TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-04-28 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00241-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Patrik Kalander Epost: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Myndighetskontoren SNF Utförare inom nämndens områden Individ- och familjenämnden Handlingsplan mot hemlöshet 2016-2019 - revidering Förslag till beslut Individ och familjenämnden beslutar att revidera handlingsplanen mot hemlöshet 2016-2019 enligt förvaltningens förslag. Ärendebeskrivning Individ och familjenämnden har 2016 beslutat om en handlingsplan för att motverka hemlöshet. Handlingsplanen gäller 2016 2019 och berör samtliga enheter och verksamheter inom nämnden sansvarsområden. Förebyggande insatser och arbete mot hemlöshet är ett av de områden som berörs av handlingsplanen. a kring det förebyggande arbetet revideras och kompletteras. Istället för riktlinjer formuleras ett antal aktiviteter som på sikt ska bidra till att färre personer blir av med sin bostad. Barn- och barnfamiljer som riskerar att bli av med sin bostad ska även fortsättningsvis vara särskilt prioriterade i det förebyggande arbetet för barnens bästa.
och aktiviteter för vräkningsförebyggande arbete utifrån Handlingsplan mot hemlöshet 2016 2019 Bakgrund Åtgärder mot hemlöshet börjar med det vräkningsförebyggande arbetet. Det finns ett starkt samband mellan hemlöshet och vräkning. Många som blir avhysta får svårigheter att komma in på den ordinarie bostadsmarkanden igen. Därför behöver tidiga åtgärder i samverkan mellan nämnden och fastighetsägarna mot hyresskulder, störningar och annat beteende som inte är förenligt med boendelagstiftningen vara i fokus. Dessa åtgärder skapar förtroende för samverkansavtalet mellan staden och fastighetsägarna och gör att kommunen kan få tillgång till bostäder för sociala ändamål och för kommunens ordnade flyktingmottagande. Ett effektivt förebyggande arbete skapar dessutom förtroende från allmänheten och är god hushållning med resurser. Riktade insatser och olika former av individuellt stöd för att motverka hemlöshet och vräkningar behöver intensifieras och utvecklas. Särskilt barn och unga uppmärksammas. Om barn riskerar vräkning ska samtal alltid ske med barnen. Dessutom ska en uppföljning med barnen ske så långt det är möjligt efter det att barnet vräkts. Att genomföra samtal med barnen utifrån deras villkor är ett av stadens sätt att sätta barnens bästa i centrum. Det görs mycket bra vräkningsförebyggande arbete. Fler myndighetskontor är berörda och samverkan sker. Det finns utarbetade checklistor och rutiner då hyresskulder och störningar uppstår. Fastighetsägarna i staden har en väg in, d.v.s. en kontaktväg, för att underlätta kommunikationen i boendefrågor där en vräkning är den yttersta åtgärden, när inga andra lösningar finns. Det har visat sig att det inte är nya riktlinjer som behövs för att åstadkomma ett mer effektivt och bättre vräkningsförebyggande arbete. Under de senaste åren har socialtjänsten behövt ta emot ett stort antal enskilda ungdomar, vuxna och familjer på flykt undan krig och oroligheter. Detta tillsammans med bl a brist på personal och vakanser på olika myndighetskontor inom organisationen har påverkat det vräkningsförebyggande arbete. Organisationens behov för att närma sig målet med minskat antal vräkningar är ett antal aktiviteter som tillsammans skapar bättre förutsättningar att förebygga vräkningar. Aktiviteter Den politiska viljan är att det vräkningsförebyggande arbetet ska vara prioriterat. Det finns bättre förutsättningar för att nu arbeta enligt handlingsplanens intentioner och åtaganden. Sammanfattningsvis kommer det vräkningsförebyggande arbetet att ha en hög prioritet och barnfamiljer som riskerar vräkning ska vara särskilt prioriterade. Samverkan mellan myndighetskontor ska utvecklas och särskilt i ärenden som berör barn. Alla handläggare som möter familjer där barn berörs, ska känna sig rustade för att kunna samtala med barnen utifrån deras villkor och sin funktion.
a i handlingsplanen mot hemlöshet gällande det förebyggande arbetet revideras samt kompletteras med aktiviteter som ska genomföras 2017-2019 och får följande lydelse: Det vräkningsförebyggande arbetet ska ha en hög prioritet i det dagliga arbetet. Barnfamiljer ska även fortsättningsvis vara särskilt prioriterade. Utveckla kartläggningen av hemlösa på individnivå för att kunna följa upp hur många som tillkommer i hemlöshet och vilka som tar sig ur hemlösheten. Boendevägledning erbjuds samtliga personer som bor i stödboenden eller bostäder med boendestödavtal. Syftet är att öka brukares kunskaper om bostadsmarknadens krav och ge ökat inflytande över möjligheterna att förändra sin situation. Arbetet med boendefärdigheter utvecklas ytterligare på nämndens stödboenden. Den enskildes behov av träning av färdigheter och mål utifrån framtaget färdighetsdokument förs in i genomförandeplaner och utvecklingen följs upp. (1) Aktiviteter för det vräkningsförebyggande arbetet 2017-2019: Barns behov ska vara i centrum. Samtal med barn som riskerar vräkning ska genomföras och en uppföljning med barn som blivit vräkta ska ske. Handläggare inom Individ och familjeomsorgen har mandat och ska utifrån sin roll och funktion kunna ha samtal med barnen. Utbildning och stöd kring barns behov och att ha samtal med barn planeras för handläggare. Hyresskuldsamråd för att förebygga vräkningar är prioriterade och genomförs. Antal genomförda samråd följs upp. När den enskilde eller familjen har behov av insatser från olika myndighetskontor görs en ISIP, en intern samordnad individuell planering för den enskilde och/eller familjen mellan berörda myndighetskontor. Samverkan inom socialtjänstens olika delar är reglerad i lag. ISIP är ett sätt att förtydliga det gemensamma ansvaret för samverkan. Antalet ISIP följs upp. Vid behov revideras checklistor och rutiner på myndighetskontoren och publiceras på intranätet under rubriken Så jobbar vi. Resultat av aktiviteterna redovisas årligen i samband med avstämning av handlingsplanen vilket sker i samband med budgetprocessen.
IFN 2017/00241-1.3.2 nternati Handlingsplan mot hemlöshet 2016-2019 Antagen av Individ- och familjenämnden 28 april 2016 Reviderad 20 juni 2017 program policy handlingsplan riktlinje
program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad
Vision och strategiska mål för Västerås stad Det övergripande målet för Västerås stad som anges i Vision 2026 är att Västerås ska vara attraktivt och hållbart ur socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv. Av Västerås stads strategiska plan 2012-2015 framgår att Västerås ska vara tryggt och attraktivt. Alla ska ha en möjlighet att utvecklas och lyckas. Segregation och utanförskap ska arbetas bort. Programmet för Bostadsförsörjning i Västerås 2014-2017 innehåller elva mål som ska svara upp mot stadens övergripande mål. Mål ett säger att alla invånare ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder med värdiga levandsförhållanden samt uppleva att de kan förverkliga sina bostadsdrömmar. God uppväxt för barn och ungdomar ska särskilt främjas. Indikatorer för att följa upp målet är antalet bostäder som lämnas enligt samverkansavtalet mellan staden och fastighetsägarna i Västerås ska öka och att antalet hemlösa ska minska. Tryggheten i att ha en ordnad bostad är en grundläggande förutsättning för mycket i det dagliga livet och för möjligheten att forma vår tillvaro och planera för framtiden. Det handlar om att sköta sin hälsa, vila, kunna sköta studier eller arbete och att ha sociala kontakter men även om att kunna ha sina tillhörigheter på en bestämd plats. Hemlöshet stadens gemensamma ansvar Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet (RF 2 ). Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden omfattar många olika politikområden och är en svårlöst och komplex problematik där förklaringar och lösningar måste sökas på strukturell, institutionell, relationell och individuell nivå. Olika grupper och individer behöver sannolikt olika åtgärder på olika nivåer för att tillförsäkras eller ges möjlighet till ett boende. Kommunernas ansvar för att tillgodose invånarnas bostadsbehov styrs av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383). Kommunen har enligt Socialtjänstlagen ansvaret för personer som har svårt att tillgodose sina behov på ordinarie bostadsmarknaden. Bland annat för att ordna bostad åt personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt att bistå enskilda personer med en svag ställning på bostadsmarknaden, så att de kan få och behålla en bostad. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det innebär även ett yttersta ansvar för hemlösa. Ansvaret innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän (SoL 2 kap 1 ).
Avgränsningar för handlingsplanen Handlingsplanen fokuserar i första hand på hur Individ och familjenämnden ska arbeta för att motverka hemlöshet. Handlingsplanen anger strategier och konkreta åtgärder för att utveckla arbetssätt och organisation för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål. De målgrupper som är aktuella för handlingsplanen är personer som riskerar bli hemlösa, akut hemlösa, långvarigt hemlösa, barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden, hemlösa med komplex problematik såsom missbruk, fysisk och/eller psykisk ohälsa, unga vuxna och äldre. Nämnden har i Västerås även ett ansvar för mottagande och bosättning gällande flyktingar som anvisas av Migrationsverket. Handlingsplanen följs upp och redovisas årligen i samband med budgetprocessen. Perspektiv och vägledande strategier för att motverka hemlöshet Internationell forskning ger stöd för att en stabil och permanent boendesituation, kompletterad med individuellt behovsanpassat stöd är det bästa sättet att även på längre sikt motverka hemlöshet. De flesta kan behålla en permanent bostad om de har tillgång till adekvat stöd. Ett stabilt boende kan också vara en förutsättning för att vård och stöd ska ha effekt, vilket innebär att stabilitet i boendet har ett värde i sig. Att minska antalet vräkningar och motverka hemlöshet bidrar till en god kommunal ekonomisk hushållning. Följande perspektiv och strategier ska vara vägledande i nämndens arbete att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden; Det stöd som socialtjänsten ger ska i första hand sikta på kvarboende och att undvika att personer och familjer blir av med sitt boende oavsett boendeform. Barn ska inte vräkas utan alternativt boende eller riskera att hamna i osäkra boendeförhållanden. Barnperspektivet ska beaktas i alla ärenden och barn ska få komma till tals i samband med vräkningar och vid hot om vräkning. Nämndens resurser ska sammanhållet ge det stöd den enskilde behöver för att den enskilde ska kunna bo kvar i sitt boende. Personer som är hemlösa och har sociala behov ska erbjudas stöd och hjälp för att få och behålla en bostad. Kvarboende, stabilitet och normalisering eftersträvas. Den enskilde ska inte behöva flytta eller byta boende om en planering inte hålls eller efterlevs. I första hand ses stödet över. Stöd och vårdinsatser ändras efter individens behov. Bostad och stöd kopplat till boende är målinriktat och individualiserat med hänsyn till brukarens konkreta behov. Hjälpen utformas med hänsynstagande till den enskildes självbestämmande. Nämndens resurser samverkar med andra förvaltningar inom staden, med andra myndigheter, företag och civilsamhället för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden.
Mål och indikatorer för handlingsplanen mot hemlöshet Mål Stöd och hjälp till hemlösa och personer som riskerar hamna i hemlöshet ska vara av god kvalitet. Insatserna ska bidra till att minskad hemlöshet och den enskilde ska stärkas i sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt. God uppväxt för barn och ungdomar ska särskilt främjas. Indikatorer - för att följa upp att om verksamheten närmar sig målen Indikator Basår 2015 Mål 2019 Kommentar Antalet hemlösa minskar 888 750 Befolkningen väntas öka med ca 1500 personer årligen. Ca 1000 bostäder beräknas kunna byggas årligen. Målet är att antal personer i hemlöshet 2019 enl Socialstyrelsen definition ska vara på samma nivå som 2014 (750 personer) eller lägre. Antalet uteliggare minskar 97 60 Målet är 60 eller lägre. Indikerar en fungerande bostadsförsörjning och fungerande uppsökande arbete som leder till att rätt stöd ges till uteliggare. Antalet avhysningar minskar 22 20 Målet är 20 eller lägre. Indikerar ett väl fungerande vräkningsförebyggande arbete och samverkan med fastighetsägare och civilsamhälle. Antalet barn som vräks minskar 17 0 Visionen är att inga barn ska vräkas. Indikerar att barnens bästa sätts först. Antalet bostäder som lämnas via samverkansavtalet motsvarar behoven Andel träningslägenhetskontrakt som övergår till boendestödsavtal ska vara hög. Antal samordnade individuella planer (SIP) för vuxna där boendeplanering ingår Antalet sammanbrott i bostad med särskild service är på en låg nivå 94 200 Målet är att nämnden får tillgång till bostäder för sociala ändamål utifrån de behov som finns. Indikerar att en fungerande bostadsförsörjning och en god samverkan med fastighetsägarna. 74 % 85 % Indikerar effektivt boendestöd som leder till boendestabilitet. Basår 2017 Tas fram 2018 Indikerar att samverkan kring personer i hemlöshet med komplex problematik utvecklas. Samtliga handläggare utbildas i SIP och Prator 2016. Antal SIP följs upp i Prator. 4 3 Indikerar att stöd kopplat till boende är målinriktat och individualiserat med hänsyn till brukarens konkreta behov. Avser Eken, Furan, Tallbacken vån 1-2, Skillsta och Markörgatan.
Aktiviteter och åtaganden 2016-2019 Nämndens handlingsplan anger ett antal aktiviteter och åtaganden som när de genomförs utvecklar verksamheten och bidrar till att närma sig stadens och nämndens mål 2016-2019. Kostnader i förhållande till åtgärd Varje föreslagen åtgärd innebär en kostnad. En bedömning ska göras om kostnaden kan hanteras inom ramen för ordinarie budget eller om förstärkning alternativt omprioriteringar behövs. 1= Kostnaden bedöms rymmas inom ramen för ordinarie budget, men kan komma att kräva viss omprioritering. 2= Kostnaden kräver förstärkning eller omprioritering. 3= Kostnaden kräver större förstärkning eller omprioritering. Bostäder för sociala ändamål Ett fortsatt samverkansavtal mellan Västerås stad, Individ och familjenämnden och fastighetsägarna är av största vikt för att få tillgång till bostäder för uthyrning till personer som är utestängda från den vanliga bostadsmarknaden inkl möjligheterna att kunna ta emot flyktingar. Mottagandet av flyktingar har varit högt 2015 och behovet av bostäder för både personer som anvisas av Migrationsverket och personer som själva bosätter sig i staden är stort. I samband med att bostäderna hyrs ut tecknas boendestödsavtal och ett individuellt stöd utarbetas. Ett nytt samverkansavtal mellan Västerås stad och fastighetsägarna tas fram 2016. Det vräkningsföre-byggande arbetet ska stärkas och intensifieras. Tidiga åtgärder i samverkan mellan nämnden och fastighetsägarna mot hyresskulder, störningar och annat beteende som inte är förenligt med boendelagstiftningen skapar förtroende för samverkansavtalet. (1) Samverkan Civilsamhället och ideella organisationer står för omfattande sociala insatser för utsatta människor. Flera av dessa ger stöd till personer som riskerar eller befinner sig i hemlöshet. Civilsamhället erbjuder möjlighet till mötesplatser, gemenskap och stöd som inte myndigheter kan ge. Organisationer i civilsamhället är en viktig kunskapsbärare för nämnden om sociala behov som finns. Nämndens verksamheter använder kunskap från dessa organisationer och samverkar med dem utifrån deras villkor. (1) Förebyggande Det finns ett starkt samband mellan hemlöshet och vräkning. Många som blir avhysta får svårigheter att komma in på den ordinarie bostadsmarkanden igen. Riktade insatser och olika former av individuellt stöd för att motverka hemlöshet och vräkningar intensifieras och utvecklas. Särskilt barn och unga uppmärksammas. Om barn riskerar vräkning ska samtal alltid ske med barnen. För att kunna arbeta med frågorna rörande hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden och ha en god överblick och god kännedom om situationen i Västerås behöver en fortsatt kartläggning av hemlösheten ske. Det vräkningsförebyggande arbetet ska ha en hög prioritet i det dagliga arbetet. Barnfamiljer ska även fortsättningsvis vara särskilt prioriterade.
Utveckla kartläggningen av hemlösa på individnivå för att kunna följa upp hur många som tillkommer i hemlöshet och vilka som tar sig ur hemlösheten. Boendevägledning erbjuds samtliga personer som bor i stödboenden eller bostäder med boendestödavtal. Syftet är att öka brukares kunskaper om bostadsmarknadens krav och ge ökat inflytande över möjligheterna att förändra sin situation. Arbetet med boendefärdigheter utvecklas ytterligare på nämndens stödboenden. Den enskildes behov av träning av färdigheter och mål utifrån framtaget färdighetsdokument förs in i genomförandeplaner och utvecklingen följs upp. (1) Aktiviteter för det vräkningsförebyggande arbetet 2017-2019: Barns behov ska vara i centrum. Samtal med barn som riskerar vräkning ska genomföras och en uppföljning med barn som blivit vräkta ska ske. Handläggare inom Individ och familjeomsorgen har mandat och ska utifrån sin roll och funktion kunna ha samtal med barnen. Utbildning och stöd kring barns behov och att ha samtal med barn planeras för handläggare. Hyresskuldsamråd för att förebygga vräkningar är prioriterade och genomförs. Antal genomförda samråd följs upp. När den enskilde eller familjen har behov av insatser från olika myndighetskontor görs en ISIP, en intern samordnad individuell planering för den enskilde och/eller familjen mellan berörda myndighetskontor. Samverkan inom socialtjänstens olika delar är reglerad i lag. ISIP är ett sätt att förtydliga det gemensamma ansvaret för samverkan. Antalet ISIP följs upp. Vid behov revideras checklistor och rutiner på myndighetskontoren och publiceras på intranätet under rubriken Så jobbar vi. Resultat av aktiviteterna redovisas årligen i samband med avstämning av handlingsplanen vilket sker i samband med budgetprocessen. Akut hemlösa Västerås stad erbjuder akutboende/härbärge för vuxna kvinnor och män. Barnfamiljer har erbjudits övergångsbostad eller andra tillfälliga lösningar som hotell och vandrarhem. Svårigheter att hitta andra boendelösningar gör att många blir kvar i boenden som är tänkt som tillfälliga lösningar. Det medför en påfrestning för vuxna och inte minst för barn. Det är inte lämpligt för barn att bo i sådana lösningar under lång tid. Barnfamiljer ska prioriteras i det boendesociala arbetet. (1) Fler tillfälliga boendelösningar utvecklas för att undvika att barnfamiljer placeras på hotell och vandrahem. (2) Det uppsökande arbetet på akutboende/härbärge utvecklas för att bättre identifiera vilket stöd hemlösa behöver. Många av uteliggarna har psykiska problem, missbrukar och allt fler är unga. Samverkan kring målgrupperna med bl a personligt ombud och fältverksamhet för unga vuxna utvecklas. (1) Antalet akutplatser ska möta behoven. Vid behov ska extra akutplatser kunna inrättas för personer som söker akut boende på härbärge för natten. (2) Långvarigt hemlösa och personer med komplex problematik; med missbruk, fysiskt och/eller psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning Bland långvarigt hemlösa finns en överrepresentation av personer med komplex problematik t ex missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning. Det förekommer även att personer i långvarig hemlöshet vistas på olika institutioner för boende, hem för vård eller boende eller avtjänar kriminalvårdspåföljd på anstalt. Kostnader för hemlösheten och olika boendeplaceringar och institutionsvård är mycket hög. I målgruppen finns personer som återkommande har misslyckats med att få och behålla en bostad eller ett stödboende. Dessa personer behöver få en bostad för att kunna återhämta sig och kunna ta itu med övriga problem.
Utveckla Bostad först till att omfatta upp till 20 bostäder till och med 2019. (1) Personer med komplex problematik och samsjuklighet behöver stöd och hjälp från både kommunen och landstinget. En samordnad individuell planering (SIP) med landstinget behöver ske i utökad omfattning. Samverkan med verksamheterna inom nämnden för personer med funktionsnedsättning utvecklas. (1) Barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden Barnfamiljer med låga inkomster är särskilt utsatta. Barnfamiljer och familjer med ensamstående kvinnor och barn är överrepresenterade bland barnfamiljer som drabbas av vräkning. Att särskilt uppmärksamma barnfamiljer. Vad som är bäst för barnen ska vara vägledande i utredningar och insatser för barnfamiljer som riskerar sitt boende. (2) När boendesituationen påverkas av våld i nära relationer ska nämnden verka för att barn kan bo kvar i sin vanliga miljö.(1) Unga vuxna Brist på mindre bostäder drabbar i stor utsträckning ungdomar och unga vuxna. Unga som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden har även en försvagad ställning på bostadsmarknaden. Unga som varit placerade på hem för vård och boende är en grupp som kan ha särskilda svårigheter på bostadsmarknaden. Ungdomar och unga vuxna som varit placerade på hem för vård och boende och som har ett fortsatt behov av stöd ska ha en individuell boendeplanering och stöd för att den unge ska finna, få och kunna behålla en bostad. Stödet till ungdomar i stödboenden och lägenheter utvecklas och stärks, även utanför kontorstid, för att kunna slussa hem unga från institutioner. Träningslägenheter och fortsatt stöd i boendet kopplas till nuvarande ungdomsboende. Den unge ska kunna överta kontraktet om boendet bedöms fungera bra. (2) Kvinnor i hemlöshet Kvinnor i hemlöshet som har ett eller flera samtidiga problem eller behov på grund av bland annat missbruk, psykisk ohälsa eller är våldsutsatta är en särskilt utsatta grupp. Arbetet med att utveckla stödet och samverkan mellan olika aktörer som möter utsatta kvinnor som av egen kraft inte kan få en bostad ska stärkas och intensifieras. Våldsutsatta kvinnor med samtidigt missbruk och/eller psykisk ohälsa ska särskilt uppmärksammas i planeringen för kvinnofrid och våld i nära relationer. (1) Äldre Åldersförändringar, te x demens eller andra sjukdomar hos äldre, kan medföra en försämrad förmåga eller oförmåga att betala räkningar eller att sköta sin bostad, vilket kan göra att bostaden riskeras. Att särskilt uppmärksamma äldre personer som inte betalat hyran samt då det förekommer störningar. Samverkan med äldrenämnden.(1)
Socialstyrelsens definition av hemlöshet Socialstyrelsen använder en bred definition, som omfattar fyra olika situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. De olika hemlöshetssituationerna omfattar personers akuta brist på tak över huvudet, såväl som mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende. Situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3 En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/ träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson
Produktion: Västerås stad 2007-XX 721 87 Västerås Telefon 021-39 00 00 www.vasteras.se 10