Kulturnämnden, juni 2015 Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning vid Landstinget i Uppsala län
2 (11) Innehåll 1. Konst inom landstinget... 3 2. Ansvarsfördelning vid konstnärlig gestaltning. 5 3. Beslutsprocess... 6 4. Konstförråd och konstregister... 8 5. Underhåll och inventering... 9 6. Konst hos externa vårdgivare... 10 7. Donationer och depositioner... 10 8. Försäljning av konst... 11 9. Mutor och jäv... 11 10. Konstpedagogik... 11 11. Artotek... 11
3 (11) 1. Konst inom landstinget Landstinget i Uppsala län arbetar regionalt med konst och kultur i hela länet. Landstingets övergripande mål för länets kulturliv är att främja ett rikt konstliv, en ökad kulturell delaktighet och en attraktivare livsmiljö. Konstverksamheten inom landstinget består av projektledare som arbetar med konstnärlig gestaltning i landstingets fastigheter och en konstkonsulent som arbetar med att främja konstlivet i länet. Landstinget i Uppsala län äger cirka 20 000 konstverk i hela länet. Kulturnämnden ansvarar för Landstingets ägda konst och beslutar om riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning. 1 Förvaltningen Kultur och bildning har uppdraget att konstnärligt gestalta landstingets verksamheter och Kulturenheten, som är en enhet vid Kultur och bildning, utför det operativa arbetet med konstnärlig gestaltning. Arbetet sker i nära samarbete med Landstingsservice och verksamheterna där konsten ska placeras. Den konstnärliga gestaltningen består av såväl byggnadsanknuten konst som lös konst av hög kvalitet. Med byggnadsanknuten konst menas gestaltningar som samverkar med arkitekturen och är beroende av ett nära samarbete mellan konstnär, arkitekt och byggprocess. Lös konst är separata konstverk. Konst i offentlig miljö omfattar idag förutom traditionella konstuttryck också rörlig bild, ljus- och ljudkonst. Syftet med konstnärlig gestaltning är att bidra med inspirerande miljöer, visa samtida konst och stödja yrkesverksamma konstnärer. Målgruppen för landstingets arbete med offentlig konst är länets invånare i egenskap av patienter, brukare, personal, anhöriga, besökare, elever och konferensdeltagare. Inriktningen för konsten tas fram i samråd med målgrupperna. Många människor passerar genom landstingets fastigheter och konsten som finns där når många länsinvånare. Den konstnärliga gestaltningen är viktig för den totala upplevelsen av landstingets vårdlokaler, administrativa lokaler och platser där människor möts. Landstingets miljöer ska kännas trygga, stimulerande och funktionella samt visa samtida konst. Konstinköp Landstingets arbete med konstnärlig gestaltning ska gynna det professionella konstlivet, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Därför köper Kulturenheten konst av nu levande professionella konstnärer. Byggnadsanknuten konst beställs ofta direkt från konstnärer för att idé- och formmässigt skapa verk som passar till platsen, rummet och verksamheten. Lös konst köps in genom gallerier, utställningar eller direkt av konstnären. Kulturenhetens projektledare har rätt att fatta beslut om enskilda konstinköp under 50 000 kronor. Beslut om enskilda konstinköp över 50 000 kronor fattar enhetschefen vid Kulturenheten. 1 Ansvaret flyttas från centrala byggnadskommittén till Kulturnämnden, förslag Kulturnämnden 1979, beslut Landstingsmöte 1980-09-22 och 23
4 (11) Avsättningsregler för konst Konsten finansieras genom landstingets avsättningsregler för konstnärlig gestaltning där en procent av byggnadskostnaden för om- och nybyggnationer ska gå till konstnärlig gestaltning. Landstinget införde den så kallade 1%-regeln för konstnärlig gestaltning av egna lokaler 1970. 1980 överfördes ansvaret och konstanslaget från Centrala Byggnadskommittén till Kulturnämnden. 2 Akademiska sjukhuset ägdes fram till 1983 av staten och de konstnärliga gestaltningarna gjordes under denna tid av Statens Konstråd, under de sista åren i samarbete med landstinget. Vid landstingets övertagande av Akademiska sjukhuset övertogs även de befintliga gestaltningarna, såväl fasta som lösa verk. 3 Landstingets konstanslag beräknades inledningsvis som en procent på byggkostnaden för nybyggnationer som upptogs i investeringsbudgeten. När landstingets fastighetsinnehav utökades med fler förhyrningar, som inte visades som investeringar, utökades avsättningsreglerna 1989 till att även omfatta dessa. 4 När landstinget under 1990-talet i allt högre grad började helrenovera befintliga lokaler med gammal och ofullständig gestaltning noterades behovet av ny konst även i dessa lokaler. Efter utredning fastställdes nya avsättningsregler för konstnärlig gestaltning av Landstingsfullmäktige 1999. 5 Sedan 1999 avsätts medel för gestaltning av nybyggnationer, förhyrningar och ombyggnader beräknat på 1 % av byggnadskostnad. Det finns också möjlighet att i särskild ordning avsätta medel för bland annat förnyelse, yttre gestaltning och komplettering. Anslag för nybyggnation beräknas på 1 % av byggnadskostnaden. Anslag för förhyrningar och ombyggnation beräknas enligt mallen 1% av nybyggnadskostnad per kvadratmeter gånger ytan i kvadratmeter för aktuellt projekt. Beräknad nybyggnadskostnad meddelas av Landstingsservice. Vid ytberäkning av förhyrningar och ombyggnationer räknas inte fläktvindar med. Rent tekniska lokaler och lokaler som byggs för uthyrning gestaltas inte. 6 Landstingets konst ingår som en anläggningstillgång i Kultur och bildnings balansräkning. Ramen för konstnärlig gestaltning enligt 1%-regeln beslutas av Landstingsfullmäktige. Kulturenheten tar i samarbete med Landstingsservice och berörda verksamheter fram en årlig konstbudget. Konstbudgeten noterar beräknade anslag för aktuella projekt. Konstbudgeten rapporteras årligen till Kulturnämnden. Rapporteringen innefattar dels en rapport om utfallet av föregående års konstbudget och dels en rapport om innevarande års konstbudget i förhållande till landstingets ram för konstnärlig gestaltning. Rapporten över föregående års konstbudget innehåller även information om viktigare händelser, till exempel inventeringar, avskrivningar och invigningar. 2 Ansvaret flyttas från centrala byggnadskommittén till Kulturnämnden, förslag Kulturnämnden 1979, beslut Landstingsmöte 1980-09-22 och 23 3 Beslut rörande avsättningsregler från 1989. protokoll 1989-05-22, s. 416 50 landstingstrycket 4 Avtal för ändrat huvudmannaskap för akademiska sjukhuset i Uppsala, 1981-12-17, 4 s. 19-25 landstingsstrycket 5 Regler för konstnärlig utsmyckning, Beslut i Landstingsfullmäktige, Dnr CK1999-0520 6 Regler för konstnärlig utsmyckning, Beslut i Landstingsfullmäktige, Dnr CK1999-0520
5 (11) 2. Ansvarsfördelning vid konstnärlig gestaltning Projektledare Projektledarna är anställda vid Kulturenheten på Kultur och bildning och är de som i byggprojektets inledningsskede ansvarar för att sätta igång konstprojektet och tar i nära samarbete med en konstkonsult fram ett konstprogram. Projektledarens roll är att leda projektet och förmedla information om konstprojektet till konstkonsulten, representanter för byggprojektet, personal och allmänhet. Projektledaren ansvarar för att projektet håller hög kvalitet och håller sig inom budget och tidplan. Konstkonsult Landstinget upphandlar, via landstingets upphandlingsenhet, ett antal konstkonsulter som avropas för varje konstprojekt de tilldelas. Konstkonsulten har i uppdrag att göra ett urval av lämpliga konstuttryck och konstnärer och hålla i kontakten med konstnärer. Konstkonsulten ska med stöd av projektledaren följa byggprocessen och fungera som en länk mellan arbetet med den konstnärliga gestaltningen och byggprojektet. Konstgrupp I de större konstprojekten tillsätts en konstgrupp som består av projektledaren, konstkonsulten och representanter från Landstingservice och berörd landstingsverksamhet där konsten ska placeras. I mindre projekt och kompletteringsprojekt består konstgruppen av representanter från verksamheten. Konstgruppens uppdrag är att diskutera och fatta beslut om konstnärliga uttryck och konstnärer utifrån det urval som konstkonsulten presenterar. Gruppens samlade kompetens är nödvändig för att skapa en god helhetsverkan för offentlig konst integrerad i vårdmiljö och andra landstingslokaler.
6 (11) 3. Beslutsprocess Landstingets arbete med konstnärlig gestaltning ska kännetecknas av öppenhet, transparens och förankring där alla berörda parter är informerade och delaktiga. Beslutprocessen innehåller flera steg där olika verksamheter inom landstinget samverkar. Arbetet leds av en projektledare anställd på Kulturenheten med stöd av en upphandlad konstkonsult. Slutgiltigt beslut om val av konst tas av konstgruppen. Eventuellt konstprogram Utlysning Urval av konstnärer Avtal om skissuppdrag Skissuppdrag Beslut i konstgrupp Avtal om genomförande Genomförande Besiktning och invigning Upphandling av konst Köp av konstnärliga uppdrag innebär en upphandling av tjänst och landstinget följer Lagen om offentlig upphandling (LOU). Om uppdraget understiger den fastställda beloppsgränsen 7 kan uppdraget direktupphandlas. Uppdrag över beloppsgränsen kan direktupphandlas om det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör 8. Direktupphandling i dessa fall kan enligt Regeringsrättens vägledande dom 9 vara tillåten om anskaffningens speciella karaktär kan motiveras och om urvalet görs ur en större krets konstnärer och av en sakkunnig kommitté. Kulturenhetens upphandling görs enligt de villkor som Regeringsrättens anger för direktupphandling. 10 Kulturenhetens förfarande har även prövats i Länsrätten. 11 7 År 2015 ligger beloppsgränsen på cirka 505 000 kr 8 Lagen om offentlig upphandling, 4 kap 5 pkt 2 9 Regeringsrätten, mål 1595-06, 2008-12-18 10 Regeringsrätten, mål 1595-06, 2008-12-18 11 Vid konstanskaffningen till Psykiatrins hus 2010 överklagades förförandet men Länsrätten fann att undantaget tillämpats med den urskillning som förutsätts i LOU. Länsrätten i Uppsala dom 6610-10
7 (11) Konstprogram Vid större projekt, som till exempel nybyggnationer eller mer omfattande ombyggnationer, inleds konstprojektet med framtagande av ett konstprogram. Konstprogrammet analyserar byggnadens funktion, flöden och arkitektoniska karaktär och anger viktiga rum och ytor för gestaltning. Programmet behandlar också tekniska förutsättningar för konst och anger möjliga samarbeten för byggnadsintegrerade verk. Ofta anges också målsättningar för gestaltningen, som senare styr val av konstnärliga uttryck och tekniker. Konstprogrammet samordnas med övergripande byggnadsprogram och ingår i projektets underlag för fortsatt bearbetning. Budget och gränsdragningslista Projektledare vid Kulturenheten har det övergripande ansvaret för budgeten som kontinuerligt ska stämmas av med konstkonsulten. Konstbudgeten bekostar konstkonsult, skissuppdrag, framtagande av underlag, arvode för konstverkens utförande och inköp av lös konst. Byggnadsanpassning, installationer och projektering av konst bekostas av byggprojektet. Kostnadsfördelning mellan Landstingsservice och Kulturenheten vid byggnadsanknuten konst preciseras i en gränsdragningslista, beslutad av landstingsdirektören. 12 Utlysning Kulturenheten utlyser större konstuppdrag på sin hemsida. Konstnärer kan utifrån utlysningarna anmäla sitt intresse att genomföra den konstnärliga gestaltningen. Intresseanmälningarna sparas i en databank som också kan användas som underlag i framtida projekt. Underlag och urval Konskonsulten tar utifrån konstprogrammet fram förslag på konstnärer som bjuds in att komma med skissförslag. Vid val av konstnärer för uppdrag görs först ett större urval bland yrkesverksamma konstnärer som kan motsvara programmets krav. Urvalet grundar sig på insända intresseanmälningar, konstkonsultens kunskap om samtida konstliv och aktivt sökande. Konstkonsulten och projektledaren informerar och svarar på frågor från konstnärer, arkitekter eller andra involverade i projektet. Beslut De konstnärliga förslagen diskuteras och värderas av konstgruppen samt projekteras och samordnas med byggprojektet. Därefter tar konstgruppen det slutgiltiga beslutet och 12 Gränsdragningslista konst, Beslut av landstingsdirektören, Dnr KU2011-0080
8 (11) konstnären får uppdraget att slutföra uppdraget. Skisser och annat eventuellt underlag diarieförs hos Kulturenheten. Avtal Kulturenheten skriver avtal med anlitade konstnärer både gällande skissuppdrag och utförandeuppdrag. Avtalen reglerar ansvarsfördelningen mellan landstinget och konstnären om konstverkets utförande, kostnader och tidplan. Avtalen skrivs under av berörd konstnär och av Kulturenhetens enhetschef för landstingets räkning. Alla avtal diarieförs hos Kulturenheten. Vid det konstnärliga uppdragets färdigställande besiktigar konstgruppen och beställare att det utförda konstverket stämmer överens med avtalet. Skötselanvisning Till alla beställda konstverk ska konstnären utforma skriftliga skötselanvisningar som lämnas till landstinget och berörd verksamhet. I anvisningarna ska också information om eventuell begränsning i konstverkets livslängd framgå. Fast konst, i betydelsen byggnadsintegrerad och/eller beställd till en specifik plats förväntas i allmänhet ha samma tekniska livslängd som lokalen. Vid verksamhetsförändringar eller ombyggnationer ska omsorg visas för att behålla fast konst i sitt avsedda sammanhang. Vid behov kan verk flyttas eller modifieras, men det måste alltid ske i samråd med konstnären som äger upphovsrätt till verken. Om verket inte kan bevaras ska det avskrivas. Alla förändringar ska kommuniceras med Kulturenheten, som ansvarar för hanteringen och eventuell kontakt med konstnären. Beskrivning av ärendehantering inklusive beslut diarieförs hos Kulturenheten. 4. Konstförråd och konstregister Varje år sker förändringar i landstingets lokaler. Det kan till exempel vara att avdelningar stängs eller flyttar. Konsten som finns i dessa lokaler flyttar i vissa fall med verksamheten men i många fall lämnas de tillbaka till Kulturenheten. Därför har landstinget ett konstförråd där återlämnad konst förvaras i väntan på ny placering. Den tillbakalämnade konsten i konstförrådet används bland annat till komplettering i andra lokaler. I förrådet finns också konst som har köpts in för ett pågående projekt men som ännu inte placerats. Konstförrådet används även för att ta emot personal i syfte att välja konst i mindre projekt. Landstingets konst finns registrerad i ett konstregister, som administreras av Kulturenheten. Där framgår registreringsnummer, information om konstnären och konstverket, inköpsår, inköpspris, placering och bild på konstverket. Konstregistret innehåller även uppgifter om verkens placering och när konsten senast har inventerats.
9 (11) 5. Underhåll och inventering Utplacering, byte och komplettering av konst Landstingets konst får inte förändras eller flyttas utan att Kulturenheten är involverade. Kulturenheten ansvarar för all utplacering, byte och nedplockning av konst i landstingets lokaler. Placering sker i första hand i offentliga lokaler där många människor vistas, till exempel i väntrum, samlingslokaler, korridorer och entréer. Särskilda kontaktformulär för önskemål om komplettering, byte och nedtagning av konst finns på landstingets intranät. Konstombud Konstombud bör finnas på alla landstingets förvaltningar. Ansvarig för att utse konstombud är respektive förvaltningschef, eller av denne utsedd person. De som utses till konstombud bör ha ett intresse för konsten och viljan att vara Kulturenhetens kontaktpersoner i konstfrågor. Konstombuden kontaktar Kulturenheten när något händer som påverkar den konstnärliga gestaltningen. 13 Inventering och tillsyn Landstingets konstsamling har ekonomiska, estetiska och konsthistoriska värden. Därför ska konsten kontinuerligt inventeras. Konstombuden genomför inventeringen tillsammans med Kulturenheten. Förkommen konst eller stöld ska rapporteras till Kulturenheten som gör polisanmälan. Landstingets verksamheter ansvarar för tillsyn av den konst som finns placerad i lokalerna. Alla skador på konstverk ska rapporteras till Kulturenheten som beslutar om hur det skadade konstverket ska hanteras. För att underlätta verksamheternas rapportering av olika konstärenden till Kulturenheten finns ett kontaktformulär på landstingets intranät. Kassering Om konsten är svårt skadad eller i obrukbart skick kan beslut tas om att konstverket ska kasseras. Beslutet måste tas i närvaro av minst två tjänstemän vid Kulturenheten. Konstverket avskrivs därefter ekonomiskt av landstingets ekonomiavdelning och i konstregistret av Kulturenheten. 13 Konstombud, Muntlig överenskommelse i koncernledningen 2014-12-16
10 (11) Utlåning Kulturenheten får då och då förfrågan att låna ut enskilda konstverk till utställningar av olika slag. Det kan vara museer, gallerier eller konstnären själv som önskar låna in speciella verk under en bestämd tid. Kulturenheten försöker i möjligaste mån gå önskemålet till mötes. Ett avtal skrivs då mellan Kulturenheten och låntagaren. Avtalet ska innehålla uppgifter om konstverket, ansvarig låntagare, lånetid och var konstverket ska vara placerat. Uppgifter om hur konstverket ska transporteras och vem som står för kostnader för detta ska finnas med liksom uppgifter om hur konstverket försäkras under lånetid och transport. Båda parter ska skriva under avtalet som sedan diarieförs hos Kulturenheten. 6. Konst hos externa vårdgivare Idag bedrivs vård av fler aktörer än landstinget. I flera fall finns konst som landstinget äger kvar i lokalerna. Landstingets utplacerade konst kan finnas kvar i lokaler om de privata vårdgivarna så önskar. Konsten deponeras kostnadsfritt för verksamheten. Förändringar ska ske i samarbete med Kulturenheten. Verksamheten ansvarar för konstens tillsyn och ska i samarbete med Kulturenheten inventera konsten regelbundet. Deponeringen styrs av det centrala avtal som skrivs mellan den privata vårdgivaren och landstinget. Till avtalet följer en bilaga med förteckning av deponerade verk. 14 7. Donationer och depositioner Landstinget har rätt att tacka nej till donationer av konst utifrån bedömning av konstnärlig kvalitet och möjlighet att placera ut konstverket. Konst som landstinget väljer att ta emot som gåva registreras i konstregistret. Deponering av konst i landstingets lokaler Det händer att privatpersoner och föreningar vill låna ut konst till vårdenheter och på så sätt deponera konst i landstingets lokaler. Landstinget tar inget ansvar för deponerad konst och rekommenderar verksamheterna att inte ta emot depositioner då ansvarsfrågan blir otydlig. 14 Konst hos privata vårdgivare, Beslut i Kulturnämnd, dnr KU2014-0076
11 (11) 8. Försäljning av konst Konstverken i Landstingets konstsamling speglar sin samtid och samlingen utgör på flera sätt ett intressant kulturhistoriskt material. Försäljning av landstingets konst får endast ske efter beslut av Kulturnämnden. Landstingets konst får inte skänkas bort som gåvor. 9. Mutor och jäv Landstinget i Uppsala läns verksamhet är grundad på principer om öppenhet, demokrati och respekt för individen. Landstinget har tydliga regler mot korruption och arbetar aktivt för att motverka mutor och jäv. Kulturenheten tar inte emot gåvor och förmåner, till exempel konstverk och rabatterade priser från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. Kulturenheten köper inte konst från familj, nära vänner, eller av anställda eller upphandlade konsulter vid Kulturenheten. 10. Konstpedagogik Kulturenheten har ansvaret att göra konsten mer tillgänglig för besökare, patienter och personal. Konstverken och konstnärerna ska presenteras genom skyltning och informationsmaterial samt genom konstvandringar och bokade visningar i landstingets fastigheter. Vid utställningar följer landstinget gällande nationella avtal, till exempel MU-avtalet (Medverkan och utställningsersättning) och BUS-avtalet (Bildupphovsrätt i Sverige). 11. Artotek På ett antal av landstingets verksamheter 15 där patienter ligger inne för vård under en längre period har landstinget så kallade Artotek. Med Artotek menas att det inom verksamheten finns ett antal konstverk som patienterna själva kan välja att hänga i sitt rum. Kulturenheten ordnar en flexibel upphängning som går att justera i höjd. 15 Hospice på Genetikvägen, Närvården i Enköping, Neonatal avdelningen 95F på Barnsjukhuset och Geriatrisk avdelning 30A på Akademiska sjukhuset.