Förvaltningsplan för lax och öring i Moälven

Förvaltningsplan för lax och öring i Moälven Foto Erik Spade Samhällsbyggnadsförvaltningen Örnsköldsviks kommun 2018-07-04

Vision och förvaltningsmål... 1 Inledning... 2 Verksamhetsplan... 5 1 Beståndsmål... 6 Lekbestånd av lax... 6 Utvandring av laxsmolt... 7 Tätheter av laxyngel... 7 Utbredning av lax... 8 Lekbestånd av havsöring... 9 Utvandring av öringsmolt... 9 Tätheter av öringyngel... 10 2 Reglering av fisket... 11 3 Fångstrapportering... 16 4 Tillsyn... 17 5 Uppföljning... 18 6 Kunskapsunderlag... 19 Åtgärdslista... 22 Referenser... 26 Bilagor... 27

1 Vision Livskraftiga bestånd av lax och öring i Moälvens vattensystem och kustområde. Förvaltningsmål Mängden lax och öring som återvandrar till Moälven och dess kustområde ska öka Bestånden av lax och öring ska återuppbyggas i sina naturliga utbredningsområden Förvaltningen ska ge ett attraktivt fiske efter lax och öring i Moälven och dess kustområde Ursprungliga vandringsmöjligheter för fisk ska säkerställas i Moälvens avrinningsområde Förvaltningen av lax och öring ska vara gemensam för alla fiskevårdsområden i Moälven Förvaltningen av lax och öring i Moälven ska bygga på bästa tillgängliga kunskap Moälven ska vara klassad som vildlaxälv av EU:s fiskeråd

2 INLEDNING Örnsköldsviks kommun har tillsammans med den ideella föreningen Moälvsfisket tagit fram förvaltningsplanen för lax och öring i Moälven. Fiskevården i Moälven ska bidra till en hållbar samhällsutveckling socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Fisken i Moälven är en förnybar resurs som nyttjas för sociala och ekonomiska syften. För att öka möjligheterna till fiskevård och upplåta fiske för allmänheten är Moälvens fiskerättsägare organiserade i 15 fiskevårdsområden. Fiskevårdsområdena förvaltar fisket inom sina gränser genom att besluta om fiskeregler, sälja fiskekort och bedriva tillsyn. Moälvsfisket stödjer fiskevårdsområdena och verkar för en gemensam förvaltning inom älven. Örnsköldsviks kommun har bedrivit fiskevård i älven sedan 1980-talet. ens främsta insatser har gjorts inom återställning av flottledsrensade sträckor, kalkning, återetablering av lax och havsöring, öppnandet av vandringsvägar och övervakning av fiskbestånden. I förvaltningsplanen för lax och öring i Moälven framförs beståndsmål för fisken och en verksamhetsplan för nå dem. Beståndsmålen anger mängden fisk som ska finnas i älven för att kunna nå visionen och förvaltningsmålen. Ramarna för miljömässig hållbarhet En vedertagen definition av hållbarhet är tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Inom fisket innebär det att inte ta ut mer fisk ur bestånden än vad återväxten kan täcka upp för. Men hur mycket är det? I en fiskpopulation kan det ske en överproduktion av individer eftersom att varje hona lägger tusentals romkorn. Ett exempel på detta är att i en välmående laxälv återvänder fler laxar än vad som får plats att leka. Vi kan alltså göra ett uttag från överskottet utan att äventyra reproduktionen. Produktionen av ett överskott är vad som menas med livskraftiga bestånd i vår vision. Genom att mäta och uppskatta hur mycket fisk som går upp i älven går det att besluta om ett hållbart uttag. Att besluta om uttag av fisk För biologiska resurser som fisk och vilt används ofta liknelsen vid kapital och ränta. Kapitalet motsvarar då lekbeståndet av fisk, och räntan det överskott som produceras utifrån dessa lekfiskar. I en älv som Moälven finns en naturlig gräns för hur många laxar och havsöringar som kan få plats att leka. Innan denna gräns är nådd är det klokt att vara försiktig med uttaget då dessa individer är en del av kapitalet. När lekbeståndet sedan är uppnått kan uttaget vara större ta av räntan. Genom beräkningar över hur mycket fisk som kan produceras i älven utifrån tillgängliga ytor har vi satt upp beståndsmål. Beståndsmålen följs upp genom ett flertal övervakningsmetoder som beskrivs i verksamhetsplanen. Moälvens lax- och havsöringsbestånd är i nuläget svaga men ökande, de befinner sig i en uppbyggnadsfas. Under uppbyggnadsfasen hjälper hela tillväxten till att bygga upp beståndet. Ett uttag i detta läge försenar de mål som vi satt upp för fiskevården. Därför bör ingen beskattning ske tills bestånden bedöms klara av det. Utsättningar av fisk Laxen försvann från Moälven till följd av mänsklig påverkan under mitten av 1900-talet. Havsöringen gick troligen samma öde till mötes men kan ha överlevt som sjövandrande i älvens fjärdar. För att återetablera lax och havsöring i Moälven har utsättningar av yngel skett sedan 1993. I första hand har så kallade matningsklara yngel använts. Syftet med utsättningarna är att återetablera självreproducerande bestånd av lax och havsöring i Moälven. När naturlig reproduktion ökar ska utsättningar därför minska för att undvika konkurrens mellan utplanterade och naturproducerade

3 yngel. Att avsluta utsättningarna är ett krav för att Moälven ska kunna klassas som vildlaxälv enligt det internationella fiskerådet (ICES) kriterier. För vildlaxklassade vatten tillgängliggörs nationella resurser för beståndsövervakning. I Moälvens huvudfåra och Utterån bedöms reproduktionen redan vara tillräckligt bra för att helt ha upphört med utsättningar. Tills vidare fokuseras utsättningar till Norra Anundsjöån där förutsättningarna för etablering bedöms som goda. För Södra Anundsjöån behövs en utredning gällande fiskens vandringsmöjligheter och uppföljning av tidigare utsättningar innan utsättningar företas i större skala. Vattenkraft och vandringsvägar Vattenkraftverk och andra fördämningar påverkar fundamentalt vattenlevande organismers livsbetingelser. I sig utgör de hinder som omöjliggör eller försvårar att vandrande fiskar når sina lekoch uppväxtområden. Då laxen och havsöringen är beroende av fria vandringsvägar för att fullborda sin livscykel drabbas dessa arter extra hårt av dammar. Utöver att utgöra vandringshinder ändrar fördämningar flödet i vattendraget över året. Magasinering av vatten sker under perioder då det naturliga flödet är högt. Vattnet släpps sedan vid perioder då flödet skulle vara lägre flöde i ett oreglerat vattendrag. På så sätt uppnås en flödesregim som är tvärt emot den fisken är anpassad till. Uppströms dammen bildas ett lugnflytande sel som är mer likt en sjö än ett rinnande vattendrag. Då laxen och öringen behöver strömmande vatten för fortplantningen minskar ytan som finns tillgänglig för deras uppväxt. Därför minskar också mängden lax och öring i vattendrag med dammar även om fiskvandringsvägar tillåter fri vandring. I den lugnflytande miljön trivs också rovfiskar och fiskätande fåglar i högre grad än i forsar. De sjöliknande selen ökar därför risken för att laxen och havsöringens ungar blir offer för rovdjur på väg mot havet. Slutligen är kraftverkets turbiner en fysisk fara för nedströms passerande fisk. Hur stor procent som förolyckas beror på typen av turbiner men den är ofta betydande. Avledande galler och nät för att styra fisken mot fiskvandringsvägar är en målbild men är svåra att få att fungera i praktiken. Sammanfattningsvis är dammarnas och vattenkraftens effekter på vattenmiljön en diametral motsats till de förutsättningar som är gynnsamma för lax och öring. Med anledning av vattenkraftens påverkan på våra ekosystem får den särskild uppmärksamhet i Örnsköldsviks kommuns styrdokument. I Översiktsplanen fastställs att vattenreglering sannolikt är ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald i den akvatiska miljön. Vattendrag rymmer stora värden för fisket och friluftslivet och särskilt nämns fritt strömmande forsar. Därför tar en ställning mot utbyggnad av vattenkraften i sin översiktsplan. Gällande befintliga vandringshinder påpekas i Naturvårdsprogrammet vikten av att agera i de myndighetsprocesser som syftar till att eliminera också dessa. Mest djupgående av Örnsköldsviks kommuns styrdokument när det kommer till vattenkraft är Miljö- och energistrategin. I den står att vattenbruk och energiproduktion behöver ta betydligt mer hänsyn till naturen än de gjort under de senaste hundra åren för att bevara den biologiska mångfalden. Slutligen nämns återställandet av ekosystem med vattendrag som återfår livskraftiga fiskbestånd tack vare fiskvägar, biotopåterställning och utsättningar som en målbild. Kopplingar till politiska styrdokument Fiskevården i Moälven är ett resultat av lokala krafter. Fiskevårdsområdesföreningar, Moälvsfisket och en arbetar för lokal utveckling. Men de insatser som vi gör i Moälven är också en del i det storskaliga miljövårdsarbetet som företas av centrala myndigheter. Som exempel på kopplingen till storskalig naturvård är Moälven klassad som riksintresse enligt Miljöbalken och utsedd till Natura 2000-område i EU:s nätverk av skyddade naturområden. På en nationell nivå bidrar lax- och havsöringsförvaltningen i Örnsköldsviks kommun till de 16 miljökvalitetsmålen som antagits av

4 Riksdagen. Några av dessa mål som är värda att nämna är levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård och ett rikt växt- och djurliv. På en internationell nivå följer fiskevården EU:s vattendirektiv för en långsiktig förvaltning av våra vattenresurser och Helsingforskonventionens rekommendationer för förvaltning av lax och havsöring. I Örnsköldsviks kommuns Översiktsplan från 2012 framhålls flera punkter av betydelse förvaltningsarbetet med fisken i Moälven. En av dessa är att förvaltningsplaner ska tas fram för ett hållbart nyttjande av fiskresursen i våra vattensystem. Denna förvaltningsplan för lax och öring i Moälven har tagits fram i linje med Översiktsplanens ställningstaganden. Ett annat styrdokument som påverkar fiskevården i Moälven är Naturvårdsprogrammet från 2011. I Naturvårdsprogrammet beskrivs biotopåterställning av flottledsrensade vattendrag, kalkning och återetablering av arter som centrala i vår naturvård. Förvaltningen av lax och öring är en naturlig fortsättning på den återställning som gjorts i våra vattendrag. När fisken återetablerats följer steget att vårda bestånden tills de blivit starka. Utvecklingen av upplevelseturism i Örnsköldsviks kommun nämns i Översiktsplanen, Naturvårdsprogrammet, Landsbygdstrategin 2014-2018 och i Miljö- och energistrategin. I dessa styrdokument konstateras att vi har stora möjligheter till utveckling av en ekologiskt hållbar naturturism. För Moälven är målsättningen att möjligheten till en god fiske- och naturupplevelse ska utgöra en reseanledning till Mo älvdal. Förvaltning av lax och öring är alltså inte bara naturvård utan även en möjlighet till turismutveckling.

5 VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplanen beskriver förvaltningen av lax och öring i Moälven. Arbetet kan illustreras i förvaltningscykeln nedan (fig.1) där det första steget är att sätta mål för fiskbestånden. De övriga fem delarna i verksamhetsplanen är reglering av fisket, fångstrapportering, tillsyn, uppföljning och kunskapsunderlag. Utifrån de mål som satts för fisket införs fiskeregler, åtgärder och tillsyn. Genom uppföljningsmetoder fås ett kunskapsunderlag som ger sedan grund till utvärdering av mål och regler. På så sätt kan man sätta nya mål och nya regler och förvaltningscykeln går ett varv till. I illustrationen (fig. 1) framgår också de olika rollerna som fylls av fiskevårdsområden, Moälvsfisket, Örnsköldsviks kommun och andra myndigheter. En cykel är tänkt att pågå i fem år och avslutas med att målen revideras. Nedan presenteras var och en av de sex delarna i verksamhetsplanen. Figur 1. Illustration av förvaltningscykeln med ansvarsfördelning.

6 1. Beståndsmål Utöver förvaltningsmålen (sida 1) har mål satts för hur mycket lax och havsöring som ska finnas i Moälven. Dessa benämns beståndsmål och är mätbara, tidsbundna mål som har satts upp för sju parametrar hos älvens fiskbestånd. Beståndsmålen utgör den biologiska grund som behövs för att nå vision och förvaltningsmål. Viktigast för fisket är målen för lekbestånd av lax och havsöring. Det är på dessa fiskar som fisket sker och mängden lekfisk avgör hur stort uttag som kan göras. Målen för lekbestånden har tagits fram med hjälp av beräkningar på mängden utvandrande ungar, så kallade smolt, som kan produceras på den yta som finns tillgänglig i älven. Med hjälp av data på teoretisk överlevnad från smolt till återvändande lekfisk har målen för lekbestånd sedan satts. Genom att kombinera olika övervakningsmetoder får vi en bred kunskap om fiskens olika stadier. Med hjälp av denna information kan vi ta reda på vad som begränsar lekbeståndets tillväxt. I slutändan leder övervakningen till underlag för beslut om åtgärder och reglering. Beståndsmålen är tänkta att revideras vart femte år utefter rådande kunskapsläge. De data och beräkningar som använts för att ta fram målen finns i bilaga 1. 1. Lekbestånd av lax 2. Utvandring av laxsmolt 3. Tätheter av laxyngel vid elfiske 4. Utbredning av lax inom Moälvens avrinningsområde 5. Lekbestånd av havsöring 6. Utvandring av öringsmolt 7. Tätheter av öringyngel vid elfiske Lekbestånd av lax Målet är att ha en uppvandring av lekfisk på 1850 laxar per år med två delmål för vägen dit. Utifrån förutsättningarna i varje delområde har beräkningar gjorts för hur de uppvandrande lekfiskarna tros fördela sig (tabell 2). Metoden för att mäta uppvandring är de två fiskräknare som finns en i Utterån och en i Norra Anundsjöån. Eftersom att fiskräknare saknas i de andra delområdena kan kvoten mellan delområdena användas för att grovt uppskatta hela lekbeståndet utifrån Utterån och Norra Anundsjöåns uppvandring. Delmål 1: 1000 laxar i genomsnitt mellan 2018-2027 (50 % av potentiell uppvandring) Delmål 2: 1500 laxar i genomsnitt mellan 2027-2036 (80% av potentiell uppvandring) Slutligt mål: 1850 laxar i genomsnitt per år efter 2036 (100% av potentiell uppvandring) Tabell 2. Lekbeståndsmål för lax i Moälven och fördelning mellan delområden. För beräkningar se bilaga 1. Delområde Uppvandrande laxar Uppvandrande laxar Slutligt mål 2018-2027 2027-2037 uppvandring lax 1 Moälvens huvudfåra 150 240 300 2 Utterån 100 160 200 3 Norra Anundsjöån 600 900 1200 4 Södra Anundsjöån 60 96 120 Hela Moälvens ARO 1000 1 500 1850

7 Utvandring av laxsmolt Målet är att ha en utvandring på 48 000 laxsmolt per år med två delmål för vägen dit. I tabell 3 redovisas hur smoltproduktionen tros fördela sig mellan delområdena utifrån den miljö som finns tillgänglig där. Utvandring av laxsmolt övervakas med hjälp av en smoltfälla som planeras vara i drift från och med 2019. Smoltfällan bör placeras så långt ner i systemet som möjligt för att mäta hela utvandringen. Delmål 1: 24 000 laxsmolt i genomsnitt mellan 2018-2027 (50 % av potentiell utvandring) Delmål 2: 38 000 laxsmolt i genomsnitt mellan 2027-2036 (80 % av potentiell utvandring) Slutligt mål: 48 000 laxsmolt i genomsnitt efter 2036 (100 % av potentiell utvandring) Tabell 3. Utvandringsmål för laxsmolt i Moälven och fördelning på delområden. För beräkningar se bilaga 1. Delområde Utvandrande laxsmolt 2018-2027 Utvandrande laxsmolt 2027-2036 Slutligt mål utvandrande laxsmolt 1 Moälvens huvudfåra 4 000 6 500 8200 2 Utterån 2 000 3 500 4400 3 Norra Anundsjöån 16 000 26 000 32 500 4 Södra Anundsjöån 1 500 2 400 3000 Hela Moälvens ARO 24 000 38 000 48 000 Tätheter av laxyngel Målet är att ha en genomsnittlig täthet av laxyngel på minst 35 indivder per 100 kvadratmeter. Målet gäller för tre lokaler i Moälvens huvudfåra och två i Utterån. I huvudfåran och Utterån har utsättningarna av yngel upphört och samtliga yngel är därför från naturlig reproduktion. Täthetsmålet avser totalen av både årsyngel (0+) och äldre (>0+). Metoden för att mäta täthet av yngel är standardiserat elfiske med tre utfiskningar. Tabell 4. Täthetsmål för laxyngel vid elfiske. Delområde Elfiskelokal Täthet/100 m2 Metod X Y 1 Hållen grusgroparna 35 Kvantitativt fiske 7035420 1631300 1 Tvättarstället 35 Kvantitativt fiske 7034180 1631970 1 Ned Gottnedammen 35 Kvantitativt fiske 7037850 1628870 2 Hummelbäcksforsen 35 Kvantitativt fiske 7051540 1625000 2 Åbyforsen 35 Kvantitativt fiske 7051990 1624550

8 Utbredning av lax Målet är att reproduktion av lax ska bekräftas senast 2025 i följande områden. I Moälvens huvudfåra från nederst belägna lokalen Grundströmmarna (X 7032480, Y 1633160) till Anundsjön. I Utterån upp till Dammforsen vid Frusenmyran (X 7065723, Y 1614621) I Norra Anundsjöån upp till Gafselsjön, Landsvägsforsen nedströms Åselesjön (X 7075420, Y 1600170) med en reservation för utbredningen uppströms Fällfors tills den har bekräftats I Södra Anundsjöån upp till Myckelgensjösjön. Utbredning av lax övervakas via förekomst av 0+ laxyngel vid elfiske. För att se förekomst av 0+ räcker det med kvalitativt elfiske (en utfiskning). Figur 2. Utbredning av lax inom Moälvens avrinningsområde, nuvarande och målsättning 2025.

9 Lekbestånd av havsöring Målet är att ha en uppvandring av lekfisk på 1200 öringar per år med två delmål för vägen dit. Utifrån förutsättningarna i varje delområde har beräkningar gjorts för hur de uppvandrande lekfiskarna tros fördela sig (tabell 6). Metoden för att mäta uppvandring är de två fiskräknare som finns en i Utterån och en i Norra Anundsjöån. Eftersom att fiskräknare saknas i de andra delområdena kan kvoten mellan delområdena användas för att grovt uppskatta hela lekbeståndet av havsöring utifrån Utterån och Norra Anundsjöåns uppvandring. Beräkningar på total produktion av havsvandrande öring har gjorts utifrån kunskap om uppväxtområden, genomsnittliga tätheter och referenser på överlevnad mellan olika stadier. Knäsjöbäckens (biflöde till Utterån) produktion av lekfisk ingår inte i målet för uppvandring då öringen som lever där bedöms vara stationär alternativ sjövandrande. Stationär öring räknas inte i målet för lekbestånd av havsöring. Delmål 1: 600 öringar i genomsnitt mellan 2018-2027 (50 % av potentiell uppvandring) Delmål 2: 960 öringar i genomsnitt mellan 2027-2036 (80% av potentiell uppvandring) Slutligt mål: 1200 laxar i genomsnitt per år efter 2036 (100% av potentiell uppvandring) Tabell 6. Mål för uppvandring av havsöring i Moälven samt fördelning mellan delområden. Delområde Uppvandrande Uppvandrande Slutligt mål öringar 2018-2027 öringar 2027-2037 uppvandring öring 1 Moälvens huvudfåra 150 240 300 2 Utterån 125 200 250 3 Norra Anundsjöån 325 520 650 4 Södra Anundsjöån Data saknas Data saknas Data saknas Hela Moälvens ARO 600 960 1200 Utvandring av öringsmolt Målet är att ha en utvandring på 7450 öringsmolt per år med två delmål för vägen dit. I tabell 3 redovisas hur smoltproduktionen tros fördela sig mellan delområdena utifrån den miljö som finns tillgänglig där. Utvandring av öringsmolt övervakas med hjälp av en smoltfälla som planeras vara i drift från och med 2019. Smoltfällan bör placeras så långt ner i systemet som möjligt för att mäta hela utvandringen. Erfarenheter från andra älvar har visat att smoltfällor har en lägre fångstbarhet när det gäller öring än lax. Den lägre fångstbarheten för öring skulle kunna göra att ytterligare en övervakningsmetod skulle krävas för att mäta utvandring av öring. Delmål 1: 3750 öringsmolt i genomsnitt mellan 2018-2027 (50 % av potentiell utvandring) Delmål 2: 5960 öringsmolt i genomsnitt mellan 2027-2036 (80 % av potentiell utvandring) Slutligt mål: 7450 öringsmolt i genomsnitt efter 2036 (100 % av potentiell utvandring) Tabell 3. Utvandringsmål för öringsmolt i Moälven och fördelning på delområden. För beräkningar se bilaga 1. Delområde Utvandrande öringsmolt 2018-2027 Utvandrande öringsmolt 2027-2036 Slutligt mål utvandrande öringsmolt 1 Moälvens huvudfåra 650 1000 1250 2 Utterån 750 1200 1500 3 Norra Anundsjöån 2350 3760 4700 4 Södra Anundsjöån Data saknas Data saknas Data saknas Hela Moälvens ARO 3750 5960 7450

10 Tätheter av öringyngel Målet är att ha en genomsnittlig täthet av öringyngel på enligt tabellen nedan. Täthetsmålen i de olika vattendragen grundar sig på tidigare resultat och kvalitetsbedömning av miljön. Vattendrag som har öringmiljö av hög kvalitet har därför fått högre mål. Täthetsmålen för öringyngel är satta för delområde 1 och 2 där utsättningar av yngel upphört. De yngel som fångas där kommer alltså från naturlig reproduktion. Målet gäller för årsyngel (0+) per 100 kvadratmeter. Till skillnad från täthetsmålet för laxyngel är lokaler inte bestämda för öringen. Tabell 8. Mål för tätheter av öring vid elfiske. Delområde Vattendrag 0+ /100 m2 Metod Antal lokaler 1 Moälvens huvudfåra 20 Kvantitativt fiske 2 1 Galasjöån 50 Kvantitativt fiske 2 1 Forsån 50 Kvantitativt fiske 2 2 Utterån 25 Kvantitativt fiske 2 2 Hädanbergsån 40 Kvantitativt fiske 2 2 Knäsjöbäcken 60 Kvantitativt fiske 2

11 2. Reglering av fisket Reglering av fisket är centralt i förvaltningen av lax och öring i Moälven. Fiskevårdsområdena beslutar om regler och bedriver tillsyn inom sina områden (för karta se bilaga 2). Moälvsfisket är en samverkansförening med representanter från fiskevårdsområdena och arbetar för en gemensam förvaltning. en är inte direkt delaktig i regleringen av fisket utan har en stödjande och rådgivande roll. Rollfördelningen illustreras i förvaltningscykeln (fig. 1) där reglering och åtgärder är medel för att nå de mål som satts. Vikten av att reglera fisket kan svårligen överdrivas. Erfarenheter från andra vattendrag visar att en brist på reglering fort resulterar i överfiske och svaga fiskbestånd. För att uppnå en positiv beståndsutveckling och på sikt kunna erbjuda ett fiske i världsklass behövs också en förvaltning i världsklass. Gemensamt för framgångsrika laxälvar är att fisket begränsas för att gynna fisken och att förvaltningen täcker över ett tillräckligt stort geografiskt område. Ett beslutsverktyg för reglering av fisket beroende på hur mycket fisk som vandrar upp i älven presenteras under kompletterande regler nedan (figur 4). Gemensam förvaltning En gemensam förvaltning innebär att samma fiskeregler tillämpas i alla Moälvens fiskevårdsområden. En av fördelarna med gemensam förvaltning är effektiv reglering av fisket och uttaget. En annan fördel är att attraktiviteten för Moälven som besöksmål ökar. En överenskommelse om gemensam förvaltning för lax och öring i Moälven togs därför fram i samband med EU-Lifeprojektet 2007 (bilaga 3). Max 1 lax eller öring får tas upp per fiskare och dygn Minimimått för lax och öring är 50 cm Fredningstid där allt fiske efter lax och öring är förbjudet 1 september 31 december Fredningsområden inom respektive FVO där viktiga reproduktionsområden fredas Nätfiske förbjudet. Följande fiskevårdsområden ingick i överenskommelsen om gemensamma regler 2007 Nedre Moälvens FVO Anundsjöns FVO Molidens FVO Gottne FVO Utteråns FVO Rödvattnets FVO Fiskevårdsområden som förvaltar av lax och öring Nedre Moälvens FVO Utteråns FVO Gottne FVO Molidens FVO Anundsjöns FVO Norra Anundsjöåns FVO Sörflärke FVO Södra Anundsjöåns FVO Myckelgensjö FVO Solbergsbygdens FVO Samt ett privatägt område i Norra Anundsjöån Fiskevårdsområden som förvaltar öring Rödvattnets FVO Holmsjö FVO Uttersjö FVO Gundsjöfors FVO Järvbergets FVO

12 Kompletterande regler De regler som ingår i den nuvarande gemensamma förvaltningen kan ses som en grund, men bör kompletteras med uttagsregler utifrån beståndens tillstånd. För att kunna nå våra beståndsmål inom utsatta tidsgränser föreslås följande reglering. Oavsett beståndsstatus Obligatorisk fångstrapportering inom 48 h för fiske efter lax. 50 % av mål för lekbestånd av lax och havsöring inte uppfyllt. Att avliva lax och havsöring är förbjudet. Catch & Release på all lax och havsöring. 50 % av mål för lekbestånd av lax och havsöring uppfyllt. Kvot för totalt uttag i Moälvens avrinningsområde. Kvoten bör vara försiktig och utvärderas mot beståndens utveckling. Kvoten bör fördelas mellan fiskare, till exempel en lax per fiskare och år. Märkningssystem med gälplomber eller liknande. Maximimått lax 70. Maximimått öring 60. Catch & Release (C&R) på all lax fram till 19 juni i enlighet med yrkesfiskets fredning. 80 % av mål för lekbestånd av lax och havsöring uppfyllt. Kvot för totalt uttag i Moälvens avrinningsområde. Kvoten kan sättas till det antal som överstiger 80 % av beståndsmålen och utvärderas mot beståndens utveckling. Märkningssystem med gälplomber eller liknande. Fångstkvot bör fördelas mellan fiskare, till exempel tre laxar per fiskare och år. Catch & Release (C&R) på all lax fram till 19 juni i enlighet med yrkesfiskets fredning.

13 Figur 4. Beslutsmodell för tillämpning av kompletterande regler för lax och öring utifrån beståndsstatus i Moälven. Fredning Fredning av fisk under kritiska perioder är en förutsättning för att bygga upp och behålla starka bestånd. Under leken samlas lax och öring på en begränsad yta där de är relativt lättfångade. Det är också under denna period som återväxten ska säkras. Därför är det klokt att freda fisken under reproduktionen så att fiske kan bedrivas resten av året. I Moälven är laxen och havsöringen fredad under perioden 15 september till 14 augusti på Havs- och vattenmyndighetens initiativ. Viktiga uppväxtområden fredas med fördel året runt. I dessa miljöer lever sällan någon större fisk men de är precis som lekplatserna nödvändiga för återväxten. De känsliga ungfiskarna är ofta lättfångade i de små åar och bäckar de lever. Därför är stora delar av Moälvens biflöden fredade året om på fiskevårdsområdenas initiativ. Bland de viktigaste områdena kan nämnas Galasjöån, Forsån, Hädanbergsån och delar av Knäsjöbäcken. Utteråns FVO fredade under en tid allt strömmande vatten inom sitt fiskevårdsområde. Fredningen i Utterån skyddade den nyetablerade laxen och havsöringen efter att fiskvandringsvägen byggdes i Sågfallet. Sedan 2017 är ett endast ett begränsat fiske tillåtet i Utterån. För karta över fredade områden 2016 se bilaga 5. Uttagskvot En uttagskvot eller fångstkvot innebär att endast ett begränsat antal fiskar får tas upp ur beståndet varje år. Kvoten är en metod för att balansera uttaget mot återväxten. Eftersträvas en positiv utveckling på beståndet bör kvoten vara så liten som möjligt. Om beståndet redan befinner sig på den nivå som begränsas av mängden tillgänglig miljö kan uttaget vara större. Att finna precis hur stort uttaget kan

14 vara utan att utarma fiskbeståndet är den eviga frågan inom fiskerinäringen. På engelska används begreppet Maximum Sustainable Yield högsta hållbara uttag för att beskriva kvoten. Enkelt förklarat är högsta årliga hållbara uttag lika med den årliga tillväxten. Men det finns en stor variation i årlig tillväxt som beror på väder och flöden. En kall vår kan till exempel helt slå ut en årsklass fisk. Därför är det viktiga att ta höjd för miljömässiga variationer när man sätter en uttagskvot. Genom att införa en uttagskvot i Moälven får vi ökade möjligheter att påverka fiskpopulationernas utveckling. Mängden fisk som tas upp kan anpassas till en hållbar nivå och vi får ett till beståndsmått. På köpet får ett utmärkt mått på fiskeupplevelsens kvalitet. Kvotsystemet förutsätter övervakning av uttaget. Fångstrapportering från fiskare är den metod som används för att bevaka uttaget vid fiske. Tillförlitlig fångstrapportering från fiskare är alltså en nödvändighet för att kvoten ska fungera. Erfarenheter från andra älvar visar att ökad närvaro, information och tillsyn behövs för att etablera ett rapportsystem. När rapportsystemet är etablerat ger det ovärderlig information om fisket i älven. Catch & release Catch & release (C&R) innebär att fisken släpps tillbaka efter fångst. C&R minskar därmed uttaget av fisk och tillåter fiske på känsliga bestånd med liten påverkan på kvalitet och attraktivitet som besöksmål. Metoden är etablerad och används av många fiskare på eget initiativ. För en växande skara av sportfiskare handlar fisket mer om upplevelsen att fånga fisken än om att äta den. Erfarenheter visar positiva effekter på fiskbestånden i form av mer och större fisk. Genom information kan dödligheten för fisken minimeras. Faktorer som påverkar överlevnaden vid C&R är luftexponering, krokningsdjup och kanske allra främst vattentemperatur där höga temperaturer leder till högre dödlighet. I Moälven ger C&R möjlighet till fiske på lax och havsöring som inte berörs av en eventuell kvot. Tillämpande av C&R ger också ökade möjligheter att fiska trots att beståndsmålen inte uppfyllts. Som exempel på hur metoden tillämpas i andra älvar kan nämnas att i Öreälven och Råneälven gäller C&R på lax fram till 19 juni. Vidare återutsattes 75 % av all fångad lax 2014 i Lainioälven och i 84 % av all fångad lax i Byskeälven under 2015. Det finns alltså ett stöd för C&R hos sportfiskare och krav på återsläpp av fisk äventyrar inte fiskets attraktivitet. Minimimått, maximimått och fönsteruttag Minimimått innebär att fiskar under en viss längd måste släppas tillbaka. Syftet med minimimått är att se till att så många fiskar som möjligt hinner nå könsmogen storlek och kan bidra till reproduktionen. Åtgärden är sedan länge beprövad och har visats effektiv för att bibehålla ett bestånd av fisk i matstorlek. Maximimått innebär att fiskar över en viss längd måste släppas tillbaka. Syftet med maximimått är dels att öka fiskens lekframgång genom att behålla de stora individer som bidrar mest till reproduktionen. Mängden rom och romkornens storlek ökar i förhållande till fiskens vikt och en större fisk är därför viktigare att bevara än en mindre. Men maximimått har kanske framförallt en effekt på beståndens storleksfördelning. Genom att släppa tillbaks de stora individerna behålls en naturlek fördelning mellan små och stora individer i populationen. Mängden stor fisk i ett bestånd har en stor vikt för fiskets attraktivitet för de besökare som är ute efter sportfiskeupplevelsen snarare än matfisken. En kombination av minimimått och maximimått kallas fönsteruttag. Uttag tillåts då i fönstret mellan min- och maxgränsen. Fönsteruttag kombinerar därmed de positiva effekterna av minimi- och maximimått samtidigt som ett uttag tillåts.

15 Fiskerättsägare I fiskevårdsområden kan fiskerättsinnehavare ges möjligheter till fiske som inte upplåts till allmänheten. För förvaltningen i Moälven kan sådana lösningar vara ett sätt att etablera de gemensamma reglerna i fler fiskevårdsområden. Gemensamt fiskekort i Moälven Ett gemensamt fiskekort i Moälven skulle innebära att fisket upplåts över flera fiskevårdsområden genom ett kort. Det främsta argumentet för ett gemensamt fiskekort är att göra fisket lättillgängligt för besökare. Moälven skulle kunna etableras som resmål för fiske under ett gemensamt namn som täcker stora arealer fiskevatten för olika arter. Tillsammans med gemensamma regler för fisket skulle ett Moälvskort vara en attraktiv produkt att marknadsföra och kunna bidra till fiskets utveckling. Det gemensamma fiskekortet skulle kunna kombineras med fiskezoner där älven delas upp efter förutsättningar. Ett förslag är en zonindelning efter hydrologiska delområden. Hydrologisk indelning skulle ge ett fiskekort för Moälvens huvudfåra, ett för Utterån, ett för Norra Anundsjöån och ett för Södra Anundsjöån (vänstra bilden figur 5). Zonindelning skulle ge större möjligheter att anpassa fisket till lokala förutsättningar och eventuellt förenkla fördelning av inkomster från det gemensamma fiskekortet. Förslagsvis fördelas inkomster från zonkorten baserat på storleken av respektive FVO. Fiske med mängdfångande redskap Moälvens kustområde Fisket i havet och Moälvens kustområde regleras av Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen. Yrkesfiske efter lax och havsöring bedrivs av ett fåtal aktörer i Moälvens kustområde. För yrkesfisket är uttaget kvoterat och belagt med rapportskyldighet. Ett stort problem med yrkesfisket är att det sker på blandbestånd. Laxar från känsliga småälvar fångas tillsammans med de från livskraftiga bestånd. Kvoterna är därför ingen garanti mot att vissa älvars bestånd drabbas av ett högre uttag än de klarar av. Utöver det reglerade yrkesfisket förekommer ett relativt oreglerat husbehovsfiske efter lax och havsöring i Moälvens kustområde. Husbehovsfisket bedrivs med mängdfångande redskap som nät och fasta redskap och är inte belagt med rapportskyldighet. Trots att husbehovsfisket kan bedrivas med redskap av yrkesfisketyp faller det in under kategorin Fritidsfiske. Fångsterna från husbehovsfisket får inte saluföras och innebär ett stort mörkertal i statistiken. Husbehovsfisket hamnar därmed vare sig i kategorin lokalt yrkesfiske som gynnar kustnära samhällen eller fritidsfiske i älven som gynnar utvecklingen i älvdalarna. Fritidsfiske efter lax och öring med mängdfångande redskap ifrågasätts därför. Moälvsfisket och Örnsköldsviks kommun behöver samverka med aktuella myndigheter och lokala yrkesfiskare för att komma åt problemen med blandbeståndsfiske och oreglerat uttag från husbehovsfiske.

16 3. Fångstrapportering Fångstrapportering innebär att fiskaren rapporterar sin fångst till den som förvaltar fiskevattnet. I många fiskevårdsområden ges möjlighet till frivillig fångstrapportering och i vissa är rapportering ett krav. Fördelarna för fiskevårdsområdet eller förvaltningsorganisationen är många om rapporteringen fungerar. Fångststatistiken ger löpande information om bestånden och fiskets kvalitet. Fiskets påverkan på beståndet kan också beräknas utifrån vattnets produktionskapacitet och uttag. Fångstrapportering behöver minst inkludera antal fångade fiskar, deras storlek och om fångsten blev återsläppt. Tillsammans med grunddata över fångst ger antal fisketimmar mycket värdefull information om fiskeupplevelsens kvalitet. För att kunna använda antal fisketimmar som kvalitetsmått måste rapportering ske oavsett om fångst skett eller inte. Vidare information om fiskemetod, väder, vattenstånd etc. ger intressant underlag för statisk men är inte nödvändig. För Moälven skulle den största fördelen med fångstrapportering vara att styra uttaget av fisk för att nå beståndsmålen. Kopplingen mellan uttagskvot och fångstrapportering nämns under reglering då de två ämnena är nära sammankopplade. Kvotsystemet förutsätter ett mått på uttaget. Fångstrapportering är det självklara valet där fiskaren förutsätts redogöra för sitt uttag. Ett problem med fångstrapportering är att motivera fiskare att rapportera sitt fiske. Erfarenheter från Länsstyrelsen Norrbotten 2015 visar att frivilliga system sällan ger de svarsfrekvenser som behövs för att uppgifterna ska bli användbara i förvaltningen. De fiskevårdsområden i Moälven som uppmanar till frivillig rapportering har haft låg eller ingen svarsfrekvens. De älvar som varit framgångsrika med fångstrapportering har alla varit tydliga med att rapport är ett krav och även infört sanktioner för utebliven rapport. Exempel på dessa är Byskeälven, Kågeälven och Råneälven. Förslagsvis hindras fiskare som inte avlagt rapport från att köpa fiskekort tills att rapport är avlagd. Exempel finns också på områden som infört omedelbart rapporteringskrav, alltså att fiskaren måste sluta fiska direkt efter fångad fisk och inte får börja igen innan fångsten rapporterats. Tillförlitligheten i fångstrapporteringen kan ökas ytterligare genom ett märkningssystem med gälplomber likt det som tillämpas i Råneälven och Lainioälven. För både rapportsystem och gälplomber gäller att införandet bör kombineras med ökad information och tillsyn. Rapporteringen sker enklast via digitala system tillsammans med fiskekortsförsäljningen. Flera av Moälvens fiskevårdsområden är redan anslutna till digital fiskekortsförsäljning där möjlighet till rapportering finns. För att samla fångststatistik på ett ställe vore det passande om alla fiskevårdsområden i Moälven använder samma system och tillåter gemensam administration genom Moälvsfisket.

17 4. Tillsyn Tillsyn innebär att fiskereglernas efterlevnad kontrolleras av tillsynspersoner. Fiskevårdsområden utser tillsynspersoner som får ett förordnande från Länsstyrelsen att bedriva tillsyn inom området. Erfarenheter visar att närvaro av tillsynspersoner ger en ökad efterlevnad av de regler som satts och en ökad andel fiskare som köper fiskekort. En effektiv tillsyn är därför en nödvändighet för att nå målen med förvaltningen av lax och öring i Moälven. Ett problem med tillsyn är att det kan vara svårt att få ihop tillräcklig tillsynstid för att nå önskad effekt. Vid en tillsynsrunda 2015 i nedre Moälven saknade till exempel 7 av 17 fiskare fiskekort. I Moälven kan ett sätt att öka antalet tillsynstimmar vara att tillåta gränsöverskridande tillsyn. I praktiken innebär det att tillsynspersonerna får förordnande att bedriva tillsyn i flera fiskevårdsområden. Ett sådant samarbetsprojekt har påbörjats mellan Nedre Moälvens och Molidens fiskevårdsområden och en utökning till fler fiskevårdsområden föreslås. Fisketillsyn sker i regel ideellt av fiskevårdsområdenas medlemmar men avlöning av tillsynspersoner bör undersökas som ett sätt att öka antalet tillsynstimmar i Moälven. Förslag på åtgärder inom tillsyn Moälvens fiskevårdsområden bör ta beslut om att tillåta gränsöverskridande tillsyn. Utbildning av fler tillsynspersoner. en kan initiera utbildningar via studiefrämjandet. Moälvsfisket kan finansiera utbildningen mot att ett visst antal tillsynstillfällen sker. Moälvsfisket kan överväga att anlita tillsynspersoner. Medel som idag går till utsättningar av fisk kan i framtiden användas för tillsyn. en bör se över möjligheterna att söka stöd för tillsyn och bör utöka den nuvarande tillsynen i havet för att omfatta perioden maj-juli. Tillsyn i Moälvens kustområde En resurs på kommunen har bemyndigande och medel för att utföra tillsyn på fritidsfisket i havet. Tillsynen utförs under perioden 15/8 31/10 då förbudet i mynningsområdet råder. en bör öka informationen om de regler som gäller i havet, utöka tillsynen i havet och föra en nära dialog med kustbevakningen. Att skapa en tillsynspool med avlönade tillsynspersoner kan vara ett sätt att öka närvaron av i Moälvens kustområde. Till att börja med kan ett antal personer utbildas och få förordnande i havet av Länsstyrelsen. Tillsynen i havet bör samordnas med Kustbevakningen som också har i uppdrag bedriva tillsyn.

18 5. Uppföljning Uppföljningen av lax- och öringbestånden i Moälven är essentiell för fiskevårdsarbetet. Tack vare den kan vi utvärdera tidigare insatser och fatta beslut om framtida åtgärder. Användandet av flera kompletterande uppföljningsmetoder gör att vi kan följa fisken i olika faser av dess liv. Med ett tillräckligt underlag kan vi identifiera flaskhalsar som begränsar beståndens tillväxt. Uppföljningen ansvaras för av Örnsköldsviks kommun. Idag består uppföljningen av följande metoder Antal uppvandande lekfiskar via VAKI-räknare i Utterån och Norra Anundsjöån Beräknade reproduktionsytor för lax (bilaga 1) Beräknade tätheter av fiskyngel via elfiske Lekobservationer. Målsättning för utökad uppföljning Räkning av uppvandrande lekfisk i hela avrinningsområdet (se utredning i bilaga 4). Räkning av utvandrande smolt med smolthjul eller smoltryssja Genetisk kartläggning av Moälvens lax och havsöring Fångstrapportering från yrkesfiskare, sportfiskare och husbehovsfiskare för att veta hur stort det totala uttaget är. Utökade lekobservationer inklusive lektider enligt modell framtagen av Skellefteå kommun 2014 Beräkning av reproduktionsytor och kvalitet för öring Utökat kvantitativt elfiske på minst fyra lokaler per delområde årligen.

19 6. Kunskapsunderlag Kunskapsunderlaget används för att bedöma status på Moälvens lax- och havsöringsbestånd och ge grund till beslut om förvaltningsåtgärder. I takt med att kunskapsunderlaget ökar kommer vi kunna göra bättre bedömningar av fiskens status i Moälven. Moälvens avrinningsområde Moälvens avrinningsområde kan delas in i fyra delområden baserat på tillflöden. Huvudfåran benämns Moälven, de två grenarna Södra och Norra Anundsjöån samt biflödet Utterån (figur 5). Varje delområde har olika förutsättningar vad gäller biologi, hydrologi och mänsklig påverkan. Figur 5. Moälvens hydrologiska delområden.

20 Överlevnad för lax i Moälven Med hjälp av fiskräknaren i Utterån kan vi utvärdera mängden återvändande lax i förhållande till utplanterade yngel. Överlevnaden beräknas på att laxen vandrar ut som treårig och stannar i havet två år innan den återvänder som lekfisk. I naturen finns variation kring dessa värden och en femårscykel får ses som ett medel. 2014 var återvändandet från yngel till lekfisk 0,04 % och 2015 0,08 %. Återvändandesiffrorna på 0,04-0,08 % kan jämföras med motsvarande värden på 0,03-0,04 % från litteraturen. Det finns dock två väsentliga skillnader mellan värdena i Utterån och de från andra älvar. Den första skillnaden är att siffror i litteraturen anges för romkorn till lekfisk, alltså ytterligare ett steg (romkorn-yngel) som medför dödlighet. Eftersom att siffrorna i litteraturen inkluderar dödligheten för romkorn bör vara lägre (hälften om vi antar en romdödlighet på 50 %), något som stämmer relativt bra överens i vårt fall. Den andra skillnaden är att fisken i Utterån kommer från utplanterade yngel. Dödligheten för utplanterade fiskar har i en mängd studier funnits vara högre än den för vild fisk. Även här kan antas en faktor på 50 % för jämförelse och då står sig återvändandesiffrorna för Utterån bra mot litteraturvärden. Höga återvändandesiffror för Utterån kan förklaras med en miljö som inte utnyttjats av lax på över hundra år och därför gett stort utrymme för yngelöverlevnad. Status för Moälvens laxbestånd Mycket svagt uppvandring/utvandring bedöms vara mindre än 50 % av den potentiella Svagt uppvandring/utvandring bedöms vara 50-80 % av den potentiella Hållbart uppvandring/utvandring bedöms vara 80 % av den potentiella Bedömning av status är inte möjlig Moälvens huvudfåra bedömning inte möjlig Naturlig reproduktion hittas årligen på de flesta lokaler där elfiske sker, vilket är en tydlig indikation på återkommande lekfisk. Det är dock inte tillräckligt för att bedöma hur många laxar som finns årligen inom detta delområde. Utterån mycket svagt Uppvandringen har 2015-2017 legat på ca 50 laxar per år, vilket utgör 25 % av målsättningen 200 laxar. Status för lax i delområde 2 Utterån bedöms därför som mycket svag. Norra Anundsjöån Mycket svagt Uppvandringen har 2016-2017 legat på en lax per år, vilket utgör 0,1 % av målsättningen 900 laxar. Status för lax i delområde 3 Norra Anundsjöån bedöms därför som mycket svag. Södra Anundsjöån Bedömning inte möjlig Vid elfisken i Södra Anundsjöån har laxyngel funnits men fynden är i stort sett begränsade till en lokal. Troligtvis sker ingen regelbunden lek av lax i Södra Anundsjöån.

21 Bedömd status för Moälvens havsöringsbestånd Mycket svagt uppvandring/utvandring bedöms vara mindre än 50 % av den potentiella Svagt uppvandring/utvandring bedöms vara 50-80 % av den potentiella Hållbart uppvandring/utvandring bedöms vara 80 % av den potentiella Bedömning av status är inte möjlig Moälvens huvudfåra Bedömning inte möjlig Utterån Svagt Om målsättningen 150 öringar (Utterån + Hädanbergsån) antas i förvaltningen utgör 2015 års uppvandring på 91 öringar cirka 60,7 % av den potentiella uppvandringen i delområde Utterån. Status för öring i delområde 2 Utterån bedöms därför som svag. Norra Anundsjöån Mycket svagt Under 2016 räknades ett antal mindre, stationära, öringar i fiskräknaren. Inga havsvandrande öringar räknades. Om målsättningen 650 öringar antas i förvaltningen utgör 2016 års uppvandring på 0 uppvandrande havsöringar 0 % av den potentiella uppvandringen i delområde Utterån. Status för öring i delområde 3 Norra Anundsjöån bedöms därför som mycket svag. Södra Anundsjöån Bedömning inte möjlig

22 Åtgärdslista I åtgärdslistan presenteras insatser som syftar till att nå de förvaltningsmål (sida 1) och beståndsmål (sida 5) som framförs ovan. Åtgärderna ger tillsammans en riktning för framtida arbete med förvaltning av lax och öring i Moälven och genomförs i mån av resurser. Så långt det är möjligt anges vem som bär huvudansvaret för respektive åtgärd (fiskevårdsområden, Moälvsfisket, en) tillsammans med finansieringsmöjligheter. Tabell 1. Sammanställning av åtgärder i Moälvens verksamhetsplan. ID Åtgärd Mål/syfte Prio Ansvarig Finansiering Status E1. Översyn av fiskevårdsområdenas stadgar E2. Beslut om gemensam förvaltning av lax och öring E3. Införa kompletterande regler enligt beslutsmodell i förvaltningsplanen E4. Informationsinsats om regelverk för fritidsfiske i havet. Skyltning, foldrar, webb mm. E5. Informationsinsats om regelverk för fritidsfiske i älven. Skyltning, foldrar, webb mm. E6. Införa digitalt system för försäljning av fiskekort och rapportering av fiske E7. Rapporteringsskyldighet för fiske efter lax och öring i älven E8. Årlig sammanställning av fångstrapporter, uttag, sålda fiskekort. Kräver digitalt system. E9. Skapa gemensam tillsynsgrupp och börja med gränsöverskridande tillsyn E10. Utöka tillsynen i havet och samarbetet med kustbevakningen E11. Undersök möjligheterna att avlöna tillsynsmän Tidsenliga stadgar förenliga med förvaltningsplan och beståndsmål Gemensam förvaltning Säkerställa beståndsmål Alla som fiskar ska veta vilka regler som gäller Alla som fiskar ska veta vilka regler som gäller Tillgängliggöra fisket, inhämta underlag om uttag Säkerställa statistik på uttag Säkerställa beståndsstatus, uttag och beståndsmål Förbättrad tillsyn, säkerställa beståndsstatus Säkerställa beståndsstatus FVO:n, Moälvsfisket FVO:n FVO:n, LST, KBV FVO:n, Moälvsfisket, FVO:n, Moälvsfisket FVO:n FVO:n, Moälvsfisket, Moälvsfisket, FVO:n,, LST Moälvsfisket, FVO:n, LONA, LST Moälvsfisket, LST, LONA Påbörjad

23 ID Åtgärd Mål/syfte Prio Ansvarig Finansiering Status E12. Utbildning- och informationsinsatser om beståndsstatus mm E13. Inhämta kunskaper om lekplatser och lektider E14. Elfiske för att inventera övre utbredningsgräns E15. Ta fram program och genomför årliga elfisken för uppföljning av beståndsmål E16. System för spridning av data från räknaren Sågfallet E17. Sammanställ åtgärder för varje fiskevårdsområde E18. Få Moälven att klassas som vildlaxälv (upphör med utsättningar) E19. Femårsplan för biotopåterställning och åtgärdande av vandringshinder. E20. Följ upp avledningen av smolt och kelt vid Anundsjö kraftverk genom märkningsstudie. Se till att LST ställer krav på funktionalitet och uppföljning. E21. Räkning av uppvandrande lekfisk nedanför Moforsen och jämför med potentiell produktion av lekfisk Säkerställa att förvaltningsbeslut tas på biologiska grunder Kartlägga lektider och lekplatser Identifiera utbredningsområde Uppföljning av beståndsmål Säkerställa beståndsstatus Ta del av nationella medel och ingå i nationell övervakning Frigöra uppväxtmiljöer Säkerställa beståndsstatus Uppföljning av beståndsmål 1 uppvandring lekfisk, Moälvsfisket, FVO:n Leader, LONA Påbörjad Påbörjad Leader/LST Påbörjad FVO:n, LST, Statkraft () LST, Leader Påbörjad Påbörjad

24 ID Åtgärd Mål/syfte Prio Ansvarig Finansiering Status E22. Fiskräkning av utvandrande smolt nedanför Moforsen E23. Biotopkartering av Moälvssystemet med hänsyn till uppväxtområden för lax & öring E24. Genetisk kartläggning för att 1. Validera att utsättningar har fungerat, 2. Baseline, 3. Undersöka huruvida lokala kustfisket bedrivs på "Moälvsfisk" E25. Uppdatera information om produktionsarealer, överlevnad, utvandring av smolt E26. Utöka elfiskeprogrammet med minst 2 elfiskelokaler per delområde Uppföljning av beståndsmål 2 utvandring av smolt Uppdatera beståndsmål baserade på areal uppväxtområde Säkerställ att utsättningar fungerar Uppdatera beståndsmål i förvaltningsplan Uppföljning av beståndsmål? /SL U LST Leader Påbörjad E27. Genomför samarbetsprojekt med yrkesfiskarna E28. Kartläggning av husbehovsfiske (enskilda fiskerätter), fritidsfiske i havet & fisket i älven E29. Dialog med LST angående fisket i havet vid Moälvens mynning Uppnå samförvaltning av lax och öring Uppskatta uttaget av öring (lax) i husbehovsfiske och fritidsfiske med nät Säkerställa beståndsstatus LST, Moälvsfisket, Moälvsfisket Leader LONA

25 ID Åtgärd Mål/syfte Prio Ansvarig Finansiering Status BÅ1. BÅ2. BÅ3. BÅ4. BÅ5. BÅ6. BÅ7. BÅ8. BÅ9. BÅ10. Genomför biotopåterställningar i Södra Anundsjöån, projektering finns (Spens et al. 2010), kompletteras med Länsstyrelsens inventering från 2006. Åtgärda vandringshinder Bölesån dammrest X7051200, Y1587720 Åtgärda vandringshinder Hamptjärnen X7019810, Y1643190 Åtgärda vandringshinder damm i Hällån X7049555, Y1590879 (enligt ÖP 2012) Åtgärda vandringshinder i Södra Anundsjöån, Sörflärke kraftverk (enligt ÖP 2012) Åtgärda vandringshinder i Södra Anundsjöån, skibord i Västergensjö X7041227, Y1609149.(enligt ÖP 2012) Åtgärda vandringhinder i Södra Anundsjöån, betongslits i Bredbyn X7039776, Y1613648 (enligt ÖP 2012) Åtgärda partiellt vandringshinder i Moälvens huvudfåra vid Gottne kraftverk (enligt ÖP 2012) Åtgärda vandringshinder trumma på fast. Gottne 6:11 omr.3 Återställ meandringar i nedre delen av Forsån Säkerställa uppvandring Säkerställa uppvandring Säkerställa uppvandring Säkerställa uppvandring Säkerställa uppvandring Säkerställa uppvandring Säkerställa uppvandring Säkerställa uppvandring Säkra vattenkvalitet LST, FVO:n, LST, FVO:n, LST, FVO:n, LST, FVO:n, LST LST, FVO:n, LST, FVO:n, LST Holmen, FVO, BÅ11. Vattenprovtagning Säkra vattenkvalitet FVO, Forsån N1. Skapa och testa Tillgängliggöra fisket FVO:n fiskezoner med zonkort N2. Undersök möjligheterna att ha en avlönad älvvärd likt älvvärden i FVO, Moälvsfisket, Lögdeälven. N3. Översyn av skyltar i fält FVO:n N4. Ta fram fiskekarta likt de som finns för Lögdeälven, Råneälven m.fl., FVO:n, Moälvsfisket LONA

REFERENSER Castellani, M., Heino, M., Gilbey, J., Araki, H., Svåsand, T., Glover, KA. 2015. IBSEM: An Individual-Based Atlantic Salmon Population Model. PLoS ONE 10(9): e0138444. doi:10.1371/journal.pone.0138444 Dannewitz, J. 2015. Pers. kom. Om för lax överlevnad i olika stadier av dess livscykel. Forsgren, K & Jansson, H. 2012. Målsättning med Moälven, Idbyån och deras biflöden. Arbetsrapport. Bygg- och miljöavdelningen Örnsköldsviks. Johansson, T. 2015. Tillsyns och informationsprojektet Skallön till norra länsgränsen 2015. Havs- och vattenmyndigheten. 2015. Förvaltning av lax och öring Havs- och vattenmyndighetens förslag på hur förvaltning av lax och öring bör utformas och utvecklas. Rapport 2015:20. HELCOM. 2011. Salmon and Sea Trout Populations in the Baltic Sea. HELCOM assessment of salmon (Salmo salar) and sea trout (Salmo trutta) populations and habitats in rivers flowing to the Baltic. Helsinki Commission Baltic Marine Environment Protection Commission Sea. Baltic Sea Environment Proceedings No. 126A. Hellström, G. 2012. Att släppa tillbaka fångad fisk Catch and Release. Online [hämtad 2015-11-06] http://www.umea.se/download/18.73474df7141ec1b19d1402a/1383558003057/gustav+hellstr%c3% B6m+-++C%26R.pdf Klemetsen A., Amundsen P-A., Dempson JB., Jonsson B., Jonsson N., O Connell MF., Mortensen E. Atlantic salmon Salmo salar L., brown trout Salmo trutta L. and Arctic charr Salvelinus alpinus (L.): a review of aspects of their life histories. 2003. Ecology of Freshwater Fish 2003: 12: 1 59. Länsstyrelsen Norrbotten. 2015. Laxförvaltning med gälplomber exemplet Lainioälven, 2014. Rapportserie nr 12/2015. ISSN: 0283-9636. Länsstyrelsen Västerbotten. 2015a. Online [hämtad 2016-02-17] http://www.laxalvar.se/sv/forvaltning/pages/default.aspx Länsstyrelsen Västerbotten. 2015b. Online [hämtad 2017-02-14] http://www.laxalvar.se/sv/forvaltning/forvaltning---svenska-ostersjolaxalvar/pages/default.aspx ICES. 2014. Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST), 26 March -2 April 2014, Aarhus, Denmark. ICES CM 2014/ACOM:08. Projektledningsgruppen EU-Life Moälven. 2007. Förslag till gemensamma regler för fiske efter lax och öring i Moälven. Rivinoja P & Carlsson, U. 2008. Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år. Miljövervakning av lax i Västerbotten. Rapport 59. Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, SLU, 901 83 Umeå. Naturresursfunktionen/Fiske, Länsstyrelsen i Västerbottens, 901 86 Umeå.