REMISSVAR (A2009/4047/ARM)

Relevanta dokument
REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

REMISSVAR (SOU 2017:38)

Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet

Arbetsmiljöprogram

Avsnitt 3 och 4 Behov av omställning och kompetensutveckling

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

REMISSVAR Rnr Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13)

Förlängt anställningsskydd till 69 år

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Arbetsmiljö vid upphandling - ett sunt konkurrensmedel

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy för LSU

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Serviceförvaltningen

REMISSVAR (Ju/2013/6287/L7) Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (Ds 2013:57) De viktigaste åtgärderna saknas

Arbetsmiljö vid upphandling- ett sunt konkurrensmedel. Anna Sundén och Viveca Wiberg

Att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling. Råd och tips till dig som arbetar med upphandling av tjänster.

Beslut vid regeringssammanträde: Tilläggsdirektiv till Utredningen om arbetsmiljölagen (N 2004:11)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

TCO:s remissyttrande över delbetänkandet Tid för utveckling, SOU 2018:24

REMISSVAR Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Enkät: Lärosätets arbete med studenternas psykosociala arbetsmiljö

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin

Förslag till föreskrifter om arbetsanpassning

Funktionsrätt Sverige

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Föredragande: Per Larsson

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

Arbetsmiljö vid upphandling- ett sunt konkurrensmedel. Viveca Wiberg projektledare Upphandling och arbetsmiljö

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Remissvar Åtgärder för ett längre arbetsliv SOU 2013:25

Att sätta lön. Guide till dig som är chef Karin Karlström och Anna Kopparberg

Ny lag om företagshemligheter (SOU 2017:45) Övergripande synpunkter

Remissvar Genomförande av student- och forskardirektivet (Ds 2018:37), dnr Ju2018/04280/L7

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete 2014

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

REMISSSVAR Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet (SOU 2012:1)

Arbetsmiljö INNEHÅLL. Ansvaret är arbetsgivarens. Du som förtroendevald kan

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40

Regel för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöpolitik inom Sverige och EU och möjliga effekter för svensk industri. Bodil Mellblom Svenskt Näringsliv

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Gemensam bas för chefer och skyddsombud

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Elmässan: Umeå 2017

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott

Vilken betydelse har HR/personalfunktionen för arbetsmiljöarbetet i kommuner och regioner?

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning

Årlig uppföljning av Malmö stads system för det systematiska arbetsmiljöarbetet arbetsmiljöprocessen

REMISSVAR Rnr Till Näringsdepartementet. Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken N2006/12112/A

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012

2013 Karin Fristedt. Skyddsombud med rätt att göra skillnad. En enkätundersökning bland skyddsombud i Sacos förbund

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Regeringens skrivelse 2009/10:248

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

vem har arbetsmiljöansvaret?

Rapport: Analys av tillsynsresultaten avseende arbetsgivarens anpassnings- och rehabiliteringsarbete

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete

REMISSVAR (Fi2019/00124/S1) Höjt tak för rutavdrag

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

REMISSVAR Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen, del 2 (SOU 2017:101)

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Resultat av inspektionen

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg. Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket

Föreskrifter om arbetsanpassning

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Lantbruksmässa: Borgeby Fältdagar 2017

Koncernkontoret Koncernstab HR

Remissvar. Remiss avseende förslag till föreskrifter om arbetspiatsens utformning. Sammanfattning SVENSKT NÄRINGSLIV.

Remissyttrande över departementspromemoria Genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75)

Transkript:

2010-03-16 Rnr 111.09 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (A2009/4047/ARM) Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet (SOU 2009:97) Utredningens uppdrag I Styrmedelsutredningens slutbetänkande redovisas uppdraget att se över behovet av och möjligheterna att införa styrmedel på arbetsmiljöområdet som innebär att arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft tas till vara genom att lyfta fram och förstärka de verksamhetsmässiga och ekonomiska drivkrafterna av en god arbetsmiljö. Saco har tidigare lämnat remissvar gällande utredningens delbetänkande där möjligheterna att koppla marknadsorienterade styrmedel till Arbetsmiljöverkets tillsyn av efterlevnaden av arbetsmiljölagen utreds. Saco har haft möjlighet att följa utredningens arbete genom representation i den referensgrupp med arbetsmarknadens parter som utredaren haft till sitt förfogande. Saco har således under hand kunnat lämna synpunkter och få frågor belysta. Inkomna remissvar från medlemsförbunden Civilekonomerna, Jusek, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR), Sveriges Ingenjörer, samt Sveriges Universitetslärarförbund (SULF) bilägges. Gunilla Lyngfelt Administrativa avdelningen 08-613 48 52 gunilla.lyngfelt@saco.se Sveriges akademikers centralorganisation Box 2206 103 15 Stockholm Besök: Lilla Nygatan 14 Tel växel: 08-613 48 00 Fax: 08-24 77 01 E-post: kansli@saco.se www.saco.se Inledningsvis Saco anser att en god arbetsmiljö är av största betydelse för såväl individ, arbetsplats som samhälle. En god arbetsmiljö och en effektiv verksamhet går hand i hand. Vi välkomnar därför den utveckling mot en helhetssyn på arbetsmiljöfrågorna som utredningen betonar, och synsättet att arbetsmiljöfrågorna är strategiska verksamhetsfrågor. Kraven på ett s.k. systematiskt arbetsmiljöarbete bygger just på att arbetsmiljöfrågorna integreras i verksamhetsstyrningen och finns med vid strategiska beslut om verksamheten. Saco instämmer i att arbetsmiljöpolitiken måste ges en mer offensiv och positiv innebörd och att vi i större utsträckning ska se arbetsmiljön som något som kan utveckla såväl individer som verksamheter och vara en

2/6 framgångsfaktor och ett konkurrensmedel. Saco ställer sig därför mycket positiv till att utredningen fått i uppdrag att utreda hur vi kan lyfta fram och förstärka de verksamhetsmässiga och ekonomiska drivkrafterna av en god arbetsmiljö. Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt kartlagt och beskrivit olika typer av marknadsorienterade styrmedel för att uppnå en god arbetsmiljö. Saco har dock valt att uttala sig enbart om de konkreta förslag som utredningen lägger. Certifiering i den nya tillsynsmodellen Utredningen föreslår att ett ytterligare inslag förs in i den i delbetänkandet föreslagna tillsynsmodellen. Arbetsgivare som har blivit arbetsmiljöcertifierade av ett ackrediterat certifieringsorgan i enlighet med kraven i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete i AFS 2001:1 eller kraven i standarden OHSAS 18001 blir undantagna från genomgången av samtliga arbetsställen och får en tilläggsmärkning på Arbetsmiljöverkets webbplats. Saco tillstyrker förslaget. Saco avstyrkte utredningens förslag i delbetänkandet om införandet av en ny tillsynsmodell, samt förslaget om införandet av en marknadsorienterad arbetsmiljömärkning kopplad till tillsynen. Vi tycker dock att det är rimligt att de arbetsgivare som valt att arbetsmiljöcertifiera verksamheten undantas från genomgång av samtliga arbetsställen, om den föreslagna tillsynsmodellen införs. Saco vill dock betona att vi inte ställer oss bakom förslaget till den i delbetänkandet föreslagna tillsynsmodellen. Vi hänvisar till tidigare remissvar. Arbetsmiljökrav i upphandlingen Utredningen föreslår att den som lämnar anbud på en tjänst i en offentlig upphandling ska uteslutas från upphandlingen om denne inte har fullgjort vad som föreskrivs i arbetsmiljölagen och i föreskrifter med stöd av den om skyldighet att undersöka riskerna i verksamheten (skriftlig riskbedömning). En bestämmelse föreslås införas i arbetsmiljölagen, och med en hänvisning i lagen om offentlig upphandling. Saco ställer sig tveksam till förslaget.

3/6 Saco sympatiserar med förslagets syfte, att man inom ramen för upphandlingsförfarandet inte ska konkurrera med en bristande arbetsmiljö. Att säkerställa de anställdas hälsa och säkerhet, vilket det kontinuerliga arbetet med riskbedömningar syftar till, är angeläget. Krav på riskbedömning finns i såväl svensk arbetsmiljölagstiftning som i EUs arbetsmiljödirektiv. Utrymmet att inom ramen för upphandlingsförfarandet ta sociala hänsyn av olika slag är omdiskuterat och det finns oklarheter var gränserna går. Enligt bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling får en leverantör uteslutas om denne gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen. Enligt EU-rätten är det primärt medlemsstaterna själva som får definiera vad som är ett allvarligt fel i yrkesutövningen enligt nationella regler. Kommissionen har som exempel nämnt krav på jämställdhetsplan enligt nationell rätt. Utredningen menar att avsaknaden av att upprätta en skriftlig riskbedömning bör anses utgöra ett allvarligt fel i yrkesutövningen, och att dessa arbetsgivare därför ska uteslutas från en upphandling. Sacos principiella inställning är dock att inte använda upphandlingsinstrumentet som medel för att uppnå mål eller effekter inom andra områden där anbudsgivaren redan har ett fastlagt ansvar enligt gällande lagstiftning. Det som skulle kunna tala för utredningens förslag är att riskbedömning kan sägas ligga mycket nära verksamhetens och upphandlingskontraktets genomförande och därför även ligger nära vad som kan betraktas som yrkesutövning. Saco känner sig under alla förhållanden tveksam till att förslaget verkligen får avsedd effekt. Utredningen talar om att riskbedömningen ska vara relevant, men det går knappast att ställa något krav på innehållet eftersom det inte kommer att göras någon kvalitativ bedömning. Effektiviteten kan därför ifrågasättas. Risken är att dokumenten upprättas som en ren formalitet och att en oseriös anbudsgivare trots allt kan konkurrera med en bristande arbetsmiljö. Om det som krävs i praktiken ytterst handlar om en formalitet är det också tveksamt om det kan göras gällande att det handlar om ett allvarligt fel i yrkesutövningen. Det är också tveksamt på samma grund om EU-rättens krav på proportionalitet tillgodoses. Trots dessa tveksamheter till förslaget vill Saco framhålla vikten av att arbetsgivare kontinuerligt upprättar riskbedömningar av kvalitet i samverkan med arbetstagarrepresentanterna. På så vis kan arbetsmiljön och verksamheten utvecklas i positiv riktning och de anställdas hälsa och säkerhet säkerställas.

4/6 Om utredningens förslag trots allt genomförs anser Saco att det är bättre att den materiella bestämmelsen istället finns i lagen om offentlig upphandling och att en hänvisning/referens läggs in i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljö i utbildningen Utredningen föreslår att ett arbete påbörjas med att föra in arbetsmiljökunskap i högskoleutbildningen. Som ett första steg förs sådana kunskapskrav in som obligatorium på civilingenjörs- och civilekonomutbildningarna. Saco avstyrker förslaget. Saco anser naturligtvis att arbetsmiljöfrågorna är av central betydelse för att en verksamhet ska fungera på ett effektivt sätt och för att de anställda inte ska riskera att drabbas av ohälsa. Därav följer att de som på olika sätt har en roll i arbetsmiljöarbetet behöver adekvat kunskap. Chefer och fackliga företrädare behöver fördjupade kunskaper, men även övriga anställda bör ha grundläggande arbetsmiljökunskaper. Saco kan dock inte ställa sig bakom förslaget om ett obligatorium av arbetsmiljökunskap inom angivna utbildningar. Vi anser att det är en fråga för berörda lärosäten att själva bestämma hur de ska nå de av staten angivna kraven och målen för olika examina. Vi tycker att innehållet i utbildningarna ska beslutas av lärosätena själva, dock i samråd med studenterna och i samverkan med berörda intressenter utanför högskolan. Om önskemål om eller behov av vissa utbildningsmoment framkommer i denna diskussion är det upp till lärosätet att avgöra om ett eventuellt obligatorium är aktuellt. På så vis kan arbetsmiljökunskap göras obligatoriskt där så anses vara aktuellt. Det är då av största vikt att det finns rätt kompetens på plats, så att en god kvalitet på såväl innehåll som utförande säkras. I de fall där arbetsmiljö nämns i examensordningen för en viss utbildning är det naturligtvis viktigt att dessa aspekter finns med i lämplig form i utbildningen. Hur detta angivna krav/mål ska uppnås är dock upp till de olika lärosätena att hantera. Saco är dock mycket positiv till att utbildningsmoment som innehåller arbetsmiljökunskap, antingen i form av ett separat kursmoment eller integrerat i andra lämpliga kursmoment, finns tillgängliga på de olika lärosätena. Vi vill dock betona att olika utbildningar/inriktningar kan ha behov av att utforma innehållet på lite olika sätt, även om det förstås finns en minsta gemensam nämnare. I utredningen preciseras inte vad ämnet arbetsmiljökunskap innebär.

5/6 I utredningens förslag lyfts två yrkeskategorier fram, även om man resonerar kring behovet av dessa kunskaper också för andra yrkeskategorier. Saco vill betona, utan att peka ut några särskilda grupper, att ett flertal av Sacos medlemsförbund har yrkesgrupper där en chefsposition är mer eller mindre vanligt förekommande eller där man på olika sätt påverkar arbetsmiljön. Vår önskan är därför att det ska finnas en mer generell tillgång till arbetsmiljökunskap, som enskilt kursmoment eller integrerat i lämpligt kursmoment, inom högskolan. Saco instämmer helt i att arbetsmarknadens parter har en avgörande roll när det gäller arbetsmiljön på arbetsplatsen. Den lokala samverkan är grunden för att utveckla en god arbetsmiljö. I en sådan samverkan kan en arbetsmiljöutbildning utformas för chefer och fackliga företrädare (och gärna även övriga anställda), där såväl mer generella arbetsmiljökunskaper som kunskaper anpassade för den aktuella arbetsplatsen ingår. Genom den typen av insatser kan alla berörda uppnå en samsyn om arbetsmiljöns centrala betydelse för verksamheten. Vi behöver dock på olika sätt stärka incitamenten, utöver de krav på arbetsmiljökunskap som finns i arbetsmiljölagstiftningen, för att dessa utbildningar verkligen ska komma till stånd. Beroende på tidigare erfarenheter och kunskaper kan den som befordras till eller anställs som chef också behöva ytterligare fördjupade arbetsmiljökunskaper, så att det finns rätt förutsättningar att hantera sitt chefsuppdrag samt möjligheter att ta det arbetsmiljöansvar som åligger enligt lag. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningen Utredningen föreslår att kravet på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i årsredovisningarna i enlighet med årsredovisningslagen m.fl. lagar bör behållas. Saco tillstyrker förslaget. Saco instämmer i utredningens synpunkter att uppgifter om sjukfrånvaron kan vara av betydelse bl. a. som en indikator för arbetsmiljöförhållandena i en verksamhet. Även om ohälsa hos en individ många gånger har sin grund i andra omständigheter än arbetet, kan höga totala sjuktal inom en verksamhet ha ett samband med förhållanden i arbetet. Det är naturligtvis svårt att visa hur stor del av sjukskrivningarna som är arbetsrelaterade. Utredningen hänvisar till de uppskattningar som gjordes i promemorian Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv (Ds 201:28) där man konstaterar att flera uppgifter indikerar att åtminstone hälften av långtidssjukfrånvaron är att betrakta som arbetsrelaterad. Utredningen menar också att sjukfrånvaron innebär stora kostnader och dessutom är ett hinder mot en effektiv verksamhet och att den därför är en viktig indikator på verksamhetens intjäningsförmåga och framtida utvecklingsmöjligheter.

6/6 Saco bedömer av ovan nämnda anledningar att det är intressant för olika parter att få ta del av informationen om sjukfrånvaron. Utredningen konstaterar att denna information kan fungera som ett styrmedel för presumtiva kunder, leverantörer eller arbetssökande. Saco anser dock att informationen också kan vara viktig även för t.ex. ägare, fackliga representanter samt staten, även om den då inte fungerar direkt som ett marknadsorienterat styrmedel. Sveriges Akademikers Centralorganisation Med vänlig hälsning Anna Ekström Karin Karlström