Kartläggning av elolyckor bland elyrkesmän

Sid 1 Kartläggning av elolyckor bland elyrkesmän Juni 2005 CMA Centrum för Marknadsanalys AB

Sid 2 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser sid 3 Rekommendationer sid 5 Bakgrund och syfte sid 7 Metodbeskrivning sid 8 Målgruppen sid 9 Typ av elolyckor sid 13 Orsak till elolyckor sid 14 Säkerhet på arbetsplatsen sid 15 Kännedom om rutiner för anmälan av elolyckor sid 16 Elolyckor det senaste året sid 18 Beskrivning av elolyckorna sid 21 Anmälan av olyckshändelsen sid 27 Skadekonsekvenser sid 29 Vård och behandling sid 30 Information och stöd från arbetsgivaren sid 31

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 3 Sammanfattning och slutsatser (1) Knappt var femte elyrkesman (19%) har råkat ut för en ljusbågsolycka eller fått ström genom kroppen under det senaste året. En majoritet av dessa (65%) anser att missödet var en olyckshändelse. Slarv anges som främsta orsak till varför man inte vill kalla det för en olyckshändelse. Generellt sett har personerna i studien en hög arbetsmoral och i flertalet sammanhang nämns att de vill vara effektiva och samtidigt göra ett bra arbete. Yngre elyrkesmän (18-29 år) har oftare råkat ut för en olyckshändelse, jämfört med övriga! Av de som har drabbats har endast 16% anmält olyckshändelsen till arbetsgivaren! Olyckans omfattning i form av skador på personer och saker är avgörande för om en anmälan sker eller ej. Denna bedömning gör elyrkesmannen själv, vilket kan medföra att olyckshändelsen förringas av den subjektiva granskningen. Elyrkesmännen tar i hög utsträckning eget ansvar för elolyckor som inträffar på arbetsplatsen. Vid beskrivning av olyckstillfället hänvisar vissa personer till skadan medan andra lägger tyngdpunkten på eget ansvar. Överlag kan elyrkesmännen relativt väl beskriva själva olyckstillfället. Det råder däremot en större osäkerhet kring när (månad, dag, klockslag) olyckstillfället har inträffat. Frånkoppling av strömmen och spänningsprovning är de vanligaste åtgärder som skulle ha kunnat förhindra att olyckshändelsen inträffat. Endast ett fåtal personer har sökt vård efter olyckshändelsen. Även här ligger ansvaret på elyrkesmannen att bedöma huruvida han behöver vård eller inte.

Sid 4 Sammanfattning och slutsatser (2) Elolyckor anmäls sällan till Elsäkerhetsverket. Istället är det vanligaste svaret att elyrkesmännen gör en anmälan till arbetsgivaren eller skyddsombudet. Endast 2% av personerna uppger att de rapporterar om olyckan direkt till Elsäkerhetsverket. 72% av elyrkesmännen vet hur de ska anmäla en elolycka som inträffar under arbetstid. 63% uppger att det finns rutiner för anmälan i företaget. Drygt var femte person är emellertid osäker på om det finns rutiner för anmälan av elolyckor. Drygt var tredje elyrkesman anser att strömgenomgång är den vanligaste typen av elolycka som inträffar. Slarv och/eller stress är de vanligaste orsakerna till att elolyckor inträffar, vilket nämns av nästan samtliga svarande. Den fysiska arbetsmiljön nämns endast i begränsad utsträckning som en bidragande orsak till att en elolycka inträffar. Majoriteten (76%) uppger att de får information om tillbud och olyckor som inträffar på företaget. Information om tillbud och elolyckor ges vanligen muntligen från arbetskamrater eller genom interaktiva informationsvägar. Information och utbildning samt minskad stress och bättre planering är de främsta förbättringsåtgärder som nämns för att öka säkerheten på arbetsplatsen.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 5 Rekommendationer (1) Fackförbunden, arbetsgivare/eio och Elsäkerhetsverket bör tillsammans arbeta för att öka rapporteringen av elolyckor! Det bör ske ett fördjupande arbete kring bakomliggande faktorer till att elolyckor inträffar. Det bör även ske ett samarbete mellan fackförbunden och arbetsgivare/eio för att öka informationen om rutiner för anmälan av elolyckor, skadekonsekvenser av elolyckor m.m. Denna fråga behöver emellertid undersökas djupare för att utreda exakt vad elyrkesmännen önskar information om. Yngre elyrkesmän (18-29 år) bör vara en prioriterad grupp då dessa utgör en riskgrupp för elolyckor. Det råder även lägre kännedom om rutiner för anmälan bland små företag (1-14 anställda). Elsäkerhetsverket bör i högre grad arbeta för att finnas med i elyrkesmännens medvetande, framförallt som informationskälla för nyheter, föreskrifter, statistik etc. inom deras eget yrkesområde. Det är visserligen arbetsgivaren som ska göra en anmälan till Elsäkerhetsverket vid en eventuell olyckshändelse men kunskapen om Elsäkerhetsverket bör finnas hos hela yrkeskåren.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 6 Rekommendationer (2) Både fackförbunden och arbetsgivare/eio bör arbeta för att ändra elyrkesmännens attityder till elolyckor som inträffar under arbetstid. Det bör inte vara elyrkesmannens egen bedömning som ligger till grund för huruvida olyckshändelsen klassas som allvarlig eller ej samt för att avgöra om det är nödvändigt att uppsöka sjukvård vid en eventuell olycka. En utveckling av tydliga kriterier för när en elolycka ska anmälas samt huruvida sjukvård ska uppsökas eller ej kanske kan bidra till att öka antalet anmälda elolyckor (en allmän standard )? Elyrkesmännen behöver vägledning för att på ett relevant sätt beskriva elolyckan.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 7 Bakgrund och syfte Elsäkerhetsverket har, inom ramavtalet med CMA, genomfört en kartläggning av elolyckor som inträffar bland yrkesmän. Studier i våra nordiska grannländer visar på en kraftig underrapportering av antalet elolyckor och en svensk studie på uppdrag av Elsäkerhetsverket, visar på underrapportering även bland privatpersoner. Undersökningen syftar till att kartlägga elolyckor som inträffar bland elyrkesmän samt ge underlag om vilken typ av olyckor som vanligen inträffar. Undersökningen ska även i kortfattad form ge underlag om följdverkningar av de elolyckor som har inträffat. Studiens genomförande Projektet har genomförts under april augusti 2005. Studien har genomförts av CMA Centrum för Marknadsanalys AB. Mer information om CMA finns på vår hemsida www.cma.nu. Charlotte Hugoo har varit ansvarig kontaktperson i uppdraget. Henrik Brandes och Fredrik Knutsson från CMA har också varit delaktiga i projektgruppen. Projektanställd personal hos CMA har varit delaktiga vid datainsamlingen. Från Elsäkerhetsverket har Solfrid Nilsen varit ansvarig kontaktperson. Även Reijo Eriksson från Elsäkerhetsverket har deltagit i projektgruppen. Projektet har även omfattats av en referensgrupp bestående av Göran Söderlund från Svenska Elektrikerförbundet och Lennart Månsson från Elektriska Installatörsorganisationen (EIO). Lars Goffeng från Statens arbeidsmiljøinstitutt i Norge har varit expertstöd i projektet.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 8 Metodbeskrivning Undersökningen omfattas av totalt 400 telefonintervjuer, varav 324 intervjuer har genomförts med medlemmar i Svenska Elektrikerförbundet och 76 intervjuer med medlemmar i Metall. Telefonintervjuerna har genomförts under perioden 26 maj till och med den 17 juni 2005. Enkäten återfinns i bilaga 1. Se bilaga 2 för en mer omfattande metodbeskrivning av undersökningen. Undersökningen omfattas även av en kvalitativ förstudie, vars syfte har varit att kvalitetssäkra frågeformuläret vad gäller språk, omfattning samt frågornas innebörd. Rapporten från den kvalitativa förstudien återfinns i bilaga 5. Vid analysen har jämförelse med avseende på bakgrundsvariabler (ålder, utbildningsnivå, företagsstorlek etc.) genomförts för samtliga frågor. Vid eventuella signifikanta skillnader för jämförda grupper noteras detta i rapporten. Generellt sett råder små skillnader för flertalet av bakgrundvariablerna på grund av homogena undergrupper. Exempelvis gällande elyrkesmännens utbildningsnivå där drygt 80% av de intervjuade personerna har genomgått utbildning på gymnasienivå eller motsvarande.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 9 Målgruppen (1) Samtliga intervjuade elyrkesmän i undersökningen är män. Medelåldern för de svarande är 42 år. Åldrarna varierar från 18 år till 64 år. Åldersgrupper Antal % 18-29 år 68 17% 30-39 år 102 26% 40-49 år 104 26% 50-65 år 126 32% Total 400 100% Den vanligaste utbildningsnivån bland elyrkesmännen är gymnasieutbildning, vilket 81% uppger. En förhållandevis stor andel av respondenterna uppger annan utbildning (18%), där det vanligaste svaret är någon form av yrkesskola. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Vilken är din högsta avslutade utbildning? Antal % Gymnasium eller motsvarande 322 81% Grundskola eller motsvarande 38 10% Högskola/universitet 12 3% Annat 70 18% Summan i tabellen överstiger 100% då en respondenterna kan ange flera arbetsuppgifter.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 10 Målgruppen (2) Allmän behörighet (AB), allmän behörighet lågspänning (ABL) och begränsad behörighet (BB1) är de behörighetsnivåer som vanligen nämns. Flertalet av de svarande har haft svårt att ange vilken behörighet de har. Notera att drygt var fjärde elyrkesman i undersökningen uppger att han inte har någon behörighet. AB - allmän behörighet 23% ABL - allmän behörighet, lågspänning 13% ABH - allmän behörighet, högspänning 4% BB1 (begränsad behörighet) BB2 (begränsad behörighet) BB3 (begränsad behörighet) BB / B behörighet / Begränsad behörighet Den jag fick efter utbildningen/skolan / gymnasiekompetens Annat 13% 7% 3% 10% 9% 9% 9% Ingen av ovanstående 27% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Drygt hälften av de intervjuade elyrkesmännen (52%) arbetar med installation, vilket är den vanligaste arbetsuppgiften. Det är även en relativt hög andel av personerna som arbetar med service (36%). Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Vilken är din huvudsakliga arbetsuppgift? Antal % Installationselektriker 207 52% Service 142 36% Elmontör 50 13% Felsökning 17 4% Industri 12 3% Drift/underhåll 11 3% Arbetsledare/ansvarig 8 2% Eltekniker 6 2% Linjemontör 3 1% Hissmontör 2 1% Annat 45 11% Summan i tabellen överstiger 100% då en respondent kan ange flera arbetsuppgifter.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 11 Målgruppen (3) Majoriteten av de svarande (84%) har deltagit i utbildning gällande Avdelning C. Det är även relativt vanligt att man har utbildning inom Elsäkerhet (nämns av 76%). För övriga utbildningar varierar andelen som har deltagit mellan 27% och 55%. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Avdelning C Elsäkerhet Elarbetsansvar Arbete med spänning Kontrollansvar Annat Har ej deltagit i någon utbildning 5% 27% 47% 55% 55% 76% 84% Nästan samtliga intervjuade elyrkesmän (98%) uppger att de alltid eller oftast spänningsprovar när de har brutit strömmen. Alltid 72%, Oftast 26%, Sällan/Aldrig 1%, 1%. Detta kan jämföras med en undersökning Elsäkerhetsverket lät genomföra 2000 då dryga 40 % av de tillfrågade elyrkesmännen svarade att de inte alltid kontrollerade spänningen trots att arbetet krävde detta. En klar majoritet av intervjupersonerna (93%) har en spänningsprovare som är försedd med en godkänd märkning. 4% av de intervjuade har inte en godkänd spänningsprovare medan 3% är osäkra i frågan. 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 12 Målgruppen (4) De intervjuade elyrkesmännen har i genomsnitt varit verksamma inom yrket i 22 år (varav 14 år hos den nuvarande arbetsgivaren). År som elyrkesman Antal % 0-5 år 45 11% 6-20 år 158 40% Mer än 20 år 197 49% Total 400 100% Elyrkesmännen i undersökningen arbetar på företag som i genomsnitt har 20 anställda (median). Antalet anställda varierar från en (1) till 2 500 anställda. Vid jämförande analys av resultaten med avseende på företagsstorlek används följande grupper; 1-14 anställda, 15-39 anställda och 40 eller fler anställda.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 13 Typ av elolyckor Bas: 400 respondenter Drygt var tredje person i undersökningen anser att det är relativt vanligt att elyrkesmän drabbas av strömgenomgång. Strömgenomgång är den typ av elolycka som nämns oftast. Det är en förhållandevis hög andel av elyrkesmännen (11%) som tror att det är vanligt att yrkesgruppen råkar ut för ljusbågsolyckor och ungefär lika många (8%) anser att det är vanligt med stötar. I undersökningen kan vi notera att det är fem av 400 svarande som har råkat ut för någon ljusbågsolycka under det senaste året. Det råder följaktligen en tendens till överskattning av ljusbågsolyckor. Strömgenomgång 34% Annat-svaren redovisas i bilaga 3. 11% 29% av elyrkesmännen kan inte uppge vilken typ av elolyckor som vanligen inträffar eftersom det är så länge sedan (mer än 5 år) det har inträffat någon olycka. Ljusbåge Stöt Brännskada Fallolycka Annat 3% 3% 2% 8% 11% Det var så länge sen det inträffade en elolycka Summan av staplarna i diagrammet överstiger 100% då en respondent kan nämna flera typer av elolyckor. 29% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 14 Orsak till elolyckor Bas: 400 respondenter Elyrkesmännen själva anser att slarv och/eller stress är de vanligaste orsakerna till att elolyckor inträffar, vilket nämns av nästan samtliga svarande (64% resp. 33% nämner detta). Stress fastställs även som den största säkerhetsrisken vid elarbeten, av elbranschen vilket fastställs i en finsk studie som nyligen publicerats (källa: http://www.tukes.fi). Det är även relativt vanligt att faktorer som har ett naturligt samband med slarv eller stress orsakar elolyckor, såsom tidspress och möjligheter att bryta strömmen. Flertalet elyrkesmän nämner att slarv med spänningsprovning, brist på information och dåliga arbetsförhållanden är vanliga orsaker till att elolyckor inträffar (mellan 4% och 11% nämner detta). I övrigt råder spridda svar. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Summan i tabellen överstiger 100% då en respondent kan nämna flera orsaker till att elolyckor inträffar. Vad tror du är den främsta orsaken till att elolyckor inträffar? Antal % Slarv 255 64% Stress 133 33% Tidspress 48 12% Inte kan/får bryta strömmen 45 11% Mänskliga faktorn/man tänker sig inte för/slentrian 43 11% Ej spänningsprovat 26 7% Ej fullständig info/brist på info 18 5% Dåliga redskap/arbetsplats 14 4% Missförstånd 7 2% Inte kontrollerar att det är strömlöst/spänningsprovar ej 7 2% Genvägar 6 2% Okunskap 4 1% Arbetsplatsens utformning 3 1% Arbetar ensam 2 1% Ej utbildad (behörig) för den aktuella arbetsuppgiften 1 0% Annat 29 7%

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 15 Säkerhet på arbetsplatsen Bas: 400 respondenter Information och utbildning samt minskad stress och bättre planering är de vanligaste faktorerna som nämns för att förbättra säkerheten på arbetsplatsen (28% resp. 27% nämner detta). Enligt tidigare nämnda finska studie framkom att de intervjuade ansåg att en förbättring av arbetssäkerheten för elarbeten i första hand borde ske i form av regelbunden repetitionsutbildning (källa: http://www.tukes.fi). Arbetsplatserna kan även bli säkrare om möjligheterna för frånkoppling ökar samt att elyrkesmännen i högre utsträckning spänningsprovar innan arbete utförs, vilket nämns av 10% av de svarande. Flertalet av elyrkesmännen nämner förbättringsförslag som rör lagar och rutiner samt bättre arbetsmaterial och utrustning (nämns av 7% resp. 5%). 7% av de svarande har svårt att ange någon förändring/förbättring som skulle leda till ökad säkerhet på arbetsplatsen. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Vilka förändringar/förbättringar kan göras för att öka säkerheten på arbetsplatsen i syfte att minska olyckshändelserna (dvs. elolyckorna)? Antal % Information/utbildning 112 28% Stress/bättre planering/längre byggtider 108 27% Att ej arbeta under spänning även om kund önskar detta/spänningsprovar ej 38 10% Följa de bestämmelser, lagar och rutiner som finns/förbättra rutiner 26 7% Bättre material/instrument 20 5% Bättre kommunikation med kolleger på arbetsplatsen/tydligare skyltning 11 3% Annat 57 14% 28 7%

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 16 Kännedom om rutiner för anmälan av elolyckor (1) Bas: 400 respondenter 72% av elyrkesmännen säger sig veta hur de ska anmäla en elolycka som inträffar under arbetstid och majoriteten (63%) uppger även att det finns rutiner för anmälan på företaget. Drygt var femte person (22%) är emellertid osäker på om det finns rutiner för anmälan av elolyckor eller ej. Yngre elyrkesmän (18-29 år) har i mindre grad än övriga åldersgrupper kunskap om hur man ska anmäla en elolycka. Denna grupp uppger även i lägre utsträckning att det finns rutiner för anmälan på företaget. Det föreligger även skillnad med avseende på antal år som personerna har varit verksamma som elyrkesmän. Detta har emellertid ett naturligt samband med deras ålder. Elyrkesmän som är medlemmar i Svenska Elektrikerförbundet uppger i lägre utsträckning att de känner till hur de ska anmäla en elolycka och de har även sämre kunskap om rutiner för anmälan, jämfört med personer som är medlemmar i andra fackförbund. Det råder även skillnad i kunskap om anmälan och rutiner med avseende på företagsstorlek. Elyrkesmän på små företag (1-14 anställda) har sämre kunskap om hur de ska anmäla en elolycka och vilka rutiner som gäller vid en eventuell anmälan.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 17 Kännedom om rutiner för anmälan av elolyckor (2) Bas: 400 respondenter Anmälan av elolyckor sker vanligen till arbetsgivaren och/eller skyddsombudet, vilket nämns av 38% resp. 31% av de intervjuade elyrkesmännen. Det råder ingen skillnad i svarsmönster vid en jämförelse mellan små-, medelstora- och stora företag. Det är även relativt vanligt att anmälan sker till arbetsledare/förman och/eller chef (18% resp. 12% anger detta). Notera att sex personer nämner att de anmäler elolyckor till Elsäkerhetsverket. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Vem anmäler du elolyckan till? Antal % Arbetsgivaren 97 38% Skyddsombudet 78 31% Arbetsledaren/förman 46 18% Chefen 31 12% Elansvarig/elsäkerhetsansvarig 15 6% Facket 11 4% Olycksfallsblankett 11 4% Elsäkerhetsverket 6 2% Annat 21 8% 6 2% Summan i tabellen överstiger 100% då en respondent kan anmäla till flera instanser.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 18 Elolyckor det senaste året (1) Bas: 400 respondenter Det är betydligt vanligare att elyrkesmännen har fått ström genom kroppen under det senaste året, jämfört med ljusbågsolyckor. Flertalet av personerna i undersökningen likställer ljusbåge med brännskada dvs. hänvisar till själva skadan istället för olyckan i sig. Totalt fem elyrkesmän i undersökningen har skadats av en ljusbåge under det senaste året. 70 personer (av 400) har fått ström genom kroppen under det senaste året. En övervägande del av dessa (45 av 70) har fått ström genom kroppen en gång. 4% av elyrkesmännen har fått ström genom kroppen två gånger under det senaste året. I övrigt anges spridda svar för antalet strömgenomgångar, se tabell nedan. Hur många gånger har du fått ström genom kroppen under det senaste året (2004)? Antal % av samtliga % av de som har fått ström genom kroppen 0 330 83% - 1 45 11% 64% 2 16 4% 23% 3 3 1% 4% 4 1 0% 1% 5 3 1% 4% 6 1 0% 1% 10 1 0% 1%

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 19 Elolyckor det senaste året (2) Bas: 400 respondenter Yngre elyrkesmän (18-29 år) löper en större risk att få ström genom kroppen och 29% av de yngre elyrkesmännen i undersökningen har drabbats av en strömgenomgång vid minst ett tillfälle under det senaste året. Detta är en signifikant högre andel jämfört med övriga åldersgrupper. Detta samband fastställs även till viss del i rapporten El-olycksfall bland yrkeserfarna elektriker (författare: Carin Sundström-Frisk och Cecilia Andersson) där författarna skriver: Generellt utgör unga och oerfarna en högriskgrupp då det gäller olycksfall. Olycksfallens frekvens minskar således med ökad ålder och erfarenhet. Men bara till en viss nivå. Därefter stagnerar kurvan för att så småningom stiga något igen i högre åldrar. 0,6 Andel respondenter som har drabbats av minst en strömgenomgång 0,4 29% 0,2 15% 17% 13% 0,0 18-29 år 30-39 år 40-49 år 50-65 år

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 20 Elolyckor det senaste året (3) Bas: 75 respondenter 65% av de olyckdrabbade elyrkesmännen anser att missödet var en olyckshändelse medan 35% inte vill kalla det för en olyckshändelse. Slarv anges som främsta orsak till varför man inte vill kalla det för en olyckshändelse, vilket 20 av 26 svarande uppger. Övriga svar som nämns: Kan/orkar inte bryta strömmen 2 st, ej spänningsprovat 2 st och vet ej 1 st. En person säger följande: Jag skulle borra upp ett skydd för att förhindra en ljusbåge och då uppstod en ljusbåge. Ingen blev som tur var skadad. Plexiglas var i vägen.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 21 Beskrivning av elolyckorna (1) Bas: 107 respondenter Generellt sett minns den drabbade personen olyckshändelsen väl och kan beskriva den relativt detaljerat. Förbiseende med frånkoppling av ström är den vanligaste orsaken som nämns vid elyrkesmännens beskrivning av händelseförloppet av olyckan. De svarande anger olika orsaker till varför man ej har frånkopplat men flertalet nämner att kundens behov och krav delvis bidrar till att frånkoppling inte sker. Nedan återges några karakteristiska beskrivningar för denna kategori av svar: Jag skulle byta elmätare och skruvade ut fel säkring, och mätte inte heller. Var bergsäker på att strömmen var borta och började koppla. Jag fick en stöt. Kunde inte slå av strömmen pga. av arbetsplatsen. Det är datavärden som gör att man inte kan stänga av strömmen så kunden och arbetsgivaren vill att man ska göra det med strömmen på. Vi gick in och kopplade ändå och kom åt strömförande delar. Oftast tror man att man har stängt strömmen men den är fortfarande på. Det är även relativt vanligt att elyrkesmannen har kommit emot något föremål med ström eller som är strömförande. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Kan du beskriva olyckshändelserna? Antal % Ej frånkopplat (antingen kunde ej p.g.a. kund eller bortsåg från denna rutin)/ej spänningsprovat 43 40% Berörde något strömsatt/jobbade med fel kabel etc. Slarv/ej uppmärksam Stress Annat 23 21% 15 14% 4 4% 22 21% Summan i tabellen överstiger 100% då en respondent kan beskriva flera olyckshändelser.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 22 Beskrivning av elolyckorna (2) Bas: 75 respondenter Ungefär hälften av de drabbade elyrkesmännen har svårt att ange vilken månad olyckshändelsen har inträffat (gäller för samtliga olyckshändelser som personen har råkat ut för). Bland de svar som ändå nämns uppger hälften av elyrkesmännen att olyckshändelsen har inträffat under våren (januari-maj). I 40% av fallen har olyckshändelsen inträffat under hösten (september-december). Inte helt oväntat uppstår det färre olyckstillfällen under sommaren (juni-augusti, 10%). När inträffade olyckshändelsen dvs. vilken månad? Antal % av samtliga % av de som har angivit någon månad Januari 9 12% 15% Februari 7 9% 12% Mars 4 5% 7% April 5 7% 8% Maj 7 9% 12% Juni 3 4% 5% Juli 1 1% 2% Augusti 2 3% 3% September 3 4% 5% Oktober 6 8% 10% November 5 7% 8% December 8 11% 13% 36 48% - Summan i tabellen överstiger 100% då en respondent kan ha drabbats av flera olyckshändelser.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 23 Beskrivning av elolyckorna (3) Bas: 75 respondenter De drabbade elyrkesmännen har förhållandevis svårt att minnas vilken dag olyckshändelsen har inträffat och endast 16 av 75 svarande (21%) har kunnat uppge en veckodag. Måndag 4 st, Tisdag 2 st, Onsdag 7 st, Torsdag 2 st samt Fredag 1 st. En person har beskrivit två olyckstillfällen, vilka har inträffat en torsdag respektive en måndag. Elyrkesmännen har haft lättare för att ange när på dagen olyckshändelsen har inträffat och knappt hälften av dessa kan ange vid vilken tidpunkt olyckhändelsen har inträffat. Tre personer har angivit tidpunkt för två olyckshändelser vardera. 22 av 36 svarande uppger att olyckhändelsen har inträffat på förmiddagen medan 17 av 36 anger att händelsen har inträffat på eftermiddagen. 75 respondenter har drabbats av ljusbåge eller fått ström genom kroppen vid minst ett olyckstillfälle. När har olyckshändelsen inträffat (månad, dag och tid)? 49 respondenter kan ange vilken månad olyckshändelsen har inträffat (för minst en händelse) 16 respondenter kan ange vilken dag olyckshändelsen har inträffat (för minst en händelse) 36 respondenter kan ange vilken tid olyckshändelsen har inträffat (för minst en händelse)

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 24 Beskrivning av elolyckorna (4) Bas: 75 respondenter För majoriteten av de drabbade elyrkesmännen har olyckshändelserna (88%) inträffat vid lågspänning (mindre än 1 000 V). En person har drabbats av en olycka vid högspänning och två personer är osäkra i frågan. Fem elyrkesmän uppger att de har fastnat vid strömkällan och i tre av fallen kunde vederbörande släppa taget själv. Ytterligare en person kom loss när strömmen bröts och en annan tappade balansen och ramlade och därmed kom han loss från strömkällan. De flesta svarande (81%) upplever att de har blivit utsatta för spänning/ström under ett ögonblick. Fyra personer har emellertid uppgivit att olyckshändelsen varade längre än ett ögonblick. Det är förhållandevis svårt för de drabbade elyrkesmännen att uppskatta olyckshändelsens varaktighet. 34 av 75 svarande har kunnat beskriva strömmens väg genom kroppen. Horisontell strömgenomgång 12 av 34 respondenter Av dessa har 65% (22 st) drabbats av en vertikal strömgenomgång medan 35% (12 st) har haft en horisontell strömgenomgång. Vertikal strömgenomgång 22 av 34 respondenter

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 25 Beskrivning av elolyckorna (5) Bas: 75 respondenter Omkring var tredje olyckshändelse har inträffat i samband med att elyrkesmännen har arbetat med nyinstallation och/eller ombyggnad samt utökning. Flertalet personer nämner även att olyckshändelsen har inträffat vid felsökning och/eller servicejobb hemma hos privatperson. Vilken typ av arbetsuppgift skulle du utföra när olyckshändelsen inträffade? Antal % Nyinstallation 32 32% Ombyggnad/utökning 31 31% Felsökning 10 10% Servicejobb (hemma hos privatperson) 9 9% Provning/kontroll 6 6% Rivningsarbete 4 4% Annat 8 8% Summan i tabellen överstiger 100% då en respondent kan ha drabbats av flera olyckshändelser.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 26 Beskrivning av elolyckorna (6) Bas: 75 respondenter Elyrkesmännen anser att aktsamhet med frånkoppling av strömmen och spänningsprovning är de vanligaste åtgärder som har kunnat förhindra att olyckshändelsen inträffat, vilket nämns av 23% resp. 17% av de svarande. I övrigt råder spridda svar. Notera att nio personer inte (kan) anger något förslag på vad som skulle kunna ha hindrat olyckan (om det finns något som har kunnat förhindra olyckshändelsen). Annat-svaren anges i bilaga 3. Finns det något som hade kunnat förhindra att olyckshändelsen inträffat? Antal % Ja, jag skulle ha frånkopplat 17 23% Ja, jag skulle ha spänningsprovat 13 17% Bryta strömmen 6 8% Bättre utrustning / säkrare arbetsplats 5 7% Mindre stress / ta det lugnare 5 7% Ökad försiktighet och uppmärksamhet / mindre slarv 4 5% Bättre kommunikation mellan kolleger och skyltning / dokumentation på arbetsplatsen 2 3% Nej, det finns inget som hade kunnat förhindra olyckan 7 9% Annat 7 9% 9 12%

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 27 Anmälan av olyckshändelsen (1) Bas: 75 respondenter Majoriteten av de elyrkesmän som har drabbats av en olyckshändelse (83%) har inte anmält olyckshändelsen till sin arbetsgivare! Tolv personer uppger att de har anmält olyckshändelsen till arbetsgivaren. Av dessa har: En person anmält två olyckshändelser till arbetsgivaren. En person har anmält en (1) olycka och har varit med om ytterligare en (1) olyckshändelse som han inte har anmält. En person har anmält en (1) olycka och har varit med om ytterligare två olyckshändelser som han inte har anmält. En person har anmält en (1) olycka och har varit med om ytterligare tre olyckshändelser som han inte har anmält. 55 respondenter har låtit bli att anmäla minst en olyckshändelse till arbetsgivaren. 12 respondenter har anmält olyckshändelsen till arbetsgivaren. Har drabbats av två olyckshändelser, varav en (1) händelse har anmälts till arbetsgivaren. Har drabbats av tre olyckshändelser, varav en (1) händelse har anmälts till arbetsgivaren. Har drabbats av fyra olyckshändelser, varav en (1) händelse har anmälts till arbetsgivaren. Har drabbats av två olyckshändelser och har anmält bägge händelserna till arbetsgivaren.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 28 Anmälan av olyckshändelsen (2) Bas: 75 respondenter Majoriteten av de som råkat ut för en elolycka (75%) har inte anmält denna eftersom de inte tyckt att den var tillräckligt allvarlig. Det är alltså elyrkesmannen själv som bedömer huruvida olyckan är allvarlig eller ej. Nedan återges några karakteristiska beskrivningar för denna kategori av svar: Ingen aning. Det är så vanligt så det känns onödigt, vet inte riktigt hur man ska anmäla heller. Det är nog vanligt att det är så, att man inte anmäler småsaker. Det är nog lättare att det anmäls tillbud. Har aldrig hört om anmälan om det går ström genom kroppen när det inte är högspänning. Jag kände att jag mådde bra då fick det vara. Det var inte så farligt. Det var inte så allvarligt. I övrigt råder spridda svar. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Varför anmälde du inte olyckshändelsen till din arbetsgivare? Antal % Bedömde den inte som allvarlig/uppstod inga skador/hände inget 41 75% Jag får skylla mig själv 5 9% Vet inte 1 2% Annat 10 18% Summan i tabellen överstiger 100% då en respondent kan ha drabbats av flera olyckshändelser.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 29 Skadekonsekvenser Bas: 68 respondenter Två personer säger att de fått men efter elolyckan (samtliga har fått ström genom kroppen) och beskriver dem som följande: Efter så blir man lite irriterad och nervös. Vid tillfället fick jag ont i armen och mådde dåligt. Detta gick dock över. En person svarar att han har blivit en erfarenhet rikare. 3 personer är osäkra i frågan. Ingen av dessa tre elyrkesmän har sökt vård för de men som anges. En person motiverar detta med att det upplevdes inte som nödvändigt. En person (av 68) har varit sjukskriven en dag på grund av elolyckan. Totalt fyra personer har uppsökt läkare eller sjukvård i samband med olyckstillfället, varav två har sökt vård direkt efter olyckan och två har sökt vård några dagar efter olyckstillfället. Majoriteten, 64 av 68, har följaktligen inte uppsökt läkare eller sjukvård i samband med olyckstillfället.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 30 Vård och behandling Elyrkesmännen (4 st) beskriver den vård/behandling man fick med följande: EKG, urinprov med mera. EKG. Kollade ögonen för att det ska finnas registrerat. Tog EKG och en massa andra frågor och blodprover. De gick igenom alla organ i kroppen. Bas: 64 respondenter 55% av personerna har inte känt något behov av att söka vård efter olycktillfället eller anser inte att olycktillfället var så allvarligt, vilket är de vanligaste svaren till varför man inte sökt vård efter olyckstillfället. Återigen är det elyrkesmannens egna bedömning som ligger till grund för hur allvarlig händelsen är. Ungefär var femte person har inte sökt vård på grund av att man inte har känt något. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Varför uppsökte du inte vård efter olyckstillfället? Antal % Det behövdes inte. 18 28% Det var inte så allvarligt. 17 27% Kände inte av något. 12 19% Det passerade ju inte hjärtat. 2 3% Annat 15 23%

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 31 Information och stöd från arbetsgivaren (1) Bas: 400 respondenter Majoriteten av elyrkesmännen (76%) uppger att de får information om de tillbud och olyckor som inträffar på företaget. 70% av de personer som är medlemmar i SEF (Svenska Elektrikerförbundet) uppger att de får information om tillbud och olyckor. Samtliga personer som är medlemmar i övriga fackförbund anger att de får information om tillbud och olyckor som inträffar på företaget! Det är vanligare att elyrkesmän som inte har drabbats av någon elolycka (under de senaste 12 mån) får information om tillbud och olyckor, jämfört med olycksdrabbade elyrkesmän. Bas 302 respondenter Information om tillbud och elolyckor kommer vanligen från arbetskamrater, interaktiva informationsvägar såsom Internet/intranät/databas/mobil/mail och/eller ges vid möten (resp. svarsalternativ nämns av omkring 20% av de svarande). Detta är även de vanligaste svaren vid en jämförelse mellan små-, medelstora- och stora företag. Det är även relativt vanligt med muntliga och skriftliga informationsvägar, vilket nämns av 16% resp. 11%. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. På vilket sätt får du information om tillbud och elolyckor som inträffar? Antal % Arbetskamraterna 69 23% Internet / intranät / databas / mobil / mail 61 20% Möte / sammankomst 58 19% Muntligt / ryktesvägen 47 16% Tidning / brev i lönebeskedet /månadsblad / rapport 32 11% Arbetsgivaren / arbetsledaren / chefen 27 9% har aldrig hänt 18 6% Respondenten är skyddsombud 15 5% Skyddsombudet 10 3% Annat 9 3% Summan i tabellen överstiger 100% då en respondent kan ange flera informationskanaler.

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 32 Information och stöd från arbetsgivaren (2) Bas: 400 respondenter Omtanke från arbetsgivaren genom samtal och tillgänglighet är det stöd som elyrkesmännen kan tänka sig om de skulle råka ut för en olycka, vilket nämns av var fjärde person). Ungefär lika många (23%) nämner att de skulle vilja ha stöd i form av kontakt med professionell hjälp såsom läkare, psykolog, kurator, rehabilitering etc. Ekonomiskt stöd, uppföljning och utredning av olyckan för att förhindra att det inträffar igen nämns också i förhållandevis hög utsträckning (nämns av 11% resp. 10%). 14% av personerna har inte angett någon typ av stöd de skulle kunna tänka sig och 3% uppger att de inte har något behov av stöd från arbetsgivaren. Annat-svaren redovisas i bilaga 3. Vilket stöd skulle du vilja ha från arbetsgivaren efter att du drabbats av en olyckshändelse (elolycka)? Antal % Samtal/att arbetsgivaren hör av sig och visar att han bryr sig 101 25% Hjälp till professionell hjälp (läkare, psykolog, kurator, rehabilitering, etc.) 90 23% Ekonomiskt stöd 43 11% Att arbetsgivaren följer upp och utreder det som inträffat så att det inte kan hända i framtiden. 38 10% Svårt att säga då det aldrig har hänt / beror på vilken typ av olycka som inträffar 36 9% Hjälp att komma tillbaka i arbetet (ev. omskolning, ändrade arbetsuppgifter) 20 5% Hjälp att gå vidare i processen med anmälan (elsäkerhetsverket, försäkringsbolaget, etc) 16 4% Har inte något behov av stöd från arbetsgivaren 13 3% 21 5% Annat 22 6%

Sammanfattning Fakta om undersökningen Huvudresultat Sid 33 Information och stöd från arbetsgivaren (3) Bas: 75 respondenter Majoriteten av de som har drabbats av en olyckshändelse har inte fått något stöd från arbetsgivaren. 12 av dessa har emellertid inte berättat för arbetsgivaren att olyckshändelsen har inträffat. Tio elyrkesmän har fått stöd från arbetsgivare efter att olyckshändelsen har inträffat. I åtta fall har arbetsgivaren frågat vederbörande om vad som har hänt och man har pratat igenom händelsen. I ett fall har arbetsgivaren skickat en skadeanmälan. En person har ej angivit vilket stöd han fick från arbetsgivaren efter olyckshändelsen.

Bilaga 1: Enkäten Sid 34

Elsäkerhetsverket 1 Elsäkerhetsverket 2 Kartläggning av elolyckor bland elyrkesmän Version 2005-05-15 A. Introduktion Hej, jag heter...och ringer från CMA. Jag söker...(namn från urvalet). 1. Stämmer det att du är medlem i Svenska Elektrikerförbundet samt arbetar som elyrkesman/elektriker? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Ja Nej Tacka och avsluta samtalet Vi genomför en undersökning på uppdrag av Elsäkerhetsverket angående elolyckor som inträffar bland elyrkesmän/elektriker. Syftet med undersökningen är att kartlägga eventuell underrapportering av elolyckor under arbetstid. Dina erfarenheter inom området är mycket värdefulla för oss och resultatet från undersökningen kommer att vara av stor betydelse vid arbetet med att skapa säkra arbetsplatser och förhindra elolyckor i framtiden. Dina svar behandlas konfidentiellt, d v s ingen utanför CMA kommer att få ta del av dina uppgifter annat än i sammanställd form. Har du tid att svara på några frågor, det tar ca 8-10 minuter. Intervjuaren registrerar status i så kallad samtalsinformation (exempelvis ej svar, vägrar, återkomdatum/klockslag etc.) B. Allmänt om elolyckor 1. Vet du hur du ska anmäla en elolycka som inträffar under arbetstid? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Ja Nej (vet ej) 2. Finns det rutiner för anmälan på ditt företag? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Rutiner finns Rutiner finns ej Är osäker på om det finns rutiner (vet ej) Om det finns rutiner för anmälan 3. Vem anmäler du elolyckan till? Fler svar möjligt, läs ej upp alternativen Anmälan till: Arbetsmiljöverket/Arbetsmiljöinspektionen Yrkesinspektionen Arbetsgivaren Försäkringskassan Elsäkerhetsverket AFA Skyddsombudet Sjuksköterska/Företagshälsovård Annat 4. Får du någon information om tillbud och elolyckor som inträffar på företaget? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Ja, får information Nej, får ingen information Om respondenten får information 5. På vilket sätt får du information om tillbud och elolyckor som inträffar på företaget? Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256 Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256

Elsäkerhetsverket 3 Elsäkerhetsverket 4 6. Vilken typ av elolycka är det som vanligen inträffar (beskriv olycksfallet)? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Vi avser själva olyckan och inte de skador som olyckan ev. orsakar (olyckor av mer allvarig grad dvs. ej mindre elstötat/stötar (om elstöt= ström genom kroppen så är det dock en allvarlig olycka) Strömgenomgång Ljusbåge Annat Det var så länge sedan (mer än 5 år) det inträffade en elolycka 7. Vad tror du är den främsta orsaken till att elolyckor inträffar? Fler svar möjligt, läs ej upp alternativen Stress Slarv Genvägar Arbetar ensam Arbetsplatsens utformning Missförstånd Okänd arbetsplats Väderförhållanden Tidspress Okunskap Ej spänningsprovat Ej fulltständig information/brist på information Ej utbildad (behörig) för den aktuella arbetsuppgiften Annat 8. Vilka förändringar/förbättringar kan göras för att öka säkerheten på arbetsplatsen i syfte att minska olyckshändelserna (dvs. elolyckorna)? C. Elolyckor under det senaste året 1. Hur många ljusbågsolyckor har du råkat ut för under det senaste året (2004)? Om resondenten frågar vad som menas så avser vi den/de ljusbågsolyckor som han/hon minns bäst som har inträffat under senaste året. Antal: 2. Hur många gånger har du fått ström genom kroppen under det senaste året (2004)? Om resondenten frågar vad som menas så avser vi den/de strömgenomgångar som han/hon minns bäst som har inträffat under senaste året Antal: Om antal=0 i fråga C1 och C2 gå till bakgrundsfrågor! Om respondenten har fått ström genom kroppen (fråga C2). 3. Skulle du kalla det för en olyckshändelse? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Ja, det var en olyckshändelse gå till fråga C5 Nej, vill inte kalla det för en olyckshändelse ställ fråga C4 Om respondenten inte vill kalla det för en olyckshändelse (fråga C3). 4. Vad var det som hände (vad vill du kalla det)? 5. Kan du beskriva olyckshändelserna? Vi börjar med den allvarligaste? 6. När inträffade olyckshändelsen dvs. vilken månad? Ett svar möjligt, läs upp alternativen vid behov Ska registreras för alla allvarliga händelser som respondenten varit med om... Januari Februari Mars December Läses ej upp Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256 Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256

Elsäkerhetsverket 5 Elsäkerhetsverket 6 7. Minns du vilken veckodag samt tidpunkt olyckshändelsen inträffade? Ett svar möjligt, läs upp alternativen vid behov Ska registreras för alla allvarliga händelser som respondenten varit med om Måndag, klockan Tisdag, klockan Onsdag, klockan Torsdag, klockan Fredag, klockan Lördag, klockan Söndag, klockan 8. Rapporterade/anmälde du olyckshändelsen till din arbetsgivare? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Ska registreras för alla allvarliga händelser som respondenten varit med om Ja Nej Om respondenten inte anmälde händelsen 9. Varför anmälde du inte olyckshändelsen till din arbetsgivare? Ska registreras för alla allvarliga händelser som respondenten varit med om 10. Vilken typ av arbetsuppgift skulle du utföra när olyckshändelsen inträffade (vad skulle du göra)? Fler svar möjligt, läs upp alternativen Ska registreras för alla allvarliga händelser som respondenten varit med om Nyinstallation Ombyggnad/Utökning Rivningsarbete Provning/Kontroll Felsökning Servicejobb (hemma hos privatpersoner) Annat 11. Inträffade olyckshändelsen vid lågspänning (mindre än 1000 V)? Ett svar möjligt, läs upp alternativen vid behov Ska registreras för alla allvarliga händelser som respondenten varit med om Ja, mindre än 1000 V Nej, mer än 1 000 V Läses ej upp 12. Fastnade du (vid strömkällan)? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Ja Nej Om respondenten fastnade 13. Hur kom du loss? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Jag kunde släppa taget själv Någon annan drog bort mig Strömmen bröts Jag föll Annat 14. Hur länge varade olyckstillfället dvs. hur länge blev du utsatt för spänning/ström? Var det Ett svar möjligt, läs upp alternativen Denna fråga ska ev. tas bort, alternativt får respondenten ge svar i sekunder. Ett ögonblick Längre än ett ögonblick Läses ej upp 15. Kan du beskriva strömmens väg genom kroppen (dvs. i vilken kroppsdel gick strömmen in och i vilken kroppsdel gick strömmen ut)? Flera svar möjligt, läs upp alternativen vid behov Strömmens väg in Strömmens väg ut Samma sida Andra sidan Hand/händer Hand/händer Arm Arm Huvud Huvud Hela kroppen Hela kroppen Benet/benen Benet/benen Fot/fötter Fot/fötter Annat Annat Läses ej upp Läses ej upp 16. Finns det något som hade kunnat förhindra att olyckshändelsen inträffade? Flera svar möjligt, läs ej upp alternativen Ja, nämligen Ja, jag skulle ha spänningsprovat Ja, jag skulle ha frånkopplat Nej Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256 Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256

Elsäkerhetsverket 7 Elsäkerhetsverket 8 17. Fick du stöd ifrån arbetsgivaren efter att olyckshändelsen inträffade? I så fall, vilket stöd fick du? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Ja, nämligen Nej D. Följdverkningar av elolyckan 1. Upplever du att du har drabbats av några men efter olyckshändelsen? Flera svar möjligt, läs upp alternativen vid behov Koncentrationssvårigheter Försämrat korttidsminne Försämrat språkminne Susningar i örat Känselbortfall Nervskador Muskelskador Ångest och oro Annat Har ej drabbats av några men efter elolyckan 2. Behövde du uppsöka läkare eller sjukvård i samband med olyckstillfället? Ett svar möjligt, läs upp alternativen vid behov Ja, direkt efter olyckstillfället Ja, någon/några dagar efter olyckstillfället Ja, en längre tid efter olyckstillfället Nej Om respondenten fick vård i samband med olyckstillfället 3. Vilken vård/behandling fick du? Om respondenten inte behövde uppsöka vård i samband med olyckstillfället 4. Varför uppsökte du inte vård efter olyckstillfället? Om respondenten har drabbats av men efter olyckshändelsen 6. Har du sökt vård för dessa men? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Ja Nej 7. Varför har du inte sökt vård för dessa men? E. Avslut och bakgrundsfrågor 1. Vilket stöd skulle du vilja ha från arbetsgivaren efter att du drabbats av en olyckshändelse (elolycka)? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Har inte något behov av stöd från arbetsgivaren 2. Hur ofta spänningsprovar du när du har brutit strömmen? Är det Ett svar möjligt, läs upp alternativen Alltid Oftast Sällan Aldrig Läses ej upp Vill ej uppge 3. Har du en spänningsprovare som är försedd med en godkänd märkning? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Godkänd märkning=om spänningsprovaren uppfyller standard (CE-märkt eller S-märk) Ja Nej 5. Har du varit sjukskriven på grund av elolyckan? I så fall hur länge (antal dagar)? Ett svar möjligt, läs ej upp alternativen Ja, i dagar Nej Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256 Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256

Elsäkerhetsverket 9 Elsäkerhetsverket 10 4. Har du deltagit i någon utbildning gällande. Fler svar möjligt, läs upp alternativen Arbete med spänning Avdelning C Elarbetsansvar Kontrollansvar Elsäkerhet Annat Läses ej upp Har ej deltagit i någon av ovanstående utbildningar 5. Vilken/vilka av följande behörigheter har du? Fler svar möjligt, läs upp alternativen AB allmän behörighet ABL allmän behörighet, lågspänning ABH allmän behörighet, högspänning BB1 (begränsad behörighet) BB2 (begränsad behörighet) BB3 (begränsad behörighet) Läs ej upp Ingen av ovanstående 6. Vilken är din huvudsakliga arbetsuppgift? Fler svar möjligt, läs upp alternativen vid behov Service Installationselektriker Elmontör Hissmontör Linjemontör Annat 10. Vilken är din högsta avslutade utbildning? Fler svar möjligt, läs upp alternativen Grundskola eller motsvarande Gymnasium eller motsvarande. Ange utbildning Högskola/Universitet. Ange utbildning Annat 11. Facktillhörighet (från urvalet) 12. Vilket år är du född? 13. Kön (fråga ej) Man Kvinna Tack för att du tog dig tid att svara! Om du har några frågor om undersökningen är du välkommen att kontakt Charlotte Hugoo på CMA, telefon 013-32 85 81. 7. Hur många år, totalt sett, har du varit verksam som elyrkesman? år 8. Hur många år har du arbetat hos din nuvarande arbetsgivare? år 9. Hur många anställda finns det hos din nuvarande arbetsgivare (avser arbetsställe)? st Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256 Centrum för Marknadsanalys AB Teknikringen 1E Mjärdevi Science Park 583 30 Linköping Tel 013-32 85 85 Organisationsnummer: 556525 4256

Sid 35 Bilaga 2: Metodbeskrivning (1) Urvalsmetodik Undersökningens målgrupp omfattas av ett urval av Svenska Elektrikerförbundets medlemmar. Vid urvalsprocessen har ett så kallat obundet slumpmässigt urval tillämpats. Bruttourvalet har omfattats av drygt 800 medlemmar. Projektgruppen har även identifierat att undersökningens målgrupp utgörs av elyrkesmän inom Pappers och Metall. Inom Metall har följande lokala verkstadsklubbar definierats som intressanta; Volvo Torslanda, Scania Södertälje, Saab Trollhättan, SSAB Borlänge, SSAB Luleå samt LKAB Kiruna. Enligt vår kontaktperson på Metall utgör dessa verkstadsklubbar ett representativt urval från industri, gruvor samt metall. CMA har haft kontinuerlig kontakt med samtliga verkstadsklubbar och fyra klubbar har haft för avsikt att leverera underlag till undersökningen, varav tre uppfyllde sina åtaganden (SSAB Borlänge, SSAB Luleå och) LKAB Kiruna. Två av verkstadsklubbarna har uppgivit att de inte får lämna ut medlemmarnas namn och kontaktuppgifter. Enligt vår kontaktperson på Pappers finns cirka 65 klubbar varav respektive klubb har cirka 7-10 elyrkesmän. Pappers valde emellertid att inte delta i undersökningen med motivering att beslut om deltagande fattas av respektive klubb. En bortfallsredovisning bifogas i bilaga 4. Rent statistiskt är antalet respondenter som krävs beroende av hur många segmenteringsvariabler som önskas och vilken noggrannhet detta kräver. Ett urval om ca 100 personer ger en statistisk felmarginal på 5-10% det vill säga om 72% svarar Ja på en Ja/Nej-fråga ligger det sanna värdet inom intervallet 62-82%.

Sid 36 Bilaga 2: Metodbeskrivning (2) Datainsamling Samtliga intervjuer har genomförts med hjälp av så kallat CATI-system (Computer Assisted Telephone Interview). Detta innebär att intervjuerna utförs med hjälp av en dator där samtliga svar registreras direkt i en relationsdatabas. Frågeformuläret är programmerat så att eventuella styrningar sker automatiskt. Frågeformulär Generellt sett eftersträvas en kombination av kvalitativa och kvantitativa frågor för att kunna återge respondenternas attityder, förväntningar och krav. Frågeformuläret har konstruerats i ett nära samarbete med samtliga personer i projektgruppen. Underlag till frågeformuläret har delvis hämtats från liknande svenska studier och en norsk studie som har genomförts av Stami samt från konkreta önskemål om frågelydelser och innehåll. CMA har givetvis bidragit med kompetens och erfarenhet från liknande undersökningar. Frågeformuläret har byggts upp kring följande frågeområden; allmän om elolyckor, elolyckor under det senaste året, följdverkningar av elolyckan samt bakgrundsfrågor. Resultatredovisning Resultaten presenteras både skriftligt och muntligt för Elsäkerhetsverket. Den skriftliga rapporteringen består av en rapport som sammanfattar resultaten på totalnivå samt jämförelse med avseende på intressanta bakgrundsvariabler. Andelen icke-svarande anges om den överstiger 15%.

Sid 37 Bilaga 3: Öppna svar (1) Utbildning: Annat-svar 2-årig yrkesskola 2 årig yrkesskola, installationselektriker. 3-årig yrkesskola Allmän behörighet (2 st) Allmän behörighets utbildning Automatiseringsteknik, påbyggnad Automatiseringsteknik 1-årig Behörighetskurser (2st) Behörighetsutbildning i Lund (Komvux) Efter gymnasiet: Lernia för att få behörighet Elinstallatör El-utbildning Fackskola Fackskola Elkraft Fackskoleingenjör Gesällprov i Norge Gick som lärling och kurs på Hermots Gick utbildning för att få C behörighet Gjorde ej utbildningen i Sverige I annat land eftergymnasial 1.5 år Industrielektriker industriell styr och reglerteknik - en vidareutbildning. Industriskola Intensivutbildning i Piteå och fortsättning i Kalix Kompetensutveckling inom el och språk och elektronik Kompletterande i efterhand för att bli elektriker Kompletterande kurser Kunskapskretsen, elsäkerhet och de utbildningar man behöver gå för att bli elektriker Lärling Lärling sen utbildning inom företaget Läroverk, tre år Läst in behörighet (allmän lågspänning) på Komvux Läste upp till allmän behörighet på Komvux Plus behörighetsutbildning Påbyggnadsår Styr och reglerteknik Påbyggnadskurs 16-veckor Specialutbildningar Starkströms utbildning Teknisk fackskola Tog allmän behörighet Tvåårig verkstadsskola, elektrikerutbildning Verkstadsskolan - el Vuxenutbildning, kunskapslyftet, motsvarar elprogrammet på gymnasiet Yrkes skola som elektriker och sedan läst vidare för att få allmän behörighet Yrkeskvalificerad utbildning Yrkesskola - elektriker Yrkesskola (2 st) Yrkesskola + B berhörighet Yrkesskola 2-årig (2st) Yrkesskola el-linjen installation, motsvarande gymnasium idag Yrkesskola inriktning industri Yrkesskola som elektriker Yrkesskola, el-teknisk Yrkesskola, el. Yrkesskola, elektriker Yrkesskola, läst upp behörighet Yrkesskola, treårig Yrkesutbildning

Sid 38 Bilaga 3: Öppna svar (2) Arbetsuppgift: Annat-svar Allt mellan byggnaderna Allt upp till 1000 volt Apparatskåpsbyggare Arbetsledare för service Arbetsledare industri Automation Automationselektriker Automationstekniker Övergripande el-ansvarig Avhjälpande av akuta fel Blandat, ingen speciell arbetsuppgift Blandat, sitter bland annat på kontor Bredbandinstallationer Bygga upp och koppla automatikskåp Byggelektriker (2 st) Är inne på verkstaden och bygger skåp Drift och underhåll (2 st) Drift och underhåll på nybyggnation inom industri Driftelektriker (2 st) El-tekniker (5 st) Eltekniker: Felsökning El och data El-ansvarig Elektronikreparationer Felsökning (13 st) Felsökning och reparationer inom allt inom industri Felsökning och reparationer Felsökning på industrin Felsökning, utveckling Gör allt på jobbet Industri Industrielektriker (7 st) Industri och bygg Industri Industrielektriker, ställverksmontör Inom lätt industri Installation på svagström Instrumenttekniker (2 st) Jag jobbar med svagström Konstruktion och programmering Kontorsinstallation Kroppsbyggare Kyltekniker Lagerchef, tidigare arbetat som installationselektriker Ledande montör Lite av allt Montage - ställverk och mycket provning av el-anläggningen Montage Monterar och kopplar Montering av elskåp Mätsystem, underhåll Nybyggnationer Nyinstallation Nyproduktion Personalansvarig Personalansvarig, Chef för elektriker Provning på högspänning Provningsingenjör På industri Ritobjekt Servicemontör Signalföljning Ställverk Svagström, teleinstallationer Svagströmselektriker (porttelefon, larm, data) Svagströmselektriker/kabeltevetekniker Tele Telesidan. Larm Tillståndskontrollant Underhåll (2 st) Underhåll med högspänning Underhållselektriker (2 st)

Sid 39 Bilaga 3: Öppna svar (3) Deltagit i utbildning: Annat-svar 99 Abc, hjärt-lungräddning ABC. Första hjälpen Ackordutbildning Allmän behörighet, hjärt-lungräddning, fortlöpande utbildningar Arbete i explosionsutrymmen Arbete med nära spänning (2 st) Arbete nära högspänning Arbete nära spänning, lite osäker på vilka utbildningar som har gått Arbete på kranar och kranbanor (arbetsspecifik) Arbete vid väg, brandsäkerhet vid arbete med el Avdelning A, blå boken Behörighet, avdelning A Besiktning Blå boken (2 st) Blå boken, Internutbildning i elarbetsansvar Bryt och lås CE-märkning Charmkurs för serviceelektriker - kundrelationskurs DEFA-kurs, starkströmsföreskrifter DEFA-utbildningen DEFA, specialutbildningar om t.ex. strömriktare DESA (9 st) DESA intern kurs (5 st) DESA med egna tillägg DESA var tredje år (variant på ESA) DESA vartannat år DESA, EX-klassning ECS EFA Elband som skyddsombud får gå Elband, "heta arbeten", hjärt-lungräddning. Elband El-behörighet Elektronik, växelström, likström Elskador, om skadade personer, vad man ska tänka på om det ligger någon med ström i sig. Entreprenör, juridik ESA-industri 2000 Euu Facklig kurs om arbetsmiljö Fått information om de flesta utbildningar på endagskurser. Har fått "måstekurserna Första hjälpen (5 st) Första hjälpen för elektriker (2 st) Första hjälpen för elektriker, högspänning Har alla de utbildningar som avtalen kräver Har fått utbildning om hur man ska göra och gå igenom. Kommer inte ihåg vad de heter Har gått på en del men kommer inte ihåg vad de heter. Heta arbeten, har med brand att göra när man arbetar med maskiner, löder och svetsarbetar. Heta arbeten (3 st) Heta arbeten, avdelning A Heta arbeten, Interna kurser om elsäkerhet och liknande. Får erbjudande om kurser Heta arbeten, sjukvårdskurs Hjärt-lungräddning (8st) Hjärt-lungräddning, potentialutjämning, testa av anläggning Hjärt-lungräddning, heta arbeten (5 st) Jordning och brytning Kontroll före drift tagning Larmkurs, allmän fortbildningskurser Likström som tunnelbanan går på Livräddning Livräddning, brandskydd etc. Livräddning, mycket utbildning efter jul. Gått utbildning om föreskrifterna Lokala elsäkerhetsutbildning, DESA Magnetfält, belysning Metodisk felsökning och avdelning A Nya säkerhetsföreskrifterna Passagekontroll och liknade Påbyggnad allmän behörighet Riskanalys (2 st) Skyddsombudsutbildningar (flera), systematiskt arbetsmiljöarbete Skyddsombudsutbildningar (3 st) Skyddsombudskurs, datanätsutbildning Säkerhetsföreskrifterna, hjärt-lungräddning Teleteknik, "heta arbeten", hjärt-lungräddning Tror avdelning A och B Utvidgad Avdelning C med lokal anpassning - DESA

Sid 40 Bilaga 3: Öppna svar (4) Typ av elolyckor: Annat-svar Att man dragit åt löst eller för dåligt, då blir det varmgång Att man får en stöt (5 st) Att man glömmer stänga av strömmen när man arbetar och får ström genom kroppen Att man jobbar med ström på Att man kommer emot strömförande detalj så man får en stöt Att trilla från stege Brand, felgjort Brukar inte vara något mer allvarligt utan det är enklare stötar Bränner sig Brännskada (5st) Brännskada, men mindre sådana Det har inte hänt något allvarligt men det händer ju att man får en stöt ibland. Men det tillhör ju yrket Det har väl inte direkt hänt något på vårt företag, någon har fått en stöt kanske Det händer hemskt lite. Att man får en liten stöt, inte något allvarligare. Ytterst sällan Det händer inte så mycket eftersom man inte ska jobba med strömmen på. Olyckorna har ju oftast inte med strömmen att göra Det har inte hänt något direkt, utan det handlar mest om stötar Det är mest stötar En lättare stöt. Det har inte varit något allvarligare här Fall från stege (2 st) Fallolyckor från stege, etc är vanligast Fallolyckor är vanligast Fallolyckor, i samband med stöt Fallolyckor Har inte haft någon på vårt företag men rent generellt så är det högspänning det handlar om Har inte hänt något på länge men det är väl stötar annars Har inte hänt så många elolyckor Har inte varit med om någon Händer inte så ofta men det har hänt en gång det senaste halvåret på vår arbetsplats och då var det strömgenomgång Händer inte så ofta men när det väl händer så är det att någon får ström i sig Jag arbetar med svagström och då kan jag inte få några stötar. (mindre än 50 v) Jobbar med ström på Kabelbrand Kortslutning (2 st) Kortslutning så att brännskador, stötar, fallolyckor Lite småstötar får man ju då och då men riktigt stora händer inte så ofta Man får sig en stöt Man är säker på att man har brytit men man har fel. Och kan man få en riktig smäll Mycket med el är ju fallolyckor och inte så mycket olyckor med elen just Någon får sig en liten stöt Någon stöt Ofta tillbud men som inte lätt till något allvarligare Ramla från stege (2 st) Skärsår med kniv Stegolycka Stegolyckor, lärlingolyckor Stötar (6 st) Varierar alltid

Sid 41 Bilaga 3: Öppna svar (5) Orsak till elolyckor: Annat-svar Ackord Alla datamaskiner gör att möjligheterna att bryta strömmen blir så små Andra yrkesgrupper som lämnat till exempel befintliga strömförande kablar som är klippta Arbete nära spänning Att det inte går att bryta strömmen i vissa fall Att det är ström på Att folk arbetar med spänning på, kopplar inte bort strömmen Att kunden begär att man ska arbeta med ström på Att man arbetar med spänning Att man arbetar med strömstyrka på, på vissa ställen går det inte på grund av datorer Att man inte bryter pga att det inte går i verksamheten man arbetar i Att man inte bryter säkring (lathet) Att man inte får slå av strömmen Att man inte följer rutiner och föreskrifter. Att man inte får bryta strömmen Att man inte kollar att det är strömlöst innan man är inne och jobbar Att man inte kopplat från strömmen Att man inte pratar med varandra Att man inte tänker sig för, det är svårt att slå av strömmen, till exempel affärer och datorer Att man inte tänker sig för, kör på. Struntar i att bryta strömmen Att man inte tänker sig för Att man inte är uppmärksam. Trasigt material Bekvämlighet, vill inte bryta om man är på en arbetsplats Bekvämlighet Blir för självsäker Blir rutin i vissa moment Brist i rutiner, folk jobbar för länge, blir nonchalant Brist på kontroll Brist på omdöme, slentrian Brist på respekt Brist på rutiner, att inte skylta om strömavstängning Brist på skyddsutrustning Brist på tillräcklig kontroll Bristande egenkontroll Bristande kommunikation Bristande rutin. Inte isolerade tampar Bristande rutiner Bristande information och dokumentation Byggtiderna, man hinner inte kontrollera allting Är nonchalant Den mesta delen är det den mänskliga faktorn Den mänskliga faktorn Det går inte att bryta strömmen nu för tiden då det är kopplat till data och liknande. Särskilt när det är kopplade till datasystem i industribiten Det är svårt att bryta, anläggningar är inte dimensionerade så att det går att bryta på vissa ställen men inte på vissa. Det är datorer och liknande som skapar svårigheter Dålig dokumentation Dålig egenkontroll Dålig på att mäta Dålig uppmärkning på gamla företag Dåliga anläggningar Dåliga och trasiga grejer, maskiner och sladdar Dåliga rutiner Dåliga rutiner. Nonchalans Dåliga skarvkablar Dåliga underlag Dåligt förberedda arbeten Dåligt underhåll Egen slöhet Ej bryter strömmen Ej kontrollerat att strömlöst Ej observant Fartblind med åren, blir lite nonchalant, och det kan saknas rutin Fel på grejerna Fel på tex. spänningsprovare Felmärkningar Feltolkning av ritningar Folk ger sig in på det som de inte riktigt behärskar Följer ej skyddsföreskrifter Följer inte föreskrifterna För dålig information Försumlighet Går på gammal rutin Handhavandebrist Har ej klara avskiljningsgränser vid spänningssättning. Man isolerar med isoleringstejp vilket man inte får göra. Får ej spänningssätt förrän bygget är klart Har inte gjort alla åtgärder. Den mänskliga faktorn Har tankarna någon annanstans Hoppar över att göra vissa saker. Ibland tvingas vi till att arbeta under spänning Inte alltid kan bryta strömmen då det ställer till det Inte bryter strömmen Inte bryter, gör spänningslöst, felaktiga grejer Inte tillräckligt koncentrerad Inte uttalat om vem som har ansvar Inte vidtar åtgärder som behövs. Inte får stänga av centraler

Sid 42 Bilaga 3: Öppna svar (6) Orsak till elolyckor: Annat-svar (forts.) Inte vill göra det spänningslöst trots att man måste, till exempel när man tycker att det är en enkel grej Jobbar för snabbt. Är bekväm Jobbar med spänning på för att underlätta för kunden Jobbar med ström på Jobbar mycket service, svårt att stänga av strömmen Kan bero på stress. Tänker inte att det är så allvarligt Kan gå för fort i bland Kan vara besvärligt att bryta strömmen i bland Kanske har en dålig dag. Brister i uppmärksamhet Klumpig Kopplar ej bort Kopplar med ström på Kör med spänning på Kör på rutin Lathet, får inte stänga av strömmen på vissa platser. Oförsiktighet Lathet, inte bryter trots att man vet att det är ström på Lathet, man tänker att man ska bara Lathet, tar för givet att det är kollat med spänning till exempel Lathet Lite nonchalans. Bryter inte alltid strömmen Man blir hemmablind Man bryter ej då kunden inte vill störa företagets arbetsprocess Man bryter inte strömmen när man jobbar Man frångår rutiner för att hinna med. Det kan även bli olägenheter om man bryter strömmen på dagtid Man genar ibland för att hinna färdigt, glömmer bort för att man har för bråttom Man skippar skyddsutrustning då man ej kan bryta strömmen vid felsökning. Man sköter inte de punkter som man ska gå igenom. Slarvar med det. Jobbar med spänning på med risk med sitt eget liv för att man inte kan stänga av. Det här med datorer och sånt idag det är ju hopplöst Man tror att man kan göra saker utan att kolla Man tror att man är odödlig och arbetar under spänning. Kan inte alltid koppla ifrån Man tänker sig inte för Man tänker sig inte för. Någon kan ha slarvat innan Man vill ta en genväg. På grund av att man inte vill säga till kunden att man vill bryta strömmen Man är oförsiktig Materialbrist Misstag (3 st) Misstag. T.ex. att den som brutit inte brutit på rätt sätt Montörens egna ovilja att stöta sig med uppdragsgivaren. Bryter inte strömmen pga. av hänsyn till kunden. Mycket saker runt omkring Måndag morgon, trött Måste arbeta med spänning på (trots att man inte har utbildning), pga. stress och svårighet att stänga av då produktion måste fortgå Mänskliga faktorn (6 st) Nonchalans (6 st) Nonchalans, bryter inte strömmen Nonchalans, ovaksam Nonchalans. blir för mycket rutin När det inte är brutet på grund av att det kan vara en knapptryckning ifrån att spänningen sätts på Oaktsamhet (5 st) Oaktsamhet. Man drivs in i att arbeta med spänning på trots att man inte ska det Oförsiktig, fel utrustning Oförsiktighet (4 st) Oförsiktighet. Elen är ofta i bruk hela tiden också Oförsiktighet. Om man jobbar på för mycket med samma grej så kan man ju bli slarvig Okoncentrerad på arbetsuppgiften. Man håller på med något och så ringer telefonen vilket distraherar och kanske gör att man glömmer om man har spänningsprovat eller ej Okunskap Okända objekt, råkar ta fel kabel Orutin Ouppmärksamhet (4 st) Ovarsam, tänker sig inte för Ovarsamhet, slentrian, tar lite risker Pressade arbetstider, otillräckliga verktyg Rörigt Se till att man brutit strömmen Självsäkerhet, man tar omedvetna risker då man kommer in i arbetssättet Skulle haft en skylt med att jag höll på med det jag gjorde. Då hade ingen varit och skruvat dit en annan säkring Slentrian (6 st) Slentrian i jobbet

Sid 43 Bilaga 3: Öppna svar (7) Orsak till elolyckor: Annat-svar (forts.) Slentrian, har gjort det förr Slentrian, man missar något som man inte borde göra Slentrian, ofullständiga rutiner Slentrian, rutinmässigt, blir för säker på sig själv Slump Styrd stress p.g.a. att man inte får bryta strömmen Svårare att få bryta strömmen, allt ska funka samtidigt med datorer och allt. Måste jobba helger och kvällar för att få bryta strömmen Svårt att stanna upp processerna, på en industri till exempel Tanklöshet Tappar koncentration. Gör fel ibland även om kan rutiner Tar förgivet att det är brutet Tror att det är avstängt Tror sig vara duktigare än man är. Med tiden tummar man på säkerheten Trött i slutet av veckan kanske så man frångår de rutiner som finns. Oförsiktig Trötthet Trötthet, övertidsarbete, stress Tänker sig ej för Tänker sig inte för Vanebildning, koppla med strömmen på för att det har gått bra förut Vid ombyggnader när halva ska vara i drift och halva inte, saker som ska vara brutna och inte är det. Automatsäkringar är en annan sak, det är folk som går och slår på Viss oförsiktighet Vårdslöshet Åverkan, handhavandefel osv.

Sid 44 Bilaga 3: Öppna svar (8) Säkerhet på arbetsplatsen: Annat-svar Att böter för arbetsgivaren vid tillbud, om det kostar pengar tar de det på allvar Att det ska finnas en el-ansvarig på varje ställe Att elektriker ska få större respekt, har för lite att säga till om Att man får ta den tid det tar på ett jobb. Om det är svårt ska man få en genomgång med arbetsgivaren, istället för att göra något man inte klarar av Att man har bättre förberedda arbeten, mer tid att förbereda arbetet innan man sätter igång. Att man ser till att det är rent och fint på bygget, att det finns utrymme Att man ska mäta enligt tre-punkt metoden. Miljön vi lever i idag är stressande. Allvarliga olyckor när mycket att göra och är trött. Vet inte vad som ska göras Att man tänker efter. Belysning och rejäla dörrar så att man kan komma ut om något händer. Att det finns ställningar och inte stegar Att man är försiktigare Att vara mer vaksam Bara att skärpa sig själv. Det är ju aldrig någon annan som kan kolla utan man får ju kolla själv Bättre rutiner och kontroller Ändringar bör göras redan vid konstruktionsstadiet, säkerheten kan ibland göra det otillgängligt De jobbar rätt bra med det på firman Det händer väldigt sällan, vi har elarbetsansvariga som har hand om det Det är bra säkerhet, om man inte är dum-lat Det är ju bra säkerhet som det är Det är ju upp till en själv, att man mäter. Det är rätt så uppstyrt, det har ändrats mycket de sista tio åren Det är upp till en själv (3 st) Egen kontroller Ej ensamarbete, följa upp tillbud Finns den säkerhet som behövs Fler elektriker, minska arbetsbelastningen Följer man sunt förnuft så räcker det Förbättra rutiner Ge högre grundlön så slipper man jobba på ackord. Vara försiktig Har en säkerhetsgrupp som har träffar med jämna mellanrum I slutänden är det upp till var och en att göra de åtgärder som behövs för att förhindra I så fall att när man är hos kund som ska ha hjälp snabbt att man då har papper som de får skriva på att de är ansvariga för det som händer om det händer något. För att uppmärksamma dem på att det kan hända saker Kolla mer noggrant. Lysbågsvakter Man får nog en stöt först och sen förstår man hur allvarligt det är Mer upp till var och en Mest att man själv tar ett större ansvar, till exempel vägrar att göra vissa saker Ofta är ju säkerheten ganska bra, det dubbelkollas och ibland trippelkollas. Man får ju spänningsmäta då På min arbetsplats görs förbättringar hela tiden. T.ex. miljöarbete för förebyggande På mitt företag jobbar vi aldrig med spänning, har det som policy Svårt att rå på mäskliga faktorn Svårt att veta, den mänskliga faktorn är svår att kontrollera Tillbud måste kollas igenom, för att förhindra Tillbuden skall rapporteras. Kan på det sättet bygga bättre anläggningar, höjer säkerheten Trycka på noggrannheten Upp till individen Vara mer försiktig Vara noggrann, kontrollera och dubbelchecka Vet inte. Har intern återkommande utbildning som även innefattar elsäkerhet Vet inte. Ibland missar man en del saker, man tänker sig inte för Vi går på kurs och försöker använda isolerade grejer, vi har rutin för det. Vi använder det som krävs och det händer inga olyckor här Vi har bra säkerhet. Vi har elskyddskommitte där man kan komma med förslag om förändringar Vi har elarbetsansvarig, där får man lite råd i ryggen när man fått det uppdraget och då försöker man se till att saker sköts rätt. Då har man nått bakom sig när man säger till. Skyddsronder, då ser man brister i anläggningen Vi har koll på läget Vi har precis fått ökad kontroll genom protokollföring, så det är inte så mycket mer som kan göras Vi har väldigt bra säkerhet, har bra upplysning. Kan inte peka på nått...

Sid 45 Bilaga 3: Öppna svar (9) Vem anmäler du olyckan till?: Annat-svar Anmäler internt sedan går det vidare till elsäkerhetsverket Det finns en lapp som man fyller i och lämnar till firman Det sitter nummer som man ringer, det är som 112 men de bedömer vad som ska göras Elektrikerförbundet. Folksam Företaget lämnar då in olycksfallsrapport Företaget står för vidare anmälan Först larma Försäkringsbolag, facket Har en grupp för elsäkerhet Kan åka själv till lasarettet Kunden Någon av kontorstjejerna på firman Om inte olycksfall då 112 först Papper lämnas till sekreterare Tekniska företagshälsovården Telefon som kan ringa, uppsamlingsplats Vakten Vakten vid arbetsplats Övergripande befälet för arbetsplatsen Överordnad

Sid 46 Bilaga 3: Öppna svar (10) Kan du beskriva olyckshändelserna?: Annat-svar Byggarbetsplats, aluminiumstege ställdes mot väggen, tog lampa från golvet vars sladd var sönder som kom åt aluminiumstegen. Det var under felsökning. Det var en maskin jag skulle koppla in säkerhetsbrytaren på och så var spänningen fortfarande på, vilket jag tog för givet var avstängd. Det var en liten stöt. Gick på gamla matarkollar, gamla armaturer. Skulle titta på armaturen och stöt fasen låg på jord utan att säkringen löste. Kortslutningsström Inte det senaste året, men för länge sedan. Jag fick ström i kroppen, det var någon som satt en skruv i en kabel så det var en vägg som var strömförande. Det fanns dock jordfelsbrytare. Jag greppade tag i en trasig propphuv och fick en stöt. Jag höll på att reparera och en annan personal spänningssätter fel så att jag får ström i mig. Jag stog uppe på en stege, jag skulle koppla om en arbetsbrytare, så satte en gubbe på strömmen, så det var dålig kommunikation. Jag stog inne i ett apparatskåp och hade mitt armbansur med metalllänk på mig och kom emot något som inte var jordat med andra handen. Jag åker upp i en korglift, en bomlift, och ska kolla en kabel som sitter på en dosa uppe på en stege i taket, det är 6 m hög, jag har med mig en lärlig som jag ska visa, och når inte riktigt, det går inte att köra upp liften hela upp, så jag får kliva ur. Kommer inte riktigt ihåg. Lagrades spänning Ljusbågen. Skulle mäta i mörker, kom åt så att det blev ljusbåge Man får ström genom ett finger till ett annat när man felsöker. Man har brutit fel grupper och tagit fel ledningar och trott att det varit strömlöst. Någon gick och satte i säkringar när jag jobbade. Oftast tror man att man har stängt strömmen men den är fortfarande på. Rent slarv i princip. Trasiga mätinstrument när man mäter och tror att det är strömlöst. Stress Skulle borra upp ett skydd för att förhindra en ljusbåge och då uppstod en ljusbåge. Ingen blev som tur var skadad. Plexiglas var i vägen. Skulle felsöka kom in malmmylla, blev en ljusbåge av detta. Skulle vara strömlöst. Felmärkt på centralen. Någon elektriker innan hade skalat kabeln för långt. När jag tog på de andra isolerade kablarna fick jag en stöt. Strömgenomgången Skulle koppla en grej och stängt av. Började jobba och någon slog på strömmen.

Sid 47 Bilaga 3: Öppna svar (11) Finns det något som hade kunnat förhindra att elolyckorna inträffade?: Annat-svar De som hade gjort arbetet innan skulle sett till att göra färdigt arbetet och inte lämna blottade kablar. förstående arbetsgivare och kunder. Inte satt i säkringarna. Ja jag själv. Om bytet hade gjorts rätt. Om jag hade tänkt igenom en gång till. Om någon tidigare inte slarvat. Varför anmälde du inte olyckshändelsen till din arbetsgivare?: Annat-svar Anmälde till den jag är uthyrd till. Det var inte värt det. Det händer inget i alla fall. Har aldrig hört om anmälan om det går ström genom kroppen när det inte är högpännnig. Jag kände att jag mådde bra då fick det vara. Lite genant kanske. Man har gjort ett eget fel. Man kan ju hjärtflimmer för vad som helst, det blir inte av helt enkelt. Man tänker att man lever ju, man kör vidare helt enkelt. Ringde och sa att jag var på lasarettet. Rapporterade så att andra kunde åka dit och slutförde. Strömgenomgången. Sa till arbetsgivare men gick inte vidare med det. Tänkte anmäla. Åkte in till sjukhus och kollade och det visade sig att det inte var någon fara så då anmälde jag inte. Vet inte varför.

Sid 48 Bilaga 3: Öppna svar (12) Varför uppsökte du inte vård efter olyckstillfället?: Annat-svar Blev inga skador, hade inget obehag av det. Det blev bara en litet märke, som en brännskada, inget märkvärdigt. Det blir inte av, man ger sig inte tid. Jag vet att man borde göra det. Det har hänt innan, vet inte varför. Tyckte inte att det behövdes. Det var ju bara ett ögonblick, kändes inte som att det behövdes. Det är väl som vanligt att man känner att det inte är någon smärta, det är svårt att uppvisa något. Egentligen ska man ju det, men en sådan där liten stöt brukar man inte undersöka. Fanns ingen anledning. Gjorde ju inte illa mig. Hade jag bränt mig hade naturligtvis gjort det. För att det inte behövdes. Strömmen gick inte GENOM kroppen stannade i armen. För ungefär 30 års sedan senaste. Jag är snart 48 och har arbetat sen 18-års åldern och det är sånt som händer. Man får väl inga men efter en stöt... man piggnar till. Får sig en tankeställare. Man är nästan immun mot det, det var inte så allvarligt, mer så att man fick sig en påminnelse inför nästa gång. Skulle kanske behövt det, men gjorde inte det. Som elektriker är man så van att få ström i sig. Tyckte inte att det var aktuellt. På vilket sätt får du information om tillbud och elolyckor som inträffar?: Annat-svar Är chef, så jag sammanställer det. Får reda på det genom arbetskamrater. Inoffeciellt. Genom Internet, utskick om felaktiga instrument. Hemsida Informationen går ut på personalmöten som vi har en gång i månaden. Man tar upp det på frukost eller ett möte. Pratar med varandra. Muntligt av arbetskamrater. Månadsmöten + täta kontakt i företaget. Via möten.

Sid 49 Bilaga 3: Öppna svar (13) Vilket stöd skulle du vilja ha från arbetsgivaren efter att ha drabbats av en olyckshändelse?: Annat-svar Allt som går att få Allt! höll jag på att säga. Allt stöd man kan få. Att de förstår en. Att de ser till att skyddsutrustning finns. Att de inte tar för lätt på grejer utan undersöker om det har hänt något. Att de man får vara hemma och vila upp sig. Att de ställer upp och gör det som ska göras. Att det ska kolla upp hur det har gått för mig. Tillgång till gummihandskar och så. Att få utbildning att arbeta under spänning som förebyggande. Vet inte vilket stöd efter. Att han är vaksam och ger information. Att man blir informerad. Att man får bättre verktyg. Mer skydd, plasthandskar Att man får hjälp, men det får ju vi via facket. Att man får hjälp med det som man behöver. Bättre försäkringar. Det handlar ju om att lära sig att arbeta spänningslöst. Att vi behöver informera alla mer om hur farligt det är med spänning. Arbetstempot kan vara högt ibland, pressat. Det som behövs. Det stöd man kan få, allt. Framförallt att de tror på en. Framförallt gentemot den kund som sitter med oförståelse och låtsas som att det inte är ett problem, men framförallt skulle jag vilja se att jag slapp stressen. Full support. Få den hjälp man kan få Få möjlighet att gå ner i arbetstid. Att de ser till att man är ordentligt försäkrat. Få stöd i att man ska stänga av strömmen. Få ut mer information om hur man ska göra om det händer något. Ha hjälp Jag tror jag får det stöd jag behöver. Kompensation ekonomiskt Kontakten med arbetskamrater Lite högre krav gentemot kunden. Man kanske skulle ha lite mer kunskap och information om hur illa det är och hur rädd man ska vara för de här strömgenomgångarna. Hur kroppen påverkas exempelvis. Nere hos oss funkar det rätt så bra om det händer något, vi har fortlöpande utbildning på till exempel hjärt- och lungräddning. Något att läsa på hemma Om man blir dålig så blir man ju sjukskriven automatisk och alla som arbetar med det är ju medvetna om att det är en viss risk. Så inget mer än det är. Vet inte om arbetsgivaren skulle kunna göra så mycket, vi är anslutna till previa. Vi har en policy som fungera bra, närmaste chef har skyldighet att ta kontakt. Fungerar bra. Vi får bra hjälp genom arbetsgivaren. Är nöjd med det som ges. Vi får bra stöd, företagshälsa. Vi får jättebra stöd redan med utredningar. Vi får rätt bra stöd på olika sätt. Vi har bra stöd. Jag jobbar ju på ett större elföretag och det är bra organiserat så då får man hjälp om det händer något. Det är nog värre på mindre företag. Vi har bra uppföljning. Vi har en kontaktperson Vill nog av max stöd, vet inte mer specifikt.

Sid 50 Bilaga 4: Bortfallsredovisning Samtalsinformation Antal av urval (872) Intervju genomförd 400 Ej bearbetade 70 Inte intresserad/vill inte vara med 56 Är ej elektriker/jobbar ej 15 Språksvårighet 1 Återkom 47 Inget svar/telsvar 163 Fax/ fel nummer/spärrton/upphört 115 Avliden 1 Ej medlem i elektrikerförbundet 4

Bilaga 5: Rapport från kvalitativ förstudie Sid 51

Kvalitativ förstudie - Kartläggning av elolyckor bland elyrkesmän - Maj 2005 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 BAKGRUND... 4 2.2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2.3 METOD OCH GENOMFÖRANDE... 4 2.4 PROJEKTORGANISATION... 4 3 RESPONDENTER SOM INTE HAR DRABBATS AV NÅGON ELOLYCKA... 5 3.1 ALLMÄNT OM INTERVJUN... 5 3.2 DEFINITION AV ELOLYCKA... 5 3.3 UTBILDNING SAMT RISK FÖR ATT DRABBAS AV EN ELOLYCKA... 5 3.4 RUTINER OCH LAGAR/REGLER... 6 3.5 INFORMATION OM ELOLYCKOR... 6 3.6 ORSAK TILL ATT ELOLYCKOR INTRÄFFAR... 6 3.7 ATTITYDFRÅGOR... 7 3.8 AVSLUT OCH BAKGRUNDSFRÅGOR... 7 4 RESPONDENTER SOM HAR DRABBATS AV EN ELOLYCKA... 8 4.1 ALLMÄNT OM INTERVJUN... 8 4.2 RUTINER, LAGAR/REGLER OCH INFORMATION... 8 4.3 ELOLYCKOR UNDER DET SENASTE ÅRET:... 8 4.4 AVSLUT OCH BAKGRUNDSFRÅGOR... 8 5 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN DEN KVALITATIVA FÖRSTUDIEN... 9 5.1 UPPDATERINGAR I FRÅGEFORMULÄRET... 9 1