisning. 21

drag ske både under den period då den stödda verksamheten pågår och när verksamheten slutrapporterats eller skulle ha slutrapporteras av bidragsmottagaren. 2.3.2 Regeringskansliets handledning för regleringsbrev för år 2008 Riktlinjer för bidrag till ideella organisationer som beslutas av myndigheter finns i Regeringskansliets handledning för regleringsbrev. (Regeringskansliet, Regleringsbrev och andra styrdokument för år 2008). Regleringsbrev riktar sig endast till de statliga myndigheterna. För de bidrag som beslutas av myndigheter kan närmare villkor ställas upp i regleringsbreven. I handledningen sägs att en stor del av de statliga medlen går varje år till bidrag för olika typer av verksamheter. Mottagarna av dessa bidrag är privaträttsliga organisationer, ofta ideella föreningar. Många av de organisationer som tar emot dessa bidrag kan och ska inte heller styras av statsmakterna när det gäller dessa organisationers egna mål och verksamhet. Detta förhållande hindrar emellertid inte statsmakternas möjlighet att påverka vad just de statliga bidragen ska användas till samt vad dessa bör ge upphov till i effekttermer. Den bidragsfinansierade verksamheten kan med andra ord styras i resultattermer precis som verksamhet som bedrivs av en myndighet. Regeringen kan sätta villkor för vissa bidrag. Vid valet av myndighet som ska disponera och betala ut bidraget är det viktigt att varje fackdepartement väljer en myndighet inom det egna sakområdet. Detta för att en kompetent uppföljning och bedömning av användningen av bidraget ska kunna göras. Hänvisning görs till Regeringskansliets riktlinjer för bidrag till föreningar, företag m.m. Hänvisningen görs dock inte för att de ska följas för bidrag som beslutas av myndigheter, utan enbart som något där man kan läsa mer om bidragsgivning. 22