Vårdöverenskommelse 2012

Sida 1(1) Missiv Datum 2011-12-06 Diarienummer 531-2011:L100 Sjukhusledningen Handläggare Lennart Ryler Telefon 033-616 12 94 E-post lennart.ryler@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Vårdöverenskommelse 2012 Ett förslag till vårdöverenskommelse om specialiserad och högspecialiserad vård inklusive närsjukvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus 2012 är framarbetat. Överenskommelsen tecknas mellan styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus och hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad respektive hälso- och sjukvårdsnämnden i Mittenälvsborg. Styrelsen föreslås besluta att för sin del godkänna upprättad vårdövenskommelse för 2012 mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad respektive hälso- och sjukvårdsnämnd Mittenälvsborg. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Lennart Ryler Ekonomichef POSTADRESS: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås BESÖKSADRESS: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 TELEFON: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/sas E-POST: sas@vgregion.se

Dnr: HSN 6 86-2011 HSN 8 95-2011 SÄS 531-2011:L100 Överenskommelse om specialiserad och högspecialiserad vård inklusive närsjukvård vid Södra Älvsborgs sjukhus 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad (HSN 8) och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Mittenälvsborg (HSN 6) och Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus 1

Överenskommelse om specialiserad och högspecialiserad vård inklusive närsjukvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus 2012 Dnr: HSN 6 86-2011 HSN 8 95-2011 SÄS 531-2011:L100 Överenskommelsen kan beställas från: Hälso- och sjukvårdskansliet Borås Regionens hus Box 1726 501 17 Borås Tel: 033-17 48 44 Hemsida: Överenskommelsen finns på Hälso- och sjukvårdsnämndernas respektive hemsida under länken i högermenyn "Aktuella dokument från nämnden". Adress: http://www.vgregion.se/hsn8 http://www.vgregion.se/hsn6 Kontaktpersoner: Gunnel Sjöberg, planeringsledare, HSK Borås, 033-17 48 43 Harriet Johnson Dimberg, planeringsledare, HSK Borås, 033-17 49 08 Annika Mårtenssson, chefscontroller, SÄS, 033-616 47 95 2

Innehåll 1 Allmänt... 1 1.1 Parter... 1 1.2 Giltighetstid... 1 1.3 Omfattning... 1 1.4 Utgångspunkter för överenskommelsen... 1 1.4.1 Regionfullmäktiges mål...1 1.4.2 HSNs mål... 1 1.5 Utbud och utbudspunkter...2 1.5.1 Utbudspunkter... 2 1.6 Tillgänglighet... 2 1.6.1 Vårdgarantiansvar... 2 1.6.2 Tidbokning... 2 1.6.3 Valfrihetsvård... 2 1.7 Informationsutbyte och dialog... 2 1.8 Omförhandling... 2 1.9 Kännedom om överenskommelsen... 3 2. Vårdens inriktning... 3 2.1 God vård... 3 2.2 Processorientering... 5 2.3 Hälsofrämjande och förebyggande sjukvård... 5 2.3.1 SÄS åtaganden inom hälsofrämjande och förebyggande sjukvård... 6 2.4 Närsjukvård... 6 2.4.1 Närvårdssamverkan... 6 2.4.2 SÄS åtaganden inom närsjukvård och närvårdssamverkan... 7 2.5 Omhändertagande av personer med funktionsnedsättning... 7 2.6 Psykiatri... 8 2.7 Resursteam för enteral nutrition (f d SÄRNÄR-team)... 8 3. Ekonomisk ersättning... 8 4. Uppföljning... 8 5. Kvarstående frågor... 9 6. Förutsättningar för överenskommelse... 9 Bilagor Bilaga 1 Bas- och grensspecialiteter vid SÄS. s 11 Bilaga 2: Sammandrag av ersättningar vid Södra Älvsborgs sjukhus år 2012...s 12 Bilaga 2:1 Riktade uppdrag.s 13 Bilaga 3: Ersättningar med mera till sjukhusen 2012 preciserade förutsättningar...s 16 Bilaga 4: Beskrivning av den psykiatriska verksamheten vid Södra Älvsborgs sjukhus s 20 Bilaga 5: Kompletterande planeringsdirektiv och åtgärder för kostnadskontroll...s 24 1

1

1 Allmänt 1.1 Parter Överenskommelsen är tecknad mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Sjuhärad (HSN 8) och Mittenälvsborg (HSN 6) och styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). 1.2 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med 1 januari 2012 till och med 31 december 2012. 1.3 Omfattning Överenskommelsen gäller specialiserad och viss högspecialiserad vård för befolkningen i hela Västra Götalandsregionen inkluderande närsjukvård. SÄS ska ha en rådgivande funktion till vårdgrannar. Därutöver ska SÄS också vara konsult till Alingsås lasarett inom psykiatri, infektion, onkologi och lungmedicin. SÄS ska iaktta konkurrensneutralitet. Ersättningar och ersättningsprinciper regleras i bilaga 2, 2:1 och 3. Den målrelaterade ersättningen i Västra Götalandsregionen ska 2012 uppgå till minst 3 procent av den totala ersättningen. I denna överenskommelse uppgår den målrelaterade ersättningen till 74,5 mnkr. (För precisering av målrelaterad ersättning, se bilaga 3.) 1.4 Utgångspunkter för överenskommelsen Parterna förbinder sig att denna överenskommelse ska fullföljas i enlighet med de måldokument, beslut, riktlinjer och policies som antagits av regionfullmäktige (RF) och regionstyrelsen. Detta gäller också i tillämpliga delar såsom måldokument och beslut av HSN 6 och HSN 8. 1.4.1 Regionfullmäktiges mål Följande av RF:s mål berör hälso- och sjukvården Antal självskador och självmordsförsök ska minska. Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet. Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras. Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska minimeras. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårdshuvudmännen i landet. Bemötandet av patienter ska förbättras. Måltalen för väntetider på akutmottagningarna ska uppnås senast 2012. Regiongemensamma standarder för ambulanssjukvård ska uppnås senast årsskiftet 2012/2013. Arbetet med direktinläggningar till rätt vårdavdelning ska införas vid alla sjukhus i VGR Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka. 1.4.2 HSNs mål I HSN 6 respektive HSN 8 Mål och inriktningsdokument 2012 finns följande strategiska mål Stärkt delaktighet hos medborgarna. God kunskap hos medborgarna om sambanden mellan livsstil och hälsa. God tillgänglighet till hälso- och sjukvården. Hälsovinster för patienterna/medborgarna. Fungerande närvård. Välutvecklade strategier och rutiner för budget-, beställnings- och uppföljningsarbetet. En ekonomi i balans. 1

1.5 Utbud och utbudspunkter Verksamhet ska bedrivas vid de utbudspunkter där vårdgivaren inom ramen för denna överenskommelse bedriver verksamhet. Strukturella förändringar av innehåll och utbudspunkter ska vara föremål för samråd och utgå från regionfullmäktiges beslut om strategisk strukturplanering. Bas- och grenspecialiteter (utifrån SOSFS 2009:1) vid SÄS framgår av bilaga 1. 1.5.1 Utbudspunkter Utöver verksamheterna vid SÄS Borås och SÄS Skene bedrivs verksamhet enligt nedan. Högspecialiserad vård Regionalt utrednings- och bedömningsteam för transsexualism, Lundströmmottagningen, med placering i Alingsås. Specialiserad vård SÄS ska tillhandahålla psykiatriska öppenvårdsmottagningar i hela området. Vidare ska SÄS tillhandahålla gynekolog till Primärvården Södra Älvsborgs gynekologimottagning i Ulricehamn motsvarande 50 procent och gynekolog till primärvårdens specialistmödravård i Sjuhärad med undantag av Mark - Svenljunga. 1.6 Tillgänglighet 1.6.1 Vårdgarantiansvar 1 SÄS har ett såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt ansvar för vårdgarantin. Om SÄS inte kan erbjuda tid inom vårdgarantins tidsgränser betalar SÄS för vården som patienten då får hos annan vårdgivare. 1.6.2 Tidbokning I samband med beslut om förstabesök/behandling ska verksamheten i dialog med patienten boka en bestämd tid för detta. Tiderna ska erbjudas med sådan framförhållning att patienten har möjlighet att planera dem. 1.6.3 Valfrihetsvård 2 SÄS ansvarar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård för patienter från Södra Älvsborg samt för den vård som patienter får på Spenshult samt övriga privata vårdgivare i Halland. 1.7 Informationsutbyte och dialog Parterna ska kontinuerligt träffas för att informera varandra om väsentliga förändringar som är av vikt för båda parterna, till exempel förändringar i vårdinnehåll, volymer och ekonomi. Vid dessa tillfällen representeras HSN av tjänstemän på hälso- och sjukvårdskansliet (HSK) och SÄS av tjänstemän på sjukhuset. Även politiska dialogmöten äger rum regelbundet. 1.8 Omförhandling Om det under giltighetstiden skulle inträffa väsentliga förändringar i förutsättningarna för överenskommelsen, till exempel beträffande vårdströmmar eller andra förändringar som SÄS inte har möjlighet att påverka, äger endera parten rätt att yrka omförhandling. Omförhandling ska begäras skriftligt. 1 För en beskrivning av hur vårdgarantin ska tillämpas i Västra Götalandsregionen, se RSK 245-2006. 2 För en beskrivning av hur Valfrihetsvården ska tillämpas i Västra Götalandsregionen, se RSK 398-2010 2

1.9 Kännedom om överenskommelsen Sjukhusdirektören ansvarar för att personalen på SÄS har god kännedom om överenskommelsen och HSN ansvarar för att befolkningen får kännedom om överenskommelsen. 2. Vårdens inriktning Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska kännetecknas av hög kvalitet, hög patientsäkerhet, god tillgänglighet, gott bemötande och valfrihet. Regionens utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvård ska vara vägledande i de långsiktiga förändringarna. Målet med framtidens sjukvård är en jämlik och jämställd sjukvård med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidensbaserad vård samt regiongemensamma prioriteringar. För att förhindra ohälsa ska regionens verksamheter arbeta hälsofrämjande i det sjukdomsbehandlande och sjukdomsförebyggande uppdraget. 2.1 God vård Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Regiongemensamma handlingsprogram för områdena inom god vård har tagits eller ska tas fram 3. Syftet med programmen är att ange den regiongemensamma inriktningen för god vård. Säker vård Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Basen i säkerhetsarbetet vid SÄS är att etablera en säkerhetskultur där alla medarbetare är riskmedvetna och deltar i arbetet med avvikelsehantering, riskanalyser och händelseanalyser. Målet är ett sjukhus som är säkert för patienter, medarbetare och besökare och som har beredskap för extraordinära händelser som kan hota denna säkerhet. Patientfokuserad vård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Informationen ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. SÄS arbetar med patientfokuserad vård utifrån sin värdegrund enligt vilken handlande och bemötande ska utgå från vad som är bäst för patienten. I det patientnärmre vårdkoncept som har utarbetats fokuseras att patientens behov, inte rutinerna på vårdenheterna, styr vården, att patienten deltar i planeringen av sin vård, att vården är detaljerat planerad och strukturerad samt att patienten får mer kvalitativ tid med sin vårdare. För att uppnå detta krävs att rätt medarbetare med rätt kompetens utför vården och att man arbetar i tvärprofessionella team där patienten är delaktig. 3 RSK 520-2007 3

Kunskapsbaserad vård Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. De vårdmetoder ska användas som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet och som en följd därav innebär att över- och underbehandling minimeras. Sedan 2006 bedriver SÄS en successiv utbildning av all vårdpersonal i grunderna i evidensbaserad vård. För att underlätta det vardagliga arbetet har hemsidor med information och praktiska verktyg byggts upp. Alla processteam på sjukhuset har fått grundläggande utbildning i evidensbaserad vård. Jämlik vård Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Jämställd vård är en del av jämlik vård. Jämställdhetsarbetet börjar med att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor. När könsskillnader synliggörs skapas kunskap om faktiska förhållanden. Könsuppdelad statistik lägger grunden för att utveckla verksamheterna efter både kvinnors och mäns behov. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas. SÄS arbetar med att utveckla en jämställd vård vilket innebär att det inte finns några oskäliga skillnader i vården och bemötandet av patienter beroende på kön. Jämställdhetsarbetet ska vara en naturligt integrerad del av den dagliga verksamheten och inte behandlas som en separat fråga. Vård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna ska följas och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och även utvecklas över tiden. Patienterna ska uppfatta väntetiden som rimlig. SÄS bedriver ett strategiskt och långsiktigt arbete för att förbättra tillgängligheten utöver att klara vårdgarantin. Ökad tillgänglighet är ett prioriterat område såväl på sjukhusledningsnivå som ute i organisationen och arbetet har pågått under ett flertal år. Aktiviteter pågår dock för att förbättra tillgängligheten ytterligare, exempelvis genom produktionsplanering i alla verksamheter samt arbete för att få patienten till rätt avdelning direkt vid inläggning. Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Inomregionala skillnader i vård identifieras i hela vårdkedjan från första till sista kontakt och kvalitetsbristkostnader i form av väntetider, omarbetningar, felbehandlingar med mera ska minimeras genom systematiskt arbete. På SÄS sker arbetet med effektiv vård sedan flera år tillbaka genom bland annat implementering av ett processorienterat synsätt och processtyrning. Med patientens bästa i fokus ska vården i de så kallade huvudprocesserna ges med hög medicinsk kvalitet, med 4

adekvata ledtider samt på ett sätt som ger god livskvalitet och patientnöjdhet. Processorienteringen på sjukhuset är ett långsiktigt arbete där slutmålet är att upp emot 80 procent av sjukhusets patientgrupper är organiserade i huvudprocesser där patientfokus, kvalitet och flöden är vägledande för vården. 2.2 Processorientering SÄS befinner sig i en utvecklingsfas där resurserna successivt håller på att kompletteras med en processorganisation, som fullt utbyggd kommer att omfatta cirka 80 procent av SÄS produktion. Sjukhuset har infört såväl huvudprocesser (utgående från medicinska diagnosgrupper) som en medicinsk stödprocess (diagnostisk stödprocess). Huvudprocesser är de processer som utvecklats längst. Bakgrunden till dessa är att tydligare fokusera på patientperspektivet, medicinsk kvalitet, flöden och tillgänglighet. Arbetet bedrivs så att det ständiga lärandet och förbättringsarbetet blir en del av det vardagliga arbetet. Vid ingången av 2012 kommer det att finnas 18 medicinska processer med processägare och processteam. Dessa är pneumoni, sepsis, höftfraktur, artros, brösttumör, hjärtsvikt, förstämningsjukdom, diabetes, beroende/missbruk, stroke/tia, lungcancer, misstänkt malignitet, colorektalcancer, psykossjukdom, personlighetsstörning, neuropsykiatriska symtom, hjärtrytmrubbningar och diagnostisk stödprocess. Under 2012 beräknas att ytterligare 2-4 huvudprocesser kommer att kunna starta. 2.3 Hälsofrämjande och förebyggande sjukvård Hälso- och sjukvården har ett hälsofrämjande uppdrag både i det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla SÄS alla verksamheter. Det är i det vardagliga mötet med patienter och närstående som hälso- och sjukvården kan nyttja sin hälsofrämjande potential i form av specifik kunskap, förtroende, breda kontaktytor och lokal närvaro. Sjukhusen har ett särskilt ansvar i sitt möte med patienten att främja den goda hälsans positiva effekter på individ och samhälle. SÄS ska ingå i nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. SÄS verksamhetsidé tydliggör sjukhusets hälsofrämjande uppdrag. SÄS avser att använda hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård. Målet är att bättre ta till vara de mycket goda möjligheter som sjukhus har att på ett strategiskt och systematiskt sätt främja hälsa, förebygga sjukdom och bidra till en hållbar utveckling ur såväl individ- som samhällsperspektiv. Hälsofrämjande insatser ska beaktas i utvecklingsarbete och integreras i all verksamhet och styrdokument såsom verksamhetsplaner, strategidokument mm. Patienter/närstående och allmänhet ska se hälsofrämjande insatser som en del i den vård och behandling som patienten får på SÄS. Exempel på de insatser som görs är ett aktivt tobakspreventivt arbete innefattande bland annat rökavvänjningsstöd för såväl patienter som medarbetare och införande av rökstopp i samband med operation. Ett annat exempel är att införa systematisk användning av metoden FaR för de diagnos-/patientgrupper där det finns evidens för att fysisk aktivitet förebygger/behandlar sjukdom/ohälsa. SÄS arbetar också med identifiering av riskkonsumtion alkohol. SÄS verkar för att vara en hälsoresurs för allmänheten bland annat genom att regelbundet anordna hälsofrämjande föreläsningar och temadagar samt uppmärksamma nationella temaveckor med preventiv inriktning. 5

2.3.1 SÄS åtaganden inom hälsofrämjande och förebyggande sjukvård Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i vårdkedjan I mötet med patienter, närstående, medarbetare och befolkningen verka för att öka deras kunskaper och vilja att utveckla hälsosamma levnadsvanor samt att stödja och stärka dem i att ta ansvar för sin egen hälsa. 2.4 Närsjukvård Närsjukvården ska genom ett integrerat arbetssätt mellan olika huvudmän och vårdnivåer tillgodose befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta återkommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. Syftet är att skapa en god och säker vård som är trygg och ges på rätt vårdnivå. Närsjukvården ska präglas av ett patientfokuserat, hälsofrämjande och processinriktat synsätt samt stå för närhet, kontinuitet, trygghet och tillgänglighet. Vårdtagaren ska ges bästa möjliga vård och omsorg oavsett huvudman inom ramen för de gemensamma resurserna. 2.4.1 Närvårdssamverkan Närvårdssamverkan Södra Älvsborg är en funktion som inbegriper samverkan mellan kommun och region och regleras genom ett samverkansavtal mellan parterna. Målgruppen för närvårdssamverkan är patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region. Grupper som särskilt ska uppmärksammas är barn och unga vuxna med utsatt situation, äldre multisjuka och multisviktande, personer med psykisk ohälsa, personer med funktionsnedsättning samt personer med behov av vård i livets slutskede. Barn och unga med utsatt situation Den psykiska ohälsan ökar i gruppen barn och unga. I regionens riktlinjer för verksamheter som möter barn och unga med psykisk ohälsa, störning och funktionsnedsättning är utgångspunkten att så tidigt som möjligt upptäcka och identifiera psykiska problem bland barn och ungdomar. Enligt dessa riktlinjer ska vårdcentralerna erbjuda den första linjens vård. Samverkan mellan den specialiserade psykiatriska vården, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), den allmänmedicinska vården, den specialiserade barnsjukvården inklusive barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna och barn- och ungdomshabiliteringen är viktig för att säkerställa rätt omhändertagande av att barn och unga med psykisk ohälsa på rätt vårdnivå. BUP ska under perioden 2012-2013 utveckla konsultationsmodell mellan barn- och ungdomspsykiatrins lokala öppenvårdsmottagningar, vårdcentraler och barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Södra Älvsborg. I uppdraget ingår att medverka i vårdcentralernas kompetensutveckling för att vårdenheterna ska kunna fullfölja sitt uppdrag att identifiera, bedöma, utreda och behandla barn och ungdomar med symtom på psykisk ohälsa. Dessutom ska det finnas möjlighet för vårdcentralerna till konsultation i enskilda patientärenden direkt när behov finns. Palliativ vård Palliativa resursteamen (PRIS) i Borås och Skene syftar till att i samverkan med andra vårdgivare ge patienter med komplexa symtom och behov av symtomlindring i livets slutskede en så god lindrande vård som möjligt. PRIS ansvarar för symtomlindring och psykosocialt stöd till patienter och närstående utifrån sin specialistkompetens. 6

Vården ska kunna ges i patientens hem, i kommunernas särskilda boenden inklusive deras palliativa enheter/hospice eller på sjukhus. För att bli ansluten till teamen krävs läkarremiss. Resursteamen arbetar dagtid på vardagar. Patienter med behov av palliativ vård i livets slutskede har rätt att komma till förutbestämd vårdavdelning utan att passera akutmottagningen (öppen retur). Detta förutsätter en i förväg tydlig överenskommelse mellan patienten och sjukhuset. 2.4.2 SÄS åtaganden inom närsjukvård och närvårdssamverkan Generellt Delta i närvårdssamverkan Södra Älvsborg i enlighet med Inriktning av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2010-2014. Barn och unga Barn- och ungdomspsykiatrin samverkar med ungdomsmottagningarna i arbetet med psykisk ohälsa. Barn- och ungdomspsykiatrin ska utveckla konsultationsmodell mellan barn- och ungdomspsykiatrins lokala öppenvårdsmottagningar, vårdcentraler och barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Södra Älvsborg. I uppdraget ingår att medverka till en kompetensutveckling på vårdcentralerna. Uppmärksamma barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, till exempel barn till missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar samt barn som upplever våld i nära relation. Barn- och ungdomspsykiatrin samverkar med barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och barn- och ungdomshabiliteringen kring gemensamma målgrupper barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Säkerställa en följsamhet till det reviderade Flödesschema för utvecklingsmässiga och neuropsykiatriska frågeställningar Södra Älvsborg. Äldre Medverka i säkerställande en sammanhållen vårdprocess för multisjuka och multisviktande äldre enligt TryggVE-modellen. Registrera i Senior Alert. Psykisk ohälsa och sjukdom I samverkan med Alingsås lasarett säkerställa att konsultverksamheten inom psykiatrin vid Alingsås lasarett fungerar. Fortsätta att utveckla samverkan med Habilitering och Hälsa kring gemensamma målgrupper neuropsykiatriska funktionshinder. I samverkan med Hälso- och sjukvårdskansliet följa upp ätstörningsvården i Sjuhärad. Palliativ vård Erbjuda palliativ vård i livets slutskede utifrån den döendes behov och önskemål oberoende av boende-/vårdform inklusive kommunernas palliativa enheter/hospice. Samverkan med andra vårdgivare i den palliativa vården och vara tillgängliga för råd, stöd och utbildning till andra vårdgivare. 2.5 Omhändertagande av personer med funktionsnedsättning Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar för att stärka den enskilda människan genom att erbjuda en god habilitering/rehabilitering och hjälpmedel. Att ha funktionsnedsättning medför ofta dessutom ett större behov av sjukvård. I verksamheterna ska finnas medvetenhet och kunskap om funktionsnedsättning vilket ska återspeglas i bemötandet. Verksamheterna ska bedrivas enligt regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och information i anpassad form. 7

2.5.1 SÄS åtaganden inom omhändertagande av personer med funktionsnedsättning Bedriva verksamheten i ändamålsenliga och handikappanpassade lokaler samt dokumentera hur dessa säkerställs. Behov hos personer med flerfunktionsnedsättning ska särskilt beaktas. Säkerställa att lokaler och information är anpassade och tillgängliga för alla oberoende av funktionsnedsättning 2.6 Psykiatri Den psykiatriska verksamheten vid SÄS försäkrar befolkningen i Södra Älvsborg tillgång till specialiserad psykiatrisk utredning, diagnostik, behandling och omvårdnad av hög kvalitet. Psykiatrins verksamhet beskrivs närmare i bilaga 4. Psykiatrin har en viktig roll inom närsjukvården varför den också beskrivs i avsnitt 2.4.2 Närsjukvård. Där återfinns även specifika åtaganden för psykiatrin. 2.7 Resursteam för enteral nutrition (f d SÄRNÄR-team) Resursteamet för enteral nutrition syftar till att i samverkan med andra vårdgivare omhänderta patienter med behov av sondnäring. I uppdraget ingår det att säkerställa att patienterna får näringslösning och rätt tillbehör för matning efter sina behov. Teamet ska vara tvärprofessionellt sammansatt. Teamet har att samverka med befintlig logopedkompetens som finns på sjukhusen och inom primärvården för bedömning av patienternas förmåga att tugga och svälja. Teamet ska vara tillgängligt för råd, stöd och utbildning till närstående samt till andra vårdgivare. Resursteamets upptagningsområde är Södra Älvsborg. Teamet ska samverka med kommunal hemsjukvård, verksamheter inom primärvård och habilitering samt med vårdenheter på såväl på SÄS som på Alingsås Lasarett. 3. Ekonomisk ersättning SÄS erhåller ekonomisk ersättning enligt bilaga 2. Ersättningen utbetalas i enlighet med de riktlinjer som gäller för respektive ersättningsform. HSN tillskjuter en resursförstärkning om 29,7 mnkr. Vårdens omfattning Fokus i överenskommelsen är mer på vårdinnehåll och mindre på prestationer. Prestationer och vårdvolymer är grund för fakturering och priser enligt regionens ersättningsmodell. Vårdvolymerna anges i planeringstal som kommer att tas fram under början av 2012. Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen uppgår till 74.5 mnkr och utgör 2,7 procent av sjukhusets beställning. Målrelaterad ersättning utbetalas löpande i tolftedelar och regleras efter avstämning att mål uppnåtts, se bilaga 3. 4. Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen görs via indikatorer och aktiviteter som specificeras i en uppföljningsplan som tas fram i särskild ordning. En del av dessa är föremål för målrelaterad ersättning, vilken preciseras i bilaga 3. 8

SÄS åtar sig att lämna uppgifter till vårddatabasen Vega. Uppgifterna ska lämnas enligt gällande tidplan, filspecifikationer samt definitioner och regelverk av begrepp och termer. I uppgifterna ska ingå av sjukhuset köpt vård som ersätts med abonnemang eller som riktat uppdrag. SÄS åtar sig att månatligen enligt aktuella föreskrifter rapportera väntetidsuppgifter till Sveriges kommuner och landsting (Väntetider i vården) och till regionens väntetidssamordnare 4. Vid redovisning av individbaserad statistik ska denna presenteras könsuppdelad där administrativa system så tillåter. 5. Kvarstående frågor Patientavgifter Av den fastställda budgeten för 2012 framgår att en justering av gällande patientavgifter ska genomföras. Härigenom förväntas en intäktsökning på totalt 55 mnkr att genereras för regionen. Det är emellertid oklart hur den kommande patientavgiftsförändringen kommer att fördelas. Regionstyrelsen har i uppdrag att föreslå hur justering kan ske. Detta kommer emellertid inte att vara klart före årsskiftet, och kan därför inte inarbetas i denna överenskommelse. Det överenskomna ersättningsutrymmet kommer därför att justeras när beslut om förändrade patientavgifter föreligger. Barn- och ungdomsmedicin Till följd av genomförd utredning av barnsjukvården i Södra Älvsborg kommer en översyn att göras av de samlade uppdragen inom barnsjukvården. Översynen ska göras i samverkan mellan Primärvården Södra Älvsborg, SÄS och HSK som också ansvarar för att samordna arbetet. Förtydligande av uppdragen till såväl BUM som Barnklinken ska vara klart senast den 31 mars 2012. RFs mål för akutmottagningen och ambulanssjukvården SÄS tillförs inga riktade medel för att nå Regionfullmäktiges mål för 2012 avseende väntetider på akutmottagningarna liksom för ambulanssjukvården. 6. Förutsättningar för överenskommelse Denna överenskommelse innebär att SÄS, trots kostnadssänkande åtgärder kommer att få svårt att nå en ekonomi i balans under år 2012. Sjukhuset kommer att ha en betydande ekonomisk obalans vid utgången av år 2011, samtidigt som produktionen under år 2012 ska ligga i nivå med utfall för år 2011. Detta kan inte fullt ut finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna. För att nå en långsiktig ekonomisk balans är parterna överens om att de i planeringsdirektiven för år 2012 5 (Bilaga 5), beskrivna åtgärderna är nödvändiga att genomföra. Parterna har ett gemensamt ansvar för att tillse att dessa åtgärder genomförs. Parternas inställning är att det under kommande år krävs ett regiongemensamt prioriterings- och ransoneringsarbete för att komma till rätta med SÄS ekonomiska obalans. 4 Se RSK 245-2006. 5 RS 16-2011 273 9

Västra Götaland i december 2011 Hanne Jensen Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad Peter Rosholm Ordförande sjukhusstyrelsen Södra Älvsborgs sjukhus Maria Willner Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden i Mittenälvsborg. Ralph Harlid T f hälso- och sjukvårdschef. Thomas Wallén Sjukhusdirektör Södra Älvsborgs sjukhus 10

Bilaga 1 Vid SÄS finns följande bas- och grenspecialiteter (utifrån SOFS 2009:1) Basspecialitet Kirurgiska specialiteter Kirurgi Ortopedi Anestesi och intensivvård Obstetrik och gynekologi Öron-näs- och halssjukdomar Ögonsjukdomar Invärtesmedicinska specialiteter Intern medicin Geriatrik Barnmedicinska specialiteter Barn-och ungdomsmedicin Psykiatriska specialiteter Psykiatri Barn- ungdomspsykiatri Bild och funktionsmedicin specialiteter Bild och funktionsmedicin Laboratoriemedicinska specialiteter Klinisk transfusionsmedicin Klinisk kemi Klinisk patologi Neuropecialiteter Neurologi Rehabiliteringsmedicin Enskilda basspecialiteter Onkologi Infektionsmedicin Hud-könssjukdomar Reumatologi Tilläggsspecialitet Akutläkare Grenspecialitet Urologi Barn- och ungdomskirurgi Kärlkirurgi Handkirurgi Kardiologi Medicinsk gastroenterologi Endokrinologi och diabetologi Medicinska njursjukdomar Lungsjukdomar Hematologi Allergologi Barn- och ungdomsallergologi Neonatologi Barnonkologi Barnkardiologi Barn- och ungdomsneurologi Nuklearmedicin 11

Bilaga 2 Sammandrag av ersättningar till Södra Älvsborgs sjukhus år 2012 PRESTATIONSERSATT VERKSAMHET 2 129 236 RIKTADE UPPDRAG Akutmottagning 106 000 Ambulansverksamhet 113 100 Transport av liggande patienter 4 425 SOS-alarm 5 325 Hjälpmedel vid medicinsk behandling 17 938 Ortopedteknik/Ortopedtekniska hjälpmedel 33 037 Rehabiliteringsvistelser och klimatvård 8 584 Köpt vård 30 028 Regionmuseum 683 Receptläkemedel (inkl APOdos, behandlingshjälpmedel och livsmedel) 204 860 Hälsofrämjande sjukhus Hälsokoordinator 638 Samordnare FYSS/FaR 551 Rökavvänjning inför operation 600 Hörselscreening 881 Palliativ vård - PRIS 2 912 Bukaortascreening 1 063 Barn- och ungdomars psykiska hälsa 305 Valfrihetsvård Valfrihetsvård Halland (Spenshult m fl) 6 000 Valfrihetsvård Övriga 29 105 Mellanvård psykiatri 6 201 Enteral nutritionsteam (fd SÄRNÄR) 2 000 Medicinsk fotvård 560 EVAR (Endovascular aorta repair) 2 000 ERSÄTTNING RIKTADE UPPDRAG 576 795 RESURSFÖRSTÄRKNING 29 700 TOTAL ERS ÄTTNING (tkr) 2 735 731 12

Bilaga 2:1 Riktade uppdrag För följande uppdrag ersätts SÄS med en fast ersättning. Akutmottagning SÄS ska vid akutmottagningen bedriva akutverksamhet dygnet runt inom specialiteterna internmedicin, kirurgi och ortopedi. Under jourtid klockan 16:00-08:00 samt helger ska akutverksamhet även bedrivas inom övriga specialiteter med undantag av barnmedicin, psykiatri och förlossningsvård som har separata akutmottagningar. Verksamheten utgörs huvudsakligen av patientmottagande, prioritering, akut intensivvård, akutinläggning av patienter som kräver sluten vård, akut poliklinisk behandling och katastrofberedskap. I akutmottagningens uppdrag ingår också att ta emot primärvårdspatienter, barn som vuxna, mellan klockan 22:00 08:00. Ambulansverksamhet Ambulanssjukvården ska omhänderta, bedöma, behandla och transportera de personer som insjuknar eller skadas inom Södra Älvsborg och som behöver prehospital vård. Verksamheten bedrivs i Alingsås, Borås, Skene, Vårgårda, Tranemo, Herrljunga, Lerum, Svenljunga och Ulricehamn. Transport av liggande patienter SÄS åtar sig att genomföra liggande transporter inom ambulanssjukvården SÄS upptagningsområde. SOS-alarm Avtalet med SOS-alarm avser nämndernas kostnad för befolkningen i Södra Älvsborg. Hjälpmedel vid medicinsk behandling, SÄRNÄR och inkontinenshjälpmedel Hjälpmedel vid medicinsk behandling avser de produktanvisningar som ingår i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, område Medicinsk behandling (dock inte produktanvisning 043306 madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention). Även kostnader för SÄRNÄR, och inkontinensprodukter ersätts genom dessa medel. Ortopedteknik/Ortopedtekniska hjälpmedel Ortopedtekniska hjälpmedel är till för att korrigera eller kompensera en funktionsnedsättning eller avsaknad av kroppsdel. Ortopedtekniska avdelningen svarar för utprovning och tillverkning av ortoser, proteser och ortopedtekniska skor efter remiss från läkare eller ordination av arbetsterapeut. Regelverk för hjälpmedel gäller vid ordination. Rehabiliteringsvistelser och klimatvård Medel för rehabiliteringsvistelser och klimatvård för patienter inom Södra Älvsborg, remitterade från SÄS. SÄS ansvarar för handläggning och beslut för personer boende i Sjuhärad och Mittenälvsborg i enlighet med regionens beslut om rehabiliteringsvistelser och klimatvård. Köpt vård Kostnad för köpt vård från andra huvudmän där SÄS har kostnadsansvaret för utförd vård. Remittering görs efter medicinsk prövning enligt upprättade rutiner inom sjukhuset. 13

Bilaga 2:1 Regionmuseum Medel för bedrivande av Medicinska museet. Receptläkemedel, ApoDos, behandlingshjälpmedel, livsmedel Kostnadsansvaret för receptläkemedel ligger på sjukhusen. Hälsofrämjande sjukhus Hälsokoordinator Avser medel för hälsokoordinator inom hälsofrämjande sjukvård. Samordnare FYSS/FaR SÄS vidareutvecklar sin förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) som en del i klinikernas arbete med fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Utvecklingsarbetet sker i samverkan med primärvårdens och kommunernas pågående gemensamma utvecklingsarbete med FYSS/FaR. SÄS ska delta i nämndernas och Västra Götalandsregionens uppföljning av arbetet med fysisk aktivitet på recept. Rökavvänjningsstöd inför op Patienter vid SÄS kan nu få kvalificerad rådgivning via SÄS rökavvänjningsstöd. Målgruppen är patienter som ska göra ett rökstopp i samband med operation samt övriga dagligrökare. Rökavvänjningsstödet är avsett att användas för patienter både inom öppen- och slutenvård. SÄS rökavvänjningsstöd erbjuder kvalificerad rådgivning i form av individuell behandling bestående av samtalsstöd som vid behov kombineras med läkemedelsanvändning. Hörselscreening SÄS ansvarar för att hörseltester på nyfödda utförs. Palliativ vård-pris Resursförstärkning till Palliativa resursteamen (PRIS) i Borås i syfte till att i samverkan med andra vårdgivare ge patienter med komplexa symtom och behov av symtomlindring i livets slutskede en så god lindrande vård som möjligt oberoende av boende-/vårdform. Bukaortascreening Screeningprogrammet omfattar 65-åriga män. Barns och ungdomars psykiska hälsa För att säkerställa omhändertagandet av barn- och unga på rätt vårdnivå tillförs BUP temporära resurser för 2012-2013 med syfte att vidareutveckla samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrins lokala öppenvårdsmottagningar, vårdcentraler och BUM i Södra Älvsborg avseende konsultation, rådgivning och kompetensutveckling. Valfrihetsvård SÄS ansvarar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård för patienter från Södra Älvsborg samt för den vård som patienter från Södra Älvsborg gör på Spenshult samt övriga privata vårdgivare i Halland enligt följande lista: Hjärthuset i Varberg, Hudmottagning i Kungsbacka, Kvinnofokus Falkenberg, Movement Medical Center, Ögoncentrum Varberg I ersättningen ingår täckning för administrativa resurser. Nämnderna kan medge en ekonomisk kompensation för kostnader som väsentligt överstiger ersättningen för valfrihetsvården. Avstämning av konsekvenser kommer att följas upp april, september och 14

Bilaga 2:1 december. Den bruttokostnadsförändring som uppkommer till följd av kostnadsansvaret för Spenshult samt övriga privata vårdgivare i Halland skall beaktas i kommande kostnadsjämförelser mellan åren. Mellanvård psykiatri Vuxenpsykiatrin har i uppdrag att utveckla och etablera lokalt anpassade mellanvårdsformer för specialistpsykiatrins patientgrupper. Enteral nutritionsteam (fd SÄRNÄR) SÄRNÄR- teamet blir en permanent verksamhet och ändrar namn till Resursteamet för enteral nutrition. Verksamheten syftar till att i samverkan med andra vårdgivare omhänderta patienter med behov av sondnäring och tillbehör för matning. Medicinsk fotvård SÄS har det ekonomiska ansvaret för fotvård som remitteras till fotvårdsterapeut som inte är anställd av SÄS. EVAR (Endovascular aorta repair) EVAR är en behandlingsmetod vid aortaaneurysm. Tidigare har SÄS remitterat dessa patienter till SU. Metoden ses emellertid nu som en del i länssjukvården. 15

Bilaga 3 Ersättningar m m till sjukhusen 2012 preciserade förutsättningar 1. Den slutna somatiska akutvården, exklusive prestationerna inom medicinsk rehabilitering, ersätts med ett DRG-pris per poäng. SÄS ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset, s k sjukhusvårdtillfälle. För särskilt kostsamma eller vårdkrävande patienter får SÄS, utöver DRG-priset, ytterfallsersättning. 2. Vid volymer som överstiger 2008 års volym av antal förlossningar utgår DRG-ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid minskat antal förlossningar sker reglering mot det samlade ersättningstaket för SÄS enligt gällande ersättningsmodell, d v s når sjukhuset inte upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation. 3. För viss öppenvård ersätts SÄS på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord- DRG-O) och med ett DRG-pris per poäng. 4. För övrig öppenvård sker ersättning för läkarbesök och övriga besök med specifika priser för olika typer av besök. 5. För den slutna vuxenpsykiatrin erhåller SÄS dels en rörlig ersättning som motsvarar 20 procent per prestation och dels en fast andel för återstående 80 procent. För den öppna vuxenpsykiatrin erhåller SÄS dels en rörlig ersättning som motsvarar 60 procent per prestation och dels en fast andel för återstående 40 procent. För vuxenpsykiatrin ersätts SÄS utifrån en viktning av ersättningen per vårddag med 90 procent och vårdtillfälle 10 procent. Barn- och ungdomspsykiatri ersätts med pris per vårddag. 6. Medicinsk rehabilitering ersätts med pris per vårddag. 7. Kostnadsytterfall ersätts med fullprisersättning (100 procent). 8. Särskild framställan ersätts efter redovisning av kostnader. 9. Beloppen för riktade uppdrag samt verksamhetsanslaget utbetalas med 1/12 varje månad. 10. Ersättningsutrymmet till SÄS är begränsat till totala ersättningen enligt bilaga 2, 2 735 731 000 kronor. 11. S k inskrivningsbesök ersätts inte separat utan ersättningen för dem ingår som en del i slutenvårdspriset. 12. SÄS har såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt ansvar för vårdgarantin och valfrihetsvården. De i bilaga 2 angivna ersättningarna har anpassats för att sjukhuset ska klara vårdgarantin och valfrihetsvården. Om sjukhuset istället för att utföra vården själva köper vården externt erhåller SÄS en ersättning som motsvarar 50 procent av den kostnad som sjukhuset har haft för den köpta vården, resterande del ersätts genom verksamhetsanslaget. 16

Bilaga 3 13. En del av SÄS totala ersättningsutrymme utgörs av målrelaterad ersättning. Den målrelaterade ersättningen utbetalas under förutsättning att SÄS uppnår måltal och genomför aktiviteter. Redovisningsperioderna sker per mars, juni, oktober och november om inget annat anges enlig nedan. Ersättningen utbetalas med en tolftedel varje månad och avräknas under sista halvåret 2012. Uppföljning av den målrelaterade ersättningen sker där inget annat anges maj och oktober. (R) = Regional indikator med regionalt måltal. För exakta definitioner, se RSK 150-2008 (beslut 2011-04). Medicinsk kvalitet Nr Indikator/aktivitet Måltal/Redovisning Ersättning Diabetes 1 Andel vuxna diabetespatienter Regionalt: 95 % 1,5 mnkr rapporterade till NDR (R) Lokalt: 95 % 2 Andel typ 1-diabetespatienter med HbA1c < 52 mmol/mol (R) Regionalt: 16,5 % Lokalt: 15-16 1,3 1,4 1,5 mnkr 3 Andel typ 1-diabetespatienter med HbA1c < 73 mmol/mol (R) 5 Andel typ 1-diabetespatienter 30-74 år med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l (R) Hjärtsjukvård 6 Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning (R) 7 Andel behandlade med lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (R) 8 Andel kranskärlsröntgade vid icke ST-höjningsinfarkt (R) 9 Andel behandlade med clopidogrel vid utskrivning efter icke-sthöjningsinfarkt (R) 10 Andel behandlade med ACEhämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt (R) Njursjukvård 11 Andel hemodialyspatienter med arteriovenös-fistel eller arteriovenösgraft (R) 13 Andel hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för dialysdos (R) Ortopedi 15 Andel höftfrakturpatienter opererade inom 24 timmar (R) 16 Andel vårdtillfällen för höftfraktur registrerade i Riks-Höft (R) Stroke 18 Andel vårdtillfällen för stroke registrerade i Riks-Stroke (R) 19 Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlas med antikoagulantia i tablettform (R) 20 Andel strokepatienter som vårdas på strokeenhet (R) 21 Andel strokepatienter med trombolysbehandling (R) Kirurgi 22 Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern (R) 16,5 % Regionalt: 76 % Lokalt:71-73,5-76 % Regionalt: 46 % Lokalt: 34-37 -40 % Regionalt: 85 % Lokalt: 85 % Regionalt: 95 % Lokalt: 95 % Regionalt: 80 % Lokalt: 80 % Regionalt: 90 % Lokalt: 90 % Regionalt: 90 % Lokalt: 90 % Regionalt: 67 % Lokalt: 67 % Regionalt: 82 % Lokalt. 82 % Regionalt: 75 % Lokalt: 60-65 -70 % Regionalt: 95 % Lokalt: 95 % Regionalt: 90 % Lokalt: 90 % Regionalt: 56 % Lokalt: 33-40-50 % Regionalt: 90 % Lokalt: 90 % Regionalt: 9 % Lokalt: 7 8-9 % Regionalt: 60 % Lokalt: 60 % 1,3 1,4 1,5 mnkr 1,3 1,4 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,3 1,4 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,3 1,4 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,3 1,4 1,5 mnkr 1,5 mnkr 17

Bilaga 3 Medicinsk kvalitet Nr Indikator/aktivitet Måltal/Redovisning Ersättning Intensivvård 24 Andel vårdtillfällen inom intensivvård registrerade i Svenskt intensivvårdsregister (R) Regionalt: 75 % Lokalt: : 75 % 1,5 mnkr Öron/näs/hals 25 Andel tonsillektomi- resp septumplastikoperationer registrerade i Svenskt ÖNH-register (R) Öron/näs/hals 26 Tid till behandlingsbeslut vid ÖNHtumör (R) Regionalt: 75 % Lokalt: 75 % Regionalt: 50 dgr Lokalt: 50 dgr 0,9 mnkr resp 0,9 mnkr 1,5 mnkr Gynekologi 27 Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning (R) Regionalt: 3 % Lokalt: 3 % 1,5 mnkr 28 Andel hysterektomioperationer för benign sjukdom registrerade i Svenska Gyn-op-registret (R) 29 Andel av operationer för livmoderframfall som registrerats i gynopregistret(r) Psykiatri 30 Andel diagnossatta läkarbesök resp vårdtillfällen inom vuxenpsykiatrin resp barn- och ungdomspsykiatrin (R) 31 Andel med skriftlig vårdplan inom vuxenpsykiatrin resp barn- och ungdomspsykiatrin (R) 32 Andel patienter med GAF-värde angivet (R) 37 Andel antibiotikabehandlade Patientsäkerhet vårdrelaterade infektioner i sluten somatisk vård (R) Läkemedel 39 Andel zopiklon av sömnläkemedel Tillgänglighet (kömiljard) Kvalitet/Processer Hälsofrämjande Säkervård Regionalt: 75 % Lokalt: 75 % Regionalt: 75 % Lokalt: 75 % Regionalt: 96 % Lokalt: 96 % Regionalt: 50 % Lokalt: 50 % Regionalt: 65 % Lokalt: 65 % Lokalt: 5,2-5,0 4,8 % till personer 75 år och äldre (R) Lokalt: 40 % 40 Intravenösa antibiotika-andel penicilliner av Lokalt: >85 % penicilliner+cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker(r) Andel av patienterna som har väntat 60 dagar eller kortare på ett specialistbesök inom planerad specialiserad vård. Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård Redovisning av genomförda huvudprocesser 2012 och uppföljning av resultat av de samma (styrning, ledning på övergripande nivå) Andel opererande verksamheter som infört Tobaksfri i samband med operation Vårdhygienisk standard Andel kliniker med somatisk slutenvård + AVC som under kvartal 4 uppfyller kriterierna på god vårdhygienisk standard utifrån tre grundläggande preventiva aktiviteter: 1,5 mnkr 1,5 mnkr VUP: 0,8 mnkr BUP: 0,8 mnkr VUP: 0,8 mnkr BUP: 0,8 mnkr VUP: 0,75 mnkr BUP: 0,75 mnkr 1,3 1,4 1,5 mnkr 1,5 mnkr 1,5 mnkr 70 % 2,5 mnkr per mättillfälle mars, juni, okt, nov (totalt 10 mnkr) 70 % 2,5 mnkr per mättillfälle mars, juni, okt, nov (totalt 10 mnkr) Muntlig redovisning till HSN 6, 30/10. HSN 8, 25/10 3 mnkr 100 % 3 mnkr 70 % 3 mnkr 18

Bilaga 3 1. Årlig genomgång i klinikledningen av antibiotikaanvändning + VRI-läge med hjälp av hygien- och Stramaläkare del av patientsäkerhetsdialog 2. Månatlig mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler på vårdavdelningar + AVC 3. Årlig egenkontroll av vårdhygienisk standard på vårdavdelningar + AVC 19

Bilaga 4 Beskrivning av den psykiatriska verksamheten vid Södra Älvsborgs sjukhus Nedan följer en beskrivning av verksamheten inom psykiatrin vid SÄS hösten 2011 samt uppgifter om produktionen 2009 och 2010. Volymerna ska ses som en beskrivning av just de aktuella åren. Samtliga produktionsuppgifter är hämtade från vårddatabasen Vega. Vuxenpsykiatri (VUP) Den vuxenpsykiatriska verksamheten vid SÄS är uppdelad på två kliniker, 1 och 2. Båda klinikerna bedriver öppenvård runt om i Södra Älvsborg. Mottagningarna i Borås-Bollebygd är subspecialiserade utifrån diagnos medan övriga mottagningar i det geografiska upptagningsområdet huvudsakligen tar emot patienter oavsett diagnos. Vuxenpsykiatrin vid SÄS bedriver också heldygnsvård i Borås. I Västra Götalandsregionen gäller fritt vårdval men det huvudsakliga upptagningsområdet för vuxenpsykiatrin vid SÄS är Södra Älvsborg. VUP har i uppdrag att utveckla och etablera lokalt anpassade mellanvårdsformer för specialistpsykiatrins patientgrupper. Vuxenpsykiatrisk klinik 1 Enhet Volymer 2010 Volymer 2009 Allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Alingsås Psykiatrisk specialistsjukvård inklusive utredning, diagnostisering, vård och behandling för i huvudsak psykos, bipolära syndrom, ångest, depression, personlighetsstörning och dubbeldiagnos. Mottagningen har samverkan med och konsultationsuppdrag mot primärvården och kommunen. Upptagningsområdet är i första hand Alingsås kommun. Läkarbesök: 1 193 Övriga besök: 6 510 Allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Lerum Se öppenvårdsmottagning Alingsås ovan. Upptagningsområdet är i första hand Lerums kommun. Allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Vårgårda Se öppenvårdsmottagning Alingsås ovan. Upptagningsområdet är i första Vårgårda och Herrljunga kommun. Allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Mark Se öppenvårdsmottagning Alingsås ovan. Upptagningsområdet är i första hand i Marks kommun. Allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Kind Se öppenvårdsmottagning Alingsås ovan. Mottagningen betjänar Tranemo och Svenljunga kommun och är placerad i Tranemo med filial i Svenljunga. Allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Ulricehamn Se öppenvårdsmottagning Alingsås ovan. Upptagningsområdet är i första hand Ulricehamns kommun. Läkarbesök: 765 Övriga besök: 4 595 Läkarbesök: 483 Övriga besök: 3 767 Läkarbesök: 959 Övriga besök: 5 501 Läkarbesök: 572 Övriga besök: 3 161 Läkarbesök: 534 Övriga besök: 4 369 Läkarbesök: 1 286 Övriga besök: 6 457 Läkarbesök: 817 Övriga besök: 4 970 Läkarbesök: 536 Övriga besök: 3 531 Läkarbesök: 932 Övriga besök: 5 951 Läkarbesök: 402 Övriga besök: 3 078 Läkarbesök: 441 Övriga besök: 4 523 20

Bilaga 4 Subspecialiserad öppenvårdsmottagning, Katrinedal, Borås Specialiserad på patienter med depression och ångest. Riktar sig till Borås och Bollebygd. ABC (Aktivitets- och BehandlingsCentrum), Borås Psykiatrisk gruppbehandling med utredning, behandling, förberedande arbetsträning. Individuell funktionsutredning. Psykoterapimottagning, Katrinedal, Borås Psykoterapeutisk behandlingsverksamhet och utveckling av psykoterapeutiska behandlingsformer. Erbjuder olika terapeutiska behandlingsformer till individer, par och familjer. Riktar sig i första hand till Borås och Bollebygd. Neuropsykiatrisk enhet, Solhem, Borås Utredningsenhet som utför komplicerade demensutredningar och utredningar av neuropsykiatriska störningar. Behandlingsenhet för patienter med ADHD, bl a med läkemedel. Sjukgymnastik, Borås Utredning och behandling av patienter med psykiatrisk diagnos med t ex störd kroppsuppfattning, spänningsproblematik, inaktivitetsproblem. Sjukgymnaster är utplacerade på mottagningar i Södra Älvsborg. Akutmottagning, Borås Öppen dygnet runt. Mottagningen bedriver konsultverksamhet mot SÄS. Vid mottagningen finns även mobila team för hembesök och suicidpreventivt team. Riktar sig till hela Södra Älvsborg. Äldrepsykiatriskt team I första hand nyinsjuknade personer över 70 år med behov av specialistpsykiatriska insatser. Teamet har också en konsultativ och handledande funktion. Riktar sig till hela Södra Älvsborg. Remissmottagning, Borås Bedömer och fördelar inkommande remisser samt gör vissa avgränsade vård- och behandlingsinsatser. Svarar för konsultationspsykiatrin mot primärvården. Riktar sig till Borås och Bollebygd. Psykiatrisk avdelning 5 Specialistpsykiatrisk vårdavdelning för målgruppen 70 + med särskild kompetens för äldres psykiska hälsa. Läkarbesök: 358 Övriga besök: 3 737 Läkarbesök: 12 Övriga besök: 4 166 Läkarbesök: 9 Övriga besök: 3 894 Läkarbesök: 494 Övriga besök: 1 247 Läkarbesök: 462 Övriga besök: 3 515 Läkarbesök: Övriga besök: 3 495 Läkarbesök: 8 Övriga besök: 4 015 Läkarbesök: 388 Övriga besök: 1 138 Övriga besök: 2 682 Övriga besök: 2 295 Läkarbesök: 3 987 Övriga besök: 3 276 Läkarbesök: 46 Övriga besök: 744 Vårdplatser: 6 Vårdtillfällen: 85 Vårddagar: 2 329 Läkarbesök: 3 042 Övriga besök: 3 094 Läkarbesök: 40 Övriga besök: 746 Vårdplatser: 6 Vårdtillfällen: 54 Vårddagar: 1 284 (maj - dec) 21

Bilaga 4 Vuxenpsykiatrisk klinik 2 Enhet Volymer 2010 Volymer 2009 Subspecialiserad öppenvårdsmottagning för beroendesjukdomar, Borås Patienter med missbruk eller beroende kombinerat med annan allvarlig psykisk sjukdom. Riktar sig företrädesvis till Borås och Bollebygd. Läkarbesök: 483 Övriga besök: 4 938 Team för psykiskt sjuka lagöverträdare Patienter inom rättspsykiatrin, från frivården och intagna på kriminalanstalt med psykiska störningar. Riktar sig till hela Södra Älvsborg. Subspecialiserad öppenvårdsmottagning för förstämningssjukdomar, Borås I första hand patienter med bipolära förstämningssyndrom. Riktar sig till Borås och Bollebygd. Subspecialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörningar, Solhem, Borås I första hand patienter med personlighetsstörningar. Vid mottagningen finns också en behandlingsenhet för gruppbehandling. Riktar sig företrädesvis till Borås och Bollebygd. Subspecialiserad öppenvårdsmottagning för psykossjukdomar, Björkängen, Borås I första hand patienter med psykossjukdom. Riktar sig till Borås och Bollebygd. Lundströmmottagningen, Alingsås Västra Götalandsregionens utredningsenhet för könsidentitetsstörningar, huvudsakligen transsexualism. Riktar sig till hela regionen. Utbildningsvårdavdelning 1 I första hand patienter med förstämningssjukdom. Arbetet utförs till stor del av studenter och deras handledare. Psykiatrisk avdelning 2 I första hand patienter med beroendesjukdom Utbildningsvårdavdelning 3: I första hand patienter med förstämningssjukdom. Arbetet utförs till stor del av studenter och deras handledare. Psykiatrisk avdelning 4: I första hand patienter med psykossjukdomar Läkarbesök: 115 Övriga besök: 1068 Läkarbesök: 691 Övriga besök: 2 997 Läkarbesök: 671 Övriga besök: 4 743 Läkarbesök: 949 Övriga besök: 5 714 Läkarbesök: 185 Övriga besök: 288 Vårdplatser: 14 Vårdtillfällen: 345 Vårddagar: 4 789 Vårdplatser: 16 Vårdtillfällen: 695 Vårddagar: 5 134 Vårdplatser: 16 Vårdtillfällen: 326 Vårddagar: 5 319 Vårdplatser: 14 Vårdtillfällen: 272 Vårddagar: 4 649 Läkarbesök: 327 Övriga besök: 5 286 Läkarbesök: 133 Övriga besök: 2 058 Läkarbesök: 591 Övriga besök: 3 053 Läkarbesök: 495 Övriga besök: 4 459 Läkarbesök: 862 Övriga besök: 4 933 Läkarbesök: 121 Övriga besök: 311 Vårdplatser: 14 Vårdtillfällen: 241 Vårddagar: 4 039 Vårdplatser: 16 Vårdtillfällen: 663 Vårddagar: 5 069 Vårdplatser: 16 Vårdtillfällen: 276 Vårddagar: 5 565 Vårdplatser: 14 Vårdtillfällen: 278 Vårddagar: 4 840 Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid SÄS bedömer, utreder och behandlar barn och ungdomar i åldern 0-18 år med psykiska problem eller psykisk sjukdom som hindrar deras personliga tillväxt och mognad. Kliniken bedriver öppenvård runt om i Södra Älvsborg och slutenvård på SÄS Borås. I Västra Götalandsregionen gäller fritt vårdval men det huvudsakliga upptagningsområdet för barn- och ungdomspsykiatrin vid SÄS är Södra Älvsborg. 22

Bilaga 4 Enhet Volymer 2010 Volymer 2009 BUP-mottagning Mittenälvsborg BUP-mottagning Alingsås och BUPmottagning Lerum är sammanslagna fr.o.m. 2010 till BUP-mottagning Mittenälvsborg. Läkarbesök: 447 Övriga besök: 1 914 Läkarbesök: 553 Övriga besök: 2 296 (Alingsås och Lerum sammanslaget) Specialiserad barn- och ungdomspsykiatrisk utredning, diagnostik och behandling för barn och ungdomar med allvarlig psykisk ohälsa. Mottagningen har samverkan med och konsultationsuppdrag mot primärvården och kommunen. Upptagningsområdet är Alingsås, Lerum, Vårgårda och Herrljunga kommun. BUP-mottagning Skene Se BUP-mottagning Mittenälvsborg ovan. Upptagningsområdet är Mark och Svenljunga kommun. BUP-mottagning Elinsdal, Borås Se BUP-mottagning Mittenälvsborg ovan. Upptagningsområdet är Borås (utom Fristad och Sjöbo) och Bollbygds kommun. BUP-mottagning Solhem, Borås Se BUP-mottagning Mittenälvsborg ovan. Upptagningsområdet är Ulricehamn och Tranemo kommun samt Sjöbo och Fristad i Borås. Neuropsykiatriskt utredningsteam, Borås Sammansatta eller komplicerade neuropsykiatriska utredningar. Inremittering sker via BUPs övriga öppenvård. Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande, Borås Patienter utan uppehållstillstånd med psykiatrisk problematik. PTSD-mottagning, Borås Patienter med posttraumatiskt stressyndrom. Akutmottagning, Borås Patienter med akuta psykiatriska tillstånd för snabb bedömning och korta insatser. Barnpsykiatrisk dagvårdsavdelning, Borås Akutavdelning, Borås Patienter med psykiatriska tillstånd som fordrar vård dygnet runt. Läkarbesök: 152 Övriga besök: 1 406 Läkarbesök: 528 Övriga besök: 2 933 Läkarbesök: 194 Övriga besök: 1 693 Läkarbesök: 305 Övriga besök: 1 321 (Alingsås) Läkarbesök: 248 Övriga besök: 975 (Lerum) Läkarbesök: 174 Övriga besök: 1 217 Läkarbesök: 274 Övriga besök: 2 357 Läkarbesök: 281 Övriga besök: 1 679 Övriga besök: 319 Övriga besök: 271 Läkarbesök: 192 Övriga besök: 1 287 Läkarbesök: Ingår i mottagning f asylsökande ovan. Övriga besök: Ingår i mottagning f asylsökande ovan. Läkarbesök: 299 Övriga besök: 988 Läkarbesök: 26 Övriga besök: 441 Vårdplatser: 6 Vårdtillfällen: 118 Vårddagar: 1 533 Läkarbesök: 222 Övriga besök: 1 424 Läkarbesök: Ingår i mottagning f asylsökande ovan Övriga besök: Ingår i mottagning f asylsökande ovan Läkarbesök: 293 Övriga besök: 995 Läkarbesök: 23 Övriga besök: 373 Vårdplatser: 6 Vårdtillfällen: 121 Vårddagar: 1354 23

Bilaga 5 RS 16-2011Bilaga 273 Kompletterande planeringsdirektiv och åtgärder för kostnadskontroll Regionstyrelsen fastställde i september planeringsdirektiv för vårdöverenskommelser och detaljbudget 2012. Dessa direktiv utgick från förslaget till budget 2012 och den ekonomiska bedömning som gjordes vid den tidpunkten. Överläggningar mellan sjukhusen och hälso- och sjukvårdsnämnderna har visat på stora differensers mellan sjukhusens resursbehov och nämndernas betalningsförmåga. Denna differens har sin förklaring i ingående obalanser i sjukhusens ekonomi och nya krav på verksamheten i kombination med ökat vårdbehov. Kostnadsutvecklingen mätt som rullande-tolv inom främst sjukhusen uppgår enligt senaste månadsrapport till 4,8 % och indikerar att kostnadsutvecklingen i slutet av året kommer att vara högre än senaste 12-månadersperiod. Sjukhusen prognoser för 2011 visar på ett underskott om 525 mkr. Mot bakgrund av detta gör regionkansliet bedömningen att det inte kommer att kunna tecknas några vårdöverenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och regionens sjukhus utifrån det direktiv som tidigare fastställs. Därför föreslås att planeringsdirektiven justeras och kompletteras med nya direktiv. Fokus måste i högre grad än tidigare sättas på kostnadskontroll. För att på både kort och lång sikt kunna begränsa kostnadsutvecklingen och få en sjukvårdsverksamhet i ekonomisk balans krävs att såväl utförare, beställare och ägare tar ett gemensamt ansvar. Därför kommer regiondirektören, utöver det arbete som bedrivs lokalt, att ta initiativ till ett antal åtgärder ur ett koncernperspektiv i detta syfte samt att lämna förslag till hur ett eventuellt gemensamt ekonomiskt ansvar bör utformas. Dessa aktiviteter påbörjas omgående för att kunna få effekt så tidigt som möjligt under 2012. Kompletterande planeringsdirektiv Innebörden av nya direktiv är i huvudsak att samtliga regionens verksamheter ska minska personalkostnaderna och genomföra effektiviseringar och att 2011 års vårdöverenskommelse mellan sjukhusen och hälso- och sjukvårdsnämnderna förlängs att gälla även 2012, dock med den justeringen att faktisk vårdvolym 2011 skall gälla även 2012. Inga nya åtaganden som medför ökade kostnader för sjukhusen jämfört med 2011 om man inte i särskild ordning kommer överens om detta. Minskade personalkostnader - Löneökningsutrymmet för sjukhus, primärvård och övriga sjukvårdsverksamheter begränsas till 2,1%, - Löneökningsutrymmet för övriga verksamheter (regionservice och övrig internservice, regionkansliet och bolagen med flera) begränsas till 1,8 %. 24

Bilaga 5 - Arbetet för att nå målet om jämställda löner skall genomföras inom ramen för detta löneutrymme. - För att minska antalet anställda ska striktare regler för anställningsprövning införas vid samtliga verksamheter. Kostnadseffektivare verksamhet - Effektiviseringskravet i budget 2012 på 0,7% skall genomföras Vårdöverenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och regionens sjukhus - Vårdöverenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och sjukhusen för 2011 förlängs att gälla 2012. Den ekonomiska ersättningen i 2011 år beställning räknas upp med index minus effektiviseringen på 0,7 %. Faktisk vårdvolym 2011 gäller som produktionsvolym. I tillämpliga delar ska samma principer gälla för hälso- och sjukvårdsutskottets uppdrag/beställning till sjukhusen. - Inga nya åtaganden som medför ökade kostnader för sjukhusen 2012 jämfört med 2011 om man inte i särskild ordning kommer överens om detta - Verksamheter som startats under 2011 och som inte har helårsfinansiering under 2012 omprövas. - Målrelaterad ersättning ska enbart användas för kvalitetsmål, ej för mål som är strukturella, volym och/eller kostnadsdrivande - Utebliven ersättning till sjukhusen för lab och röntgen till följd av reviderad prislista för VG Primärvård kompenseras för 2012 genom att regionstyrelsen tillför sjukhusen 89 mkr för ändamålet. Regiongemensamma aktiviteter För att minimera kostnadsutvecklingen inom regionens olika verksamheter påbörjas ett brett upplagt arbete som involverar såväl regionens olika utförare som beställare och regionkansli. Regiondirektören kommer att återkomma med redovisning av hur arbetet ska bedrivas och vilka effekter som bedöms vara möjliga. Bland annat kan följande åtgärder vara aktuella: - översyn av gränssnitt och nivåstrukturering mellan vårdnivåerna - samverkan mellan kommun- primärvård sjukhus - utbuds- och strukturförändringar - optimera användningen av sjukhusen - begränsa inflödet till akutmottagningarna 25

Bilaga 5 - samordnad produktions- och kapacitetsplanering och optimal användning av vårdplatser - benchmarka externt och internt av sjukhusens resursanvändning till exempel KPP och/eller kostnad per DRG-poäng och/eller andra relevanta nyckeltal - begränsa nyttjandet av bemanningsföretag - åtgärder för större följsamhet mot gällande inköpsavtal - begränsning av sortiment och leverantörer för att sänka inköpskostnaderna - analys inom regiongemensam service för att utvärdera vilka effekter den sammanslagna verksamheten har fått och för att säkerställa hemtagning av ekonomiska effekter - Utarbeta förslag till alternativa modeller för riskdelning och för att begränsa sjukhusens volymer Övrigt I och med förlängningen av 2011 års ersättningsutrymme uppstår en differens mellan sjukhusen och HSN. Kompletterande tekniska anvisningar måste utarbetas för hur denna koncernrisk ska hanteras i detaljbudget och redovisning. 26

Sida 1(1) Missiv Datum 2011-12-06 Diarienummer 490-2010:L100 (1) Sjukhusledningen Handläggare Lennart Ryler Telefon 033-616 12 94 E-post lennart.ryler@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Verksamhetsplan inklusive budget för 2012 Sjukhuset har med utgångspunkt från förslaget till överenskommelsen med Hälso- och sjukvårdsnämnd 6 respektive 8 samt ägardirektiv från regionstyrelsen utarbetat verksamhetsplan för 2012. I verksamhetsplanen beaktas också regionfullmäktigebeslut om styrdokument för Västra Götalandsregionen. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus föreslås besluta att godkänna verksamhetsplan inklusive budget för 2012. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Lennart Ryler Ekonomichef POSTADRESS: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås BESÖKSADRESS: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 TELEFON: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/sas E-POST: sas@vgregion.se

Datum SÄS diarienummer Sida 2011-12-08 1 (28) Handläggare Sjukhusledningen Verksamhetsplan för Södra Älvsborgs Sjukhus 2012

Verksamhetsplan för Södra Älvsborgs Sjukhus 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och slutsats...3 2 Verksamhetens övergripande uppdrag...3 2.1 Överenskommelsen med beställarna...3 2.2 Regionfullmäktiges budget...4 2.3 Kvalitetsmål...4 2.4 Strategiplanen...4 2.4.1 Vision...4 2.4.2 Värdegrund...4 2.4.3 Verksamhetsidé...5 2.4.4 Gemensamma arbetssätt...5 2.4.5 SWOT...5 2.4.6 Fokus optimera flöden...5 3 Medborgar-/patient-/kundperspektiv...6 3.1 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet...6 3.2 Insatser för kommunikation...7 3.3 Rättighetsfrågor...7 4 Verksamhets-/processperspektiv...7 4.1 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet...7 4.2 Patientsäkerhetsarbetet...9 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet...9 4.4 Prestationer...9 4.5 Miljömål...9 5 Medarbetarperspektiv...10 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet...11 6 Ekonomiperspektiv...11 6.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet...12 6.2 Ekonomiskt resultat...12 6.3 Eget kapital...16 6.4 Investeringar...16 6.4.1 Fastighetsinvesteringar...16 6.4.2 Utrustningsinvesteringar...19 7 Regionfullmäktiges prioriterade mål...20 7.1 Verksamhetsperspektivet...20 7.2 Medarbetarperspektivet...25 7.3 Ekonomiperspektivet...27 7.4 Regionfullmäktiges uppdrag...27

Verksamhetsplan för Södra Älvsborgs Sjukhus 2012 1 Sammanfattning och slutsats SÄS verksamhetsplan 2012 utgår från det uppdrag sjukhuset fått från ägare och beställare samt sjukhusets strategiplan. Verksamhetsplanen är det främsta verktyget för att få en helhetsbild av vad som ska göras och hur det ska omhändertas. Den strategiska inriktningen och sjukhusets fokus för 2012 är ledtider och att optimera flöden. SÄS egna mål och mätetal för 2012 är till viss del tagna från de regionala prioriterade målen men är också en del i ett fortsatt arbete utifrån 2011 års verksamhetsplan. De nationella kvalitetsmålen i God vård är också en viktig del i sjukhusets plan för 2012 och i det interna förbättringsarbetet. 2 Verksamhetens övergripande uppdrag 2.1 Överenskommelsen med beställarna Överenskommelsen med beställaren anger sjukhusets ekonomiska förutsättningar kommande år och omfattar närsjukvård, länssjukvård och högspecialiserad vård i form av utredningsenhet för könsidentitetsstörningar. Utgångspunkt för 2012 års beställning är det ägaruppdrag angående ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som regionstyrelsen tagit beslut om. Kvalitet i regionens hälso- och sjukvård definieras som att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Sjukhuset har genom överenskommelsen med beställaren åtagit sig att arbeta i enlighet med ägaruppdraget. De regionala direktiven för 2012 är att 2011 års vårdöverenskommelse förlängs att gälla även 2012, dock med den justeringen att faktisk vårdvolym 2011 ska gälla för 2012. Grunden är att inga nya åtaganden ska ske som medför ökade kostnader för sjukhusen jämfört med 2012 (undantag kan ske om beslut tas i särskild ordning). Den målrelaterade ersättningen ska enbart användas för kvalitetsmål, ej för mål som är strukturella, volym och/eller kostnadsdrivande. För SÄS innebär det att målrelaterad ersättning framför allt kommer att var kopplat mot de regionala kvalitetsindikatorerna (exklusive ledtider akutmottagning). Dessutom kommer tillgängligheten (60 dagar), indikatorer kopplat till säker vård, hälsofrämjande sjukvård samt processer att målrelateras. Förbättrad tillgänglighet till vård är ett fortsatt prioriterat område för ägare och beställare. Sjukhuset har ett såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt ansvar för vårdgarantin, obesitaskirurgi är dock exkluderad p.g.a. en regiongemensam väntelista. Psykiatrin är ett annat område som är fortsatt prioriterat för ägare och beställare. Införande av regionens nya resursfördelningsmodell, samt avveckling av riskdelning mellan nämnderna, har under en fyraårsperiod, 2006-2009, medfört minskat regionbidrag för HSN Sjuhärad. Som ett resultat av den politiska inriktningen hanterades det minskade regionbidraget till stor del genom minskat ersättningsutrymme till länssjukvården och därmed sjukhuset. 3 (28)

Verksamhetsplan för Södra Älvsborgs Sjukhus 2012 Därtill kommer ett effektiviseringskrav om en procent per år, 2009-2011 samt 0,7 procent 2012. Detta innebär en ytterligare belastning för sjukhuset i det anpassningsarbete som pågår. SÄS och hälso- och sjukvårdsnämnderna är överens om att det krävs ett regiongemensamt prioriterings- och ransoneringsarbete för att komma tillrätta med sjukhusets ekonomiska obalans. 2.2 Regionfullmäktiges budget Regionens budget är det övergripande styrdokumentet för alla regionens verksamheter. Budgeten vänder sig i första hand till regionens nämnder och styrelser och ska ligga till grund för hur verksamheten ska utvecklas. 2.3 Kvalitetsmål SÄS följer de nationella kvalitetsmålen för God Vård som hjälper sjukhuset att nå visionen. 2.4 Strategiplanen 2.4.1 Vision SÄS mitt sjukhus 2.4.2 Värdegrund Mitt handlande och bemötande utgår från respekt och förtroende för patienter, närstående och medarbetare Min arbetsinsats är viktig för helheten Jag vill utvecklas, lära nytt och dela med mig av min kunskap. 4 (28)