Utformning och effekt av miljöinformation: Vem bryr sig?

Relevanta dokument
Information om och individers beteenden kring källsortering

Chris von Borgstede

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv.


Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Stockholms läns landsting

Vattenråd en möjlighet till deltagande

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2016 Arenastaden

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2016 Akalla - Barkarby

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2017 Söderort & Nacka

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff

Beteenden bakom nedskräpning

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2015

Energi- och vattenbesparing hos Mölndalsbostäder

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

IdentX Attityder till parkeringsvakter

Sverige är bland de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Men vi är också rikagt bra på ab skapa avfall.

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2015 Söderort & Nacka

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2016 Depå Högdalen

Jubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27]

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2017 Depå Högdalen

Avfallshantering i Stockholms stad och trafikkontorets service. Anmälan av brukarundersökning

Jubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12]

Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll

Hållbara livsstilar och H+ EN FORSKNINGSÖVERSIKT

Västervik Miljö & Energi. Avfallshanteringen i kommunen. Kundundersökning

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

D E Handläggare: Christina Durling Tfn:

Omnibusundersökning - Återvinning 2007

RentNöje-Kundnöjdhetsmätning. Hammarö kommun Permanenthushåll

SOM-UNDERSÖKNINGEN I GÖTEBORG 2016

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp. Fredagen den 16 e januari 2015

Urval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016

Eureka Marknadsfakta AB

Prosumenter och energimedvetenhet

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier?

Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp

Brukarundersökning Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

VARFÖR VÄLJER KVINNOR BRÄNSLESNÅLA BILAR?

Hållbar avfallshantering Avfallshantering som bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle: Miljö Ekonomi Acceptans

Varbergstunneln Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör

Gäldenärers, ingivares och allmänhetens inställning till kronofogdemyndigheten. RSV Rapport 2003:3

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Marknadsföra hållbara transporter genom segmentering och rätt budskap

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Studenters tankar om existentiella frågor

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

Ett beteende är något vi gör

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Är billig tjänsteimport mer orättvis än billig varuimport? Lars Calmfors Siepsseminarium 13 november 2009

- tar sitt ursprung 2008 i Skåne Nordväst

RentNöje-Kundnöjdhetsmätning. ÖGRAB Östra Göinge, permanenthushåll

RentNöje-Kundnöjdhetsmätning. ÖGRAB Osby, permanenthushåll

Bilaga 3. Metodbilaga. Statskontorets rapport 2016:22

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

RentNöje-Kundnöjdhetsmätning. västblekinge miljö ab Karlshamn, permanenthushåll

RentNöje-Kundnöjdhetsmätning. västblekinge miljö ab Olofström, permanenthushåll

White Arkitekter. Sopsortering Nordvästra Skåne. Maj 2013 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

ARAB. Avfallshanteringen i kommunen. RentNöje-Kundnöjdhetsmätning

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö

RentNöje-Kundnöjdhetsmätning. västblekinge miljö ab Sölvesborg, permanenthushåll

RentNöje-Kundnöjdhetsmätning. ÖGRAB Permanenthushåll

Europa minskar avfallet 2011

Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017

Attityd- och beteendeundersökning gentemot närproducerade livsmedel

Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 1. Genomförd av CMA Research AB Maj 2017

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

FOKUS DALBY. - En utvärdering. Trivector Information

Effektmätning av gratistidningen

Vad tycker du om elbilar? En studie av Bilprovningen och Handelshögskolan

Instuderingsfrågor till avsnittet om statistik, kursen Statistik och Metod, Psykologprogrammet på KI, T8

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Hur vända den negativa vaccinationstrenden?

Allmänheten om klimatet En kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet

Avfall och beteende i Brf Ellstorp

Livsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation

Konsumentens val av elbolag och behov av information. Åsa Thelander Lunds universitet

Avfallshantering i Stockholms stad och renhållningsförvaltningens service

T RY G G H E T S M Ä T N I N G V Å R / S O M M A R

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

Värderingar som styrmedel. Bildmaterial och figurer från Försvarsmaktens värdegrund

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Strategi för avfall. - om förebyggande och hantering av avfall. Östersunds kommun

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Kännedomsundersökning 2013

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Presentation av Grön Flagg Frisörprogrammet

Bilaga 2 Enkät till lärare

1

Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Transkript:

Hållbar avfallshantering: Projekt 5 Utformning och effekt av miljöinformation: Vem bryr sig? Chris von Borgstede Göteborgs universitet

Projekt 5: Evaluating the design and impact of environmental information Projektledare Chris von Borgstede Fil dr., Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Medarbetare Ola Norrman Eriksson Fil dr., Högskolan i Gävle, 10% Kristin Andersson, Fil kand., Psykologiska institutionen Göteborgs universitet, 50%

Grundantagande och ansats Antaganden: av all information som går ut till hushållen är det endast en bråkdel som når fram till mottagaren och som beaktas. Därifrån är det än mindre som leder till en faktisk förändring. Socialpsykologisk ansats Under vilka betingelser är man beredd att göra förändringar? Under vilka betingelser tar man till sig information? När leder information till förändrat beteende?

Information för att Ändra attityder Öka kunskap Förändra beteendet Olika typer av information Normativ Kunskapsargument Negativ eller positiv

Den socialpsykologiska forskning visar För att information ska kunna påverka beteendet måste den: 1. Uppmärksammas och processas Antingen centralt eller perifert 2. Innehållet i informationen ska vara kopplade till det direkta beteendet Motiverande information - Undanröja upplevda hinder (kunskapsbaserad)

När uppmärksammar man information? Forskning visar att när man Upplevd behov av information och kunskap Motivation när man vill förändra sitt beteende Miljöomsorg positiva attityder gentemot miljö och källsortering Sociala normer undvika sociala sanktioner Personliga normer undvika dåligt samvete

Hur och när processas information? Medvetet processande central route Gott om tid Motiverad Upplevd relevans Noggrant evaluerande av argument Perifer processande heuristisk route Ont om tid Lågt motiverad Inte så relevant Använder tumregler

Informationens roll vad ska den åstadkomma? Informationens effekt beror dels på om man vill: få hushållen att göra uppoffringar ändra sitt beteende vädja till människors välvilja undanröja social och miljö osäkerhet Erbjuda individen just det den behöver för att komma över upplevda trösklar för att nå målet

Information som styrmedel? Komplext problem: Många steg som kan fela Informationen når inte fram Informationen beaktas inte Processas via perifer väg Informationen skapar inte ett förändrat beteende, åtminstone inte över en längre tid Och det kan bero på budbäraren och källan vem som säger vad budskapets innehåll och utformning positivt eller negativt mottagaren var individen befinner sig

Enkätstudie (steg 1); Syften och frågor När uppmärksammas information och av vem? Hur ser inställningen ut till information? Vilka faktorer är viktiga för att man ska aktivt söka upp information? Finns det skäl att tro att moraliska normer kan påverka hur man tar till sig information?

Enkät Respondenter rikstäckande slumpmässigt urval 1000 individer med ett ålderspann mellan 18 och 65 år Tillvägagångssätt Mellan maj och juni 2007 skickades en postenkät ut & samlades in. Data bearbetas med statistikprogrammet SPSS Bortfallsanalys gjordes med telefonintervju av var tionde som ej svarat Svarsfrekvens 42% Frågorna 5 avdelningar och sammanlagt 38 frågor

Enkätfrågornas fokus 1. Attityder och uppfattade normer kring information om källsortering 2. Motiverande faktorer att uppmärksamma information 3. Kunskapsfrågor kring källsortering vad och var man källsorterar 4. Beteendefrågor om hushållssopor och hantering kring dessa 5. Demografiska frågor

Resultat Bakgrundsdata 55.5% kvinnor Medelåldern för samtliga 42,5 år Kvinnor: 44,8 år Män: 45,3 år 45% bor på landsbygd eller i mindre tätort 58% har som högst treårigt gymnasium

Uppmärksammas information? 2% 40% Uppmärksamma 58% Ej uppmärksamma Ej svar

Hur har information erhållits? (svar kan ha angetts för fler alternativ): Kommunens hemsida Vänner och bekanta Anslag hyresvärd/bostadsbolag Anslag avfallsföretag Åkt/gått förbi miljöstation Annat* 18 % 14 % 19 % 22 % 47 % 14 % *exempel på andra källor är: kommunens utskick, kommunens kalender

Vem uppmärksammar informationen?* * via en logistisk regression fann vi att Intention att förändra sitt beteende att sortera mera Bor i lägenhet i större utsträckning än den som bor i villa..däremot ingen skillnad med avseende på: Grad av miljöomsorg Upplevda sociala normer Upplevda personliga normer Grad av källsortering

Söks eller undviks information? 30 25 20 Procent 15 10 5 0 undvikande 2,00 3,00 varken eller 5,00 6,00 sökande informationssökningsbeteende

Vad kan förklara att söka information Teoretiska modellen: Attityder (positiv eller negativ inställning till informationen) Intention att sortera mera i framtiden Upplevd behov av kunskap Personliga normer vad jag anser att jag bör göra Vanor nuvarande grad av beteende Beroende variabeln: Informationsökning Resultat från en hierarkisk regression visar att: Personliga normer är den viktigaste prediktorn som förklarar att söka information.

Medelvärden för hela gruppen Intention att söka information 4,1 Positiv inställning till information 4,7 Social norm att sortera 4,7 Personlig norm för källsortering 5,3 Miljöomsorg 5,7 Intention att källsortera mera 3,7 Grad sorterar sopor 3,8 Behov kunskap 1,8 7-gradig skala från 1 (stämmer inte alls) 7 (stämmer mkt bra)

Sambandsmått mellan att söka information och prediktorer (som ingår i analysen) Intention att sortera mera Social norm Personlig norm Grad av källsortering Behov av kunskap Inställning till information r=.17* r=.14* r=.35** r=.18* r=-.01 r=-.01 Samband mellan personlig norm och hur mycket man sorterar är r=.52** Samband mellan behov av kunskap och inställning till information är r=.28** ** Pearson korrelation signifikant på 0,01 nivå * Pearson korrelation signifikant på 0,05 nivå

I korthet 90 % anser att det är mycket viktigt att man sätter in åtgärder 87% anser att de är miljövänliga 77 % anser att de vet tillräckligt om källsortering 56 % anser att det borde finnas mer information 36 % anser att de skulle kunna källsortera mera 28 % anser att de källsorterar tillräckligt 23 % anser informationen för knapphändig 5 % anser att det läggs för mycket statliga och kommunala medel på miljöfrågor 1 % blir arga över all information om att man ska sopsortera

Summering Om bara människor hade de rätta kunskaperna så Är information meningslöst? Många av våra vardagshandlingar är vanemässiga Information blir relevant först när vi behöver den! Procedurinformation