Befolkningsstatistiken

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren 1816-1850 i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren 1851-1910 i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren 1911-1960 i Befolkningsrörelsen, för åren 1961-1966 i Folkmängdens förändringar, för åren i 1967-1990 i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar 1961-1970. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1944 = Mouvement de la population en 1944. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befror-1944

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1944 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1947 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 472036

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION MOUVEMENT DE LA POPULATION EN 1944 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år 1944. Stockholm den 6 juni 1947. Underdånigst ERNST HÖIJER. HENRIK GESCHWIND. Folke Lublin.

Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. 3* C) Giftermål 7* D) Barnaföderskor 13* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 16* F) Födda barn 18* G) Döda 21* H) Nativitetsöverskott 28* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 32* Texttabeller. Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2*» B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 4*» C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1944, jämförd med äldre tider 5*» D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren 1916 1944 7*» E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år 1944 15*» F. Födelsetalet under olika månader 20*» G. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 22*» H. Dödstalet under olika månader 27*» I. Emigranter och immigranter, åren 1921 1944 33* Tabeller. Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år 1944 1» 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år 1944 2» 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer, år 1944 4» 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år 1944 9» 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1944 12» 6. Giftermål, länsvis, år 1941 15» 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i ut andet, efter kyrkoskrivningsort, år 1944 16» 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1944 18» 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år 1914 20» 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år 1944 22» 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år 1944 24» 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år 1944 27» 13. Barnaföderskor, länsvis, år 1944 28» 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år 1944 30» 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år 1944 31» 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år 1944 32» 17. Fäder till under år 1944 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder 34» 18. Föräldrarna till under år 1944 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 35» 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1914 36

VI Sid. Tab. 20. Födda barn, fördelade etter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år 1944 37» 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år 1944 40» 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år 1944 42» 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1944 44» 24. Döda i varje månad, länsvis, år 1944 48» 25. Döda efter ålder, i varje månad, år 1944 50» 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1944 52» 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år 1944 53» 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år 1944 57» 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1944 58» 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år 1944. Hela riket 59» 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år 1944. Hela riket 60» 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år 1944. Hela riket 61 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren 1936 1940 och 1944 62 Texte. Index. Pages. Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, et par état civil 3* C) Mariages 7* D) Femmes accouchées 13* E) Pères des enfants légitimes 16* F) Enfants nés 18* G) Mortalité 22* H) Excédent des naissances 28* I) Migrations. Naturalisations 32* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Mouvement de la population par département 2*» B. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 4*» C. Population par sexe et par âge, en 1751 1900, 1930, 1940 et 1944 5*» D. Nuptialité des garçons et des filles, par âge 7*» E. Répartition relative, par âge et par durée du mariage, des mères d'enfants légitimes, en 1944 15*» F. Natalité par mois 20*» G. Mortalité par sexe, par âge et par état civil 22*» H. Mortalité par mois 27* I. Émigrés et immigrés en 1921 1944 33*

Tableaux annexés. 1 ) Pages. Tabl. 1. Population par département, en 1944 1 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Popu moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 2. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en 1944 2 Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5; Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 13: Immigrés; col. 9: des autres paroisses urbaines du pays; col. 10: des autres paroisses rurales du pays; col. 11: des pays étrangers; col. 12: du registre des «introuvables» 2 ). Col. 14 18: Émigrés; col. 14: pour les autres paroisses urbaines du pays; col. 15: pour les autres paroisses rurales du pays; col. 16: pour les pays étrangers; col. 17: pour le registre des «introuvables» 2 ). Col. 19 21: Gain (+) ou perte (-) par migration. Col. 22: Gain (+) ou perte (-) par régularisations territoriaux au commencement de l'année. Col. 23 25: Accroissement (+) ou diminution (-) de la population.» 3. Mouvement de la population dans chacune des grandes villes du royaume, en 1944 4 Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 2). Col. 25 36: Mariages contractés (voir tabl. 6). Col. 37 57: Hommes mariés par âge (voir tabl. 7). Col. 58 78: Idem, femmes mariées (voir tabl. 7). Col. 79 90: mariages par mois. Col. 91: Séparations de corps. Col. 92: Divorces. Col. 93 128: Accouchées (voir tabl. 13 et 15). Col. 129 142: Pères des enfants légitimes nés en 1943 (voir tabl. 17). Col. 143 204: Naissances (voir tabl. 20 et 21). Col. 205 261: Décès (voir tabl. 22, 24 et 26).» 4. Mouvement de la population dans chacune des petites villes du royaume, en 1944 9 Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement (+) ou diminution (-). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 5. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en 1944 12 a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col. 11 12: Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 6. Mariages contractés, par département, en 1944 15 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col. 14 16: Noces premières, secondes etc., du mari. Col. 17 19: Idem, de la femme.» 7. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en 1944 16 Col. 1: Départements. (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col. 14 24: Idem, hommes remariés. Col. 25 36: Idem, femmes entrées en premières noces. Col. 37 47: Idem, femmes remariées. 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. D-kommuner Communes rurales Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. dont la population Städer (» St.) Villes. agglomérée s'élève Riket Royaume. a 2/3 ou plus. Hela riket Royaume. Mankön (p. abréviat.m.) Sexe masculin. A-kommuner Communes rurales Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin. dont la population Summa (p. abréviat. S:a) Total. de caractère agricole Hela antalet Nombre total. s'élève à 75 % Åldersår Age. ou plus. Levande födda Nés vivants. B-kommuner Id. de 50 à 75 %. Dödfödda Mort-nés. C-kommuner Id. à 50 % au plus, Avlidna Décédés. non agglomérées. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle; ces personnes sont nommées «obefintliga» («introuvables»). VII

VIII Pages. Tabl. 8. Mariés par sexe, par âge et par état civil, eu 1944 18 Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col. 10 17: Idem, villes. Col. 18 25: Idem, royaume.» 9. Mariages par âge des époux, en 1944 20 a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1 : Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Garçons. Col. 20: Veufs et divorcés.» 10. Mariages par âge et par état civil des époux, en 1944 22 Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Campagne. Col. 20: Villes.» 11. Divorces et séparations, en 1944 24 Col. 1: Départements. Col. 2 5: Séparations de corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: à la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 18: Divorces; col. 6: après séparation de corps; col. 7: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 8: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 9: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 10: bigamie; col. 11: adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse; col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation; col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nullité de mariage; col. 18: nombre total. Col. 19 22: Durée du mariage. Col. 23 25: Différence entre l'âge des époux. Col. 26 41: Age des époux. Là-dessous: Enfants vivant au divorce.» 12. Mariages par mois, en 1944 27» 13. Accouchées, par département, en 1944 28 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col. 11 26: Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 14. Accouchées par âge en groupes d'un an, en 1944 30 Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 15. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en 1944 31 Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 16. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en 1944 32 Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col. 12 21: villes; col. 22 31: royaume.» 17. Pères des enfants légitimes nés en 1944, par âge 34 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 18. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1944, par combinaison d'âge 35 Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 19. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en 1944 36 a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col. 10 12: Nombre total des naissances.» 20. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en 1944 37 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col. 10 14: Enfants d'accouchements doubles. Col. 15 19: Enfants d'accouchements triples. Col. 20 29: Nés vivants; col. 20 22: légitimes; col. 23 25: illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col. 30 39: Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.

Pages. Tabl. 21. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en 1944 40 Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 22. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en 1944 42 Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col. 23 26: Campagne; col. 23 24: enfants légitimes; col. 25 26: enfants illégitimes. Col. 27 30: Idem, villes. Col. 31 35: Idem, royaume.» 23. Décès par sexe, par âge et par état civil, en 1944 44 Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col. 10 17: Idem, villes. Col. 18 26: Idem, royaume.» 24. Décès par mois, en 1944 48 Col. 1: Départements.» 25. Décès par âge et par mois, en 1944 50 Col. 1: Age. a) Campagne. b) Villes. c) Royaume.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en 1944 52 Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col. 11 12: Veufs (veuves) et divorcés.» 27. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en 1944 53 Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies.» 28. Émigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de destination, en 1944 57 Col. 1: Départements. Col. 2 3: Enfants au-dessous de 15 ans. Col. 4 5: Célibataires au-dessus de 15 ans. Col. 6 7: Mariés. Col. 8 9: Veufs, veuves et divorcés. Col. 10 11: Nombre total. Col. 12 13: Pour les pays de l'europe. Col. 14 15: Pour les pays hors de l'europe.» 29. Immigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de départ, en 1944 58 Cfr ci-dessus, Tabl. 28.» 30. Émigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en 1944. Royaume 59 Col. 1: Age. Col. 2 3: Célibataires. Col. 4 5: Mariés. Col. 6 7: Veufs, veuves et divorcés. Col. 8 9: Nombre total.» 31. Immigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'an an, en 1944. Royaume 60 Cfr ci-dessus, Tabl. 30.» 32. Émigrés pour et immigrés de pays divers, par sexe et par état civil, en 1944. Royaume 61 Col. 1: Pays de destination ou de départ. Col. 2 10: Émigrés; col. 2 3: enfants au-dessous de 15 ans; col. 4 5: célibataires au-dessus de 15 ans; col. 6 7: mariés; col. 8 9: veufs, veuves et divorcés; col. 10: nombre total. Col. 11 19: Immigrés. Addition. Femmes accouchées d'enfants légitimes classées par durée des mariages et par âge, en 1936 1940 et 1944. Nombres relatifs 62 Résumé en français X IX

X Résumé. Pour l'organisation et la subdivision de la statistique de la population en Suède voir les rapports précédents, surtout celui des années 1921 1923. La présente publication forme uu rapport sur les différents facteurs du mouvement de la population en 1944, à l'égard de la disposition et du contenu essentiellement égal au rapport de l'année précédente. Comme d'habitude, les chiffres principaux concernant le nombre des habitants sont insérés dans ce rapport. Le rapport spécial sur l'émigration et l'immigration n'étant pas publié à partir de l'année 1939, les données à ces égards sont publiées aussi dans ce rapport. La population totale de la Suède, au SI décembre 1943, était de 6 522 827; à la fin de l'année 1944, elle montait à 6 597 348. L'accroissement a par conséquent été assez fort (11.42 ). La nuptialité, a été, en 1944, plus forte que d'ordinaire: 9.85 sur mille habitants. Le nombre des divorces a correspondu à 0.83 sur mille habitants. Dans deux décades, le nombre des naissances a diminué même absolument presque sans interruption. Seulement, les années 1920 et 1921 accusent des renaissances assez passagères de la natalité. Depuis 1935 le taux de natalité s'est élevé. En 1944 le taux de natalité monte à 20.58, et il est plus bas dans la campagne que dans les villes. Le taux de mortalité a été de 11.02. Comme d'habitude pendant les temps récents, la mortalité a été plus basse dans les villes que dans la campagne. Le nombre des émigrés monte à 549, celui des immigrés à 13 340. A part les émigrés, on a rayé des registres de population 2 715 individus comme introuvables» (voir la note p. VII). Le nombre des personnes rayées plus tôt mais inscrites de nouveau en 1914 s'élève à 1900.

Den berättelse om befolkningsrörelsen år 1944, som här framlägges, överensstämmer till uppställning och innehåll i allt väsentligt med motsvarande redogörelser för föregående år. Befolkningens ålders- och civilståndsfördelning vid utgången av redogörelseåret har på vanligt sätt beräknats genom s. k. framskrivning från den i närmast föregående års berättelse intagna fördelningen. Sedan den särskilda berättelsen»ut- och invandring» upphört, meddelas fr. o. m. år 1939 i berättelsen om befolkningsrörelsen även en redogörelse för omflyttningen med utlandet enligt de summariska folkmängdsredogörelserna. Liksom fallet varit i fråga om berättelserna för åren 1938 1943. meddelas icke heller här någon yrkesfördelning för vare sig vigda män och kvinnor, frånskilda män eller fäder till i äktenskap födda barn; dock ha liksom åren 1942 och 1943 i berättelsens text i vissa fall siffror meddelats för särskiljande av jordbruksbefolkning och övrig befolkning på landsbygden. Bearbetningen har liksom för redogörelseåren 1938 1913 genomgående verkställts enligt manuell i stället för tidigare maskinell metod. A) Folkmängd och folkökning. Rikets folkmängd uppgick vid utgången av år 1944 till G 597 348 personer, vilket innebär en ökning sedan motsvarande tidpunkt närmast föregående år med 74 521 personer eller IT42 promille. Beträffande de i tab. 1 angivna folkmängdssiffrorna är att observera, att folkmängden i de särskilda områdena den 1 januari 1944 icke alltid sammanfaller ined folkmängden den 31 december 1943, icke heller siffrorna för den 31 december 1944 med motsvarande för den 1 januari 1945. Orsaken härtill ligger i de administrativa regleringar, som skett vid årsskiftena. Vid ingången av år 1944 bildados två nya städer, nämligen.fagersta i Västmanlands län (med 9 575 inv.) och Borlänge i Kopparbergs län (med.18 833 inv.), samt införlivades hela Arvika landskommun (med 5 005 inv.) med Arvika, största delen av Lunds landskommun (med 1 092 inv.) med Lund, vissa områden av Tölö (med 00 inv.) med Kungsbacka samt ett område av Agnetorp (med 31 inv.) med Tidaholm. Sammanlagt överfördes genom dessa områdesregloringar vid ingången av år 1944 34 59G personer från landsbygden till städerna. Vid 1945 års början bildades inga nya städer, men däremot skedde stora inkorporeringar av landsbygdsområden med städer. Sålunda införlivades hela Västra Frölunda kommun (med 13 059 inv.) med Göteborg, hela Bävc' (med 1 515 inv.) med Uddevalla, hela Sollefteå landskommun (med 3 882 inv.) med Sollefteå, södra delen av Vassända-Naghun (med 1 052 inv.) med Trollhättan. Återstoden av Vassända- Naglum (med 4 372 inv.) samt ett mindre område av F rändefors (med 3 inv.» med Vänersborg samt dessutom mindre områden av Trosa-Vagnhärad (med 8 inv.) med Trosa och av Umeå landskommun (med 23 inv.) med Umeå, medan å

2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1944 samt under femårsperioden 1936 1940. andra sidan vissa områden (med 22 inv.) överflyttades från Söderhamn till Norrala kommun. Sammanlagt överfördes genom dessa områdesregleringar vid ingången av år 1945 23 892 personer från landsbygden till städerna. Några överflyttningar mellan skilda län skedde varken vid 194-4 eller 194;") års ingång. Angående övriga regleringar, såsom områdesregleringar mellan olika socknar i samma län m. m., hänvisas till de särskilda årsredogörelserna för folkmängden inom administrativa områden. 1 tab. 2 redogöres för folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år 1944. I kol. 22 meddelas uppgift om vinst eller förlust genom de områdesregleringar vid början av år 1944. för vilka ovan redogjorts. Om man lägger nativitetsöverskottet (kol. 8) till vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 21.) och områdesregleringar (kol. 22). erhålles uppgift om folkökningen under 1944 (kol. 25). Omflyttningens sista kolumn (kol. 21) horde egentligen vara = skillnaden mellan de två kolumner (kol. 13 och 18), som angiva summorna av in- resp. utflyttade (till och från de särskilda församlingarna). Så är emellertid endast sällan fallet. 1 kolumnen för vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 21) ingå nämligen även rättelser i fråga om siffrorna för folkmäng-

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. den och befolkningsrörelsen. Det må framhållas, att vid avgivandet av församlingarnas summariska folkmängdsredogörelser dessa skola jämlikt gällande författning insändas till statistiska centralbyrån före februari månads utgång antalet födda och döda ännu icke är definitivt känt samt att ifrågavarande antal i regel ökas genom efteranmälningar ävensom genom den av centralbyråns granskning föranledda skriftväxlingen. Vad Stockholm beiräffar bör ihågkommas, att såsom folkmängd angives (utom vid folkräkningar) den mantalsskrivna folkmängden, medan uppgifterna om befolkningsrörelsens olika faktorer härröra dels från mantalskontoret (rörande omflyttning och överförande till och från boken över obefintliga), dels från prästerskapet. Även i övrigt äro vissa fel oundvikliga i ett arbete av sådan omfattning som den svenska folkbokföringen. Det visar sig bl. a., att skillnaden mellan de från inrikes ort inflyttades och de till inrikes ort utflyttades antnl icke för hela riket blir =0, såsom dock rätteligen borde vara förhållandet. Vad nu är sagt om länsområdena, gäller givetvis även om de särskilda städerna (se tab. 3 och 4). Någon särskild kolumn för inkorporeringar finnes emellertid ej här; dock ingår vinst genom inkorporering i folkökningen. T föreliggande berättelse ha liksom i de två närmast föregående i tab. 2 även intagits uppgifter beträffande den inrikes omflyttningen med särskiljande av flyttningarna mellan städer och landsbygd. Såsom i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 'ål december 1914 berörts, äro siffrorna i detta hänseende på grund av brister i systemet för kyrkobokföringen behäftade med en del felaktigheter. Såsom följd därav är t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamlingar inom rike 1, icke detsamma som antalet personer på landsbygden, som utflyttat till stadsförsamlingar inom riket, vilket det naturligtvis vid ett alldeles felfritt funktionssätt för folkbokföringen borde vara. 1 det stora hela synas emellertid de fel. som vidlåda siffrorna för den inrikes omflyttningen, vara av rätt underordnad betydelse. 3* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal:

4* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1944 samt under femårsperioden 1936 1940. 1) Ett utmärker underskott av födelser, resp. folkminskning. 2) Häri ingår även tillväxt genom inkorporering.

FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1944, jämförd med äldre tider. 5* Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen rätt olika å landsbygden och i städerna. På landsbygden råder sedan 1919 överskott av män, och detta gäller från och med 1934 landsbygden inom varje län. I städerna åter förefinnes ett stort kvinnoöverskott, som relativt taget är särskilt utpräglat i de största städerna, i synnerhet Stockholm 1 ) (1 214 kvinnor mot 1 000 män år 1944). I hela Norrland och dessutom i flertalet län i Svealand och Götaland är mankönet övertaligt, även om stadsbefolkningen medräknas. Huru proportionen mellan könen förändrats inom olika åldersklasser, framgår av lab. C; numera finnes överskott av män i samtliga femårsklasser upp till 40 år. b) Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut finnes framlagd i tab. 5 och har, såsom inledningsvis angivits, beräknats genom framskrivning från fördelningen vid 1943 års slut. Därvid hava utnyttjats de uppgifter om befolkningsrörelsens faktorer, som inkomma till statistiska centralbyrån dels genom summariska folkmängdsredogörelser och dels i form av utdrag ur vigsel-, födelse- och dödböckerna. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1944 på större åldersgrupper framgår av följande sammanställning, som även upptager motsvarande siffror för de närmast föregående åren: 1 ) Vid redogörelseårets slut förelåg övertalighet av män i tolv städer, nämligen Vaxholm, Torshälla, Karlskrona, Trollhättan, Skövde, Karlskoga, Fagersta, Köping, Avesta, Ludvika, Sandviken och Boden.

6* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Såväl det absoluta som det relativa talet för åldrarna över G5 år är det största, som den svenska befolkningsstatistiken hittills kunnat uppvisa. För åldersgrupperna 15 05 år visar relativtalet en tendens att minskas, medan gruppens numerär, absolut taget, företer fortsatt tillväxt. Barn- och ungdomsåldrarnas andel av befolkningsmassan, som år 1941 var mindre än någonsin tidigare iakttagits, har under de tre senaste åren obetydligt ökats; ii ven absoluta antalet personer i dessa åldrar har de senaste åren visat ökning. c) För redogörelseåret har, liksom för de föregående åren, verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär, varvid, liksom för åren 1940 19415, följts den indelning i kommungrupper, som verkställts på grundval av yrkesuppgifterna till 1940 års allmänna folkräkning. Givetvis ha härigenom de särskilda kommungruppernas andelar av hela landsbygdsbefolkningen i jämförelse med år 1939 och tidigare år förskjutits, men för beräkningarna av giftermåls-, födelse- och dödstal torde övergången till den reviderade kommungrupperingen vara av mindre betydelse. Liksom vid 1930 och 1935/36 års folkräkningar har skilts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 1» av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar (huvudgrupp I), B-kommuner med 50 75 % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom huvudgrupp I, ej agglomererad, D-kommuner med minst 2 / 3 agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. I procent av landsbygdens medelfollunängd motsvara dessa tal:

GIFTERMÅL. 7* Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren 1916 1944. C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1944 utgjorde 64 627 (62 803 år 1943), motsvarande en relativ frekvens av 9'85 giftermål på varje tusental av medelfolkmängden''') (90S ur 1943). Ifrågavarande promilletal, som brukar benämnas det allmänna giftermålstalet, har av gammalt, vid jämförelse med flertalet andra europeiska länder, ansetts ligga lågt för Sverige. Sedan mitten av 1920-talet företer emellertid giftermålstalet en avsevärd ökning oeh ligger numera över motsvarande tal för de flesta andra europeiska länder. Kedogörelseårets tal uppvisar någon ökning sedan närmast föregående år oeh är. med undantag endast för år 1942, större än det varit ända sedan år 1811. Mest utpräglad har giftermålstalets ökning varit, för städerna. Från värdet 7T>0 "/ år 192, r > har städernas gifterinålstal sålunda 1 ) Hela antalet vigda män, i första giftet, på tusen ogifta män i åldern 20 50 år. 2) Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, på, tusen ogifta kvinnor i åldern SO 45 år. 3 ) Den ganska avsevärda skillnaden mellan liar anförda definitiva och förut publicerade preliminära siffror för antalet giftermål (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1944) är beroende på efteranmälningar av vigslar i samband med statistiska centralbyråns granskning av utdragen ur lysnings- och vigselböckerna. 2 472030. Befolkningsrörehm 1944.

8* GIFTERMÅL. ökats till 12-53 0 / 0 för redogörelsen ret (12-25 %«år 1943). Motsvarande värden tor landsbygdens giflermålstal äro. r r(i7 "/,, respektive 8'01 / 0 (7-9!) /oo år 1943). Det må i sammanhang härmed erinras om, att giftermålstalen för landsbygd och städer icke äro direkt jämförbara, enär de påverkas av bl. a. olikheter i fråga om befolkningens ålders- och oivilståndsfördelning. På grnnd av den pågående omvandlingen av befolkningens sammansättning i nämnda hänseenden kunna ej heller giftermålstalen för riket för tidigare ocli senare år direkt jämföras med varandra. Genom sammanställning av årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor inom olika åldersgrupper med motsvarande medelfolkmängder kan emellertid verkan av omnämnda skiljaktigheter i stort sett elimineras. De härvid erhållna speciella giftermålstalen för olika femårsgrupper, vilka för några senare år finnas upptagna i tab. D. visa för redogörejseåret stegring för männens vidkommande i åldrarna under 3 ṛ > år och för kvinnornas i samtliga åldrar utom 35 40 år. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landebygd och städer, återfinnas i lab. A (sid. 2*) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 4*). Giftermålens fördelning på h u v u d g r u p p e r av landskommuner efter y r k e s k a r a k t ä r (jfr närmare härom, sid. 6*) framgår av nedanstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medel folkmängden i resp. kommungrupper : I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civilstånd ävensom beträffande medelåldern för de vigda hänvisas till följande tablå, som visar fördelningen i detta avseende per 100 äktenskap: Medelåldern för under redogörclseårct vigda ligger för såväl män som kvinnor något lägre än under de närmast föregående åren vid såväl första gifte som omgifte. Det framgår även, att relativa antalet av de vigslar, där endera eller båda kontrahenterna förut varit gifta, under samma tid visat fortgående tendens till ökning.

GIFTERMÅL. 9* I tab. 7 redovisas de vigda efter ålder och kyrkoskrivningsort. I likhet med de häda närmast föregående åren samt år 1937 ocli tidigare år ha de manliga kontrahenterna för redogörelseåret fördelats efter sina kyrkoskrivningsorter och icke, såsom under åren 1938 1941, efter lysningsorterna. Detta medför bl. a., att det numera åter blivit möjligt att särskilja de manliga kontrahenter, som ieke varit kyrkoskrivna i Sverige. Dessa voro under redogörelseåret 321 (133 år 1943). därav från Norge ej mindre än 239, Danmark 34, Finland 27 och övriga länder 21. b) Yrkesfördelningen blund de vigda. Såsom i det föregående nämnts, inställde slatistiska centralbyrån för åren 1938 1941 bearbetningen av yrkesuppgifteriiii för vigda män och kvinnor. Från och med år 1942 uppdelas dock för landsbygden de vigda männen på tvenne grupper, jordbruksbefolkning- och övrig befolkning, varjämte från och med år 1943 en motsvarande uppdelning genomförts även i fråga om de vigda kvinnorna. Med jordbruksbefolkning avses härvid befolkning, tillhörande huvudgruppen»jordbruk med binäringar», d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. Av 31 795 vigda män och 31 113 vigda kvinnor på landsbygden tillhörde endast 11 274 män eller 35'5 % (37-1 % år 1913) och 7 855 kvinnor eller 25-2?> (26'5 % år 1943) jordbruksbefolkningen. I blott 4 110 fall tillhörde båda kontrahenterna nämnda befolkningsgrupp, varav följer att endast 36'5 % (3(r9 % år 1943) av de vigda männen och 52'3 % (52-4 % år 1943) av de vigda kvinnorna inom jordbruksbefolkningen valt kontrahenter tillhörande sin egen befolkningsgrupp. De vigda männens fördelning efter ålder inom jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning samt stadsbefolkning framgår av följande tablå: Det framgår härav, att de vigda männen inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning än inom såväl den övriga landsbygdsbefolkningen som stadsbefolkningen tillhöra de högre gifterniålsäldrarna. Vad övrig landsbygdsbefolkning beträffar, företer den för vigda män i stort sett likartad åldersfördelning med stadsbefolkningen.

10* GIFTERMÅL. Motsvarande fördelning bland de vigda kvinnorna är följande: I fråga om kvinnorna är det särskilt jordbruksbefolkningen, som i relativt största omfattningen uppvisar giftermål i de lägre giftermålsåldrarna. Skillnaden mellan olika befolkningsgrupper är dock icke betydande. Omgiftesfrekvensen inom de särskilda grupperna framgår av följande tablå: För såväl män som kvinnor är omgiftesfrekvensen lägst bland jordbruksbefolkningen, därnäst lägst bland övrig landsbygdsbefolkning och högst bland stadsbefolkningen, vilkens tal för männen är mera än det dubbla och för kvinnorna nästan del sjudubblu mot joidbruksbofolkningons. Med få undantag är förhållandet detsamma inom de olika åldersgrupperna. Särskilt stor är skillnaden inom de yngre åldersgrupperna, vilket sammanhänger med att cle omgifta i dessa grupper till största delen äro frånskilda, vilka ju äro jämförelsovis talrika bland stadsbefolkningen. c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och 1 000 inv., varvid månaderna reduceras till lika längd, får man följande resultat:

GIFTERMÅL. 11* Såsom sedan lång tid tillbaka iakttagits, ingås i vårt land i regel rätt få äktenskap under månaderna januari mars och juli september, men däremot jämförelsevis många under årets sista kvartal. Detta gäller också, ehuru ej så accentuerat som tidigare i allmänhet varit fallet, om redogörelseåret, som därjämte bland annat kännetecknas av att antalet vigslar under andra kvartalet är ungefår lika stort som under fjärde. d) Antal vigslar utan föregående lysning, s. k. krigsvigslar. För de senare åren har på grund av det för varje år starkt minskade antalet s. k. krigsvigslar endast summariska uppgifter härom meddelats. Med fördelning efter kvinnans kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer) ställer sig antalet krigsvigslar för de år, för vilka uppgifter i detta hänseende föreligga, absolut och i procent av hela antalet vigslar, sålunda: e) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. G, där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent: Såsom centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, är med numera (fr. o. m. år 1916) gällande lagstiftning borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall. nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan

12* GIFTERMÅL. icke-kristen trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel. De för redogörelseåret avgivna vigselboksutdragens anteckningar om kontrahenternas konfessionella förhållanden hava, liksom fallet varit under flera år, icke gjorts till föremål för statistisk bearbetning, varför någon fördelning av de ingångna ilktenskapen efter konfession icke kan här framläggas. För närmare upplysningar beträffande vissa ofullständigheter i uppgiftsmatcrialet och övriga hithörande frågor hänvisas till dels 1936 års redogörelse, dels del V av redogörelsen för 1930 års allmänna folkräkning. f) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material och omfattning hänvisas till tidigare berättelser, särskilt dem för åren 1918 1920 och 1921 1923. Utöver de ganska detaljerade uppgifter om skilsmässorna, som lämnas i tab. 11, innehåller primärmaterialet ytterligare ett par upplysningar. En sådan rör de myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta; och fördelade sig ; r ir 1944 de upplösta äktenskapen sålunda: Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 1 074. rådhusrätt 3 749. Skilsmässonia äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer, som lyda under landsrätt. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 827. därav i städer med egen jurisdiktion ej färre än 1003 men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 389 skilsmässor. En annan upplysning hänför sig till arten av den myndighet, inför vilken det upplösta äktenskapet en gång blivit ingånget, eller m. a. o. den kyrkliga eller borgerliga formen för äktenskaps ingående. I detta hilnseende är l'ordelningen av de år 1944 upplösta äktenskapen följande: Av tal). 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än 1 900 par. motsvarande 30i procent av hela an talet voro barnlösa; proportionen är säkerligen betydligt högre än för motsvarande grupper bestående äktenskap.

BARNAFÖDERSKOR. 13* I de fall, där minderåriga barn finnas i det upplösta äktenskapet, brukar skilsmässoutslaget innehålla bestämmelse om, vilken av makarna som skall ha vårdnaden om barnen. Sådan uppgift liar lämnats i 3 090 fall, motsvarande 89'2 % av samtliga upplösta äktenskap med barn. I 2 401 fall tillerkändes barnen hustrun, i 472 fall mannen, i 166 fall delades barnen mellan makarna; i 51 fall skulle vårdnaden helt eller delvis tillkomma annan person eller inrättning. D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor ander år 1944 uppgick till 136 393 (126 535 år 1943), vilket motsvarar relationen 2079 på varje tusental av medelfolkmängdea (19'50 år 194;5, 17 SS år 1942). Det må i sammanhang härmed nämnas, att det relativa talet för år 1934, 13-87, är det lägsta kända, som någonsin förekommit i Sverige, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år 1820, eller 86 159. Ehuru frekvensen av födelser inom olika åldersgrupper av kvinnor förutom av åldern är i främsta rummet beroende av proportionen gifta, synes det kunna vara av intresse att jämföra hela antalet barnaföderskor i olika åldrar med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder, oavsett civilstånd. En sådan sammanställning lämnas här nedan: Det framgår av ovanstående tablå, att fruktsamheten, oavsett barnaföderskornas civilstånd, för redogörelscåret i jämförelse med närmast föregående år uppvisar en påtaglig ökning i samtliga åldrar utom över 45 år. Medelåldern är 1914 för samtliga barnaföderskor utgjorde 29t(> Ar: A landsbygden särskilt: 29:!7 Ar. i städerna 28SD år. Då man särskiljer födelser inom och utom äktenskap, plägar antalet av de förra jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern 15 45 år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, ävensom antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på 1000 gifta kvinnor inom

14* BARNAFÖDERSKOR. olika åldrar, framgå för redogörelseåret och några föregående år av nedanstående sammanställning : Förestående tablå visar, att den äktenskapliga fruktsamheten under de senare, åren ökats, så att den under redogörelseåret ligger betydligt högre än under femårsperioderna 1931 1935 och 1936 1940, men ej så högt som under tioårsperioden 1921 1930. I fråga om de i tablån redovisade värdena å fruktsamheten inom olika åldrar kan konstateras, att de under redogörelseåret i jämförelse med närmast föregående år ökats, även vad angår särskilt de gifta kvinnorna, i samtliga åldrar utom över 45 år. Jämsides härmed har medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap företett en tämligen stadig nedgång. Under femårsperioden 1931 1935 utgjorde den 30-2K år. men under perioden 193C>--1940 endast 29-00, under år 1943 2973 och under redogörelscåret 29-67. À landsbygden särskilt var talet 29'05 och i städerna 29'32: i båda fallen äro talen något lägre än under närmast föregående år. Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgöres av förut gifta, och uppgick deras antal under år 1944 till 0-113 ",', av hela antalet; medeltalet för femårsperioden 193G 1940 var 0089 %. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i Inh. E. Till ytterligare belysning av ämnet hava i en tabell, som bilagts den egentliga tabellavdelningen, för några senare år framlagts beräkningar av det äktenskapliga fruktsamhetstalet inom särskilda grupper av gifta kvinnor efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder vid nedkomsten. För dessa beräkningar, som direkt ansluta sig till dem, som i förevarande hänseende meddelats i befolkningskommissioncns betänkande med vissa demografiska utredningar (Stat. off. utr. 1938: 24), svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av oj gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern 20 45 år. Detta relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap M Hela antalet barnaföderskor med barn i äktenskap pä 1000 rida kvinnor i åldern Ifi 45 ar.

BARNAFÖDERSKOR. 15* Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år 1944. på 1 000 ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och de närmast föregående åren i följande tablå: Det framgår av ovanstående tablå, att fruktsamheten ntom äktenskap, som tidigare på det hela taget och vad olika åldrar beträffar företett tendens till stagnation, under redogörelseåret ökats såväl totalt som i samtliga åldersklasser utom 40 \~) år. Medelåldern har även här under senare år i stort sett varit i sjunkande. Under perioden 1931 19155 utgjorde den 24-21 år, men under perioden 1936 19-10 endast 241)0 år. För år 194:) var medelåldern 2 1-34 och för redogörelseåret 24-02 ur. På landsbygden var medelåldern år 1914 28-63 och i städerna 2453 år; i båda fallen föreligger minskning sedan närmast föregående år. Av skäl, som närmare angivits i tidigare berättelser, måste det uppgivna antalet gifta mödrar till utom äktenskap födda barn under senare år anses väsentligt understiga det verkliga. Däremot har den sedan år 1917 gällande lagstiftningen om trolovningsbarn haft till följd, att antalet trolovade mödrar 1 ) Hela antalet harnafi'xierslior mert barn utom äktenskap pä, 1 000 ej gifta kvinnor i äldcrn 20-45 år.

16* FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. i förhållande till hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap från och med 1916 till och med 1932 så gott som oavbrutet ökats, från 10'8 % förstnämnda år till 31-5 % sistnämnda år. Under redogörelseåret utgjorde detta tal 29"3 %. De trolovade mödrarnas relativa talrikhct växlar emellertid ganska mycket i olika län och i olika städer. Detta förhållande synes tyda på olika seder å olika orter inom landet, möjligen ock på något olika praxis vid födelsernas inregistrering. Förhållandet mellan hela antalet födda barn och antalet barnaföderskor var under redogörelseåret 1 01309 på 1000 mot 1 01310 år 1943. Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerbörderna, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödfödslarna. Antalet levande födda barn är därför städse något lägre än antalet barnaföderskor. År 1944- var proportionen mellan hela antalet levande födda barn och antalet barnaföderskor 98972 på 1 000 mot 99097 år 1943. E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder. Därjämte har i fråga om landsbygden en fördelning på jordbruksbefolkning och övrig befolkning ägt rum. Antalet fäder till barn i äktenskap ställer sig för olika åldersgrupper i förhållande till motsvarande medelfolkmängder av gifta män på följande sätt: Eedogörelseårets tal äro genomgående högre än närmast föregående års utom i den lägsta åldersgruppen och vissa av de högsta åldrarna, i vilka antalet fäder till barn i äktenskap dock är obetydligt. Kombinationen av fädernas och mödrarnas ålder meddelas i tab. 18. Närmare bearbetning av dessa uppgifter brukar sparas för tioårsöversikterna. 1) De absoluta talen äro små.

FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. 17* I enlighet med vad inledningsvis påpekats, skedde ingen bearbetning av yrkesuppgifter för fäder till inom äktenskap födda barn under åren 1938 1941. Icke heller för.de därefter följande åren har någon fullständig yrkesbearbetning skett; dock särskiljas från och med år 1942 de gifta fäder och deras hustrur, som tillhöra jordbruksbefolkningen, vid bearbetningen av materialet för landsbygden från dem, som tillhöra andra yrkesgrupper. Antalet nedkomster inom äktenskap bland jordbruksbefolkningen utgjorde under redogörelseåret 429 % av hela antalet nedkomster inom äktenskap på landsbygden mot 44"3 % år 1943. Av följande tablå framgå skiljaktigheterna mellan jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning i fråga om de gifta mödrarnas ålder vid nedkomsten: Av tablån framgår, att mödrarna inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning vid nedkomsten tillhöra de högre åldersklasserna än mödrarna inom den övriga landsbygdsbefolkningen och stadsbefolkningen, men att någon utpräglad skillnad mellan de två sistnämnda befolkningsgrupperna icke kan anses föreligga. Skillnaderna i fråga om nedkomslåldern mellan jordbruksbefolkningen och de övriga befolkningsgrupperna torde åiminstone delvis sammanhänga med större barnantal inom förstnämnda grupp. En jämförelse mellan de nämnda befolkningsgrupperna i fråga om äktenskapets varaktighet vid nedkomsten utfaller på följande sätt:

18* FÖDDA BARN. F) Födda barn. Hela antalet år 1944 födda barn belöpte sig till 138 178, varav 134 991 levande födda 1 ) och 3 187 dödfödda. På 1000 av medelfolkmängden var antalet levande födda 20'58 (19'32 år 1943). Denna relation, som benämnes allmänna födelsetalet, befann sig, bortsett från åren 1920 och 1921, då eti rätt stark stegring i nativiteten ägde rum, samt från obetydliga höjningar under enstaka år, i kontinuerligt sjunkande ända sedan 1800-talet, särskilt efter 1900-talets första årtionde, för att nå ett minimum år 1934 (13'68). Sedan dess har talet emellertid varje år (utom 1940. som uppvisade en mindre tillbakagång') successivt ökats, så att redogörelseårets tal är det största sedan år 1921. Såsom i det följande skall närmare beröras, bör ökningen av antalet födda sättas i samband med den starka ökningen av antalet ingångna äktenskap, men den beror även på en verklig stegring av den äktenskapliga fruktsamheten. I berättelserna för åren 1935 och 1936 har närmare redogjorts för en beräkning, avsedd att belysa, huru förändringar i befolkningens ålders- och civilståndssammansättning inverka på allmänna födelsetalets utveckling. För redogörelseåret kan i anslutning härtill omnämnas, att antalet födda barn under ar 1944. hänfört till samma års civilstånds- och 1910 års åldersfördelning, skulle motsvara ett födelsetal av 1875 /<>o i stället för det observerade födelsetalet 20-58 n / n. Födelsetalet i städerna, höll sig länge på avsevärt lägre nivå än på landsbygden, ehuru skillnaden under senare tid alltmera utjämnats. Fr. o. m. år 1941 har emellertid landsbygdens födelsetal varit lägre än städernas och utgjorde för mlogörelseåret 19-39, medan städernas uppgick till 2231. vilket motsvarar talet 87 för landsbygden, om städernas födelsetal sättes - 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landskommuner e f t e r yrkeskaraktär framgår av följande sammanställning, som för resp. kommungrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. kommungruppernas beteckning hänvisas till sid. 6*). För belysning av fruktsamheten efter barnaföderskornas ålder inom olika kommungrupper hänvisas i övrigt till den redogörelse härom, avseende åren 193;! 193G och 19-10- -1941. som meddelades i 1941 års berättelse, sid. 17* 19*. M Att skillnaden mollan här anförda definitiva oeh förut publicerade preliminära siffror för antalet levande födda (so Folkmängden inom administrativa ornräden den, >i decv ml/er li'44) är större än vanligen brukar vara Ca! let, beror huvudsakligen pa det osedvanligt stoia antal barn till i Sverige ej kyrkoboktörda utländska mödrar, som «uiicr rcdogörelseåret ingå. bland de födda, och som i stor utsträckning först i samlmnd ined statistiska centralbyråns granskning av utdragen ur födelse- och dopbockerna blivit räknade. Se vidare sid. 20*.

FÖDDA BARN. 19* Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av efterföljande (delvis preliminära) uppgifter: Såsom statistiska centralbyrån närmare framhållit i tidigare berättelser, böra internationella jämförelser beträffande fruktsamheten på grundval av allmänna födelsetalet av flera skäl icke tillmätas alltför stor vikt. Samtliga län visa för år 1944 betydligt högre födelsetal än för femårsperioden 1936 1940 (se tab. A, sid. 2*). Särskilt stor är ökningen i Stockholms stad, elär födelsetalet ökats från l2öö / 00 åren 1936 1940 till 22-99 / 00 år 194-1. (1. v. s. med omkring 83 %. Ävenledes kun framhållas, att födelsetalet för 1944 i samtliga län utom Jämtlands visar högre värden än för 1943. Högsta födelsetalet visar som vanligt Norrbottens län med 27'28 / 0l). Lägsta födelsetalet hav Värmlands län med 1811 /oo, närmast följt av Hallands län med 18'48 / 0 o. I samtliga städer med minst 10 000 invånare (se tab. B, sid. 4*) företer födelsetalet för redogörelseårct i jämförelse med femårsperioden 1936 1940 ökning. Om födelsetalen för redogörelseårct jämföras med motsvarande tal för 1943, konstateras med några få undantag ökning i dessa städer. Med avseende å de födda, barnens fördelning efter olika grunder (kön. liv. äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) meddelas följande relativa tal: Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 19 och 21. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren äro meddelade i tab. F. Ett närmare studium av hithörande spörsmål ävensom av flerbördenia brukar reserveras för tioårsöversikten.

20* FÖDDA BARN. Tab. F. Födelsetalet, i, under olika månader år 1944, jämfört med närmast föregående år. 1 ) I fråga om dödfödselkvotens variation med moderns ålder meddelas senast tillgängliga uppgifter i 1937 års berättelse (sid. 23*), vartill här hänvisas. Bland födelserna och de födda ingå i samtliga tabeller även sådana fall, där modern varit utländsk medborgare eller s. k. stalslös. Då den under kriget ökade immigrationen medfört, att ett flertal sådana fall kommit att ingå i den svenska födelsestatistiken, har för redogörelseåret liksom för närmast föregående år gjorts en undersökning rörande den omfattning, vari nedkomster förekommit bland de här i landet vistande utlänningarna och statslösa. Resultaten framgå, med skillnad eftersom mödrarna varit eller icke varit kyrkobokförda i svensk församling, av här nedan anförda siffror: I jämförelse med närmast föregående år, då antalet levande födda barn biand utlänningarna endast utgjorde 296 för kyrkobokförda och 180 för ej kyrkobokförda mödrar, uppvisar redogörelseåret mycket höga tal. Ökningen torde till största delen vara att tillskriva det stora antal flyktingar, huvudsakligen ester, som inkommo under år 1944, men även den nordfinska befolkning, som under krigets slutskede blev föremål för evakuering till norra Sverige. Av de 629 levande födda barn på landsbygden, vilkas mödrar ej voro kyrkobokförda i Sverige, kommer sålunda icke mindre än 338 eller 53'7 % på de båda nordligaste länen. Av samtliga i Sverige under år 1944 levande födda barn utgjorde de fall, där modern icke var svensk medborgare, i allt 153 %. För landsbygden blir motsvarande tal något mindre, eller 118 %, och för städerna något större, eller 1 ) Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd.

DÖDA. 21* 1'98 %. Att utlänningarna och de statslösa dock icke i någon större mån påverkat redogörelseårets födelsetal framgår emellertid därav, att om samtliga bland dem förekommande födelser frånräknas, minskas födelsetalet endast från 2058 %o till 20-26 %o. G) Döda. Hela antalet dödsfall år 1944 uppgick till 72 284 1 ) (6G 105 år 1943), motsvarande 1T02 på varje tusental av medelfolkmängden (10.18 år 1943, 9.91 år 1942). Dödstalet för redogörelseåret var således något högre än för de båda närmast föregående åren, vilkas dödstal voro de lägsta, som någonsin förekommit i vårt land, men var dock lägre än år 1933, som tidigare uppvisat dödlighetsminimum, nämligen ett dödstal av li'23 / 00. Till belysande av huru förändringar i befolkningens ålderssammansättning kunna påverka allmänna dödstalet, kan i detta sammanhang nämnas, att redogörelseårets dödlighet, hänförd till exempelvis 1910 års åldersfördelning, skulle motsvara ett dödstal av 9.87 / 0 o i stället för det observerade dödstalet 11.02 %o. Fordom rådde en utpräglad skillnad mellan dödligheten i stad oeh på landsbygd. Städernas dödstal kunde vara ända till halvannan gång så högt som landsbygdens. Denna skillnad blev småningom allt mindre, och numera är städernas dödstal lägre än landsbygdens. Dödstalet år 1944 för landsbygden var 11.63 /oo, medan städernas dödstal uppgick till endast 10.13 /oo- Sistnämnda tal motsvaras av 87.1, om dödstalet för landsbygden sättes = 100. Det är främst den fördelaktigare åldersfördelningen i städerna, som gör, att dessa numera uppvisa det lägre dödstalet. Dödstalen i de efter yrkeskaraktär bestämda kommungrupperna (jfr sid. 6*) framgå av följande sammanställning: Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheterna mellan dödstalen till en del äro ett uttryck för de olikheter i fråga om åldersfördelningen, som föreligga beträffande respektive kommungrupper. Dödstalen i de olika länen återfinnas i lab. A (sid. 2*). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden 1936 1940 förete redogörelseårets siffror minskning för samtliga län utom Södermanlands samt Göteborgs och Bohus län. De lägsta dödstalen för år 1944 förete Västerbottens län 1) Att skillnaden mellan här anförda definitiva och förut publicerade preliminära siffror för antalet döda (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1944) är större än vanligen brukar vara fallet, beror huvudsakligen pä det osedvanligt stora antal är 1944 avlidna i Sverige ej kyrkobokförda utlänningar, som i stor utsträckning först i samband med statistiska centralbyråns granskning av utdragen ur död- och begravningsböckerna blivit räknade. Se vidare sid. 28*.

22* DÖDA. Tab. G. Dödstalen, i, efter kön, ålder och civilstånd. 1) Dödligheten i första levnadsåret är beräknad på antalet levande födda. - 2) Dödstalet lieräknat pa niedelfolkmängden.

DÖDA. 23* (10-16 c /oo). Västmanlands län (1031 / Q ) och Norrbottens län (1036 / 00 ). Redogörelseåret har icke medfört lägre dödstal än tillförne för något län. Samtliga läns dödlighctsminima kvarstå sedan år 1942 med undantag av Blekinga, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs och Norrbottens län, vilkas minima inträffade 1943, samt Jämtlands, vars dödlighetsminimum från 1934 icke underskridits. Dödstalen för städer med minst 10 000 invånare återfinnas i tab. B sid. 4*. Redogörelseårets tal äro lägre än medeltalen för perioden 1936 1940 för de ojämförligt flesta av dessa städer. Dödstalet år 1944 var för manhön 1118 /oo, för kvinnkön 1085 / 00. Den tidigare bestående överdödligheten för mankönet, som så småningom utjämnats och för enstaka år t. o. m. övergått till lägre dödlighet än för kvinnkönet (jfr för tidigare år tab. L i 1937 års berättelse), har under senare tid åter gjort sig gällande. Beträffande könens dödlighet råder en viss skillnad mellan landsbygd och stad. På landsbygden har nämligen tidigare överdödligheten för kvinnkönet varit påtagligt framträdande, men skillnaden är numera obetydlig, i det att under redogörelseåret männens dödstal särskilt för landsbygden var 11-53 och kvinnornas 11'73 /oo- I städerna åter har det plägat vara överdödlighet för männen, vilket även var fallet för redogörelseåret, i det att dödstalet för männen var 1063 och för kvinnorna 969 / 00. Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. G. Könens dödstal äro ej helt jämförbara, då de påverkas av olikheter i fråga om åldersfördelningen; undersöker man förhållandet mellan dödstalen inom de särskilda åldersgrupperna, så befinnes kvinnkönets dödstal inom alla åldersgrupper vara lägre än mankönet? (jfr tab. G). Detsamma gäller inom alla åldersgrupper i fråga om varje civilstånd taget för sig, utom för ogifta i åldern över 80 år, gifta i åldern 30 35 år och förul gifta i åldern 25 35 år, där männens dödlighet är lägre än kvinnornas. För närmare kännedom om könens olika dödlighetsförhållanden hänvisas till centralbyråns dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet 1931 1940. Jämföras talen i tab. G med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de lägsta iakttagna dödstalen för varje särskild åldersgrupp (jfr även tablån å sid. 29* i 1937 års berättelse), så framgår, att året 1944 medfört endast ett nytt dödlighetsminimum, nämligen för femårsklassen 40 45 år. För övriga klasser utgöra 1942 års dödstal minima med undantag för åldersklasserna 45-- 50, 50 55 och 70 75 år. för vilka 1943 års tal utgöra minima, samt för åldersklassen 5 10 år, för vilken 1941 års dödstal icke underskridits. Spaltas åldersklassen 0 5 år, finner man icke något nytl dödlighetsminimum för någon av de i tabellen upptagna tre undergrupperna. Några ord må tilläggas om dels de högsta och dels de spädaste åldrarna. En följd av den relativt starka proportion, med vilken åldringarna ingå i Sveriges nutida befolkning, är att de även ingå med en hög proportion bland 3 472036. Befolkningarörelen 1944.

24* DÖDA. de avlidna. Av samtliga år 1914 avlidna hade 246 % överskridit 80 års ålder (23'8 % år 1943); bland männen särskilt var proportionen 21'3 % (209 % år 1943), bland, kvinnorna 279 % (268 % år 1943). Beträffande de avlidna hundraåringarna, vilkas antal under året uppgått till 33, meddelas, såsom under de senaste årtiondena plägat göras i statistiska centralbyråns berättelser, några biografiska data. T den efterföljande sammanställningen betecknar» örs.» i kolumnen för födelseorten samma församling, som var den avlidnes hemförsamling vid dödstillfället.

DÖDA. 25*

26* DÖDA. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad j)å 1 000 levande födda under samma år, utgjorde 3108, vilket är något högre än 1943 års tal (2894), som var det lägsta, som någonsin förekommit i vårt land. För inom äktenskap födda barn var motsvarande tal 2896, för utom äktenskap födda 5230 (27'21 respektive 46-89 år 1943). Såsom statistiska centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, 1 ) torde skillnaden mellan dessa dödstal i själva verket vara något, ehuru obetydligt, större än som framgår av de anförda siffrorna. Huru dödligheten under första levnadsåret successivt nedgått, framgår vid jämförelse med i föregående berättelser i detta hänseende anförda siffror (jfr bl. a. tab. L i 1937 års berättelse). Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren 1936 1940 samt 1943 oeh 1944 ställt sig sålunda (avlidna i "/ (, av levande födda) : Skiljaktigheterna mellan de absoluta talen för länen vad angår ett par enstaka år äro i allmänhet så pass små, att tillfälligheter kunna göra sig märkbara. Alltför stor vikt bör följaktligen icke fästas vid dessa dödstal. Västmanlands län och Stockholms stad uppvisa för rcdogörelseåret de gynnsammaste siffrorna för dödligheten i första levnadsåret. Som vanligt framträda de nordligaste länen med relativt höga tal. För samtliga län utom Gotlands uppvisa talen minskning i jämförelse med perioden 1936-40, medan däremot talen med få undantag äro större än närmast föregående års tal. Alla ovanstående promilletal för spädbarnsdödligheten ha erhållits genom jämförelse mellan å ena sidan antalet under ett års ålder avlidna barn och å andra sidan antalet levande födda inom samma område och under samma t i cl. Denna metod är inom befolkningsstatistiken mycket använd såsom bekväm och ofta nog den enda, som står till buds. En korrektare metod ar emellertid att jämföra antalet under ett års ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss årskull med hela denna årskull (av levande födda). För närvarande kan en sådan uträkning ej sträckas längre fram i tiden än till 1943 års kull, ty av de år 1944 födda barnen ha åtskilliga avlidit före ett års ålder först undci år 19 4 5, men antalet sådana barn kan ännu ej bestämmas, då 1945 års material ej hunnit bearbetas. Vad året 1913 beträffar, ställer sig resultatet av de 1) Se härom t. ex. berättelsen för åren 1924 19:25, sid. 64*.

DÖDA. 27* Tab. H. Dödstalet, i, under olika månader år 1944, jämfört med närmast föregående år. 1 ) olika beräkningarna på följande sätt: spädbarnsdödligheten på vanligt sätt beräknad utgör 2894 0 / 0 (2928 /oo år 1942), medan en uträkning enligt den mera korrekta metoden ger värdet 29'73 / 0 (2860 j 0 år 1942). Medan spädbarnsdödligheten, om den beräknas enligt sedvanlig metod, något nedgått från 1942 till 1943, har den således i verkligheten tvärtom under samma tid ökats. Tidigare har statistiska centralbyrån beräknat risken för olika månadskullar av under redogörelseåret födda barn att avlida före ett års resp. en månads ålder. Senast beräknade sådana risktal, avseende åren 1933 1937, återfinnas i 1937 års berättelse (sid. 32*). Det må framhållas, att nedgången i dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren ingalunda tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för olika levnadsmånader, utan i stort sett varit mera påtaglig mot slutet av första levnadsåret. En allt större andel av dödsfallen har till följd härav kommit att förläggas till detta års början. En motsvarande utveckling har även kunnat iakttagas beträffande dödsrisken inom första levnadsmånaden. I sistnämnda hänseende kan anföras, att av 1 000 under nämnda månad avlidna komma för redogörelseåret 738 dödsfall på månadens ṛ > första dagar, medan för tiden 1936 1940 motsvarande lal var 700. Dödlighetens fördelning på olika månader framgår, vad beträffar de absoluta talen, av tab. 24 oeh 25. De relativa talen äro in,f«rda i tab. //. Av sistnämnda tabell framgår, att månadsdödstalen för landsbygden lågo genomgående högre äu motsvarande tal för städerna. En jämförelse med 1943 i fråga om månadsdödstalen för hela riket visar gynnsammare siffror för redogörelseåret endast i fråga om december månad. Icke för någon månad har något nytt dödsininimuin under redogörelseåret uppnåtts. För månaderna under första kvartalet samt för juni månad kvarstå de under föregående år uppnådda dödsminima, medan för övriga månader 1942 års minima kvarstå. 1 ) Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd.

28* NATIVITETSÖVERSKOTTET. För dödsfallens fördelning efter årstid inom olika åldrar hänvisas till tab. 25. (Motsvarande tabell för år 1937 och tidigare år återfinnes i den särskilda årsredogörelsen för dödsorsakerna.) Den uppdelning av de döda på jordbruks-, övrig landsbygds- och stadsbefolkning, som skedde för åren 1942 och 1943 (se senast 1943 års berättelse, sid. 27*), har icke genomförts för rcdogörelseåret. Dödboksutdragens uppgifter rörande i Sverige hemmahörande, avlidna män. som efter all sannolikhet omkommit vid fartygs krigsförlisning, ha underkastats särskild statistisk bearbetning. Resultatet härav kommer att meddelas i den särskilda berättelsen angående dödsorsakerna i riket år 1944. Bland de döda ingå även inom riket avlidna utländska medborgare och s. k. statslöm, vare sig de vid dödsfallet varit eller icke varit kyrkobokförda i församling här i landet. Liksom i fråga om de födda (se föreg. kap.) har även beträffande de döda för redogörelseåret gjorts en undersökning i vad mån utlänningarna och de statslösa inverkat på siffrorna. Antalet under år 1944 bland dem inträffade dödsfall framgår av följande tablå: Gentemot närmast föregående år, då antalet döda utlänningar endast uppgick till 122 kyrkobokförda och 139 ej kyrkobokförda, är antalet under år 1941 avlidna utlänningar mycket högt. ökningen hänför sig till stor del till den stora baltiska flyktingströmmen, men sammanhänger även i icke oväsentlig utsträckning med den i det föregående berörda evakueringen av befolkningen i norra Finland till övre Norrland. Sålunda kan nämnas, att av de 613 avlidna, ej kyrkobokförda, utlänningarna på landsbygden kommo icke mindre än 331 eller 540 % på Norrbottens och Västerbottens län. Av samtliga i Sverige under år 1944 avlidna personer utgjorde de utländska medborgarna och de statslösa sammanlagt 173 %. För landsbygden och städerna bli motsvarande tal resp. 149 och 2ll %. Att dock utlänningarna och de statslösa icke haft någon större inverkan på redogörelseårets dödstal framgår därav, att om samtliga bland dem inträffade dödsfall frånräknas, minskas dödstalet endast från 1102 / 0 o till 10'83 /oo. H) Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen. a) Hela nativitetsöverskottet i vårt land ulgjorde för år 1944 62 707 personer eller 9'56 /oo av medelfolkmängden (jfr lab. 2 och tab. A). Från år 1935 har överskottstalet oavbrutet ökats med undantag för år 1940, då minskningen i antalet födelser förorsakade en tillfällig nedgång. Det lägsta överskottstalet under senare tid, nämligen 2-09 0 / (, för år 193f), har ingen gång underskridits sedan år 1810, för vilket år överskottstalet beräknats till 1-38 %i>. Ett utpräglat minimum utvisade därjämte år 1918, då överskottstalet såsom en följd av den s. k. spanska sjukans härjningar utgjorde endast 230 /. "Redogörelseårets överskottstal är det största sedan år 1920.

NATIVITETSÖVERSKOTTET 29* Överskottstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, framgå av tab. A; för städer med minst 10 000 invånare finnas befolkningsstatistiska data framlagda i tab. B och däribland jämväl överskottstalet. Under år 1944 förekom icke underskott i någon av dessa städer. Av mindre städer (se tab. 4) var det endast i Mariefred, Gränna, Skanör med Falsterbo samt Marstrand, som de avlidnas antal översteg de föddas. För sistnämnda stads vidkommande beror detta dock endast på att bland de 82 döda, som redovisas för staden, ingå icke mindre än 60 personer, som omkommit vid ett utländskt fartygs förlisning utanför staden. Ett statistiskt relativtal av betydelse är proportionen mellan levande födda och döda. I vårt land var länge denna proportion i allmänhet ungefär 5 födda mot 3 döda, och i stort sett inträdde knappast någon nedgång i denna proportion. De senare årtiondenas tal voro dock betydligt lägre, men från och med år 1942 har nämnda proportion åter uppnåtts och till och med överskridits. Mellan Sveriges olika län ha i förevarande hänseende länge rått stora och även tämligen konstanta skiljaktigheter. Huru förhållandena gestalta sig för redogörelseåret, visas av följande tal, under jämförelse med femårsperioden 1936 1940 och med åren 1942 och 1943. Antalet levande födda mot varje hundratal avlidna har utgjort: Det framgår, att samtliga län visa ett kraftigt överskott av födda, varvid som vanligt särskilt höga värden äro utmärkande för de nordligaste länen. Anmärkningsvärt är även det höga värdet för Stockholms stad. b) Nativitetsöverskott ar vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Förhållandet med avseende å de föddas övervikt över antalet avlidna av man- och av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på sätt, som framgår av efterföljande tal:

30* NATIVITETSÖVERSKOTTET. c) Nettoreproduktionstalet. I sammanhang med nativitetsöverskottet ha i de föregående berättelserna fr. o. m. den för åren 1924/1925 nämnts några ord om det s. k. nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger, huru många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhetsoch dödlighetsförhållandena i genomsnitt komma på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till föregående berättelser (senast den för år 1930). Med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för senaste femårsperiod (1936 1940) och med bortseende från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder skulle en dylik uträkning för de senaste åren taga sig ut på följande sätt: Det återstår nu endast att bestämma det antal levande födda flickebarn, som kan antagas ingå i ovanstående antal nedkomster. I detta syfte multiplicerar man antalet nedkomster med de tal, som för motsvarande år angiva proportionen mellan antalet levande födda flickebarn och antalet nedkomster, resp. 0481, ()-4ö;3 och 0-470. Därvid erhållas följande värden å nettoreproduktionstalet: 0'960 för år 1942, loos iör år 1943 och l'l40 för år 1944. För do år, som ligga närmast före år 1936, visade nettoreproduktionstalet en tendens att alltmera understiga värdet Vo eller den proportion, som är nödvändig för folkstammens bibehållande. Den stegring av talet, som inträdde år 1936 och som med undantag för en obetydlig minskning år 1940 varit utmärkande för alla följande år och fö)- år 19-13 medförde, att neltoreproduk-

NATIVITETSÖVERSKOTTET. 31* tionstalet för första gången på mycket länge översteg värdet 10, synes i främsta rummet böra tillskrivas verkan av den under senare år ökade äktenskapsfrekvensen och den härav föranledda ökningen av relativa antalet gifta kvinnor i fruktsamhetsåldrarna. Den under femårsperioden 1936 1940 fortgående förbättringen av dödlighetsförhållandena har likaledes bidragit till nettoreproduktionstalets gynnsamma utveckling. I dette sammanhang torde även böra framhållas, att den äktenskapliga fruktsamheten inom olika åldersgrupper är beroende av huru de gifta kvinnorna fördela sig med hänsyn till äktenskapens duration (jfr sid. 14-* och bil., sid. 62) och att i följd härav successivt inträdande förändringar i fråga om äktenskapens sammansättning efter duration kunna påverka fruktsamhetstalen och därmed även utvecklingen av nettoreproduktionstalet. I efterföljande sammanställning redovisas nettoreproduktionstalet för vart och ett av åren 1925 1944, genomgående beräknat med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för åren 1936 1940: Till belysande av huru nettoreproduktionstalets utveckling förutom av dödligheten påverkas av förändringar i såväl giftermålsfrekvensen som fruktsamheten, har statistiska centralbyrån, under olika antaganden beträffande giftermålsfrekvens och fruktsamhet men genomgående med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för åren 1931 1935, verkställt och i 1939 och 1940 års berättelser meddelat resultatet av vissa beräkningar av nettoreproduktionstalet för åren 1925 1940. Angående den vid dessa beräkningar tillämpade metoden hänvisas till 1939 års berättelse (sid. 27*). Motsvarande värden å nettoreproduktionstalet för aren 1942 1941. beräknade enligt dödlighetsoch livslängdstabellen för åren 1936 1940, meddelas i efterföljande sammanställning: Om motsvarande, tidigare publicerade värden för föregående år omräknas med användande av den senaste dödlighets- och livslängdstabellen, undergå dessa en stegring av i allmänhet två till tre procent.

32* OMFLYTTNING. I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt. a) Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från desamma utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av 13 207. Om åter från den verkliga folkökningen dragés nativitetsöverskottet - ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttningsvinst, i detta fall på 11 814 personer. Anledningarna till en dylik skiljaktighet äro i korthet berörda förut i denna berättelse och ha i tidigare publikationer av centralbyrån utförligt behandlats. Närmare uppgifter angående bland annat vinst eller förlust genom inrikes omflyttning inom särskilda grupper av landskommuner efter yrkeskaraktär samt på landsbygden och i städerna för vart och ett av åren 1929 1940 äro meddelade i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940, sid. 4f) 46. För åren 1911-1943 finnas samma uppgifter i berättelsen Befolkningsrörelsen. För redogörelseåret (tiden 3 /i "/12) lämnas motsvarande uppgifter angående inrikes omflyttning i följande sammanställning: I ovanstående siffror för omflyttningen ingå icke överföringarna till och från boken över obefintliga. Det framgår, att flyttningen inom landet, liksom i allmänhet varit fallet under senare år, huvudsakligen gått i riktning från jordbruksbygderna till städer och industrialiserade trakter. För redogörelseåret är flyttningsvinsten för städerna respektive flyttningsförlusten för landsbygden av större omfattning än för något år sedan 1929. vilket är det första år, för vilket beräkningar enligt denna metod utförts. Såsom i kapitlet Folkmängd och folkökning nämnts, förefinnas i fråga 0111 de uppgifter, som publicerats rörande de in- och utflyttades fördelning på stads- oeli landsförsamlingar inom riket (tab. 2, kol. 9, 10, 14 och 15) en del felkällor, som äro orsaken till att vissa siffror i tab. 2, som borde vara lika, i verkligheten icke överensstämma. Några exakta uppgifter om flyttningarna mellan landsbygd och städer kunna därför icke hämtas ur tabellen, men man kan dock räkna med att städernas inrikes inflyttningsöverskott uppgår till omkring 3(i 000 personer. Denna uppgift överensstämmer med de på annat salt beräknade siffrorna i ovanstående tablå.

OMFLYTTNING. Tab. I. Emigranter och immigranter, åren 1921 1944. 33* Till boken över obefintliga har under året avförts 2 715 personer, medan 1 900 förutvarande»obefintliga» återupptagits. Det förra antalet är således liksom i fråga om de båda närmast föregående åren, men i motsats till de flesta övriga år sedan 1930, större. Angående flyttningen till och från de särskilda större städerna finnas detaljerade uppgifter i tab. 3. Det må härvid betonas, att uppgifterna i kol. 11, 14, 15 och 18 avse flyttning till och från de särskilda församlingarna, alltså med inbegripande även av flyttning mellan olika församlingar inom samma stad. Samtliga dessa städer utom Karlskrona ha under året haft inflyttningsöverskott. För de mindre städerna lämnas summariska uppgifter i tab. 4. Utflyttningsöverskott har under året förekommit i 18 av dessa städer. b) Folkbytet med främmande länder. Såsom inledningsvis meddelats ingå från och med år 1939 även mera detaljerade uppgifter om ut- och invandring i berättelsen om befolkningsrörelsen. För redogörelseåret meddelas sådana uppgifter i tab. 28 32. Uppgifterna grunda sig på de nominativa förteckningar över ut- och invandrarna, vilka åtfölja prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden i rikets olika församlingar. Hela antalet emigranter och immigranter år 1944, såväl i absoluta som relativa tal, framgår i jämförelse med tidigare år fr. o. ni. 1921 av tab. I. Emigrationens och immigrationens årliga växlingar från längre tid tillbaka redovisas senast i den särskilda berättelsen Ut- och invandring år 1938, sid. 2. 1) angiver överskott av emigranter.

34* OMFLYTTNING. Ut- och invandringens relativa storlek under år 1944 inom de särskilda länen ävensom för landsbygden, städerna och hela riket meddelas i tab. A (sid. 2*). Särskiljer man folkbytet med europeiska länder från det folkbyte, som avser länder i främmande världsdelar, konstateras till en början, att av emigranterna, vilka ända sedan år I860 aldrig varit så fåtaliga som under redogörelseåret, icke mindre än 81 % gingo till europeiska länder (8G % år 1943), 5 % till Förenta Staterna (10 % år 1943) och 14 % till övriga länder (4 % år 1943). Inom den transoceana utvandringen har således under redogörelseåret i motsats mot tidigare endast en mindre del gått till Förenta Staterna. Folkbytet med Förenta Staterna visai- för redogörelseåret i motsats mot de fyra närmast föregående åren ett mindre överskott av immigranter (71 immigranter mot endast 30 emigranter). Invandringen från länder utom Europa var för år 1944 fögt. större än utvandringen till dessa länder (125 immigranter mot 105 emigranter) ; även för år 1943 var ifråga om folkbytet med utomeuropeiska länder invandringen ungefär lika stor som utvandringen. Folkbytet med europeiska länder har under de senare åren varit betydligt större än med främmande världsdelar. Under redogörelseåret har immigrationen från europeiska länder mer än fördubblats sedan närmast föregående år, medan däremot emigrationen, som under år 1943 var relativt obetydlig, under redogörelseåret ytterligare minskats. För de europeiska länder, som i detta hänseende pläga vara viktigast, fördelar sig folkbytet under de senaste åren på följande sätt: Det må emellertid framhållas, att då redogörelsen avser den kyrkoskrivna befolkningen, endast de inflyttade utlänningar, som kyrkoskrivits, äro medräknade bland immigranterna. Enär säkerligen det stora flertalet flyktingar an- 1) angiver överskott av emgranter.

OMFLYTTNING. 35* tingen icke alls blivit kyrkoskrivna eller också kyrkoskrivits först ett eller flera år efter inflyttningsåret, torde man kunna utgå ifrån, att här anförda siffror icke motsvara den verkliga inflyttningen från utlandet. Ett begrepp om den faktiska inflyttningen får man genom Socialstyrelsens statistik över utlänningar med vistelsetillstånd. Medan det av prästerskapet redovisade totala immigrationsöverskottet under år 1944 uppgick till 12 791, ökades antalet utlänningar med vistelsetillstånd under samma år med icke mindre än 48 647. Motsvarande gäller i allmänhet taget även varje land för sig. Medan sålunda exempelvis immigrationsöverskottet från Estland enligt prästerskapets uppgifter var 3 703, ökades antalet ester med vistelsetillstånd med icke mindre än 20 231. För Lettlands del äro motsvarande siffror 72 resp. 2 460, för Finlands 1 508 resp. 6 044 och för Norges 2 532 resp. 13 410, medan i fråga om Danmark de båda uppgifterna tämligen väl överensstämma. Emigranternas fördelning efter familjeställning och kön framgår av tab. 28. De vuxna ej gifta männens och de vuxna ej gifta kvinnornas andel i utvandringen utgjorde 22'6 resp. 175 %, vilket för männens vidkommande innebär ökning och för kvinnornas minskning från år 1943. Huru proportionen i det hela mellan könen förändrats från längre tid tillbaka, redovisas senast i berättelsen Ut- och invandringen 1938, tal). C. Antalet kvinnor mot 1 000 män visar i förhållande till 1943 års siffror för samtliga utvandrare en minskning från 1 361 till 920. Huru samma proportion ställer sig för olika kategorier av emigranter, framgår av följande siffror: Som synes ära förskjutningarna från 1943 till 1944 synnerligen betydande. Det bör dock framhållas att de absoluta talen äro mycket små., varför man knappast kan draga några säkra slutsatser av tablåns siffror. Immigranternas fördelning efter familjeställning och kön åskådliggöres i tab. 29. Antalet kvinnor på 1000 män. som år 1913 var 1039, har under redogörelseåret sjunkit till 1 022. I sammanhang med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under året erhölls svensk medborgarrätt av följande antal personer, med fördelning å de stater, som i detta hänseende äro för oss viktigast. Siffrorna för de närmast föregående åren bifogas till jämförelse.

36* OMFLYTTNING. Antalet naturalisationer, som under fl. ra år var ungefär oförändrat, men.som år 1943 ökades med icke mindre än 80 % sedan närmast föregående år, liar under redogörelseåret minskats med G %. Av de personer, som under år 1944 orhöllo svensk medborgarrätt, utgjorde personer av finsk nationalitet den största gruppen med 27 % av hela antalet. Närmast i storleksordning följde tysk nationalitet med 19 % och norsk med 18 %. 1 ) Särskilda uppgifter föreligga icke för Österrike för åren 1939 1942.

Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år 1944. 1

2 Tab. 2. Folkökningen och dess 1) Från och till d«olika försnmlinnarna (inräknad flyttning mellan lands- och stadsdel av samma församling inom riket utflyttade (kol. H + 15) horde naturligtvis för hela riket vara = U; likaså borde skill- 10) och antalet personer på landsbygden, som utflyttat till stadsförsaniling inom riket (rad 50, kol. 14) vara frâg.a om siffrorna fi)r folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens text. 3 ) För dessa reglcrelseåret.

särskilda faktorer, länsvis, år 1944. 3 samling). Skillnaden mellan antalet från församling inom riket inflyttade (kol. 9 + 10) och antalet till förnaden mellan t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat frän landsförsamling inom riket (rad 51, kol. --- 0; att sä ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. 8 ) Häri ingå även rättelser i ringar redogöres i berättelsens text. 4 ) Från den 31 december föregående år till den 31 december redogö- 4 472Û.V6'. Befolkninysrörelsen 1944.

4 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var

och en av rikets större städer, år 1944. 5

6 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR

OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1944. 7

8 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1944.

Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år 1944. 9 1) Avser ordningsnummer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets slut. Rörande de större städerna lämnas utförliga uppgifter i tab. 3, där dock av utrymmesskäl endast de 16 största städerna kunnat medtagas och icke som i tidigare berättelser alla städer med minst 30000 inv. Lika utförliga uppgifter rörande de i tab. 3 icke medtagna städerna med minst 30000 inv. finnas i manuskript hos statistiska centralbyrån.

10 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR 1944. M Se tabellens l:sta sida.

TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR 1944. 11 1) Se tabellens l:sta sida.

12 Tab. 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1944.

TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1944. 13

14 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1944.

Tab. 6. Giftermål, länsvis, år 1944. 15 ') Se härom berättelsens text. 2 ) Därav fur 3 män 4:<le akt. -- 1 ) 4:de akt. 4 ) Därav för 1 man 4:de - 5 ) Därav fur 1 kvinna 4:de akt. u ) Därav lör 2 kvinnor 4:do äkt.

16 Tab. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder samt första giftet och

omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år 1944. 17

Tab. 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1944. 18

19

Tab. 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år 1944. 20

21

Tab. 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år 1944. 22

23

24 Tab. 11. Äktenskapsskillnader

och hemskillnader, år 1944. 25

26 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR 1944. 1) Dessutom ett fall där mannens ålder är okänd.

Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år 1944. 27

28 Tab. 13. Barnaföderskor, (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap.

länsvis, år 1944. Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.) 29

30 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år 1944. (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.)

Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år 1944. 31

32 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden

mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år 1944. 33

34 Tab. 17. Fäder till under ar 1944 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.

Tab. 18. Föräldrarna till under år 1911 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder. 35 6 472030. Befolkningsrörelsen 1944.

36 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1944.

Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år 1944. 37

38 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER

BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, LÄNSVIS, ÅR 1944. 39

40 Tab. 21. Födda barn i varje månad,

fördelade efter liv, länsvis, år 1944. 41

42 Tab. 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnads-

åren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år 1944. 43

Tab. 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år 1944. 44

45

TAB. 23 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1944. 46

47

48 Tab. 24. Döda i varje

månad, länsvis, år 1944. 49

Tab. 25. Döda efter ålder, i varje månad, år 1944. 50

51

52 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1944.

Tab. 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år 1944. (U = sådana, som avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana, som fyllt ifrågavarande åldersår.) 53

54 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1944.

TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1944. 55

56 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1944.

Tab. 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år 1944. 57

58 Tab. 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1944.

Tab. 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år 1944. Hela riket. 59

60 Tab. 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år 1944. Hela riket.

Tab. 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år 1944. Hela riket. 61 1 ) Inberäknat de asiatiska delarna. 2) Inberäknat den europeiska delen.

62 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren 1936 1940 och 1944. 1 ) 1) Motsvarande siffror för vart och ett av åren 19B6 1943 återfinnas i bilaga till de årliga berättelserna om befolkningsrörelsen för åren 1937 1943. 2) Frnktsamhetstal inom parentes basera sig på ett beräknat antal äktenskap understigande 100.