Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Relevanta dokument
Så gör djur - tre avsnitt

Allt om årstiderna - Sommaren

Allt om årstiderna - Våren

Allt om årstiderna - Vintern

Allt om årstiderna - Hösten

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Vad ska ni kunna om djur?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Kvalitetsarbete Myran

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

LÄRARHANDLEDNING. Myrstaden. Art. nr

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

7 Etologi hur gör djur?

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Lärarhandledning. Presenterat av

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Katten Bus. B Mus C Bus A B C A B C. A i en vas B på ett bord C på ett fat. Vad heter katten? Lus. Vad vill Bus? sova leka äta. Vad ser du på bordet?

LÅNGALMASTIGEN. Ut och njut av en fin promenad!

GOD JUL ÖNSKAR

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

ENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Katrineholms åtta ansvarsarter

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno

Att få. blommor och bin. att trivas

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

NYGÅRDSKÄLLAN VANDRA TILL NATURLIG KÄLLA

Ekosystem ekosystem lokala och globala

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

En liten krysslista för stora och små

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Upptäck Sverige Lgr 11

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Biologi Livets utveckling

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård

Pluggvar familjens bästa vän!

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

DJUR OCH NATUR I ÅRSTASKOGEN Duvhöken häckar i Årstaskogen

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Biologi Livets utveckling

Text: Annika Luther Bild: Bettina Björnberg-Aminoff

Välkommen till Naturstig Miskarp

På besök i rovdjurens land

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Vad är hållbar utveckling i arbetet med de yngsta?

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Frågor om nyckelpigor

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Träningsmaterial till boken Människan och världen Sverige

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Det Lilla Världslöftet

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Jordbrukets tekniska utveckling.

Biologi. Livet på jorden

Elevblad biologisk mångfald

En dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Fröken Spöke går vilse

1. Arjeplog X. Gällivare 2. Kiruna.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Evolution 1 elevuppgift

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

Fakta om pollinatörer

Kropp & knopp. F-3 Hä

Transkript:

Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och två sidor med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 16 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Zoologi Produktionsland: Sverige, 2016 Svensk version: Cinebox, 2017 Ansvarig utgivare: Ann Nordström I den här filmen följer vi skogsmyran Senna, som är på äventyr i närheten av en källa i barrskogen. Skogen är stor och träden många, men Senna är inte rädd. Hon känner alla skrymslen och vrår. Dessutom får vi se hur spillkråkan, järpen och blåvingen trivs bland träden. Filmen är fylld av spänning och berättar om det dolda livet långt inne i den förtrollande barrskogen. Filmnr: 1766 För ytterligare källinformation: Kontakta Cinebox 08-445 25 50

Elevens namn: Klass: VÄLJ RÄTT ALTERNATIV 1. Vad kallas den röda skogsmyrans bo? a) holk b) ide c) stack övningsuppgifter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2. Hur många syskon har en arbetare? a) några b) flera tusen c) ett tiotal titta 3. Vad gör myrdrottningen? a) lägger ägg b) matar larverna c) bygger på stacken 4. På vilket sätt får myran reda på allt om en annan myra? a) tittar på den b) snusar med antennerna c) följer efter den kolla 5. Vem kan riva sönder myrstacken? a) spillkråkan b) blåmesen c) järpen 6. Hur är myrstacken uppbyggd? a) en enda stor kammare b) endast långa gångar c) många kammare 7. Varför sköter myran om blåvingens larv? a) de är släkt b) larven ger en söt vätska åt myran c) de är vänner 8. Vilka djur äter skadeinsekter? a) fjärilen och dess larv b) älgen och räven c) myran och hackspetten 9. Var övervintrar skogsmyran? a) i stackens bottenvåning b) ovanpå stacken c) mitt i stacken förstå 10. Vilken nytta gör en naturkälla? a) ger skydd åt djuren b) dricksvatten åt djuren året runt c) ger fiskarna lekplatser

övningsuppgifter Elevens namn: Klass: MEDELSVÅRA UPPGIFTER 1. Vad kallas den röda skogsmyrans bo? 2. Hur många syskon har en arbetare? titta 3. Vad gör myrdrottningen? 4. På vilket sätt får myran reda på allt om en annan myra? kolla 5. Vem kan riva sönder myrstacken? 6. Hur är myrstacken uppbyggd? 7. Varför sköter myran om blåvingens larv? 8. Vilka djur äter skadeinsekter? förstå 9. Var övervintrar skogsmyran? 10. Vilken nytta gör en naturkälla?

övningsuppgifter Elevens namn: Klass: SVÅRA UPPGIFTER 1. Hur är ekosystemet "barrskogen" uppbyggt? 2. Hur påverkar källan skogen som livsmiljö? titta 3. Varför räknas myrorna till de sociala insekterna? kolla 4. Hur påverkar myrorna livet i skogen? 5. Förklara på vilket sätt blåvingens larv har nytta av stacken. förstå BONUSUPPGIFT: Berätta om barrskogen. Varför är den viktig? Hur känner man igen den torra och den friska moskogen?

ekurre lärarhandledning I vårt land finns det stora barrskogar. De är en del av det norra barrskogsbältet eller taigan. Barrskogarna kan indelas i två viktiga typer; den torra moskogen och den friska moskogen. I den torra trivs tallen och lingonet och i den frodiga granen och blåbäret. Barrskogarna erbjuder många djur och växter en plats att leva. Den röda skogsmyran (stackmyran) bygger gärna sina stackar här. Myrorna är faktiskt en viktig insektgrupp i skogen. De städar marken och håller efter skadeinsekterna. Egentligen utgör sockervätskor från bladlöss och andra insekter den viktigaste födan för skogsmyrorna, men de äter också alltså insekter. Såsom larver och skalbaggar. 1 C 2 B 3 A 4 B 5 A 6 C 7 B 8 C 9 A 10 B I myrstacken är det ordning och reda. Drottningen eller drottningarna är de som lägger ägg djupt nere i stacken. De gör inget annat. Arbetsmyrorna bygger och reparerar på stacken och vakterna håller koll på att ingen obehörig kommer in. Andra myror samlar mat åt drottningen och larverna. De unga myrorna lär sig av de äldre, hur de skall göra. Stacken består av många rum - kamrar - som gör att stacken nästan ser ut som ett höghus i genomskärning. Längst ner finns äggen, ungefär i mitten larverna och högst upp pupporna eller kokongerna. Värmen och fukten avgör var de skall vara. Myrorna sköter om att de flyttas med jämna mellanrum. På sensommaren svärmar myrorna. Då visar drönarna, pojkmyrorna, upp sig. De är svarta och försedda med vingar. Unga drottningar har också vingar. Drönarna flyger sin kos och parar sig med drottningar längre bort. De stackar som finns nära inpå varandra är oftast släktingbon. De hör till samma samhälle och är vänner med varandra. Under sommaren ger en naturkälla i skogen insekter, fåglar och däggdjur friskt vatten. Och fuktälskande växter trivs kring den. Källan hjälper växter och djur att överleva. Vattnet kan härstamma från en myr, ett kärr, en sjö högre upp eller från grundvattnet. Vattnet silas genom markens jordlager och är därför kristallklart då det sipprar fram ur jorden. Vattnet rinner året runt i källan. I filmen följer vi skogsmyran Sennas liv under ett år i närheten av en naturkälla. Och tittar på alla växter och djur som lever i barrskogen. De är väldigt många. Och helt beroende av att skogen finns till.

ekurre lärarhandledning SVAR TILL DE LÄTTA OCH MEDELSVÅRA FRÅGORNA 1. c) stack 2. b) flera tusen 3. a) lägger ägg 4. b) snusar med antennerna 5. a) spillkråkan 6. c) många kammare 7. b) larven ger en söt vätska åt myran 8. c) myran och hackspetten 9. a) i stackens bottenvåning 10. b) dricksvatten åt djuren året runt RIKTGIVANDE SVAR TILL DE SVÅRA FRÅGORNA 1. Hur är ekosystemet "barrskogen" uppbyggt? Här kan man berätta mycket och på många sätt. Barrskogen bebos av många olika växt- och djurarter. De lever tillsammans, fastän en del är mat åt andra. Näringen i marken ger liv åt små djur, svampar, ris, mossor, buskar, träd, fåglar. Många varelser... Myrorna är en viktig grupp av djur i barrskogen. 2. Hur påverkar källan skogen som livsmiljö? Källan ger djuren vatten året om. På sommaren är den en viktig plats. Många fuktälskande växter trivs också kring källan; såsom mossor, fräkenväxter och ormbunkar. Källan berikar skogen, så att många fler arter trivs där. Mångfalden ökar. 3. Varför räknas myrorna till de sociala insekterna? De bygger ett gemensamt bo och sköter tillsammans om sin avkomma alltså barnen. De samlar också mat och skyddar boet. Arbetsmyrorna kan inte själva lägga ägg, men eftersom de alla är släkt med drottningen och varandra lönar det sig att hjälpa till med allt. På det sättet klarar de sig bättre och kan leva vidare. Om en myra tappar bort sig, kan den inte leva. Den är helt beroende av alla andra i myrstacken. Men det sker sällan att myrorna förirrar sig, för de snusar hela tiden med sina antenner på andra myror och känner igen doften på den egna skogsstigen som leder till boet. 4. Hur påverkar myrorna livet i skogen? Myrorna håller bl.a. efter skadeinsekter som annars kanske kunde bli för många. De hjälper s.a.s. till att "städa" i skogen. 5. Förklara på vilket sätt blåvingens larv har nytta av stacken. Myran tar larven till myrstacken och sköter om den där. Det är bra ställe att växa upp inne i stacken, i skydd. Ibland kan larven nog äta av myrornas larver, men den får ändå stanna kvar. Blåvingens larv är finurlig och ger myrorna en söt vätska som de gärna sugar i sig. Myrorna kan inte låta bli vätskan. Den är så söt och god. Och så kan larven också dofta "myra". Blåvingen är lite klurig. Men både myrorna och larven får det de önskar.