Rapport om solvens och finansiell ställning

Rapport om solvens och finansiell ställning Bliwa Skadeförsäkring AB (publ)

Rapport om solvens och finansiell ställning Bliwa Skadeförsäkring AB (publ), Organisationsnummer 516401 6585 SIDAN Sammanfattning 3 Verksamhet och resultat 4 Verksamhet 4 Försäkringsresultat 4 Investeringsresultat 5 Företagsstyrningssystem 6 Allmän information om företagsstyrningssystemet 6 Intern miljö 7 Ersättningar 8 Transaktioner med närstående 9 Lämplighetskrav 9 Riskhanteringssystem inklusive egen risk och solvensbedömning 9 Riskhanteringssystem 9 Riskstrategi 9 Riskhanteringsprocess 9 Organisation av riskarbetet 9 Genomförande av egen risk- och solvensbedömning 10 Internkontrollsystemet 11 Egenkontroll 11 Självständig kontroll och uppföljning 11 Oberoende kontroll och uppföljning 11 Compliancefunktionen 11 Internrevisionsfunktionen 11 Aktuariefunktionen 11 Uppdragsavtal 12 Riskprofil 13 Teckningsrisk 13 Arbetslöshetsrisk 13 Driftskostnadsrisk 13 Koncentrationsrisk 13 Riskhantering och riskreducering 14 Marknadsrisk 14 Aktiekursrisk 14 Ränterisk 15 Fastighetsprisrisk 15 Kreditspreadrisk 15 Valutakursrisk 16 Koncentrationsrisk 16 Riskhantering och riskreducering 16 Efterlevande av aktsamhetsprincipen 16 SIDAN Kreditrisk 17 Likviditetsrisk 17 Operativ risk 17 Övriga materiella risker 17 Affärsrisk 17 Strategisk risk 18 Ryktesrisk 18 Regelefterlevnadsrisk 18 Övrig information om riskkänslighet 18 Metoder och antaganden 18 Värdering för solvensändamål 19 Tillgångar 19 Finansiella tillgångar 19 Övriga fordringar 19 Kassa och bank 19 Försäkringstekniska avsättningar 19 Kvantitativa resultat 19 Regler, metoder och antaganden 19 Osäkerhet 19 Skillnader i värdering för solvensändamål (Solvens 2) och finansiell redovisning (IFRS) 20 Återkrav enligt återförsäkringsavtal 20 Andra skulder 20 Uppskjuten skatteskuld 20 Övriga skulder 20 Alternativa värderingsmetoder 20 Finansiering 21 Kapitalbas 21 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav 21 Solvenskapitalkrav 21 Minimikapitalkrav 21 Bilagor 22 Bilaga 1 Balansräkning 22 Bilaga 2 Premier, ersättning och kostnader per försäkringsklass 23 Bilaga 3 Premier, ersättning och kostnader per land 24 Bilaga 4 Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring 25 Bilaga 5 Skadeförsäkringsersättningar 26 Bilaga 6 Kapitalbas 27 Bilaga 7 Solvenskapitalkrav 28 Bilaga 8 Minimikapitalkrav 29 2 Bliwa Skadeförsäkring AB (publ) Rapport om solvens och finansiell ställning

Sammanfattning Den 1 januari 2016 trädde ett nytt regelverk, Solvens 2, ikraft för försäkringsföretag. Ett syfte med regelverket var att skapa regler för försäkringsföretag som är lika oavsett var i EU företaget utgår ifrån. Det nya regelverket innehåller bland annat krav på publicering av en rapport som beskriver bolagets verksamhet samt solvens och finansiella ställning. Rapporten ska offentliggöras på försäkringsföretagets offentliga webbplats. Detta är Bliwa Skadeförsäkrings första årliga så kallade Rapport om solvens och finansiell ställning. publiceras på den offentliga webbsidan www.bliwa.se. VERKSAMHET OCH RESULTAT Bliwa Skadeförsäkring är ett försäkringsaktiebolag och har koncession för försäkring som avser olycksfall, sjukdom och annan förmögenhetsskada. Verksamheten är dock, i dagsläget, begränsad till försäkringar vid ofrivillig arbetslöshet (inkomstförsäkring). Sedan bolagets start 2005 har det ansetts mest kostnadseffektivt att sköta förvaltningen av bolaget genom utläggning av verksamheten. Huvuddelen av bolagets drift och förvaltning sker således av moderbolagets personal i enlighet med uppdragsavtal. Begränsade delar av verksamheten läggs ut till externa parter. Det försäkringstekniska resultatet per 31 december 2016 i Bliwa Skadeförsäkring uppgår till 3 MSEK med hänsyn tagen till resultatdelningsavtalen med kunderna om 17 MSEK. Det positiva resultatet är i huvudsak en effekt av den positiva kapitalavkastningen och lägre skadeutbetalningar. Premieintäkten uppgår till 156 MSEK. Under året har de premiesänkningar som genomfördes efter a-kasseförändringen 2015 fått full effekt. Försäkrings ersättningarna påverkas även de negativt av a-kasseförändringen och utbetalda skadeersättningar uppgår till 101 MSEK. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET Bolagets företagsstyrningssystem ska säkerställa en lämplig, effektiv samt sund och ansvarsfull styrning och kontroll av koncernen som helhet samt att verksamheten uppfyller gällande regelverk. Styrelsen ansvarar för att företagsstyrningssystemet, i möjligaste mån, är likalydande inom hela koncernen i syfte att skapa ändamålsenlighet och effektivitet. Företagsstyrningssystemet består av de sex delarna intern miljö, strategistyrning, riskhantering, regelefterlevnad, kontroll och information. Delarna är integrerade med varandra. Företagsstyrningssystemet styrs av Solvens 2 men påverkas även av omvärlden. Årlig såväl som löpande omvärldsanalys är därför en grundförutsättning för ett ändamålsenligt och effektivt företagsstyrningssystem. I denna rapport beskrivs hur de olika delarnas innebörd och omfattning samt hur de organiserats och integreras eftersom de påverkar varandra. Rapporten innehåller under detta kapitel även beskrivning av Bliwas arbete med den så kallade egna risk- och solvenbedömningen (ORSA). RISKPROFIL Bolaget har en väl diversifierad riskprofil och en implementerad riskstrategi samt processer och rutiner för hantering av alla väsentliga risker som uppstår i verksamheten. Riskprofilen baserat på de kvantifierade riskerna visar att den mest väsentliga risken för bolaget på kortare sikt är premie och avsättningsrisk inom arbetslöshetsrisk, följt av katastrofrisk inom arbetslöshetsrisk, aktierisk och affärsrisk. Dessa risker påverkas framförallt av prissättningen på den finansiella marknaden, den historiska och framtida skadeutvecklingen för arbetslöshet samt förändrade affärsförutsättningar. På lång sikt är bedömningen att den mest väsentliga risken är den strategiska risken att bolaget inte kommer att kunna möta omvärldsförändringar. Strategisk risk hanteras på styrelse- och ledningsnivå genom bland annat omvärldsanalys, strategiplanering och implementering av förändringar för utveckling av verksamheten. Sammantaget bedöms risken som hanterad och begränsad på ett lämpligt sätt. Mätbara kvantitativt bedömda risker hanteras genom processer och rutiner för riskhantering vilka beskrivs under avsnitt Riskhantering och riskreducering. Vidare hanteras riskerna genom att hålla tillräckligt kapital för att täcka potentiella förluster, i enlighet med den fastställda riskaptiten och risktoleranserna. Kvalitativt bedömda risker såsom strategiska risker hanteras främst genom strategier, processer och rutiner som begränsar riskerna i enlighet med bolagets riskaptit och risktoleranser. VÄRDERING FÖR SOLVENSÄNDAMÅL För Bliwa Skadeförsäkring är den största skillnaden i värdering mellan IFRS och Solvens 2 kopplat till försäkringstekniska avsättningar. Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 består av en bästa skattning samt en riskmarginal. Bästa skattningen motsvarar det sannolikhetsvägda nuvärdet av samtliga kassaflöden inom kontraktets gränser. I beräkningen av försäkringstekniska avsättningar enligt IFRS tillkommer ingen riskmarginal och endast vissa avsättningar nuvärdesberäknas. Diskonteringsräntor som används för nuvärdesberäkning av försäkringstekniska avsättningar, är olika beroende på om de skall användas för IFRS eller Solvens 2. Detta medför en skillnad i värdering av dessa avsättningar. Vid värdering av avsättningar enligt Solvens 2 beräknas en premiereserv. Denna motsvarar alla framtida kassaflöden inom kontraktets gränser. För den finansiella redovisningen beräknas inget motsvarande kassaflöde, dock en avsättning för ej intjänad premie samt i det fall det behövs, ett nivåtillägg. Med anledning av definitionen av kontraktsgränser i Solvens 2 uppstår det i vissa fall en skillnad mellan vilka avsättningar som ska beräknas för IFRS och Solvens 2. Denna värderingskillnad ger upphov till förändringar i den uppskjutna skatteskulden. FINANSIERING Bolaget har under rapporteringsperioden haft en stark och stabil solvenssituation mätt som kapitalbas i förhållande till solvenskapitalkrav (solvenskvot). Solvenskvoten har varit stabil under 2016, då ett något stigande solvenskapitalkrav har motverkats av en ökande kapitalbas till följd av positivt resultat i både försäkringsverksamheten och framför allt kapitalförvaltningsverksamheten. Kapitalbasen består uteslutande av eget kapital inom nivå 1 som är fullt förluststäckande och medräkningsbart för att täcka solvenskapitalkravet. Bolagets solvenskapitalkrav beräknas enligt standardformeln i försäkringsrörelselagen (2010:2043). Solvenskapitalkravet har ökat under 2016 till följd av ökad volym i försäkringsaffären. 3

Verksamhet och resultat VERKSAMHET Bliwa Skadeförsäkring AB (publ) (Bliwa Skadeförsäkring) ett är ett helägt dotterbolag till Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt (Bliwa Livförsäkring). Dessa bolag bildar Bliwa Försäkringsgrupp tillika Bliwa koncern (Bliwa). Bliwa Skadeförsäkring har sitt säte i Stockholm och har organisationsnummer 516401 6585. Bliwa Skadeförsäkring är ett försäkringsaktiebolag och har koncession för försäkring som avser olycksfall, sjukdom och annan förmögenhetsskada. Verksamheten är dock, i dagsläget, begränsad till försäkringar vid ofrivillig arbetslöshet (inkomstförsäkring). Sedan bolagets start 2005 har det ansetts mest kostnadseffektivt att sköta förvaltningen av bolaget genom utläggning av verksamheten. Huvuddelen av bolagets drift och förvaltning sker således av moderbolagets personal i enlighet med uppdragsavtal. Begränsade delar av verksamheten läggs ut till externa parter. Se vidare information under avsnitt Uppdragsavtal under kapitel Företagsstyrning. Bolaget står under Finansinspektionens tillsyn. Bolaget och koncernen har inte någon särskilt utsedd kontaktperson på Finansinspektionen. Bolagets revisorer fram till bolagsstämman 2017 är KPMG med Gunilla Wernelind som huvudansvarig revisor. Kontaktuppgifter: e-post: gunilla.wernelind@kpmg.se, telefonnummer 08-723 91 00. Bolagets årsredovisning fastställs på ordinarie bolagsstämma den 30 maj 2017. Den kvantitativa information som redovisas i rapporten är villkorad av bolagsstämmans godkännande. FÖRSÄKRINGSRESULTAT Det försäkringstekniska resultatet per 31 december 2016 i Bliwa Skadeförsäkring uppgår till 3 MSEK med hänsyn tagen till resultatdelningsavtalen med kunderna om 17 MSEK. Det positiva resultatet är i huvudsak en effekt av den positiva kapitalavkastningen och lägre skadeutbetalningar. RESULTATRÄKNING BELOPP I KSEK 2016 TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Premieintäkter (för egen räkning) Premieinkomst 156 409 Förändring i avsättning för ej intjänade premier 76 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Övriga tekniska intäkter 384 Försäkringsersättningar (för egen räkning) Utbetalda försäkringsersättningar 101 017 Förändring i avsättning för oreglerade skador 1 761 Återbäring och rabatter (för egen räkning) Driftskostnader 16 926 33 206 Övriga tekniska kostnader 399 SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT 3 408 Bliwa Skadeförsäkring har endast en försäkringsklass. Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag. Det medför att resultat per försäkringsklass är detsamma som i resultatöversikten. Bliwa Skadeförsäkring bedriver endast verksamhet i Sverige. Premieintäkten uppgår till 156 MSEK. Under året har de premiesänkningar som genomfördes efter a-kasseförändringen 2015 fått full effekt. Försäkringsersättningarna påverkas även de negativt av a-kasseförändringen och utbetalda skadeersättningar uppgår till 101 MSEK. Förändringen i avsättningar för oreglerade skador uppgår till 2 MSEK. Återbäring och rabatter uppgår till 17 MSEK. Allt resultat från kapitalförvaltningen ligger i det icke tekniska resultatet. 4

INVESTERINGSRESULTAT Resultatet från kapitalförvaltningsverksamheten, efter avdragna kostnader, uppgår till 7 MSEK. Totalavkastningen uppgår till 3,0 procent vilket var högre än bolagets avkastningsmål på 1,8 procent. Den genomsnittliga totalavkastningen under de senaste 5 åren uppgår till 4,5 procent, vilket överstiger bolagets målavkastning för perioden på 1,7 procent med mycket god marginal. I tabellen nedan visas historisk genomsnittlig total avkastning för olika tidsperioder. Samtliga tillgångsslag i portföljen har haft en positiv avkastning under året, till följd av stigande aktiepriser i kombination med fallande marknadsräntor. Högst avkastning har den globala och svenska aktieportföljen haft, som också gav störst bidrag till portföljens totalavkastning. Även fastighetsfonder inom tillgångsslaget reala tillgångar och kreditobligationsfonder inom tillgångsslaget övriga räntor har haft en god avkastning. Investeringar inom tillgångsslaget övriga räntor och globala aktier har gynnats av den stigande dollarkursen under året, som gav ett betydande bidrag till totalavkastningen. Historisk avkastning för olika tidsperioder 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5 ÅR Totalavkastning 3,0% 2,6% 3,4% 4,0% 4,5% Målavkastning 1,8% 1,7% 1,5% 1,6% 1,7% Avkastning jämförelseindex 3,0% 2,3% 3,4% 3,6% 4,1% 5

Företagsstyrningssystem ALLMÄN INFORMATION OM FÖRETAGS STYRNINGSSYSTEMET Bolagets företagsstyrningssystem ska säkerställa en lämplig, effektiv samt sund och ansvarsfull styrning och kontroll av bolaget samt att verksamheten uppfyller gällande regelverk. v idareutveckling av företagsstyrningen och ansvarar särskilt för att en sund företagskultur präglar bolaget. Företagsstyrningssystemet består av de sex komponenterna - intern miljö, strategistyrning, riskhantering, regelefterlevnad, kontroll (internkontrollsystem). Delarna är integrerade med varandra. Nedan visas strukturen för bolagets företagsstyrningssystem på en övergripande nivå. Vd är utifrån anvisningar från styrelsen slutligt ansvarig för FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET Omvärldsanalys Intern miljö Riskhantering Hantering av risker & incidenter Uppföljning Omvärldsanalys 6 Information Regelefterlevnad Identifiering och värdering av risker & incidenter Omvärldsanalys Omvärldsanalys Strategistyrning Företags styrningssystemet utgår från och påverkas löpande av omvärlden. Årlig såväl som löpande omvärlds analys är därför en grundförutsättning för ett ändamålsenligt och effektivt företagsstyrningssystem. Utifrån den övergripande nivån beskrivs komponenterna i korthet nedan.

Intern miljö omfattar de mest grundläggande elementen i företagsstyrningssystemet i form av bolagets organisation, innefattande roller, ansvar och beslutsfattande samt personal och företagskultur. Ytterligare beskrivning av strukturen inom ramen för den interna miljön beskrivs under avsnittet Intern miljö nedan. Strategistyrning innebär att verksamheten över tid leds och utvecklas utifrån långsiktiga och kortsiktiga strategier och mål. Strategistyrning är en integrerad del av företagsstyrningen och omfattar relationen mellan strategiska mål och riskaptit, vilken illustreras nedan. Bliwas verksamhet bedrivs härmed utifrån en strategiplan som årligen fastställs av styrelsen i Bliwa Livförsäkring. Strategiplanen tillställs även styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring för kännedom och tillstyrkan samt för beslut om strategiska mål för Bliwa Skadeförsäkring. För 2016 beslutades om en strategiplan för tre år. Från och med 2017 är tidshorisonten för strategiplanen förlängd till fem år, vilket är samma tidshorisont som för den egna risk och solvensbedömningen (ORSA). Se vidare information under avsnitt Riskstrategi. Strategiska mål bryts ner och konkretiseras genom ett-åriga affärs- och verksamhetsplaner. STRATEGISTYRNING Mission Vidare är riskhantering (riskhanteringssystemet) är också en del av företagsstyrningen, vilken berörs vidare under avsnittet Riskhanteringssystem inklusive egen risk och solvensbedömning. Regelefterlevnad såväl som kontroll (internkontrollsystemet) beskrivs ytterligare i avsnitt Internkontrollsystemet. Slutligen omfattar företagsstyrningssystemet information, vilket omfattar rapportering och kommunikation men även informationshantering såsom informationssystem och infrastruktur. Information är också en integrerad del av företagsstyrningen bland annat i syfte att rapportering och kommunikation, i alla avseenden, ska vara tillförlitlig. Informationshantering är även en integrerad del av riskhanteringssystemet. Informationssystem och infrastruktur ska säkerställa att rapportering och kommunikation uppnår önskad konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Krav på rapportering och kommunikation i olika situationer framgår av styrdokument och processer. Intern miljö I enlighet med informationen i kapitlet Verksamhet och resultat ovan har Bliwa och de ingående bolagen i huvudsak gemensam drift och förvaltning. Processer för företagsstyrning inklusive specifikt strategiplanering, ORSA internkontroll samt rapportering, är i huvudsak enhetliga inom bolagen. Respektive styrelse är ansvarig för godkännande av resultat och rapporter för varje bolag. Detta innebär bland annat att nuvarande samt framåtblickande risk- och känslighetsanalyser, stresstester och bedömningar av solvensbehov inom ramen för ORSA-arbetet görs per bolag samt för gruppen, men, så långt som möjligt, med enhetliga processer. Sammantaget bidrar detta till effektivisering av förvaltningen inom hela gruppen. Den övergripande styrningen och kontrollen av bolaget sker dock utifrån de grupperingar och roller som specificeras nedan. Härutöver utgår den funktionella organisationen från principen om tre ansvarslinjer. Se visualisering av den övergripande styrningen samt den funktionella organisationen i bilderna Organisation från styrelse och uppåt samt Funktionell funktion. Den första ansvarslinjen utgörs av den operativa verksamheten och omfattar bland annat ansvar för operativa beslut men även ägarskap kopplat till risker och incidenter, löpande regelefterlevnad samt uppfyllandet av tillräcklig dualitet och genomförande av egenkontroller. Strategiska mål Övergripande Tillväxtmål Lönsamhetsmål Vision Affärsidé Strategi Riskstrategi Affärsstrategi Finansiell strategi Stödjande strategier Risktoleransgränser och limiter Riskaptit Den andra ansvarslinjen utgörs av självständiga kontrollfunktioner, se vidare under avsnittet Centrala funktioner. Ansvaret omfattar styrning och stöd för den operativa verksamheten genom att bland annat bistå i att sätta upp ramverk, principer och interna regelverk samt ge rådgivning och utbildning. Härtill utför den andra ansvarslinjen självständig kontroll och uppföljning av riskhantering och regelefterlevnad inom den operativa verksamheten. Självständig innebär att viss befattningshavare, så långt det är möjligt, inte har något ansvar inom den operativa verksamheten eller åtminstone aldrig utför självständig kontroll av verksamhet som denne själv utfört inom den operativa verksamheten. Den tredje ansvarslinjen utgörs av internrevisionsfunktionen. Ansvaret omfattar bland annat att utföra oberoende granskning och tillsyn av arbetet inom såväl första som andra ansvarslinjen. 7

Bolagsstämma Bolagsstämman är Bliwa Skadeförsäkrings högsta styrande och beslutande organ. Bolagsstämman regleras i försäkringsrörelselagen samt genom bolagsordningen. ORGANISATION FRÅN STYRELSE OCH UPPÅT Externrevision Bolagsstämma Styrelse Styrelse Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolagets och koncernens organisation och förvaltning. Styrelsens ledamöter utses av bolagsstämman för en period om ett år i taget. Finanskommitté FUNKTIONELL ORGANISATION VD Bliwa Liv Stab VD Bliwa Skade Chef för finans och verksamhetsstöd Chef för affärsverksamhet Finans och verksamhetsstöd Affärsverksamhet Vd ska verka för att den interna organisationen är ändamålsenlig, överblickbar och dokumenterad. Organisationen ska bidra till en tydlig fördelning av ansvar, befogenheter samt säkerställande av dualitet i väsentliga beslut. Vd ska även verka för att organisationen bidrar till att beslut behandlas och förankras på lämpligt sätt. Centrala funktioner Styrelsen har genom utläggning av verksamheten till moderbolaget inrättat de fyra centrala funktionerna aktuarie, risk, compliance och internrevision. Vd i Bliwa Livförsäkring tillsätter härmed ansvariga för aktuarie, risk- respektive compliancefunktionen. Ansvarig för internrevisionen, tillsätts av styrelsen. Ansvarig för aktuariefunktionen rapporterar funktionellt till chefen för finans och verksamhetsstöd medan ansvariga för risk- respektive compliancefunktionen funktionellt rapporterar till vd. Samtliga funktioner rapporterar även direkt till styrelsen. Uppdraget att utföra internrevisionen är från Bliwa Livförsäkring vidareutlagt på extern part. Styrelsens ordförande är utsedd till beställaransvarig för denna utläggning. 8 Ansvarig för riskfunktionen VD Ansvarig för aktuariefunktionen Finanskommittén Finanskommittén har till uppgift att vara ett forum för diskussion, rådgivning och beslut i frågor avseende kapitalförvaltningsverksamheten. Kommittén är utsedd av styrelsen i moderbolaget men styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring har uppdragit åt kommittén att verka även för Bliwa Skadeförsäkring. Bolagets styrelseordförande ingår i kommittén. Bolagsstämman i Bliwa Livförsäkring fastställer arvodet till kommitténs ledamöter. Vd Styrelsen utser vd med ansvar för att sköta den löpande förvaltningen av bolaget. I förhållande till utlagd verksamhet innebär ansvaret att löpande tillse att verksamheten på ett tillräckligt och ändamåls enligt sätt följs upp samt att uppföljningen rapporteras till och behandlas av styrelsen. Ansvarig för compliancefunktionen Ansvarig för internrevisionsfunktionen Verksamhet- och bolagsövergripande processer Aktuarie-, risk- respektive compliancefunktionen är självständiga i den meningen att de kan utföra sina uppgifter på ett objektivt, korrekt och självständigt sätt, och åtminstone aldrig utför självständiga kontroller eller uppföljning av verksamhet som hon/ han själv utfört inom den operativa verksamheten. Funktionernas arbete styrs genom riktlinjer från styrelsen och kompletterande instruktioner från vd. Internrevision verkar objektivt och oberoende i förhållande till övrig verksamhet i bolaget inklusive de övriga centrala funktionerna. Anvisningar för internrevisionen fastställs av styrelsen. Ersättningar Bolaget har inga anställda. Ersättning till vd beslutas av styrelsen i Bliwa Livförsäkring efter beredning av det bolagets ersättningsutskott. Ersättningen ingår i faktureringen av den löpande förvaltningen i enlighet med uppdragsavtal mellan bolagen. Mer information om ersättningar inom Bliwa Livförsäkring finns i rapport om solvens och finansiell ställning för Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt i avsnittet Ersättningar under kapitlet Företagsstyrning som återfinns på Bliwas hemsida, www.bliwa.se. Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår ett fast årligt arvode enligt bolagsstämmans beslut. För 2016 uppgick arvodesnivåerna till 90 000 kronor för styrelsens ordförande och 72 000 kronor för ledamot. Inga arvoden utgår till personer som är anställda inom koncernen.

Transaktioner med närstående Som närstående definieras moderbolaget Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt, bolagens styrelseledamöter samt ledande befattningshavare. Som närstående betraktas även dessa personers närstående och de bolag, utanför koncernen, där styrelseledamöter och ledande befattningshavare har styrelseuppdrag. Utgångspunkten för den utläggning som sker inom koncernen är att varje bolag ska bära de kostnader som är direkt hänförliga till respektive bolag. Priset på de tjänster som tillhandahålls av Bliwa Livförsäkring bestäms enligt självkostnadsprincipen och inkluderar direkta och indirekta kostnader. Den största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader. Fördelningen av driftskostnader baseras huvudsakligen på personalens arbetsinsats i respektive bolag och sker genom fördelningsnycklar. De transaktioner som skett med närstående under 2016 relaterar till uppdragsavtalet mellan bolaget och Bliwa Livförsäkring. Inga ytterligare transaktioner har skett. LÄMPLIGHETSKRAV Kompetent, ansvarsfull och engagerad personal är en förutsättning för god företagsstyrning. En ändamålsenlig och tillförlitlig process för lämplighetsprövning är en integrerad del av företagsstyrningen för att initialt såväl som löpande bedöma kunskap och erfarenhet såväl som anseende. Processen styrs genom särskilda riktlinjer som fastställs av styrelsen. Lämplighetsprövning sker av styrelsen sammantaget och enskilt. Processen för att bedöma kvalifikationer inom styrelsen sker genom självutvärdering. För vd samt ansvariga och utförare inom centrala funktioner gäller att kompetens och erfarenhet bedöms i varje enskilt fall. Ansvarig och i förekommande fall utförare inom aktuariefunktionen omfattas även av särskilda krav på kunskap och erfarenhet som fastställts av Finansinspektionen. I de situationer centrala funktioner utförs av externa leverantörer, genom utläggning av verksamhet, finns särskilda processer för att säkerställa lämplighetsprövning av ansvariga konsulter såväl som övriga som utför arbetsuppgifter inom den utlagda verksamheten. RISKHANTERINGSSYSTEM INKLUSIVE EGEN RISK OCH SOLVENSBEDÖMNING Riskhanteringssystem Risk definieras som möjligheten att en händelse inträffar, vilken får negativ påverkan på bolagets resultat eller förmåga att uppnå de uppsatta målen. Risktagande är en naturlig och central del av verksamheten, där vissa risker är nödvändiga att ta för att nå lönsamhet medan andra risker kan och ska undvikas. Riskhanteringssystemet är en integrerad del av företagsstyrningssystemet med målsättning att skapa förutsättningar för ändamålsenlig och effektiv hantering och kontroll av risker. Riskstrategin, riskhanteringsprocessen, organisationen av riskarbetet samt ORSA är centrala delar i riskhanteringssystemet. Riskstrategi Riskstrategin som helhet beslutas årligen av styrelsen och utgör ett komplement till strategiplanen. Tillsammans är de en del av strategistyrningen. Riskstrategin tillställs därefter styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring för kännedom och tillstyrkan samt för beslut om dess riskaptit och risktolerans. Tillsammans är strategiplanen och riskstrategin väsentliga delar av strategistyrningen. Riskstrategin innehåller ramar och riktlinjer för risktagande i syfte att säkerställa ett ansvarsfullt risktagande samt balans mellan riskexponeringar, i huvudsak mellan försäkringsverksamheten och kapitalförvaltningsverksamheten. Syftet med riskstrategin är vidare att säkerställa att bolaget alltid kan vara ekonomiskt hållbart, med målet att vara en stabil samarbetspartner och försäkringsgivare för sina kunder och ägare. För 2016 har riskstrategin omfattat tre år. Från och med 2017 kommer tidshorisonten för riskstrategin att förlängas till fem år, vilket är samma tidshorisont som för ORSA. Riskhanteringsprocess Riskhanteringen utgår ifrån riskstrategin samt består av stegen identifiera, värdera, hantera, övervaka och rapportera risker. För varje steg används olika riskhanteringstekniker och verktyg, beroende på typ av risk. Riskhanteringsprocessen tillämpas på samtliga risker och riskkategorier, där så är lämpligt. Identifiering, värdering och hantering av risker Identifiering, värdering och hantering av risker sker i den löpande verksamheten genom att vara integrerade delar av till exempel affärsprocessen. För detta finns, beroende på typ av risk, i processer och andra arbetsflöden, ett antal olika kvantitativa eller kvalitativa verktyg. Exempel på verktyg är ORSA och risk analyser av exempelvis operativa risker samt avvikelse- och incidenthantering. Övervakning och kontroll av risker Övervakning och kontroll av risker sker regelbundet genom egenkontroller, utförda som en del av den operativa verksamheten, självständiga kontroller, utförda av de självständiga kontrollfunktionerna, eller oberoende kontroller, utförda av internrevisionsfunktionen. Angreppssättet är riskbaserat utifrån väsentliga risker och deras påverkan på möjligheten att uppnå bolagets strategiska mål. Övervakningen sker bland annat utifrån riskindikatorer, solvenskapitalkrav eller risktoleranser, och ger sammantaget en förvarning om ökade risknivåer och behov av åtgärder. Rapportering av risker Rapportering av risker sker löpande såväl inom den operativa verksamheten som till styrelse och vd. Riskrapporteringen baseras på resultat från riskhanteringsprocessen. Riskfunktionen lämnar minst årligen en självständig riskrapport till styrelsen. Rapporteringen innehåller uppföljning med resultat för varje enskild riskkategori och aggregerad totalrisk, samt en bedömning av riskerna och riskhanteringssystemet. Vd rapporterar därutöver regelbundet till styrelsen om väsentliga risker och incidenter såväl som tvister och klagomål samt övriga väsentliga händelser. Compliancefunktionen lämnar också minst årligen en självständig rapport till styrelsen avseende regelefterlevnadsrisker. Slutligen lämnas också en årlig rapport från aktuariefunktionen. Organisation av riskarbetet Organisationen av den operativa verksamheten, inklusive riskarbetet, är gemensam för bolagen inom koncernen. Styrelsen har dock det yttersta ansvaret för verksamheten samt därmed för att hantering och kontroll av risker är tillfredsställande och effektiv. Styrelsen ansvarar för att interna regler upprätts samt för att väsentliga beslut fattas med beaktande av information från riskhanteringssystemet. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen och därmed för att det löpande arbetet med hantering och kontroll av risker, organiseras och utförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i enlighet med styrelsens anvisningar. Vd ansvarar för vidareutveckling av interna regler samt för att samtliga interna regler följs. Riskhanteringsorganisationen utgår, så långt det är lämpligt, från principen om tre ansvarslinjer, som beskrivs i avsnittet Intern miljö. Riskfunktionen Riskfunktionen arbetar med styrning, stöd och rådgivning samt självständig kontroll, uppföljning och rapportering av risker för att säkerställa att verksamheten har en god förmåga att identifiera, värdera, hantera, övervaka, rapportera samt kontrollera risker. Riskfunktionen har en självständig roll i riskhanteringssystemet, i den mening som beskriv i avsnittet om Centrala funktioner. Riskfunktionens placering i organisationen framgår i avsnitt Intern miljö. Styrelsen har inrättat riskfunktionen genom att utläggning till Bliwa Livförsäkring. Styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring har även utsett en styrelseledamot till beställaransvarig för utläggningen. Ansvarig för 9

ORSA-PROCESSEN riskfunktionen är funktionellt underställd vd i Bliwa Livförsäkring, men har en självständig roll och av rapporterar även direkt till styrelsen och vd i Bliwa Skadeförsäkring. Funktionens arbete utgår från årsplaner som fastställs av vd. Genomförande av egen risk- och solvensbedömning Bolaget genomför årligen, samt vid väsentlig förändring av riskprofilen, en ORSA. Målet är att säkerställa att bolagets kapital är tillräckligt för att uppfylla solvenskapitalkrav samt bära de risker som följer av strategiska planer, både i nuläget och i ett framtida läge. Tidshorisonten för ORSA är fem år, det vill säga samma tidshorisont som strategiplanen och riskstrategi kommer att vara från och med 2017. Bedömningen omfattar åtminstone det totala solvensbehovet utifrån bolagets specifika riskprofil, godkända risktoleranser och strategiplan. Utöver årlig ORSA ska en fullständig eller reducerad ORSA genomföras utan dröjsmål till exempel om riskprofilen förändras väsentligt, om bolaget väsentligt avviker från de strategiska målen, om förutsättningarna att fullfölja strategiplanen väsentligt försämras eller om kapitalsituationen avsevärt förändras. Beslut om genomförande av ORSA, utöver den som genomförs årligen, fattas av styrelsen. 2016 års ORSA-arbete rapporterades till Finansinspektionen genom en gruppgemensam ORSA-rapport. Bliwa har även tillstånd att rapportera en grupp gemensam ORSA-rapport för år 2017. ORSA-processen ORSA är en integrerad del i riskhanteringssystemet och beaktas vid strategiska beslut. Genomförande av ORSA utgår ifrån en i huvudsak koncerngemensam process som även samverkar med ett antal andra processer, framför allt strategistyrningen, som beskrivits i avsnitt Intern miljö. Solvensbehov och andra insikter från genomförande av ORSA ska beaktas bland annat vid framtagande av strategi planering, produktutformning och kapitalfinansieringsplanering. Bilden ORSA-processen nedan illustrerar processen och hur den samverkar med andra närliggande processer. Strategiplanen med strategiska mål samt riskstrategin anger förutsättningar för den planeringsperiod som analyseras genom ORSA. Styrelsen och ledning beaktar analys och resultat av ORSA-arbetet inför fastställandet av strategiplanen för nästkommande år, men godkänner ORSA-rapporten efter att strategiplanen fastställts. Resultat från ORSA är därför både utkomst från genomfört ORSA-arbete och ett verktyg för utformning av kommande strategiarbete. Som en del av den löpande riskhanteringsprocessen tas bolagets riskprofil fram. Vidare identifieras, värderas och hanteras bolagets samtliga risker. Ett ytterligare steg är att bedöma om de metoder och 10 Strategistyrning Datakvalitet Mål och riskaptit Kapitalhantering Kapitalfinansierings planering Identifiera, värdera och hantera risker Strategistyrning Bedömning av framåtblickande solvenssituation och solvensbehov Utvärdering av FTAberäkning och avvikelse mellan SCR och riskprofil Riskhantering Bedömning av nuvarande riskprofil och solvenssituation Rapportering Rapport (intern, extern) Styrdokument (riktlinjer, instruktioner) Dokumentation (Metoder, antaganden, resultat) Övervakning Övervakning antaganden som gäller vid beräkning av solvenskapitalkravet är förenliga med riskprofilen, och beskriva de identifierade avvikelserna. En beskrivning av bolagets riskprofil för materiella risker, enligt bolagets ORSA, se vidare under kapitel Riskprofil. Sedan följer de centrala delar i processen som består i att bedöma nuvarande riskprofil och solvenssituation, samt det totala framåtblickande solvensbehovet, baserat på scenarioanalyser och stresstester. Slutligen, baserat på ORSA-resultaten, tas en kapitalfinansieringsplan fram med eventuella åtgärder och beredskap som behövs för att säkerställa att kapitalet kan täcka framtida externt solvenskapitalkrav och internt solvensbehov. ORSA-resultaten och kapitalfinansieringsplanen beaktas sedan i affärsbeslut samt beslut om strategiplan och riskstrategi för framtiden. För de risker där solvenskapitalkravets metoder och antaganden bedöms som lämpliga med hänsyn till bolagets riskprofil, utgår det bedömda solvens behovet från det beräknade solvenskapitalkravet. Förutom beräkning av solvenskapitalkrav för samtliga kvantitativa risker görs även en egen bedömning av dessa risker som ligger till grund för bedömning av totalt solvensbehov. För de riskkategorier där solvenskapitalkravet inte är anpassat för bolagets specifika riskprofil eller riskkategorier som inte beaktas i solvenskapitalkravet görs en bedömning av solvensbehov med egna metoder och antaganden. För a ffärs risker och andra icke kvantifierade risker bedöms inget solvensbehov, utan dessa risker hanteras istället med lämpliga processer och kontrollrutiner. Under processen sker ett kontinuerligt arbete med dokumentation av ORSA, samt övervakning av att genomförandet följer interna styrdokument. ORSAprocessen och genomförandet, inklusive metod, antaganden resultat, slutsatser och eventuella beslut, sammanställs i en intern respektive extern rapport. Bedömning av solvensbehov för materiella risker Solvensbehovet är den egna kvantitativa bedömningen av det kapital som behövs för att täcka bolagets risker. Bedömning görs genom ORSA-processen. Lämpliga processer och metoder för bedömning av solvensbehovet är anpassade till bolagets organisationsstruktur, riskhanteringssystem, och riskprofil, samt tar hänsyn till typen, omfattningen och komplexiteten hos riskerna i verksamheten. Bedömning av totalt solvensbehov utgår dels från den egna bedömning av enskilda risker och deras ömsesidiga beroenden som beskrivs ovan, och även från bolagets övergripande risktolerans som anger en lägsta tillåten solvenskapitalkravskvot. Bolaget ska i alla rimliga scenarier som utvärderas i ORSA ligga inom ramen för den övergripande risktoleransen, med hänsyn taget till riskreducerande åtgärder. Solvensbehovet inkluderar därför ytterligare kapital utöver det som krävs för att upprätthålla solvens kapitalkravet nu och i framtida scenarier som analyseras i bolagets ORSA.

Roller och ansvar Styrelsen är ytterst ansvarig för ORSA och beslutar, vid behov, om genomförande av ORSA utöver den årliga. Det innebär bland annat att styrelsen beslutar om riktlinjer, antaganden och extern ORSA-rapport. Styrelsen deltar på så sätt aktivt i alla väsentliga delar av ORSA-arbetet och processen samt säkerställer därmed att den integreras i strategiska beslut på ett lämpligt sätt. Vd ansvarar för att säkerställa genomförandet av ORSA enligt styrelsens anvisningar. Vd ansvarar även för att kommunikation av resultat och slutsatser till berörd personal sker efter godkännande av styrelsen. Ansvarig för riskfunktionen har en central roll i ORSA-arbetet. Riskfunktionen upprättar och förvaltar interna styrdokument, processer och verktyg för genomförande av ORSA. Riskfunktionen tar även fram årsplanen samt samordnar och övervakar att ORSA genomförs enligt gällande regler. Därtill ansvarar riskfunktionen för att dokumentera ORSA-arbetet, inklusive metoder, antaganden och resultat, samt för att ta fram och presentera ORSA-rapport för beslut i styrelsen. Genom att ORSA-arbetet sker genom en, inom Bliwa, i huvudsak enhetlig process har även vd i Bliwa Livförsäkring en central roll i arbetet. Ansvarig för aktuariefunktionen ansvarar för samordning av bedömningen av försäkringsrisker, samt efterlevnad av metoder för beräkning av försäkringstekniska avsättningar i enlighet med gällande regler. Vd, enhetschefer och områdesansvariga är riskägare i verksamheten och ansvarar för att bistå riskfunktionen i genomförande av ORSA inom sitt respektive område och ansvar. Internrevisionen ansvarar för oberoende granskning av ORSA. INTERNKONTROLLSYSTEMET Internkontrollsystemet (kontroll) är en integrerad del av företagsstyrningen och syftar till att ge en rimlig försäkran om att verksamheten, i alla delar, har en tillräcklig kontrollmiljö. Målsättningen är att det för samtliga väsentliga delar ska finnas en ändamålsenlig och tillräcklig kontrollmiljö. Viktiga förutsättningar för att säkerställa kontrollmiljön är de centrala funktionerna samt de tre ansvarslinjerna. Samtliga väsentliga kontroller, dess utformning och omfattning inom olika områden, ska framgå av interna styrdokument för respektive område, process eller rutiner för arbetsuppgifts utförande. Kontroller kan vara regelbundna eller av engångskaraktär men följer den övergripande struktur som beskrivs nedan. Egenkontroll Egenkontroller omfattar både de åtgärder som säkerställer dualitet, vilken naturligt ska finnas inom olika processer och i rutiner för olika arbetsuppgifters utförande, men även särskilda kontroller inom den operativa verksamheten vilka syftar till att särskilt säkerställa en tillräcklig kontrollmiljö. Självständig kontroll och uppföljning Självständiga kontroller och uppföljningar omfattar de aktiviteter som utförs av funktionerna för risk respektive compliance som båda är centrala funktioner inom den andra ansvarslinjen. Oberoende kontroll och uppföljning Oberoende kontroller och uppföljningar omfattar de aktiviteter som utförs av funktionen internrevision, som är en central del i den andra tredje ansvarslinjen, samt externrevisionen. Compliancefunktionen God företagsstyrning omfattar bland annat god förmåga att efterleva gällande externa såväl som interna regler, standarder och seder (gällande regelverk). Regelefterlevnad avser därmed att på ett tillfredsställande sätt leva upp till de krav som ställs i gällande regelverk. Med löpande regelefterlevnad avses att samtliga anställda ansvarar för att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med gällande regelverk. Samtliga chefer med personalansvar har inom sina respektive områden det slutliga ansvaret för att arbetet löpande sker i enlighet med gällande regelverk samt att nya och förändrade regelverk tas omhand och implementeras samt att utbildning vid behov sker. Härtill finns speciellt utpekade ansvariga för bevakning av nya eller förändrade regelverk utifrån ett antal olika ämnesområden. Som ett särskilt stöd till styrelsen och vd samt övriga organisationen i att säkerställa att verksamheten drivs enligt gällande regelverk finns en compliancefunktion som arbetar med styrning, stöd och rådgivning samt självständig kontroll och uppföljning av regelefterlevnaden. Compliancefunktionen är härmed även en viktig del av internkontrollsystemet. Compliancefunktionens arbete styrs av riktlinjer från styrelsen men kompletteras av instruktioner från vd. Funktionens arbete en utgår vidare från en årsplan som fastställs av vd. Compliance funktionens arbete är riskbaserat, innebärande att årsplanen tar sin utgångspunkt i genomförande av en riskinventering. Årsplanen omfattar särskilt en kontrollplan i förhållande till de självständiga kontroller och uppföljningar som planeras för året. INTERNREVISIONSFUNKTIONEN Internrevisionsfunktionen är en väsentlig del av bolagets internkontrollsystem genom utförande av oberoende kontroll. Oberoende kontroll, men då i huvudsak kopplat till den finansiella redovisningen, utförs även av externrevisionen. Internrevisionen organiseras genom utläggning till extern part. Upphandling av internrevisionsuppdraget ska ske minst vart femte år. Funktionens uppdrag styrs av riktlinjer som fastställts av styrelsen. Internrevisionsfunktionens arbete utgår från ett riskbaserat förhållningssätt. Det innebär att bedömning görs av var det finns risk för brister i förhållande till exempelvis gällande regelverk eller var förbättringsbehovet bedöms vara som störst. Bedömningen utgår även från tidigare genomförd internrevision samt dess resultat, om ett visst område inte tidigare utvärderats eller om det finns områden med nya regelverk eller förändrade verksamhetsförutsättningar. Arbetet utgår från en granskningsplan som omfattar en tidsperiod om 3 till 5 år. Styrelsen beslutar dock årligen om planen för kommande/innevarande år. AKTUARIEFUNKTIONEN Bolaget har, utöver kraven i gällande regelverk, valt att i sin organisation ha tre ansvarslinjer som en utgångspunkt i enlighet med informationen i avsnittet om Intern miljö under kapitel Företagsstyrningssystem. I förhållande till organisation av aktuariefunktionen har syftet varit att uppfylla gällande regelverk och samtidigt skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv organisation. Härmed har chefen för aktuarieenheten utsetts att vara tillika ansvarig för aktuariefunktionen. Aktuariefunktionen organiseras i och med detta inom ramen för första ansvarslinjen. Vissa av aktuariefunktionens uppgifter har karaktären av självständig kontroll. För att säkerställa att dessa kan genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt organiseras processer för reservsättning, tecknande av affär och återförsäkring på ett sådant sätt att tillräcklig självständighet gentemot aktuariefunktionens ansvar kan säkerställas. Självständig kontroll av försäkringsrisker säkerställs vidare genom riskfunktionen. Aktuariefunktionen har, som redan nämnts, inrättats som en del av den till Bliwa Livförsäkring utlagda verksamheten. Styrelsen har utsett en av styrelsens ledamöter till beställaransvarig för utläggningen. Funktionen av rapporterar dock direkt till vd såväl som styrelse i Bliwa Skadeförsäkring. Aktuariefunktionen ansvarar bland annat för att samordna och svara för kvalitén i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna, bistå styrelsen och vd i frågor som rör metoder, antaganden och bedömningar av de försäkringstekniska avsättningarna, värdering av försäkringsrisker och återförsäkringsskydd samt i övrigt bidra till riskhanteringssystemet. 11

UPPDRAGSAVTAL Uppdragsavtal Vissa verksamheter & centrala funktioner Utläggning av verksamhet Väsentlig omfattning Försäkringsverksamhet av viss omfattning Övrig Köp av tjänst UPPDRAGSAVTAL Med uppdragsavtal avses samtliga avtal som reglerar situationer då hela eller delar av verksamheten läggs ut på annan part (utläggning av verksamhet) eller då köp av tjänster sker för att på olika sätt driva verksamheten, vilket bilden illustrerar. Utifrån ovanstående struktur ställer interna regler upp särskilda krav för utläggning av verksamhet. Om utläggningen är att bedöma som av väsentlig betydelse gäller särskilda krav kopplat till initial såväl som löpande analys men även kontroll och uppföljning av den verksamhet som läggs ut. Utläggning av väsentlig betydelse föregås alltid av beslut av styrelsen. 12 Bolaget har, som redan vid ett antal tillfällen nämnts, sedan starten 1 januari 2005 lagt ut driften av verksamheten till moderbolaget Bliwa Livförsäkring. Detta omfattar således, i stort sett, hela den affärsdrivande verksamheten. Bliwa Livförsäkring har i enlighet med uppdragsavtal mellan bolagen även lagt ut delar av utförandet av det koncerninterna uppdraget på extern part. Samtliga av dessa leverantörer är belägna i Sverige. Utläggning avser utförande av internrevisionsfunktionen samt viss IT verksamhet i form av drift och förvaltning.

Riskprofil I bilden nedan visas riskprofilen baserat på de mätbara kvantifierade riskerna enligt bolagets ORSA, där respektive risks andel av summan av alla risker anges. De största riskerna rangordnas även på kort och lång sikt, inklusive både kvantitativt bedömda risker samt strategiska risker som bedöms kvalitativt. Kvantitativt bedömda risker mäts med samma metoder och antaganden som vid beräkning av solvenskapitalkravet, förutom där bolaget anser att solvenskapitalkravet avviker från den verkliga riskprofilen, se avsnitt Bedömning av solvensbehov. RISKPROFIL FÖR KVANTIFIERADE RISKER Premie- och avsättningsrisk (arbetslöshetsrisk) Katastrofrisk inom arbetslöshetsrisker Aktiekursrisk Övrigt 38% 32% 9% 21% Riskprofilen baserat på de kvantifierade riskerna visar att den mest väsentliga risken för bolaget på kortare sikt (1 år) är premie och avsättningsrisk inom arbetslöshetsrisk, följt av katastrofrisk inom arbetslöshetsrisk, aktierisk och affärsrisk. Dessa risker påverkas framförallt av prissättningen på den finansiella marknaden, den historiska och framtida skadeutvecklingen för arbetslöshet samt förändrade affärsförutsättningar. På lång sikt är bedömningen att den mest väsentliga risken är den strategiska risken att bolaget inte kunna möta omvärldsförändringar. Se ytterligare information om risken och hur den hanteras under avsnittet Strategisk risk. Mätbara kvantitativt bedömda risker hanteras genom processer och rutiner för riskhantering vilka beskrivs under avsnitt Strategisk risk. Vidare hanteras riskerna genom att hålla tillräckligt kapital för att täcka potentiella förluster, i enlighet med den fastställda riskaptiten och risktoleranserna. Kvalitativt bedömda risker såsom strategiska risker hanteras främst genom lämpliga strategier, processer och rutiner som begränsar riskerna i enlighet med bolagets riskaptit och risktoleranser. Nedan beskrivs samtliga materiella risker i bolaget och hur dessa hanteras. TECKNINGSRISK Bliwa Skadeförsäkrings teckningsrisker, tillika försäkringsrisker, utgörs av arbetslöshetsrisk i form av inkomstförsäkring, som är den försäkrings produkt som tecknas i bolaget. Inkomstförsäkring ger ekonomisk trygghet under en omställningsperiod till en försäkrad som har drabbats av arbetslöshet. I bolaget förekommer dessutom driftskostnadsrisker. I avsnitt Koncentrationsrisk inom försäkring beskrivs risker förknippade med de olika typer av kontrakt som bolaget tecknar. Premieinkomsten kan ses som ett mått på hur stora försäkringsriskerna är. Under räkenskapsåret 2016 uppgick Bliwa Skadeförsäkrings premieinkomst till 156 MSEK. Under strategiplanens tidshorisont förväntas försäkringsrisker öka till följd av förväntad premietillväxt i bolaget. Innebörden av dessa risker och bolagets generella metoder för att hantera riskerna beskrivs nedan. Arbetslöshetsrisk Inkomstförsäkring med löpande utbetalningar omfattar i sig två olika arbetslöshetsrisker, premierisk och avsättningsrisk. Premierisk Beräkning av försäkringspremier för inkomstförsäkringar bygger på samlad statistik över skadekostnader per skadeår i relation till premier, justerat avseende förväntan för kommande år. Den framräknade riskpremien ska motsvara de förväntade skadekostnaderna. Risken att premien inte räcker till är en så kallad premierisk. Känslighet för arbetslöshetsrisker hänförliga till försäkringsavtal AVSÄTTNING VID BELOPP I KSEK OFÖRÄNDRADE ANTAGANDEN Ökning av ersättningslängd 96 148 Ökning av okända skador 96 148 FÖRÄNDRING I ANTAGANDE % 10% 10% Avsättningsrisk I de fall ett skadefall inträffar beräknas och avsätts en reserv som ska motsvara de förväntade framtida skadeutbetalningarna samt därtill förknippade skaderegleringskostnader. Avsättningsrisken för kända skadefall är risken att de försäkrade kvarstår i arbetslöshet längre än förväntat och att utbetalningarna därmed blir större än förväntat. Utöver detta avsätts även en reserv för de ännu okända skador som antas ha inträffat under perioden. Avsättningsrisken för okända skadefall är risken att kostnaden för dessa skador underskattas. Avsättningsriskerna speglar alltså risken att det reserverade beloppet inte kommer att täcka utbetalningarna. I tabellen Riskkänslighet avseende till försäkringsavtal nedan visas väsentliga riskkänsligheter avseende arbetslöshetsrisk. Driftskostnadsrisk Driftskostnadsrisk i bolaget kan beskrivas som risken för förlust till följd av att framtida driftskostnader blir högre än vad som förväntats och beaktats i försäkringspremier och avsättningar. Koncentrationsrisk Koncentrationsrisken inom bolagets försäkringsrisker är risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av väsentliga riskkoncentrationer mot specifika händelser som innebär skadekostnader. Koncentrationsrisk inom försäkring beskrivs med utgångspunkt från ett scenario som visar hur den maximala skadekostnaden av en skadehändelse kan beräknas. Koncentrationen är relativt hög eftersom bolaget endast tecknar inkomstförsäkring, samt att vissa gruppavtal medför materiella koncentrationer av arbetslöshetsrisker mot enskilda branscher och företag. AVSÄTTNINGAR EFTER ÄNDRADE ANTAGANDEN 96 699 96 869 EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT 551 721 13

Flera individer som är försäkrade hos bolaget kan bli arbetslösa till följd av samma händelse, till exempel att företaget som lägger ned sin verksamhet eller att hela branschen drabbas av kraftigt ökad arbetslöshet. Koncentrationsrisken reduceras väsentligt av de resultatdelningsavtal som finns i bolaget. Koncentrationsriskerna förväntas minska under strategiplanens tidshorisont i takt med att försäkringsverksamheten växer och antalet kunder och försäkrade ökar och medför en ökad diversifiering. Riskhantering och riskreducering För att hantera och reducera försäkringsrisker används olika metoder, till exempel: Diversifiering av försäkringsportföljen mellan olika organisationer, branscher, företag och individer. Begränsningsregler av olika slag. Regelverk för riskbedömning. Resultatdelningsavtal med kunder. Uppföljning av resultat i syfte att korrigera premier och villkor vid behov. Omvärldsbevakning av till exempel ändrade regler och praxis. Bolagets styrelse beslutar om riktlinjer för försäkringsrisker och försäkringstekniska riktlinjer. Vd ansvarar för att det för varje försäkringsklass eller riskgrupp finns teckningsinstruktioner som överensstämmer med riktlinjerna samt beslutar om försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Riktlinjer för försäkringsrisker och teckningsinstruktionerna beskriver, tillsammans med försäkringstekniska riktlinjer och försäkringstekniskt beräkningsunderlag, vilka typer av försäkringar som bolaget tecknar och omfattar, bland annat teckningslimiter och beslutsordningar. Försäkringsrisker hanteras vidare genom att sätta f örsäkringspremier och reserver på nivåer som beaktar rimliga antaganden om framtida skador och kostnader, men även genom resultatdelningsavtal med kunder. Resultatdelningsavtalen ger en väsentlig riskreducering av försäkringsriskerna. Premiesättning och reservsättning baseras på antaganden om framför allt sannolikhet för arbetslöshet, längd på arbetslöshet, diskonteringsränta och driftskostnader. I riskbedömning och premiesättning tas även hänsyn till koncentrationsrisker. Försäkringsriskerna samt effekten av riskreducerande åtgärder övervakas genom regelbunden uppföljning av resultat samt uppföljning av de antaganden som ligger till grund för premiesättning. Försäkringsavtalen löper vanligtvis på ett år med en inbyggd rättighet för bolaget att säga upp avtalet, eller att ändra villkor och förutsättningar vid en förnyelse. Vid behov justeras premier och villkor för att hantera försäkringsriskerna. Återförsäkring Bolaget har ingen avgiven återförsäkring. Se under avsnitt Riskhantering och riskreducering. MARKNADSRISK Inom Bliwa Skadeförsäkring definieras marknadsrisk som risken för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av f örändringar av marknadspriser för tillgångar och skulder. Marknadsrisk delas in i aktiekursrisk, ränterisk, fastighetsprisrisk, kreditspreadrisk, valutakursrisk och koncentrationsrisk inom kapitalförvaltningsverksamheten, och uppstår främst genom bolagets placeringstillgångar. Portföljen av placeringstillgångar består av fonder inom ränte bärande tillgångar, aktier, reala tillgångar (fastigheter och skog), absolutavkastande fonder och onoterade innehav. Som ett led i att öka andelen hållbara placeringar och öka riskspridningen i portföljen har bolaget investerat i hållbara fastighetsfonder och skogsfonder som ger stabila intäkter och en hög real avkastning med låg korrelation mot andra marknadsrisker såsom aktiekursrisk. I bilden nedan visas bolagets allokering av placeringstillgångar. PORTFÖLJALLOKERING PER 31 DECEMBER 2016 Räntor låg kreditrisk Övriga räntor Svenska aktier Globala aktier Reala tillgångar Absolutavkastande fonder 47% 19% 7% 8% 5% 14% Den totala placeringsportföljen uppgår till ett marknadsvärde på 225 MSEK per 31 december 2016. Placeringsportföljen kommer att växa i takt med ökade premieintäkter i försäkringsverksamheten med en förväntad lönsamhet, men den finansiella marknadsrisken förväntas inte öka i samma takt till följd av förväntade riskreducerande åtgärder. I efterföljande avsnitt beskrivs de olika finansiella marknadsriskerna samt åtgärder och tekniker för riskreducering. Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avser bolaget risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändrade nivåer på aktiekurser eller kurser för absolutavkastande fonder som inte är genomlysta. Bolaget placerar i ett antal fonder som tillsammans ger en väldiversifierad aktieexponering med avseende på geografisk exponering, sektorer och emittenter. Även om en stor del av bolagets aktieexponering består av svenska aktiefonder, så är den faktiska geografiska exponeringen i stor utsträckning global eftersom de svenska aktieinnehaven har en betydande exponering mot utlandet genom global handel och produktion. I tabellen nedan visas aktieexponering och riskkänslighet avseende aktiekurser i placeringsportföljen per 31 december 2016. Aktieexponering BELOPP I KSEK Aktiefonder Absolutavkastande fonder Summa 14 VERKLIGT VÄRDE ANDEL AV TOTALPORTFÖLJEN EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT VID 25% KURSFALL 35 809 32 995 68 804 14,7% 13,5% 28,2% 8 952 8 249 17 201

Ränterisk Med ränterisk avser bolaget risken för förlust, eller negativ förändring av den finansiella ställningen, till följd av förändringar av marknadsräntor. Ränterisken avspeglas i att marknadsvärdet på ett fast framtida kassaflöde från en räntebärande tillgång eller ett försäkringsåtagande (skuld) förändras vid förändring av det allmänna ränteläget. Den totala ränterisken beror därmed av skillnaden i löptidsfördelning och duration mellan tillgångar och skulder. Skillnaden i löptidsfördelning och duration mellan tillgångar och skulder i bolaget är relativt låg, vilket medför att ränterisken är låg i förhållande till andra marknadsrisker. I tabellen nedan visas räntekänsligheten för tillgångar och skulder mätt som resultateffekten vid en stor uppgång samt nedgång i marknadsräntor och diskonteringsräntor. Räntekänslighet i tillgångar och skulder BELOPP I KSEK RÄNTE- FÖRÄNDRING EFFEKT PÅ TILLGÅNG EFFEKT PÅ SKULDER EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT Real marknads och diskonteringsränta SEK Uppgång 0,50% 758 758 Nedgång 0,50% 758 758 Nominell marknads och diskonteringsränta SEK Uppgång 1,00% 1 435 1 435 Nedgång 1,00% 1 435 1 435 Diskontering och marknadsränta, annan valuta än SEK Uppgång 1,00% 1 047 1 047 Nedgång 1,00% 1 047 1 047 Totalt vid uppgång 2 482 758 1 724 Totalt vid nedgång 2 482 758 1 724 Fastighetsprisrisk Med fastighetsprisrisk avser bolaget risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändringar av marknadspriserna för fastigheter och mark. Bolagets exponering består i huvudsak av en fastighetsfond med innehav i en diversifierad portfölj av svenska fastigheter, samt en mindre del i en fond med innehav i skogsmark. I tabellen nedan visas fastighetsexponering och riskkänslighet avseende marknadsvärdet för fastigheter i placeringsportföljen per 31 december 2016. Fastighetsexponering BELOPP I KSEK VERKLIGT VÄRDE EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT VID 15% PRISFALL Fonder med fastighetsprisrisk 13 099 1 965 Summa 13 099 1 965 Kreditspreadrisk Med kreditspreadrisk avser bolaget risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändringar av kreditspreaden för räntebärande tillgångar mot den riskfria räntan. De räntebärande tillgångarna har sammantaget en mycket hög kreditvärdighet, baserat på kreditrating från oberoende externa kreditvärderingsinstitut. Bolagets externa fondförvaltare gör även egna bedömningar av kreditvärdighet som en del i deras investeringsprocess. I tabellerna nedan visas fördelning av extern kreditrating för bolagets innehav i räntebärande tillgångar och likvida medel. Kreditspreadexponering BELOPP I KSEK AAA AA A BBB BB ELLER LÄGRE TOTAL ANDEL Obligationer och andra räntebärande värdepapper 56 200 24 895 9 443 90 538 55,9% Likvida medel 10 339 61 185 71 524 44,1% Summa räntebärande värdepapper 56 200 10 339 61 185 24 895 9 443 162 062 Andel 34,7% 6,4% 37,7% 15,4% 5,8% 100% 15

Valutakursrisk Med valutakursrisk avser bolaget risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändringar i valutakurser. Den valutakursrisk som finns inom Bolaget är i sin helhet relaterad till placeringstillgångar som är köpta i utländska valutor utan valutakurssäkring. Investering i räntebärande tillgångar, och absolutavkastande tillgångar sker främst genom valutasäkrade fonder. När det gäller aktieexponering investerar bolaget främst i fonder som inte är valutasäkrade, då valutarisken i utländska aktier ses som en önskvärd del i den totala aktieexponeringen i fonden. I tabellen visas valutaexponeringar för bolagets placeringstillgångar per 31 december 2016. Valutaexponering BELOPP I KSEK VALUTAEXPONERING ANDEL SEK 213 744 87,6% EUR 2 461 1,0% USD 27 760 11,4% Summa valutaexponering 243 965 100% Koncentrationsrisk Koncentrationsrisken inom marknadsrisker för bolaget består i huvudsak av risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av riskkoncentrationer mot enskilda emittenter i placeringsportföljen. Bolagets placeringsportfölj är väl diversifierad med avseende på olika emittenter av tillgångar. De största exponeringarna finns mot emittenter med mycket hög kreditvärdighet. I tabellen visas bolagets fem största exponeringar mot enskilda emittenter, inklusive rating för emittenten eller den specifika tillgången som exponeringen avser. Fem största exponeringar mot enskilda emittenter BELOPP I KSEK VERKLIGT VÄRDE ANDEL AV PLACERINGSPORTFÖLJ KREDITRATING SBAB Bank 61 185 25,1% A US Stat 12 808 5,2% AAA Svenska Handelsbanken 10 339 4,2% AAA Nordea Hypotek AB 9 633 3,9% AAA Skandinaviska Enskilda 9 624 3,9% AAA Summa 103 589 6,1% Riskhantering och riskreducering Marknadsrisken begränsas främst genom bolagets strategiska allokering av tillgångar som ger en hög grad av diversifiering och likviditet. Dessutom hanteras risken genom taktisk tillgångsallokering där bolaget vid behov, till exempel vid kraftig turbulens på finansmarknaden, kan reducera marknadsrisker i portföljen. Placeringsriktlinjerna för bolaget anger ramar och ansvarsfördelning för den löpande hanteringen, uppföljningen och rapporteringen av finansiella risker inklusive effekten av riskreducerande åtgärder. Placeringsriktlinjerna anger även tillåtna tillgångsslag och finansiella instrument, en strategisk tillgångsallokering med avvikelselimiter samt ytterligare begränsningsregler och limiter för exponeringar mot olika marknadsrisker. Inom ramen för placeringsriktlinjerna fastställer finanskommittén en taktisk tillgångsallokering mellan och inom tillgångsslagen samt duration för räntebärande tillgångar. Den taktiska allokeringen ses över kontinuerligt under året och förändras vid behov. Bolaget kan enligt sina interna riktlinjer inneha direkt exponering mot finansiella derivat i syfte att reducera den marknadsrisken i portföljen. Per 31 december 2016 finns dock inga direkta derivatexponeringar i portföljen. De fonder som bolaget investerar i innehåller derivat endast i syfte att reducera den finansiella risken eller effektivisera fondförvaltningen i enlighet med externa och interna regelverk. Som ett led i ORSA-processen kommer bolaget under 2017 att utvärdera behov av lämpliga riskreducerande åtgärder. Efterlevande av aktsamhetsprincipen Aktsamhetsprincipen i bolagets investeringar uppfylls övergripande genom den risktolerans för marknadsrisker, diversifieringsprincip och de övriga limiter och begränsningar som anges i styrelsens beslutade placeringsriktlinjer. Dessa innehåller en risktolerans som begränsar tillåten total marknadsrisk mätt som total förlustrisk (Value at Risk) på ett års tidshorisont med en konfidensnivå på 99,5 procent. Investeringar tilllåts endast i särskilt specificerade tillgångsslag och instrument som anses lämpliga utifrån att bolaget har förmåga att analysera, bedöma och hantera investeringen. En lämplig diversifiering med avseende på tillgångsslag, geografi, typ av marknadsrisk, kreditrisk, emittentrisk och likviditetsrisk säkerställs av den beslutade strategiska och taktiska tillgångsallokeringen tillsammans med limiter avseende tillåten kreditvärdighet, andel illikvida tillgångar likviditetsrisk samt tillåten exponering mot enskilda emittenter och motparter. En viktig del av placeringsstrategin är inriktningen mot etiska och hållbara investeringar som bidrar till aktsamma investeringar och en långsiktigt högre och mer hållbar kapitalavkastning. Vid val av externa förvaltare görs en analys där ett flertal förvaltare utvärderas och jämförs utifrån fastställda kvalitativa och kvantitativa krav. Den externa förvaltarens förmåga i form av organisation, erfarenhet, och kompetens att analysera väsentliga möjligheter och risker i enskilda investeringar såväl som för fondportföljen som helhet, samt integrera hållbarhet på ett aktivt sätt i investeringsprocessen, är avgörande kriterier vid val av extern förvaltare. 16

KREDITRISK Med kreditrisk avser bolaget risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av oförmågan hos emittenter, motparter eller gäldenärer att fullgöra förpliktelser enligt avtal, se även under avsnitt Koncentrationsrisk. Kreditrisken mäts baserat på storleken på placeringsportföljens exponeringar mot enskilda motparter genom finansiella instrument med hänsyn till motpartens kreditvärdighet, se vidare under avsnitt Kreditspreadrisk. Kreditvärdigheten klassificeras enligt kreditbedömning från officiella ratinginstitut i enlighet med externa regelverk. Kreditrisken inom bolagets försäkringsverksamhet består av fordringar genom resultatdelningsavtal. Kreditrisken avseende dessa fordringar minimeras genom att bedöma motparternas kreditvärdighet (soliditet och betalningsförmåga). Denna typ av kreditrisk bedöms sammantaget som låg under rapporteringsperioden, eftersom endast en liten del av de samlade tillgångarna utgörs av dessa fordringar. För kreditrisk avseende emittenter av placeringstillgångar, se underavsnitt om koncentrationsrisk i avsnitt om marknadsrisker. Bolagets likviditetsrisk begränsas främst genom limit avseende hur stor del av placeringsportföljen som får bestå av illikvida tillgångar. Andelen illikvida tillgångar har ökat under 2016 till följd av beslut att investera i fonder med exponering mot fastigheter och skogsmark. Andelen illikvida tillgångar i bolagets portfölj är dock fortfarande på en låg och aktsam nivå i förhållande till durationen i försäkringsåtaganden och storleken på skadeutbetalningar, men väntas öka något under strategiplanens tidshorisont. I tabellen nedan visas tillgänglig likviditet per tidsperiod för bolagets placeringstillgångar. Kreditrisken i placeringsportföljen hanteras genom att begränsa exponeringen mot enskilda motparter och motparter med låg kreditvärdighet i placeringsportföljen. Bolagets portfölj är till övervägande del exponerad mot emittenter med hög kreditvärdighet och har därmed en låg kreditrisk, se även under avsnitt Koncentrationsrisk inom kapitalförvaltningsverksamheten. LIKVIDITETSRISK Med likviditetsrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av att inte kunna infria betalningsförpliktelser utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Tillgänglig likviditet per tidsperiod BELOPP I KSEK TILLGÅNGSSLAG VERKLIGT VÄRDE ANDEL Inom 1 dag Likvida medel 71 524 29,3% Inom 1 vecka Dagliga fonder, obligationer, derivat 123 138 50,5% Inom 1 månad Månadshandlade fonder 36 205 14,8% Över 1 månad Ilikvida fonder och onoterade innehav 13 098 5,4% Summa placeringstillgångar och likvida medel 243 965 100% OPERATIV RISK Med operativa risker avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för bolaget, till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker samt förändringar i verksamhetsförutsättningar. De operativa riskerna hanteras av vd, verksamhetschefer, enhetschefer eller områdesansvariga i verksamheten. Riskerna identifieras och bedöms genom återkommande självutvärdering. Varje identifierad risk bedöms kvalitativt utifrån konsekvensbelopp och sannolikhet. Riskerna dokumenteras i ett riskregister. För varje identifierad risk dokumenteras såväl redan genomförda som planerade åtgärder med utsedda åtgärdsansvariga. Dessa åtgärder följs löpande upp av riskfunktionen. De operativa riskerna motverkas även genom en god intern styrning och kontroll, vilket är en ständigt pågående process som bland annat omfattar: Ändamålsenliga interna regelverk, rutiner och processer. Tydligt definierade roller och ansvarsfördelningar för medarbetarna. Incidenthantering. Verksamhetskontinuitetshantering. Informationssäkerhet. Informationssystemstöd med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller. Rapporteringssystem för att tillgodose styrelsens, ledningens och övriga verksamhetens krav på information. Bolagets operativa risker bedöms inte som en materiella relativt riskprofilen. ÖVRIGA MATERIELLA RISKER Affärsrisk Med affärsrisk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för bolaget, till följd av förändrade affärsförutsättningar, konkurrenssituation samt oförmåga att reagera på utvecklingen eller förändringar i branschen. Affärsrisk hanteras på ledningsnivå genom bland annat strategi- och affärsplanering. Bliwa utför även riskanalyser som inkluderar identifiering, värdering och hantering av affärsrisker. Affärsrisk är nära knuten till strategisk risk. Se därför vidare i avsnittet Strategisk risk nedan. 17

Strategisk risk Med strategisk risk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för bolaget, till följd av brister i planerade eller genomförda affärsbeslut eller oförmåga att möta omvärldsförändringar samt brister i styrelsens eller vd:s strategiska planering, organisation, uppföljning och kontroll av verksamheten. Strategisk risk hanteras på styrelse- och ledningsnivå genom bland annat omvärldsanalys, strategiplanering, beslutsunderlag och implementering av förändringar för utveckling av verksamheten. På lång sikt är bedöms att den mest väsentliga risken vara den strategiska risken att bolaget inte kan möta omvärldsförändringar, såsom regelverk, politik, digital utveckling samt kundbehov och kundbeteende till rimlig kostnad, med fortsatt nöjda kunder. Konsekvensen skulle i sin tur kunna bli att bolaget inte klarar av att vara konkurrenskraftiga och därmed får en väsentligt sämre utveckling för bolagets premieintäkter, kostnader och resultat. Utifrån hur bolaget historiskt har klarat av att möta omvärldsförändringar bedöms bolaget även ha mycket goda förutsättningar att möta den identifierade strategiska risken. Åtgärder är vidtagna genom omfattande utvecklingsaktiviteter. Sammantaget bedöms därmed risken som hanterad och begränsad på ett lämpligt sätt. Ryktesrisk Med ryktesrisk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för bolaget, till följd av förlorat anseende hos kunder, partners och myndigheter. Ryktesrisk är ofta en indirekt risk som uppkommer som en följdeffekt av andra risker och att dessa risker inte hanteras eller förebyggs på ett korrekt sätt. Bolagets riskinventeringar inkluderar identifiering och bedömning av ryktesrisker. Ryktesrisken hanteras genom lämpliga processer och rutiner i hela verksamheten, som bland annat ska följa Bliwas etiska riktlinjer. Utöver vad som sägs om ryktesrisker under avsnittet Strategisk risk bedöms ryktesrisker inte som materiella i förhållande till bolagets riskprofil. Utöver vad som sägs om ryktesrisker under avsnittet Strategisk risk ovan bedöms ryktesrisker inte som materiella i förhållande till bolagets riskprofil. Regelefterlevnadsrisk Med regelefterlevnadsrisk avses risken för förlust, negativ framtida resultatutveckling eller myndighetssanktioner till följd av överträdelse eller bristande efterlevnad av gällande lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, branschpraxis och/eller interna styrdokument. Regelefterlevnadsrisk hanteras av vd, verksamhetschefer, enhetschefer eller områdesansvariga i verksamheten. Compliancefunktionen har ett särskilt ansvar för att ge råd och stöd till verksamheten i detta arbete. Metodiken för identifiering och bedömning av regelefterlevnadsrisker följer i stort den metodik som används för operativa risker. Ingen regelefterlevnadsrisk bedöms som materiell i förhållande till bolagets riskprofil. ÖVRIG INFORMATION OM RISKKÄNSLIGHET Metoder och antaganden Utöver de riskkänsligheter som redovisats i detta kapitel så analyseras riskkänsligheter i bolagets ORSA. Det görs genom ett stort antal scenarioanalyser och stresstester för att analysera riskkänsligheter och för att göra en bedömning av bolagets nuvarande och framtida väsentliga risker och solvenssituation. Utgångspunkten för den framåtblickande risk- och solvenssituationen är ett basscenario, som är det mest troliga scenariot, och som är förenligt med beslutade strategier och mål. Utifrån detta basscenario utförs ett antal olika scenarier och stresstester för att stressa basscenariots antaganden i syfte att bedöma framtida påverkan på solvenskapitalkrav och solvensbehov. De alternativa scenarierna baseras på realistiska tänkta händelseförlopp för de kommande fem åren, och omfattar scenarier för bolagets samtliga identifierade materiella risker för bolaget. Stresstesterna och scenarioanalyserna inkluderar även operativa riskscenarier, och omvända stresstester som utvärderar vilka händelser och scenarier som skulle medföra att bolaget inte kan uppfylla kapitalkrav och fastställd riskstrategi. 18

Värdering för solvensändamål Inga förändringar av redovisnings- och värderingsbaserna, eller förändringar av uppskattningarna har gjorts under rapporteringsperioden. Antaganden och bedömningar, inklusive dem om framtiden och andra viktiga källor till osäkerheterna i uppskattningarna redogörs för, om sådana finns, under respektive post nedan. TILLGÅNGAR BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS Finansiella tillgångar 172 441 172 441 Övriga fordringar 3 814 3 814 Kassa och bank 71 524 71 524 Summa 247 779 247 779 Finansiella tillgångar Bolagets finansiella tillgångar är värderade till verkligt värde via resultaträkningen både i IFRS och i Solvens 2. Återvinningstidpunkterna redogörs för i nedan tabell. FINANSIELLA TILLGÅNGAR BELOPP I KSEK HÖGST 1 ÅR LÄNGRE ÄN 1 ÅR TOTALT Aktier och andelar 35 809 35 809 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 90 538 90 538 Övriga finansiella placeringstillgångar 35 456 10 638 46 094 Summa 161 803 10 638 172 441 Övriga fordringar Övriga fordringar består främst av fordringar till försäkringstagare och fordringar avseende resultatdelningsavtal. Övriga fordringar redovisas i IFRS till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra kundfordringar efter en individuell bedömning. Bedömningen är att värdering till verkligt värde inte skulle ge upphov till någon väsentlig skillnad. Anledningen är fordringarnas korta löptid (kortare än ett år) och det redovisade värdet i IFRS bedöms kunna likställas med verkligt värde och det finns därmed ingen värderingsskillnad mellan värdet enligt IFRS och värdet enligt Solvens 2. Den förväntade förfallotidpunkten är inom ett år från rapporteringsperiodens slut. Kassa och bank Kassa och bank värderas till verkligt värde både i IFRS och Solvens 2. Den förväntade förfallotidpunkten är inom ett år från rapporteringsperiodens slut. FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Kvantitativa resultat FÖRSÄKRINGSKLASS BELOPP I KSEK SUMMA FTA 1) INKL. RISKMARGINAL Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag 59 085 Total 59 085 1) Försäkringstekniska avsättningar Regler, metoder och antaganden Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 motsvarar det belopp som ett bolag skulle få betala om det omedelbart skulle föra över sina åtaganden till ett annat bolag, som är oberoende och som har intresse av att transaktionen genomförs. Värdet av försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 är lika med summan av bästa skattningen av framtida kassaflöden och riskmarginalen. Bästa skattningen och riskmarginalen beräknas separat. Beräkningarna av bästa skattningen och riskmarginalen bygger på aktuell information och realistiska antaganden och utförs med försäkringsmatematiska och statistiska metoder. Bästa skattningen motsvarar det sannolikhetsvägda genomsnittet för de framtida kassaflödena med beaktande av pengarnas tidsvärde med tillämpning av riskfria räntesatser för relevanta durationer. Riskmarginalen beräknas genom att bestämma kostnaden för att hålla ett så stort belopp av kapitalbas som motsvarar solvenskapitalkravet för att kunna täcka försäkringsförpliktelserna under deras återstående ansvars- och avvecklingstid. Försäkringstekniska antaganden bygger på bolagets erfarenheter i det fall det egna försäkringsbeståndet utgör ett tillräckligt underlag. Prognoser och i sammanhanget relevant statistik kan beaktas, till exempel branschstatistik och befolkningsstatistik för att verifiera bolagets egna erfarenhet eller då bolagets egna underlag inte är tillräckligt. Osäkerhet Vid avsättning till försäkringstekniska avsättningar görs flertalet antaganden och varje antagande innehåller naturligt en viss grad av osäkerhet. Den största osäkerheten kopplad till försäkringstekniska avsättningar ligger i värderingen avseende framtida skadefall. 19

Skillnader i värdering för solvensändamål (Solvens 2) och finansiell redovisning (IFRS) BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS FÖRSÄKRINGSKLASS BÄSTA SKATTNING BRUTTO RISK- MARGINAL SUMMA FTA 1) NETTO FTA 1) BRUTTO SUMMA FTA 1) NETTO Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag 49 764 9 321 59 085 99 114 99 114 Totalsumma 49 764 9 321 59 085 99 114 99 114 1) Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 består av en bästa skattning samt en riskmarginal. Bästa skattningen motsvarar det sannolikhetsvägda nuvärdet av samtliga kassaflöden inom kontraktets gränser. I beräkningen av försäkringstekniska avsättningar enligt IFRS tillkommer ingen riskmarginal och endast vissa avsättningar nuvärdesberäknas. Diskonteringsräntor som används för nuvärdesberäkning av försäkringstekniska avsättningar, är olika beroende på om de skall användas för IFRS eller Solvens 2. Detta medför en skillnad i värdering av dessa avsättningar. Vid värdering av avsättningar enligt Solvens 2 beräknas en premiereserv. Denna motsvarar alla framtida kassaflöden inom kontraktets gränser. För den finansiella redovisningen beräknas inget motsvarande kassaflöde, dock en avsättning för ej intjänad premie samt i det fall det behövs, ett nivåtillägg. Med anledning av definitionen av kontraktsgränser i Solvens 2 uppstår det i vissa fall en skillnad mellan vilka avsättningar som ska beräknas för IFRS och Solvens 2. Återkrav enligt återförsäkringsavtal Bolaget har inga återförsäkringsavtal och därmed inga återkrav. ANDRA SKULDER BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS Uppskjuten skatteskuld 20 376 1 611 Övriga skulder 9 813 9 813 Summa Andra skulder 30 189 11 425 Uppskjuten skatteskuld Uppskjuten skatteskuld beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Den uppskjutna skatteskulden består av uppskjuten skatt på orealiserade värden på finansiella placeringstillgångar, uppskjuten skatt på obeskattade reserver samt den skatteeffekt som värderingsskillnaderna mellan IFRS och Solvens 2 har gett upphov till. UPPSKJUTEN SKATTESKULD BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS ÅTERVINNINGS- TIDPUNKT Uppskjuten skatt avseende orealiserade värden på placeringstillgångar 1 611 1 611 Inom ett år Uppskjuten skatt hänförlig till värderingsskillnader i Solvens 2 18 765 Inom ett år Summa 20 376 1 611 Övriga skulder Övriga skulder består främst av skuld till moderbolag och leverantörsskulder. Skulder värderas till anskaffningsvärde i IFRS. Posterna har kort löptid redovisas till anskaffningsvärde. Bedömningen är att värdering till verkligt värde inte skulle ge upphov till någon väsentlig skillnad. Anledningen är främst den korta löptiden (kortare än ett år). Således bedöms anskaffningsvärdet kunna likställas med verkligt värde varpå det inte blir någon skillnad i värderingen vid värdering i enlighet med Solvens 2. Den förväntade förfallotidpunkten är inom ett år från rapporteringsperiodens slut. ALTERNATIVA VÄRDERINGSMETODER Bolaget tillämpar inga alternativa värderingsmetoder. 20

Finansiering Målet med kapitalhantering är att säkerställa en tillräcklig kapitalisering, en attraktiv sammansättning av kapitalbasen ur ett förlustabsorberings- och kostnadsperspektiv, effektivt kapitalutnyttjande och effektiv kapitalfinansiering inom bolaget. Kapitalhantering är centralt inom den kapitalintensiva verksamheten som bolaget bedriver. Verksamheten innebär risktagande och en hög grad av reglering, vilket gör att kapitalhantering är en viktig del av bolagets företagsstyrning. Syftet är att trygga försäkringsåtagandena och efterleva de krav på kapitalbas och solvenskapitalkrav som följer av gällande regelverk samt att kunna genomföra strategiplan inom fastställd riskaptit och risktoleranser. Baserat på bolagets ORSA tas en plan för kapitalfinansiering fram, för att säkerställa att kapitalbasen är och förblir tillräckligt avseende storlek och kvalitet för att bära de risker som följer av verksamhet och affärsplan vid var tid. Planen säkerställer en beredskap för att vidta åtgärder för att stärka solvenssituationen över den strategiska planeringshorisonten vid behov. Rutiner för kapitalfinansiering omfattar identifiering av möjliga kapitalförstärkande riskpåverkande åtgärder samt kriterier och plan för genomförande av valda åtgärder. Plan, processer och rutiner för kapital finansiering är integrerade med ORSAprocessen och processen för strategistyrning samt den löpande riskhanteringsprocessen. Möjliga åtgärder för kapitalfinansiering som identifieras anges i strategiplanen samt i ORSA-rapporten. Planen innefattar åtgärder så att resultatet maximeras och att en god riskspridning upprätthålls i enlighet med strategiplan och riskstrategi. Det finnas dokumenterade processer och rutiner för att kunna genomföra åtgärderna enligt planen för kapitalfinansiering inom rimlig tid, givet rimliga antaganden om marknadsförhållanden och förmågan att genomföra åtgärden i en sådan situation. KAPITALBAS I följande tabell redovisas kapitalbasen per 31 december 2016. KAPITALBAS BELOPP I KSEK 2016-12-31 Kapitalbas totalt 158 505 Primärkapital 158 505 Nivå 1 158 505 Medräkningsbart kapital i förhållande till Solvenskapitalkrav 158 505 Medräkningsbart kapital i förhållande till Minimikapitalkrav 158 505 Kapitalbasen består uteslutande av eget kapital inom nivå 1-kapital som är fullt tillgängligt och medräknings bart för att täcka förluster, solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet inom bolaget. Eftersom Bliwa Skadeförsäkring har så kallade separata fonder i form av resultatdelningsavtal, så får nivå 1-kapital i form av upparbetade vinster inom en separat fond endast täcka solvenskapitalkravet inom den separata fonden. Det innebär att överskott av kapitalbasmedel i en separat fond inte får överföras till andra separata fonder, utan ska avräknas från den totala kapitalbasen för koncernen. Kapitalbasen i bolaget har förstärkts under rapporteringsperioden till följd av ett positivt resultat både i försäkringsverksamheten och kapitalförvaltningsverksamheten. Kapitalbasen i Solvens 2 skiljer sig med den kapitalbas som redovisas i IFRS. Anledningen är de värderingsskillnader som återges under kapitel Värdering för solvensändamål. SOLVENSKAPITALKRAV OCH MINIMIKAPITALKRAV Solvenskapitalkrav I tabellen nedan redovisas solvenskapitalkrav, inklusive resultat per riskmodul: SOLVENSKAPITALKRAV BELOPP I KSEK 2016-12-31 Solvenskapitalkrav totalt 116 071 Primärt solvenskapitalkrav 143 968 Marknadsrisk 36 120 Skadeförsäkringsrisk 113 964 Motpartsrisk 4 577 Diversifiering 10 693 Operativ risk 4 841 Justering för uppskjuten skatt 32 738 Kapitalbas 158 505 Solvenskvot 136,56% En solvenskvot på 137 procent för bolaget innebär en god marginal till solvenskapitalkravet. Solvenskvoten har varit stabil under 2016, något stigande solvenskapitalkrav har motverkats av en ökande kapitalbas till följd av positivt resultat i både försäkringsverksamheten och framför allt kapitalförvaltningsverksamheten. Bolagets solvenskapitalkrav beräknas enligt standardformeln i försäkringsrörelselagen (2010:2043). Inga förenklingsmetoder som kräver förhandsgodkännande har använts vid beräkning av solvenskapitalkravet. Minimikapitalkrav I tabellen nedan redovisas minimikapitalkrav, inklusive underliggande data: MINIMIKAPITALKRAV BELOPP I KSEK 2016-12-31 Minimikapitalkrav, totalt 29 018 Linjärt minimikapitalkrav 28 460 Kombinerat minimikapitalkrav 29 018 Tröskelvärde för minimikapitalkravet, Skadeförsäkring 24 663 Bästa skattning, netto (efter avgiven återförsäkring) 49 764 Premieinkomst, netto (efter avgiven återförsäkring) tecknade under de senaste 12 månaderna 157 407 Kapitalbas 158 505 Kvot (kapitalbas dividerat med minimikapitalkrav) 546,23% En kvot på 546 procent för bolaget innebär en mycket god marginal till minimikapitalkravet. Minimikapitalkravet och kvoten har ökat något under året då kapitalbasen ökat samtidigt som indata till minimikapitalkravet (premier och reserver) inte ökat i samma utsträckning. 21

Bilaga 1 Balansräkning S.02.01.02 Balansräkning Tillgångar Placeringstillgångar (andra än tillgångar som innehas för index- och fondförsäkringsavtal) Investeringsfonder Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) Kontanter och andra likvida medel Summa tillgångar Solvens II - värde C0010 R0070 172 441 R0180 172 441 R0360 2 212 R0380 1 602 R0410 71 524 R0500 247 779 Solvens II - värde Skulder C0010 Försäkringstekniska avsättningar skadeförsäkring R0510 59 085 Försäkringstekniska avsättningar skadeförsäkring (exklusive sjukförsäkring) R0520 59 085 Bästa skattning R0540 49 764 Riskmarginal R0550 9 321 Uppskjutna skatteskulder R0780 20 376 Försäkringsskulder och skulder till förmedlare R0820 135 Skulder (leverantörsskulder, inte försäkring) R0840 9 678 Summa skulder R0900 89 274 Belopp med vilket tillgångar överskrider skulder R1000 158 505 22

Bilaga 2 Premier, ersättning och kostnader per försäkringsklass S.05.01.02 Premier, ersättningar och kostnader per försäkringsklass Försäkringsklass för: skadeförsäkring och återförsäkringsförpliktelser (direkt försäkring och beviljad proportionell återförsäkring) Total Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag C0120 C0200 Premieinkomst Brutto direkt försäkring R0110 156 409 156 409 Återförsäkrares andel R0140 0 0 Netto R0200 156 409 156 409 Intjänade premier Brutto direkt försäkring R0210 156 333 156 333 Återförsäkrares andel R0240 0 0 Netto R0300 156 333 156 333 Inträffade skadekostnader Brutto direkt försäkring R0310 98 203 98 203 Återförsäkrares andel R0340 0 0 Netto R0400 98 203 98 203 Uppkomna kostnader R0550 39 216 39 216 Övriga kostnader R1200 0 Totala kostnader R1300 39 216 23

Bilaga 3 Premier, ersättning och kostnader per land S.05.02.01 Premier, ersättningar och kostnader per land Hemland C0010 R0010 C0080 Premieinkomst Brutto direkt försäkring R0110 156 409 Återförsäkrares andel R0140 0 Netto R0200 156 409 Intjänade premier Brutto direkt försäkring R0210 156 333 Återförsäkrares andel R0240 0 Netto R0300 156 333 Inträffade skadekostnader Brutto direkt försäkring R0310 98 203 Återförsäkrares andel R0340 0 Netto R0400 98 203 Uppkomna kostnader R0550 39 216 Övriga kostnader R1200 Totala kostnader R1300 39 216 24

Bilaga 4 Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring S.17.01.02 Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring Bästa skattning Premieavsättningar Brutto Bästa skattning av premieavsättningar netto Skadeavsättningar Brutto Bästa skattning av skadeavsättningar netto Bästa skattning totalt brutto Bästa skattning totalt netto Riskmarginal Försäkringstekniska avsättningar totalt Försäkringstekniska avsättningar totalt Försäkringstekniska avsättningar minus medel som kan återkrävas från återförsäkring specialföretag och finansiell återförsäkring totalt Direkt försäkring och mottagen proportionell återförsäkring Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag C0130 Total skadeförsäkri ngsförpliktel se C0180 R0060 738 738 R0150 738 738 R0160 49 026 49 026 R0250 49 026 49 026 R0260 49 764 49 764 R0270 49 764 49 764 R0280 9 321 9 321 R0320 59 085 59 085 R0340 59 085 59 085 25

Bilaga 5 Skadeförsäkringsersättningar S.19.01.21 Skadeförsäkringsersättningar Total skadeförsäkringsverksamhet Skadeår/ försäkringsår Z0010 Skadeår Utbetalda försäkringsersättningar brutto (ej ackumulerade) (absolut belopp) Summan av Utvecklingsår Under år innevarand (ackumuler e år År 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 & + ad) C0010 C0020 C0030 C0040 C0050 C0060 C0070 C0080 C0090 C0100 C0110 C0170 C0180 Föregående R0100 0 R0100 0 0 N-9 R0160 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 R0160 0 0 N-8 R0170 0 0 0 0 0 0 0 0 0 R0170 0 0 N-7 R0180 0 0 0 0 0 0 0 0 R0180 0 0 N-6 R0190 0 0 0 0 0 0 0 R0190 0 0 N-5 R0200 0 0 0 0 0 0 R0200 0 0 N-4 R0210 51 235 39 064 2 601 282 11 R0210 11 93 193 N-3 R0220 59 020 44 612 1 952 322 R0220 322 105 906 N-2 R0230 66 011 50 971 2 077 R0230 2 077 119 059 N-1 R0240 61 232 40 556 R0240 40 556 101 788 N R0250 53 425 R0250 53 425 53 425 Totalt R0260 96 391 473 371 Odiskonterad bästa skattning av skadeavsättningar brutto (absolut belopp) Utvecklingsår Årets slut (diskontera År 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 & + de data) C0200 C0210 C0220 C0230 C0240 C0250 C0260 C0270 C0280 C0290 C0300 C0360 Föregående R0100 0 R0100 0 N-9 R0160 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 R0160 0 N-8 R0170 0 0 0 0 0 0 0 0 0 R0170 0 N-7 R0180 0 0 0 0 0 0 0 0 R0180 0 N-6 R0190 0 0 0 0 0 0 0 R0190 0 N-5 R0200 0 0 0 0 0 0 R0200 0 N-4 R0210 0 0 0 0 0 R0210 0 N-3 R0220 0 0 0 7 R0220 7 N-2 R0230 0 0 140 R0230 141 N-1 R0240 0 2 554 R0240 2 559 N R0250 46 210 R0250 46 319 Totalt R0260 49 026 26 Bliwa Skadeförsäkring AB (publ) Rapport om solvens och finansiell ställning

Bilaga 6 Kapitalbas S.23.01.01 Kapitalbas Totalt C0010 Nivå 1 utan begränsningar C0020 Primärkapital före avdrag för ägarintressen i andra finansiella sektorer enligt artikel 68 i delegerade förordning (EU) nr 2015/35 Stamaktiekapital (egna aktier brutto) R0010 10 000 10 000 Avstämningsreserv R0130 148 505 148 505 Totalt primärkapital efter avdrag R0290 158 505 158 505 Tillgänglig och medräkningsbar kapitalbas Total tillgänglig kapitalbas för att täcka solvenskapitalkravet R0500 158 505 158 505 Total tillgänglig kapitalbas för att täcka minimikapitalkravet R0510 158 505 158 505 Total medräkningsbar kapitalbas för att täcka solvenskapitalkravet R0540 158 505 158 505 Total medräkningsbar kapitalbas för att täcka minimikapitalkravet R0550 158 505 158 505 Solvenskapitalkrav R0580 116 071 Minimikapitalkrav R0600 29 018 Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till solvenskapitalkrav R0620 136,56% Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till minimikapitalkrav R0640 546,23% C0060 Avstämningsreserv Belopp med vilket tillgångar överskrider skulder R0700 158 505 Andra primärkapitalposter R0730 10 000 Avstämningsreserv R0760 148 505 27

Bilaga 7 Solvenskapitalkrav S.25.01.21 Solvenskapitalkrav för bolag som omfattas av standardformeln Marknadsrisk Motpartsrisk Teckningsrisk för skadeförsäkring Diversifiering Primärt solvenskapitalkrav Solvenskapit alkrav brutto C0110 R0010 36 120 R0020 4 577 R0050 113 964 R0060-10 693 R0100 143 968 Beräkning av solvenskapitalkrav C0100 Operativ risk R0130 4 841 Förlusttäckningskapacitet i uppskjutna skatter R0150-32 738 Solvenskapitalkrav exklusive kapitaltillägg R0200 116 071 Solvenskapitalkrav R0220 116 071 Övrig information om solvenskapitalkrav Totalt belopp för teoretiska solvenskapitalkrav för återstående del R0410 34 421 Totalt belopp för teoretiskt solvenskapitalkrav för separata fonder R0420 81 650 28

Bilaga 8 Minimikapitalkrav S.28.01.01 Linjär formelkomponent för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser för skadeförsäkring Minimikapitalkrav NL Resultat R0010 28 460 C0010 Bästa skattning och försäkringste Premieinkom kniska st netto (efter avsättningar återförsäkrin netto (efter g) under de återförsäkrin senaste 12 g/specialföret månaderna ag) beräknade som helhet Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag och proportionell återförsäkring R0130 49 764 157 407 C0020 C0030 Övergripande beräkning av minimikapitalkrav C0070 Linjärt minimikapitalkrav R0300 28 460 Solvenskapitalkrav R0310 116 071 Högsta minimikapitalkrav R0320 52 232 Lägsta minimikapitalkrav R0330 29 018 Kombinerat minimikapitalkrav R0340 29 018 Tröskelvärde för minimikapitalkrav R0350 24 663 C0070 Minimikapitalkrav R0400 29 018 Bliwa Skadeförsäkring AB (publ) Rapport om solvens och finansiell ställning 29

Bliwa Skadeförsäkring AB Styrelsens säte: Stockholm Postadress: Box 5125, 102 43 Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Telefon: 08-696 22 80 Fax: 08-696 22 92 Organisationsnummer: 516401-6585 E-post: info@bliwa.se Hemsida: www.bliwa.se