TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL

Relevanta dokument
TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL

TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL

TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL

TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL

TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL

Material, form och kraft, F11

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

Tentamen i Konstruktionsteknik

Hemuppgift 2, SF1861 Optimeringslära för T, VT-10

TENTAMEN 8 jan 2013 Tid: Kurs: Matematik 1 HF1901 (6H2901) 7.5p Lärare:Armin Halilovic

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Material. VT1 1,5 p Janne Färm


P R O B L E M

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Fakultet för teknik och samhälle

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Tentamensinstruktioner

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Tentamen i Matematik 1 HF aug 2012 Tid: Lärare: Armin Halilovic

Tentamen i Hållfasthetslära AK

LÖSNING

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Angående skjuvbuckling

Lunds Tekniska Högskola, LTH


Hjälpmedel: Tore Dahlbergs formelsamling, TeFyMa eller någon annan liknande fysik- eller matematikformelsamling, valfri miniräknare, linjal, passare

Tentamen i Konstruktionsteknik

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

caeec205 Stadium I och II Användarmanual Eurocode Software AB

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Tentamensinstruktioner. Vid skrivningens slut

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen.

NpMa2b vt Kravgränser

Livens inverkan på styvheten

Fysikaliska Modeller

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Tentamensinstruktioner

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA april (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Moment och tvärkrafter. Balkböjning Teknisk balkteori Stresses in Beams

I den här uppgiften ska du undersöka förhållandet mellan parabelarean och rektangelarean.

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Introduktion till CES

4. I lagret finns 24, 23, 17 och 16 kg:s säckar. På vilket sätt kan man leverera en beställning på exakt 100 kg utan att öppna någon säck?

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Innehållsförteckning

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6


Tentamen i Mekanik II

Tentamen i Hållfasthetslära för I2

Np MaA vt Innehåll

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

LÖSNING

caeec230 Genomstansning Användarmanual Eurocode Software AB

Tentamensinstruktioner

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) i M-huset.

Funktioner. Räta linjen

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

VSMF10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019

Moment och normalkraft

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

TentamensKod: Tentamensdatum: 16 januari 2018 Tid: Hjälpmedel:

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Ämnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Del A TEORI (max 40 p) OBS! Del A inlämnas innan Del B uthämtas.

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Christoffer Standar LMA033a Matematik BI

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Carl Lundholm MVE475 Inledande Matematisk Analys

Transkript:

Materialteknik, Jens Bergström 2016-01-21 TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL Tid: Måndagen 25 januari, 2016 Tentamen omfattar genomgånget kursmaterial. Hjälpmedel: Kalkylator Poängsättning: 0-20 Underkänt 21-29 Betyg 3 30-39 Betyg 4 40-50 Betyg 5 Totalt antal poäng = 50 Alla svar och beräkningar skall vara fullständiga. Svar och diskussioner kan för den skull vara kortfattade. Eventuella ansatser motiveras. Hänvisa till ekvationer, figurer och tabeller i använd informationskälla där så är nödvändigt. Kursansvarig lärare, Jens Bergström, kan nås per telefon 070-6280302 ---------------------------------------------------------------------------------------------------- Skriv nummer om frågebladet inlämnas med tentasvar. --------------------------------------------------------- Nummer 1

UPPGIFT 1) MATERIALVAL GRUNDER a) Beskriv materialvalsprocessen och redogör för de olika steg som ingår. b) Förklara skillnaden mellan restriktion och målsättning och hur de används i materialvalsprocessen. c) Ett materialval ska göras till åror för tävlingsrodd. Styvheten i årorna är viktiga för en tävlingsroddare, det finns åror med olika styvhet för att passa olika personer. Vilka andra egenskaper kan vara viktiga? Ställ upp och formulera materialvalsproblemet! 4p 2

UPPGIFT 2) HÄRLED MERITVÄRDEN TILL EN PLATTA Du ska välja material till en platta som ska klara en viss böjbelastning utan att deformeras plastiskt och vara så billig som möjligt. Plattans längd och bredd är bestämd, men tjockleken kan variera. Plattan har ett rektangulärt, solitt tvärsnitt. a) Ställ upp en problemformulering för materialvalet och härled analytiskt ett meritvärde. 5p F t w L b) Visa hur en grafisk lösning av materialvalet skulle gå till i princip. Vad ska du ha på axlarna i ditt egenskapsdiagram? Hur ska du lägga in en linje, vilken lutning ska den ha m.m. 5p 3

UPPGIFT 3) FLERA RESTRIKTIONER Ett vanligt konstruktionselement är en stötta, dvs en balk som endast tar upp tryckkrafter. Materialvalet beror på balkens förhållande mellan dess längd L och dess diameter D (tjocklek t). Det är för att korta tjocka stöttor havererar genom brott (eller plastisk deformation), medan långa slanka stöttor havererar genom knäckning. Antag att materialval till en stötta ska göras, där målsättningen är att minimera dess kostnad, m i. Målfunktionerna för problemet kan skrivas (med användning av de två restriktionerna givna ovan), c m F 2 cm m1 F L ; m2 2 L 1/ 2 s E s = sträckgräns, = densiteten, c m = materialkostnad, E= elasticitetsmodulen, F=tryckkraft Observera att målfunktionen (kostnad) ska minimeras. Den bifogade figuren visar ett egenskapsdiagram med de två materialvalsindexen M 1 och M 2,. Bestäm kopplingskonstanterna för att välja material till dels en stötta A) med F=100kN och L=0.1m, samt för en annan stötta B) med F=1kN och L= 0.3m. I diagrammet är kopplingslinjerna redan inritade. Ange, med motivering, vilken linje som hör till respektive stötta A och B. Gör ett materialval, för A eller B, med motivering, utgående från detta. 8p Price, SEK/kg, Density, kg/m 3, Compressive strength, MPa, Young s modulus, GPa 4

Pris, SEK Tentamen MTGC12/MTGC10 UPPGIFT 4) FLERA MÅL OCH MILJÖ I kursen tog en grupp fram en liten databas för bilar, bl.a. med pris och CO2-utsläpp för olika bilmodeller. a) Antag att målsättningar för en presumtiv köpare är att minimera inköpspris och minimera CO2-utsläpp från bilen. Kombineras dessa två målsättningar kan man plotta figuren nedan. Där är en trade-off kurva inritad. Vad uttrycker en trade-off kurva, och hur kan den användas i valet av bilköp? Hur kan en trade-off kurva användas i ett materialval? 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 25,0 35,0 45,0 55,0 65,0 75,0 85,0 CO2 utsläpp, g/km b) Formulera en värdefunktion Z för val av bilköpet, baserat på de två målsättningarna. Antag att en utbytesfaktor är given, =15 000 SEK/(CO2 g/km). Rita in linjen Z=konst samt ditt val av bil i diagrammet, vilken lösning väljer du? c) Förklara hur materialvalet till bilen påverkas av någon av ovanstående faktor. Gör detta med utgångspunkt från strategin för miljövänligt materialval som vi behandlat i kursen 6p 5

UPPGIFT 5) VAL AV TILLVERKNINGSMETOD Då problemställningen för val av tillverkningsmetod formuleras anger man funktion, restriktioner, målsättning och fria variabler. a) Vad menas med funktion i detta sammanhang? Ge exempel. b) Vilken typ av information behöver du för att kunna sätta upp restriktioner? Ge exempel! c) Den vanligaste målsättningen vid val av tillverkningsmetod är att minimera kostnaden. För att rangordna tillverkningsmetoder efter kostnad kan man använda en kostnadsmodell. Vilka är de fyra huvudtermerna som ingår i den kostnadsmodell som vi behandlat i kursen? 4p 6

BILAGA 1. GEOMETRIER O MOMENT 7

BILAGA 2. LASTFALL FÖRSKJUTNINGAR/STYVHET Tentamen MTGC12/MTGC10 8

BILAGA 3. LASTFALL HÅLLFASTHET 9