Rapport om solvens och finansiell ställning

Transkript

1 Rapport om solvens och finansiell ställning Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt

2 Rapport om solvens och finansiell ställning Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt, Organisationsnummer SIDAN Sammanfattning 3 Verksamhet och resultat 4 Verksamhet 4 Innehav i anknutna företag 4 Försäkringsresultat 4 Resultat per försäkringsklass 5 Investeringsresultat 5 Företagsstyrningssystem 6 Allmän information om företagsstyrningssystemet 6 Intern miljö 7 Ersättningar 9 Transaktioner med närstående 10 Lämplighetskrav 10 Riskhanteringssystem inklusive egen risk och solvensbedömning 11 Riskhanteringssystem 11 Riskstrategi 11 Riskhanteringsprocess 11 Organisation av riskarbetet 11 Genomförande av egen risk- och solvensbedömning 11 Internkontrollsystemet 13 Egenkontroll 13 Självständig kontroll och uppföljning 13 Oberoende kontroll och uppföljning 13 Compliancefunktionen 13 Internrevisionsfunktionen 13 Aktuariefunktionen 13 Uppdragsavtal 14 Riskprofil 15 Teckningsrisk 15 Dödsfallsrisk 16 Invalidets- och sjukrisk 16 Driftskostnadsrisk 16 Koncentrationsrisk 16 Riskhantering och riskreducering 16 Marknadsrisk 17 Aktiekursrisk 17 Ränterisk 18 Fastighetsprisrisk 18 Kreditspreadrisk 19 Valutakursrisk 19 Koncentrationsrisk 19 Riskhantering och riskreducering 20 Efterlevande av aktsamhetsprincipen 20 Kreditrisk 20 Likviditetsrisk 20 SIDAN Operativ risk 21 Övriga materiella risker 21 Affärsrisk 21 Strategisk risk 21 Ryktesrisk 21 Regelefterlevnadsrisk 21 Övrig information om riskkänslighet 21 Metoder och antaganden 21 Värdering för solvensändamål 22 Tillgångar 22 Uppskjuten skattefordran 22 Materiella anläggningstillgångar 22 Innehav i anknutna företag 22 Finansiella tillgångar 23 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 23 Övriga fordringar 23 Kassa och bank 23 Försäkringstekniska avsättningar 23 Kvantitativa resultat 23 Regler, metoder och antaganden 23 Osäkerhet 23 Skillnader i värdering för solvensändamål (Solvens 2) och finansiell redovisning (IFRS) 24 Återkrav enligt återförsäkringsavtal 24 Andra skulder 24 Pensionsskuld 24 Depåer från återförsäkring 24 Uppskjuten skatteskuld 25 Övriga skulder 25 Alternativa värderingsmetoder 25 Finansiering 26 Kapitalbas 26 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav 26 Solvenskapitalkrav 26 Minimikapitalkrav 26 Bilagor 27 Bilaga 1 Balansräkning 27 Bilaga 2 Premier, ersättning och kostnader per försäkringsklass 28 Bilaga 3 Premier, ersättning och kostnader per land 29 Bilaga 4 Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring 30 Bilaga 5 Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring 31 Bilaga 6 Skadeförsäkringsersättningar 32 Bilaga 7 Kapitalbas 33 Bilaga 8 Solvenskapitalkrav 34 Bilaga 9 Minimikapitalkrav 35 2

3 Sammanfattning Den 1 januari 2016 trädde ett nytt regelverk, Solvens 2, ikraft för försäkringsföretag. Ett syfte med regelverket var att skapa regler för försäkringsföretag som är lika oavsett var i EU företaget utgår ifrån. Det nya regelverket innehåller bland annat krav på publicering av en rapport som beskriver bolagets verksamhet samt solvens och finansiella ställning. Rapporten ska offentliggöras på försäkringsföretagets offentliga webbplats. Detta är Bliwa Livförsäkrings första årliga så kallade Rapport om solvens och finansiella ställning. Rapporten publiceras på den offentliga webbsidan VERKSAMHET OCH RESULTAT Bliwa Livförsäkring är ett ömsesidigt ägt försäkringsföretag som erbjuder frivillig och obligatorisk försäkring för grupper av individer, inom liv- och skadeförsäkring. Livförsäkringsrörelsen omfattar grupplivförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, familjeskyddsförsäkring, efterlevandepension samt tjänstepensionsklassad sjuk- och premiebefrielseförsäkring. Skadeförsäk ringsrörelsen i moderbolaget omfattar sjuk- och sjukvårdsförsäkring samt olycksfalls- och barnförsäkring. Det försäkringstekniska resultatet per 31 december 2016 är positivt och uppgår till 60 MSEK. Premieinkomsten före avgiven återförsäkring uppgår till 382 MSEK och efter avgiven återförsäkring uppgår den till 347 MSEK. Under året har beståndet i Bliwa Livförsäkring växt och affären har breddats gentemot befintliga kunder. Dessutom har Bliwa Livförsäkring fått ett flertal nya kunder. Försäkringsersättningarna för egen räkning uppgår till 234 MSEK. Försäkringsersättningarna ökar i takt med växande affär. En sjunkande ränta har också bidragit till att de försäkringstekniska avsättningarna har ökat. Driftskostnaderna uppgår till 101 MSEK och har ökat de senaste åren. Det är främst en följd av kraftigt växande affär och Solvens 2 anpassning av verksamheten, men även av ett påbörjat utvecklingsarbete för att möta nya förutsättningar och kundbehov. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET Bolagets företagsstyrningssystem ska säkerställa en lämplig, effektiv samt sund och ansvarsfull styrning och kontroll av koncernen som helhet samt att verksamheten uppfyller gällande regelverk. Styrelsen ansvarar för att företagsstyrningssystemet, i möjligaste mån, är likalydande inom hela koncernen i syfte att skapa ändamålsenlighet och effektivitet. Företagsstyrningssystemet består av de sex delarna intern miljö, strategistyrning, riskhantering, regel- efterlevnad, kontroll och information. Delarna är integrerade med varandra. Företagsstyrningssystemet styrs av Solvens 2 men påverkas även av omvärlden. Årlig såväl som löpande omvärldsanalys är därför en grundförutsättning för ett ändamålsenligt och effektivt företagsstyrningssystem. I denna rapport beskrivs hur de olika delarnas innebörd och omfattning samt hur de organiserats och integreras eftersom de påverkar varandra. Rapporten innehåller under detta kapitel även beskrivning av Bliwas arbete med den så kallade egna risk- och solvenbedömningen (ORSA). RISKPROFIL Bolaget har en väl diversifierad riskprofil och en implementerad riskstrategi samt processer och rutiner för hantering av alla väsentliga risker som uppstår i verksamheten. Riskprofilen baserat på de kvantifierade riskerna visar att den mest väsentliga risken för bolaget på kortare sikt är invaliditets- och sjukrisk inom livförsäkring, aktiekursrisk, dödsfallsrisk, sjukrisk inom skadeförsäkring samt valutakursrisk. Dessa risker påverkas framförallt av prissättningen på den finansiella marknaden samt den historiska och framtida skadeutvecklingen för olycksfall och sjukfall. På lång sikt är bedömningen att den mest väsentliga risken är den strategiska risken att Bliwa inte kommer att kunna möta omvärldsförändringar. Strategisk risk hanteras på styrelse- och ledningsnivå genom bland annat omvärldsanalys, strategiplanering och implementering av förändringar för utveckling av verksamheten. Sammantaget bedöms risken som hanterad och begränsad på ett lämpligt sätt. Mätbara kvantitativt bedömda risker hanteras genom processer och rutiner för riskhantering vilka beskrivs under avsnitt Riskhantering och riskreducering. Vidare hanteras riskerna genom att hålla tillräckligt kapital för att täcka potentiella förluster, i enlighet med den fastställda riskaptiten och risktoleranserna. Kvalitativt bedömda risker såsom strategiska risker hanteras främst genom strategier, processer och rutiner som begränsar riskerna i enlighet med Bliwas riskaptit och risktoleranser. VÄRDERING FÖR SOLVENSÄNDAMÅL För Bliwa Livförsäkring är den största skillnaden i värdering mellan IFRS och Solvens 2 kopplat till försäkrings tekniska avsättningar och omvärderingen av pensionsskulden. Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 består av en bästa skattning samt en riskmarginal. Bästa skattningen motsvarar det sannolikhetsvägda nuvärdet av samtliga kassaflöden inom kontraktets gränser. Enligt IFRS värderas försäkringstekniska avsättningar enligt aktsamhetsprincipen vad gäller tjänstepensionsförsäkring samt betryggande principer för övrig liv- och skadeförsäkringsverksamhet. Här tillkommer ingen riskmarginal och endast vissa avsättningar nuvärdesberäknas. Diskonteringsräntor som används för nuvärdesberäkning av de försäkringstekniska avsättningarna, är olika beroende på om de ska användas för IFRS eller Solvens 2. Detta medför en skillnad i värdering av dessa avsättningar. Vid värdering av avsättningar enligt Solvens 2 beräknas en premiereserv. Denna motsvarar alla framtida kassaflöden inom kontraktets gränser. För den finansiella redovisningen beräknas motsvarande kassaflöden endast för livförsäkringsavsättningar. För avsättningar som är relaterade till skadeförsäkringsrörelse beräknas en avsättning för ej intjänad premie samt i det fall det behövs, ett nivåtillägg. Med anledning av definitionen av kontraktsgränser i Solvens 2 uppstår det i vissa fall en skillnad mellan vilka avsättningar som ska beräknas för IFRS och Solvens 2. Ytterligare en skillnad mellan värdering i IFRS och Solvens 2 är värderingen av pensionsskulden. Denna värderas enligt IAS 19 i Solvens 2 medan den värderas i enlighet med Tryggandelagen enligt IFRS. Även Bliwa Livförsäkrings innehav i Bliwa Skadeförsäkring värderas olika i IFRS och Solvens 2. I Solvens 2 sker värdering enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär summan av eget kapital och obeskattade reserver minskat för skattedelen i de obeskattade reserverna. I IFRS värderas Bliwa Skadeförsäkring till anskaffningsvärde. Dessa värderingskillnader ger upphov till förändringar i den uppskjutna skatteskulden. FINANSIERING Bolaget har under rapporteringsperioden haft en stark och stabil solvenssituation mätt som kapitalbas i förhållande till solvenskapitalkrav (solvenskvot). Solvenskvoten har varit stabil under 2016, då ett något stigande solvenskapitalkrav har motverkats av en ökande kapitalbas till följd av positivt resultat i både försäkringsverksamheten och framför allt kapitalförvaltningsverksamheten. Kapitalbasen består nästan uteslutande av eget kapital inom nivå 1 som är fullt förluststäckande och medräkningsbart för att täcka solvenskapitalkravet. Bolagets solvenskapitalkrav beräknas enligt standardformeln i försäkringsrörelselagen (2010:2043). Solvenskapitalkravet har ökat under 2016 till följd av ökad volym i försäkringsaffären. 3

4 Verksamhet och resultat VERKSAMHET Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt (organisationsnummer ) är det ansvariga bolaget i Bliwas försäkringsgrupp. Härtill omfattar gruppen det helägda dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring (organisationsnummer ). Bliwas f örsäkringsgrupp består av uteslutande dessa två bolag och har således samma omfattning som Bliwakoncernen. Bliwas försäkringsgrupp och Bliwakoncernen används därför synonymt och förkortas vidare Bliwa. Bliwa Livförsäkring har sitt säte i Stockholm. Bliwa Livförsäkring är ett ömsesidigt ägt försäkringsföretag som erbjuder frivillig och obligatorisk försäkring för grupper av individer, inom liv-och skadeförsäkring. Livförsäkringsrörelsen omfattar grupplivförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, familje skyddsförsäkring, efterlevandepension samt tjänstepensionsklassad sjuk-och premiebefrielseförsäkring. Skadeförsäkringsrörelsen i moderbolaget omfattar sjuk-och sjukvårdsförsäkring samt olycksfalls-och barnförsäkring. Bolaget står under Finansinspektionens tillsyn. Bolaget har inte någon särskilt utsedd kontaktperson på Finansinspektionen. Bolagets revisorer fram till bolagsstämman 2017 är KPMG med Gunilla Wernelind som huvudansvarig revisor. Kontaktuppgifter: e-post: gunilla.wernelind@kpmg.se, telefonnummer Bolagets årsredovisning fastställs på ordinarie bolagsstämma den 30 maj Den kvantitativa information som redovisas i rapporten är villkorad av bolagsstämmans godkännande. Innehav i anknutna företag ANTAL NOMINELLT KAPITAL- RÖSTRÄTTS- BOKFÖRT VÄRDE ENLIGT IFRS BOKFÖRT VÄRDE ENLIGT SOLVENS 2 BELOPP I KSEK AKTIER VÄRDE ANDEL % ANDEL % Bliwa Skadeförsäkring AB Org nr , säte i Stockholm Aktiekapital Villkorat aktieägartillskott Ovillkorat aktieägartillskott Summa FÖRSÄKRINGSRESULTAT Det försäkringstekniska resultatet per 31 december 2016 är positivt och uppgår till 60 MSEK. Premieinkomsten före avgiven återförsäkring uppgår till 382 MSEK och efter avgiven återförsäkring uppgår den till 347 MSEK. Under året har beståndet i Bliwa Livförsäkring växt och affären har breddats gentemot befintliga kunder. Dessutom har Bliwa Livförsäkring fått ett flertal nya kunder. Premieinkomsten innehåller en engångspremie på cirka 25 MSEK för övertaget försäkringsbestånd. Försäkringsersättningarna för egen räkning uppgår till 234 MSEK. Försäkringsersättningarna ökar i takt med växande affär. En sjunkande ränta har också bidragit till att de försäkringstekniska avsättningarna har ökat. Utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning uppgår till 174 MSEK. Driftskostnaderna uppgår till 101 MSEK och har ökat de senaste åren. Det är främst en följd av kraftigt växande affär och Solvens 2 anpassning av verksamheten, men även ett påbörjat utvecklingsarbete för att möta nya förutsättningar och kundbehov. Resultatet från kapitalförvaltningen bidrar till det tekniska resultatet med 67 MSEK. Totalt uppgår kapitalavkastningen netto till 81 MSEK, där 14 MSEK är hänförbart till det icke-tekniska resultatet. Se ytterligare redogörelse för totalt investeringsresultat under avsnitt Investeringsresultat. Bolaget bedriver endast verksamhet i Sverige. Resultat per försäkringsklass I följande tabell återfinns resultatet per försäkringsklass. 4

5 RESULTAT PER FÖRSÄKRINGSKLASS BELOPP I KSEK SJUKVÅRDS- FÖRSÄKRING FÖRSÄKRING AVSEENDE INKOMSTSKYDD SJUK- FÖRSÄKRING ÖVRIG LIVFÖRSÄKRING Premieintäkt (för egen räkning) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Förändring i avsättning för ej intjänade premier Premieintäkt (för egen räkning) Kapitalavkastning, netto Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar (för egen räkning) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (för egen räkning) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Återbäring och rabatter (för egen räkning) Driftskostnader FÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT SUMMA INVESTERINGSRESULTAT Resultatet från kapitalförvaltningsverksamheten, efter avdragna kostnader, uppgår till 81 MSEK. Kapitalförvaltningskostnaderna uppgår till 5 MSEK. Totalavkastningen uppgår till 5,3 procent vilket är högre än bolagets avkastningsmål på 3,1 procent. Den genomsnittliga totalavkastningen under de senaste fem åren uppgår till 6,7 procent, vilket överstiger bolagets målavkastning för perioden på 2,6 procent med mycket god marginal. I tabellen nedan visas historisk genomsnittlig totalavkastning för olika tidsperioder. Samtliga tillgångsslag i portföljen har haft en positiv avkastning under året, till följd av stigande aktiepriser i kombination med fallande marknadsräntor. Högst avkastning har den globala och svenska aktieportföljen haft, som också gav störst bidrag till portföljens totalavkastning. Även fastighetsfonder inom tillgångsslaget reala tillgångar och kredit obligationsfonder inom tillgångsslaget övriga räntor har haft en god avkastning. Investeringar inom tillgångsslaget övriga räntor och globala aktier har gynnats av den stigande dollarkursen under året, som gav ett betydande bidrag till totalavkastningen. Avkastningen under 2016 understeg dock jämförelseindex till följd av en kortare duration i placeringsportföljen relativt jämförelseindex. Historisk avkastning för olika tidsperioder I PROCENT 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5 ÅR Portföljens totalavkastning 5,3% 4,6% 6,1% 6,7% 6,7% Målavkastning 2,6% 3,1% 2,8% 2,6% 2,6% Avkastning jämförelseportfölj 6,1% 4,5% 7,0% 6,7% 6,8% 5

6 Företagsstyrningssystem ALLMÄN INFORMATION OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET Bolagets företagsstyrningssystem ska säkerställa en lämplig, effektiv samt sund och ansvarsfull styrning och kontroll av bolaget samt att verksamheten uppfyller gällande regelverk. Nedan visas strukturen för bolagets företags styrningssystem på en övergripande nivå. Vd är, utifrån anvisningar från styrelsen, slutligt ansvarig för vidare utveckling av företagsstyrningen och ansvarar särskilt för att en sund företagskultur präglar bolaget. Företagsstyrningssystemet består av de sex komponenterna - intern miljö, strategistyrning, riskhantering, regelefterlevnad, kontroll (internkontrollsystem) och information. Delarna är integrerade med varandra. Företagsstyrningssystemet utgår från och påverkas löpande av omvärlden. Årlig såväl som löpande omvärldsanalys är därför en grundförutsättning för ett ändamålsenligt och effektivt företagsstyrningssystem. Utifrån den övergripande nivån beskrivs komponenterna i korthet nedan. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET Omvärldsanalys Intern miljö Riskhantering Hantering av risker & incidenter Uppföljning 6 Information Regelefterlevnad Identifiering och värdering av risker & incidenter Omvärldsanalys Omvärldsanalys Strategistyrning Intern miljö omfattar de mest grundläggande elementen i företagsstyrningssystemet i form av bolagets organisation, innefattande roller, ansvar och beslutsfattande samt personal och företagskultur. Ytterligare beskrivning av strukturen inom ramen för den interna miljön beskrivs under avsnitt Intern miljö.

7 Strategistyrning innebär att verksamheten över tid leds och utvecklas utifrån långsiktiga och kortsiktiga strategier och mål. Strategistyrning är en integrerad del av företagsstyrningen och omfattar relationen mellan strategiska mål och riskaptit, vilken illustreras nedan. Bliwas verksamhet bedrivs härmed utifrån en strategiplan som årligen fastställs av styrelsen i Bliwa Livförsäkring. För 2016 beslutades om en strategiplan för tre år. Från och med 2017 är tids horisonten för strategiplanen förlängd till fem år, vilket är samma tidshorisont som för den egna risk och solvensbedömningen (ORSA). Se vidare information under avsnitt Riskstrategi. Strategiska mål bryts ner och konkretiseras genom ett-åriga affärs- och verksamhetsplaner. STRATEGISTYRNING Mission Vision Affärsidé Strategiska mål Övergripande Tillväxtmål Lönsamhetsmål Strategi Riskstrategi Affärsstrategi Finansiell strategi Stödjande strategier Riskaptit Risktoleransgränser och limiter Vidare är riskhantering (riskhanteringssystemet) också en del av företagsstyrningen, vilken berörs vidare under avsnitt Riskhanteringssystem inklusive egen risk och solvensbedömning. Regelefterlevnad såväl som kontroll (internkontroll systemet) beskrivs ytterligare i avsnitt Internkontrollsystemet. Slutligen omfattar företagsstyrningssystemet information, vilket omfattar rapportering och kommunikation men även informationshantering såsom informationssystem och infrastruktur. Information är också vara en integrerad del av företagsstyrningen bland annat i syfte att rapportering och kommunikation, i alla avseenden, ska vara tillförlitlig. Informationshantering är även en integrerad del av riskhanteringssystemet. Informationssystem och infrastruktur ska säkerställa att rapportering och kommunikation uppnår önskad konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Krav på rapportering och kommunikation i olika situationer framgår av styrdokument och processer. Intern miljö I enlighet med informationen i kapitlet Verksamhet och resultat ovan har Bliwa och de ingående bolagen i huvudsak gemensam drift och förvaltning. Processer för företagsstyrning inklusive specifikt strategiplanering, riskhantering, ORSA, internkontroll samt rapportering, är i huvudsak enhetliga inom bolagen, även om respektive styrelse är dock ansvarig för godkännande av resultat och rapporter för varje bolag. Detta innebär bland annat att nuvarande samt framåtblickande risk- och känslighetsanalyser, stresstester, scenarioanalyser, kapitalkravsberäkningar och bedömningar av solvensbehov inom till exempel ramen för ORSA- arbetet görs per bolag samt för gruppen, men, så långt som möjligt, med enhetliga processer. Sammantaget bidrar detta till effektivisering av förvaltningen inom hela gruppen. Den övergripande styrningen och kontrollen av bolaget sker dock utifrån de grupperingar och roller som specificeras nedan. Härutöver utgår den funktionella organisationen från principen om tre ansvarslinjer. Se visualisering av den övergripande styrningen samt den funktionella organisationen i bilderna Organisation från styrelse och uppåt samt Funktionell funktion. Den första ansvarslinjen utgörs av den operativa verksamheten och omfattar bland annat ansvar för operativa beslut men även ägarskap kopplat till risker och incidenter, löpande regelefterlevnad samt uppfyllandet av tillräcklig dualitet och genomförande av egenkontroller. Den andra ansvarslinjen utgörs av självständiga kontrollfunktioner, se vidare under avsnitt Centrala funktioner. Ansvaret omfattar styrning och stöd för den operativa verksamheten genom att bland annat bistå i att sätta upp ramverk, principer och interna regelverk samt ge rådgivning och utbildning. Härtill utför den andra ansvarslinjen självständig kontroll och uppföljning av riskhantering och regelefterlevnad inom den operativa verksamheten. Självständig innebär att viss befattningshavare, så långt det är möjligt, inte har något ansvar inom den operativa verksamheten eller åtminstone aldrig utför självständig kontroll av verksamhet som denne själv utfört inom den operativa verksamheten. Den tredje ansvarslinjen utgörs av internrevisionsfunktionen. Ansvaret omfattar bland annat att utföra oberoende granskning och tillsyn av arbetet inom såväl första som andra ansvarslinjen. 7

8 ORGANISATION FRÅN STYRELSE OCH UPPÅT Externrevision Bolagsstämma Valberedning Koncern- och moderbolagsstyrelse Revisionsutskott Ersättningsutskott Finanskommitté Ansvarig för compliancefunktionen Ansvarig för internrevisionsfunktionen Koncern- och moderbolags-vd Ansvarig för riskfunktionen Ansvarig för aktuariefunktionen FUNKTIONELL ORGANISATION VD Bliwa Liv VD Bliwa Skade Stab HR Kontorsansvar Riskfunktion Compliancefunktion Bolagsjuridik Chef för finans och verksamhetsstöd Chef för affärsverksamhet Finans och verksamhetsstöd Affärsverksamhet Verksamhet- och bolagsövergripande processer Bolagsstämma Bolagsstämman är det högsta styrande och beslutande organet i Bliwa Livförsäkring. Bolagsstämman regleras i försäkringsrörelselagen samt genom bolagsordningen. Valberedningen Valberedningen har bolagsstämmans uppdrag att bereda ärenden rörande val av styrelseledamöter samt revisorer. Vidare bestämmelser om valberedningen finns i bolagsstämmans instruktion för valberedningen. Styrelse Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsens ledamöter utses av bolagsstämman för en period om ett år i taget. Finanskommittén Finanskommittén har till uppgift att vara ett forum för diskussion, rådgivning och beslut i frågor avseende kapitalförvaltningsverksamheten. Kommitténs ledamöter utses av styrelsen för en period om ett år i taget. Bolagsstämman fastställer arvodet till kommitténs ledamöter. 8 Revisionsutskottet Revisionsutskottets övergripande uppdrag att övervaka företagets och koncernens finansiella rapportering och interna kontrollsystem. Utskottets ledamöter utses av styrelsen för en period om ett år i taget. Bolagsstämman fastställer arvodet till u tskottets ledamöter. Vd verkar för att den interna organisationen är ändamålsenlig, överblickbar och dokumenterad. Organisationen ska bidra till en tydlig fördelning av ansvar, befogenheter samt säkerställande av dualitet i väsentliga beslut. Vd verkar även för att organisationen bidrar till att beslut behandlas och förankras på lämpligt sätt. Ersättningsutskottet Ersättningsutskottet har till uppgift att bereda väsentliga ersättningsbeslut. Utskottets ledamöter utses av styrelsen för en period om ett år i taget. I normalfallet består utskottet av styrelsens ordförande och vice ordförande. Inget särskilt arvode utgår för arbetet i ersättningsutskottet. Centrala funktioner Styrelsen har inrättat de fyra centrala funktionerna aktuarie, risk, compliance och internrevision. Vd tillsätter ansvariga för aktuarie, risk- respektive compliancefunktionen. Ansvarig för internrevisionen, tillsätts av styrelsen. Ansvarig för aktuariefunktionen rapporterar funktionellt till chefen för finans och verksamhetsstöd medan ansvariga för risk- respektive compliancefunktionen funktionellt rapporterar till vd. Uppdraget att utföra internrevisionen är utlagt på extern part. Styrelsens ordförande är utsedd till beställaransvarig för denna utläggning. Samtliga funktioner av rapporterar direkt till styrelsen. Vd Styrelsen utser vd. Vd kan och har sedan tidigare samt under 2016varit styrelseledamot i moder bolaget. Vd ansvarar för att sköta den löpande förvaltningen av bolaget. Härutöver beslutar vd, självständigt från styrelsen, om bolagets interna organisation, både i förhållande till funktionell organisation samt organisation av intern företagsstyrning. Väsentliga ändringar i den interna organisationen ska dock föregås av beslut av styrelsen. Aktuarie-, risk- respektive compliancefunktionen är självständiga i den meningen att de kan utföra sina uppgifter på ett objektivt, korrekt och självständigt sätt, och åtminstone aldrig utför självständiga

9 kontroller eller uppföljning av verksamhet som hon/ han själv utfört inom den operativa verksamheten. Funktionernas arbete styrs genom riktlinjer från styrelsen och kompletterande instruktioner från vd. Internrevision verkar objektivt och oberoende i förhållande till övrig verksamhet i bolaget inklusive de övriga centrala funktionerna. Anvisningar för internrevisionen fastställs av styrelsen. Ersättningar Ersättning inom bolaget utgörs av grundlön, övriga förmåner och pension samt rörlig ersättning. Inom bolaget drivs lönepolitik i syfte att stimulera medarbetarna till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse. Lönen ska i förhållande till marknaden vara sådan att företaget kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med en sådan kompetens att verksamheten kan bedrivas framgångsrikt och lönsamt. Härutöver finns en modell för rörlig ersättning, se avsnitt Kollektiv rörlig ersättning. Redogörelsen nedan utgår, utöver upplysningskraven för offentliggörande av rapport om solvens och finansiell ställning från upplysningskraven i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:12) om årsredovisning i försäkringsföretag. Interna regler rörande ersättning Styrelsen har beslutat om riktlinjer i enlighet med följande externa regelverk: Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2015:12, bilaga 5) Europa Kommissionens delegerade förordning (EU/2015/35) EIOPA:s 1) riktlinjer om företagsstyrningssystemet (EIOPA-BoS-14/253) Riktlinjerna beskriver systemen för fast och rörlig ersättning, anger grunder och principer för hur ersättning ska fastställas samt hur riktlinjerna ska tillämpas och följas upp. Riktlinjerna antogs senast av styrelsen den 12 december Innan styrelsen fattade beslut om innehållet i riktlinjerna fick ett antal personer, bland annat ansvariga för funktionerna för compliance respektive internrevision lämna synpunkter på innehållet. Detta för att säkerställa att resultatkriterierna är lämpliga och mätbara. Ersättningsutskottet har även deltagit i beredning av riktlinjerna. Styrelsens beslut om riktlinjer grundas även på en särskild analys av vilka risker (riskanalys) bolagets system för rörlig ersättning, kan vara förknippade med. Riskanalysen omfattar ett antal frågeställningar som specificeras i riktlinjerna, exempelvis om systemets utformning skulle kunna äventyra bolagets långsiktiga intressen eller påverka bolagets förmåga att uppfylla mål såsom solvens- och kapitalkrav. Om väsentlig förändring av utformning eller omfattning av modellen för rörlig ersättning ingår som del av reviderade riktlinjer ska förnyad riskanalys genomföras. Ersättningsutskott Ersättningsutskott utgörs av styrelsens ordförande och vice ordförande, såvida styrelsen inte beslutat annat. Utskottet ansvarar för att bereda väsentliga ersättningsbeslut samt beslut om riktlinjerna liksom att utvärdera hur och i vilken mån riktlinjerna påverkar bolagets risknivå. Utskottet ska bland annat delta i framtagande av riskanalysen avseende rörlig ersättning samt göra en självständig bedömning av riktlinjernas lämplighet. Ersättningssystemets omfattning Ersättning inom bolaget utgörs av grundlön, övriga förmåner och pension samt rörlig ersättning. Det finns för närvarande endast ett system för rörlig ersättning, så kallad kollektiv rörlig ersättning, vilket beskrivs närmare nedan. Tidigare fanns även ett system för individuell rörlig ersättning, vilket avskaffades inför Det finns dock innestående individuell rörlig ersättning avseende år ). För denna ersättning tillämpas tidigare gällande riktlinjer för rörlig ersättning innebärande bland annat att ersättningen ska skjutas upp. För mer detaljerad information om de förutsättningar som gäller för denna innestående individuella rörliga ersättning hänvisas till föregående års redogörelser för ersättningar vilka finns på Bliwas hemsida, Information om nivåerna för de innestående individuella ersättningarna framgår av informationen i tabellen Redogörelse för ersättningar. Beslut avseende ersättningar För 2016 har fast och rörlig ersättning, inklusive pensionsavsättningar, till vd, vice vd och verksamhetschefer beslutats av styrelsen efter beredning av ersättningsutskottet. Fast ersättning till övriga befattningshavare som är direktrapporterande till vd, exklusive vice vd och verksamhetschefer, beslutas av vd i samråd med ersättningsutskottet och styrelseordföranden. Styrelsen beslutar om rörlig ersättning för all personal. Kollektiv rörlig ersättning Beslutprocess Styrelsen beslutar årligen om systemet för kollektiv rörlig ersättning fortsatt ska tillämpas, samt vilka mål som i så fall ska gälla för året. Nu gällande riktlinjer innehåller bestämmelser om två grundläggande mål samt därtill två till fem resultatmål, varav minst ett ska vara kvalitativt. De grundläggande målen är en förutsättning för att rörlig ersättning överhuvudtaget ska utgå och omfattar krav på att bolagets över- gripande interna solvens- och kapitalkrav, som fastställs i bolagets riskstrategi, ska vara uppfyllt samt att bolagsstämman har fastställt ett positivt resultat, före bokslutsdispositioner och skatt. För 2016 sattes fem resultatmål ställts upp varav ett lönsamhetsmål, två förvaltningsmål samt två affärsmål. Efter utgången av året följer styrelsen upp och beslutar om måluppfyllelsen. Om ett eller flera av resultatmålen inte är uppfylla, justeras den rörliga ersättningen ned i motsvarade mån. Styrelsen kan, om särskilda skäl föreligger, besluta att rätt till rörlig ersättning ska föreligga även om ett eller flera mål inte helt är uppfyllda. Sådant beslut ska särskilt dokumenteras. De grundläggande målen måste dock alltid vara uppfyllda för att rörlig ersättning ska kunna utgå. Slutlig utbetalning av eventuell kollektiv rörlig ersättning sker efter att bolagsstämman fastställt årets resultat. Omfattning Kollektiv rörlig ersättning kan enligt riktlinjerna aldrig överstiga ett prisbasbelopp per medarbetare. För 2016 styrelsen beslutade att den rörliga ersättningen maximalt kan uppgå till kronor för en heltidstjänst vid 100 procent måluppfyllelse. Beslutat utfall för 2015 uppgick till kronor. Rörlig ersättning får endast utgå i form av kontant ersättning. Anställda har dock möjlighet att göra löneavstående i utbyte mot tjänstepensionsavsättning. Förutom personer som arbetar inom aktuarie-, risk-, respektive compliancefunktionen, samt i förekommande fall internrevisionsfunktionen, omfattas samtliga medarbetare av kollektiv rörlig ersättning, således även vd, vice vd samt övriga ledande befattningshavare. Eftersom omfattningen av den kollektiva rörliga ersättningen är utformad med koppling till både grundläggande mål och resultatmål samt är begränsad i sin ersättningsnivå, har styrelsen bedömt att systemet inte skapar incitament för högre risktagande av enskilda medarbetare. Ingen del av systemet innebär härtill någon form av garanterad ersättning. Utbetalning av kollektiv rörlig ersättning sker därför utan uppskjutande, även till anställda som kan påverka företagets risknivå. Styrelsen har bedömt att utbetalning utan uppskjutande vare sig äventyrar bolagets fortlevnad eller på något sätt innebär bristande hantering och kontroll av risker. Denna lösning, som alltså är en alternativ lösning jämfört med gällande regelverk motiveras genom att omfattningen och komplexiteten av systemet för rörlig ersättning är begränsad samt med proportionalitetsprincipen som grund. Systemet för rörlig ersättning innehåller bestämmelser om att rätten till kollektiv rörlig ersättning kan falla bort helt eller delvis om en anställd säger upp sin anställning, permitteras av bolaget, begår brott, avlider eller blir arbetsoförmögen. 1) European Insurance and Occupational Pensions Authorithy. 2) I enlighet med tabellen Redogörelse för ersättningar kommer tidigare uppskjuten rörlig ersättning avseende 2013 betalas ut efter bolagsstämman den 30 maj

10 Senaste årets ersättningar Tabellen Redogörelse för ersättningar utvisar intjänad och kostnadsförd ersättning avseende 2016 samt ackumulerade utestående uppskjutna rörliga ersättningar fördelat per år sedan Ingen rörlig ersättning är garanterad utan rätten till ersättningen följer de bestämmelser som framgår av riktlinjerna. Förutsatt att bolagsstämman den 30 maj 2017 fastställer resultatet för 2016 kommer kollektiv rörlig ersättning, om 0,7 MSEK att betalas ut till gruppen Övriga anställda enligt tabellen Redogörelse för ersättningar. Till gruppen Ledande befattningshavare kommer 0,3 MSEK att betalas ut, varav 0,3 MSEK avser outnyttjade rättigheter intjänade På det senare beloppet om 0,3 MSEK ankommer ränta om 1,82 procent per år i enlighet med särskilt styrelsebeslut. Efter utbetalning kommer intjänade ackumulerade ersättningar till Ledande befattningshavare, vilka dock inte är garanterade, uppgå till 0 MSEK. I övrigt har det under 2016 inte betalats ut några garanterade rörliga ersättningar eller ersättningar intjänade under tidigare räkenskapsår. Pensioner till ledande befattningshavare Vd har en individuell pensionslösning som huvudsakligen är premiebestämd. Vid fastställande av pensionsavtalets avsättningsnivåer har hänsyn tagits till tidigare pensionsavsättningar. Utgångspunkten för pensionsavtalet är att vd ska ha en rimlig möjlighet att erhålla en total pension, inklusive statlig pension och tidigare intjänad pensionsrätt, som motsvarar 65 procent av inkomsten mellan 60 och 65 år och 60 procent av inkomsten från 65 år. Dessa pensionsnivåer är dock inte garanterade av bolaget. Vd:s pensionslösning består av tre delar utöver den statliga ålderspensionen. En del där premier avsätts för lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp i enlighet med pensionsuppgörelsen mellan FAO och FTF/Saco (ftp-planen). En del som betalas genom pensionsförsäkring till externt försäkringsbolag, 35 procent av den fasta årslönen mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp och en del som utgörs av avsättning i balansräkningen för lönedelar över 30 inkomstbasbelopp samt avsättning för pension mellan 60 och 65 år. Under 2016 uppgår pensionskostnaden exklusive löneskatt till 61 procent av grundlönen. Även vice vd samt ytterligare en ledande befattningshavare har en premiebestämd individuell pensionslösning. Dessutom finns en pensionsutfästelse till en tidigare anställd vd. Utfästelsen har skett genom köp av kapitalförsäkring. Det verkliga värdet per 31 december 2016 uppgick till 817 KSEK. Kapitalförsäkringen är pantsatt som säkerhet för pensionsförpliktelsen. Transaktioner med närstående Som närstående definieras dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring AB, dess styrelseledamöter samt ledande befattningshavare. Som närstående betraktas även dessa personers närstående och de bolag, utanför koncernen, där styrelseledamöter och ledande befattningshavare har styrelseuppdrag. Inom koncernen finns en sedan länge inarbetad struktur med intern utläggning av verksamhet. Denna innebär att alla som arbetar inom koncernen är anställda i Bliwa Livförsäkring och organiseras i verksamhetsområden affärsverksamheten, finans och verksamhetsstöd samt en stab. Inom staben finns bland annat funktioner för risk och regelefterlevnad. Bliwa Livförsäkring tillhandahåller genom denna organisation samt i enlighet med uppdragsavtal tjänster för fullgörande av drift och förvaltning till dotterföretaget. Utgångspunkten är att varje bolag ska bära de kostnader som är hänförliga till bolaget. Priset på de tjänster som tillhandahålls av bolaget bestäms enligt självkostnadsprincipen och inkluderar direkta och indirekta kostnader. Den största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader. Fördelningen av driftskostnader baseras huvudsakligen på personalens arbetsinsats i respektive bolag och sker genom fördelningsnycklar. De transaktioner som skett med närstående under 2016 är endast mellan moderbolag och dotterbolag avseende försäljning mellan bolagen. Inga ytterligare transaktioner har skett. LÄMPLIGHETSKRAV Kompetent, ansvarsfull och engagerad personal är en förutsättning för god företagsstyrning. En ändamålsenlig och tillförlitlig process för lämplighetsprövning är en integrerad del av företagsstyrningen för att initialt såväl som löpande bedöma kunskap och erfarenhet såväl som anseende. Processen styrs genom särskilda riktlinjer som fastställs av styrelsen. Lämplighetsprövning sker av styrelsen sammantaget och enskilt. Processen för att bedöma kvalifikationer inom styrelsen sker genom självutvärdering samt delaktighet av valberedningen. REDOGÖRELSE FÖR ERSÄTTNINGAR BELOPP I KSEK Totalt belopp för samtliga kostnadsförda ersättningar LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE ÖVRIGA ANSTÄLLDA SOM KAN PÅVERKA FÖRETAGETS RISKNIVÅ ÖVRIGA ANSTÄLLDA TOTALT ANTAL ANTAL ANTAL ANTAL KSEK PERSONER KSEK PERSONER KSEK PERSONER KSEK PERSONER Total belopp för fast ersättning Totalbelopp för rörlig ersättning Fördelning avseende rörlig ersättning Utbetald lön Pensionspremier Intjänade rörliga ersättningar under året Ackumulerade utestående uppskjutna rörliga ersättningar som förväntas bli utbetalade under 2017 fördelat på Outnyttjade rättigheter intjänade Outnyttjade rättigheter intjänade

11 Vd och vice vd samt därutöver verksamhetschefer, vilket identifierats som nyckelpersoner för vilka lämplighetsprövning ska ske gäller att kompetens och erfarenhet bedöms i varje enskilt fall. Detta gäller även ansvariga och utförare inom centrala funktioner. Ansvarig och i förekommande fall utförare inom aktuariefunktionen omfattas även av särskilda krav på kunskap och erfarenhet som fastställts av Finansinspektionen. I de situationer centrala funktioner utförs av externa leverantörer, genom utläggning av verksamhet, finns särskilda processer för att säkerställa lämplighetsprövning av ansvariga konsulter såväl som övriga som utför arbetsuppgifter inom den utlagda verksamheten. RISKHANTERINGSSYSTEM INKLUSIVE EGEN RISK OCH SOLVENSBEDÖMNING Riskhanteringssystem Risk definieras som möjligheten att en händelse inträffar, vilken får negativ påverkan på bolagets resultat eller förmåga att uppnå de uppsatta målen. Risktagande är en naturlig och central del av verksamheten, där vissa risker är nödvändiga att ta för att nå lönsamhet medan andra risker kan och ska undvikas. Riskhanteringssystemet är en integrerad del av företagsstyrningssystemet med målsättning att skapa förutsättningar för ändamålsenlig och effektiv hantering och kontroll av risker. Riskstrategi, riskhanteringsprocessen, organisationen av riskarbetet samt ORSA är centrala delar i riskhanteringssystemet. Riskstrategi Riskstrategin som helhet beslutas årligen av styrelsen och utgör ett komplement till strategiplanen. Tillsammans är de en del av strategistyrningen. Tillsammans är strategiplanen och riskstrategin väsentliga delar av strategistyrningen. Riskstrategin innehåller ramar och riktlinjer för risktagande i syfte att säkerställa ett ansvarsfullt risktagande samt balans mellan riskexponeringar, i huvudsak mellan försäkringsverksamheten och kapitalförvaltningsverksamheten. Syftet med riskstrategin är vidare att säkerställa att bolaget alltid kan vara ekonomiskt hållbart, med målet att vara en stabil samarbetspartner och försäkringsgivare för sina kunder och ägare. För 2016 har riskstrategin omfattat tre år. Från och med 2017 kommer tidshorisonten för riskstrategin att förlängas till fem år, vilket är samma tidshorisont som för ORSA. Riskhanteringsprocess Riskhanteringen utgår ifrån riskstrategin samt består av stegen identifiera, värdera, hantera, övervaka och rapportera risker. För varje steg används olika riskhanteringstekniker och verktyg, beroende på typ av risk. Riskhanteringsprocessen tillämpas på samtliga risker och riskkategorier, där så är lämpligt. Identifiering, värdering och hantering av risker Identifiering, värdering och hantering av risker sker i den löpande verksamheten genom att vara integrerade delar av till exempel affärsprocessen. För detta finns, beroende på typ av risk, i processer och andra arbetsflöden, ett antal olika kvantitativa eller kvalitativa verktyg. Exempel på verktyg är ORSA och riskanalyser av exempelvis operativa risker samt avvikelse- och incidenthantering. Övervakning och kontroll av risker Övervakning och kontroll av risker sker regelbundet genom egenkontroller, utförda som en del av den operativa verksamheten, självständiga kontroller, utförda av de självständiga kontrollfunktionerna, eller oberoende kontroller, utförda av internrevisionsfunktionen. Angreppssättet är riskbaserat utifrån väsentliga risker och deras påverkan på möjligheten att uppnå bolagets strategiska mål. Övervakningen sker bland annat utifrån riskindikatorer, solvenskapitalkrav eller bolagets risktoleranser och ger sammantaget en förvarning om ökade risknivåer och behov av åtgärder. Rapportering av risker Rapportering av risker sker löpande såväl inom den operativa verksamheten som till styrelse och vd. Riskrapporteringen baseras på resultat från riskhanteringsprocessen. Riskfunktionen lämnar minst årligen en självständig riskrapport till styrelsen.rapporteringen innehåller uppföljning med resultat för varje enskild riskkategori och aggregerad totalrisk, samt en bedömning av riskerna och riskhanteringssystemet. Vd rapporterar därutöver regelbundet till styrelsen om väsentliga risker och incidenter såväl som tvister och klagomål samt övriga väsentliga händelser. Compliancefunktionen lämnar också minst årligen en självständig rapport till styrelsen avseende regelefterlevnadsrisker. Slutligen lämnas också en årlig rapport från aktuariefunktionen. Organisation av riskarbetet Organisationen av den operativa verksamheten inklusive riskarbetet är gemensam för bolagen inom koncernen. Styrelsen har dock det yttersta ansvaret för verksamheten samt därmed för att hantering och kontroll av risker är tillfredsställande och effektiv. Styrelsen ansvarar för att interna regler upprättas samt för att väsentliga beslut fattas med beaktande av information från riskhanteringssystemet. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen och därmed för att det löpande arbetet med hantering och kontroll av risker, organiseras och utförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i enlighet med styrelsens anvisningar. Vd ansvarar för vidareutveckling av interna regler samt för att samtliga interna regler följs. Riskhanteringsorganisationen utgår, så långt det är lämpligt, från principen om tre ansvarslinjer, som beskrivs i avsnittet Intern miljö. Riskfunktionen Riskfunktionen arbetar med styrning, stöd och rådgivning samt självständig kontroll, uppföljning och rapportering av risker för att säkerställa att verksamheten har en god förmåga att identifiera, värdera, hantera, övervaka, rapportera samt kontrollera risker. Riskfunktionen har en självständig roll i riskhanteringssystemet, i den mening som beskriv i avsnitt Centrala funktioner. Riskfunktionens placering i organisationen framgår i avsnitt Intern miljö. Ansvarig för riskfunktionen utses av och är funktionellt underställd vd, men avrapporterar även direkt till styrelsen. Funktionens arbete utgår från årsplaner som fastställs av vd. Genomförande av egen risk- och solvensbedömning Bolaget genomför årligen, samt vid väsentlig förändring av riskprofilen, en ORSA. Målet är att säkerställa att bolagets kapital är tillräckligt för att uppfylla solvenskapitalkrav samt bära de risker som följer av strategiska planer både i nuläget och i ett framtida läge. Tidshorisonten för ORSA är fem år, det vill säga samma tidshorisont som strategiplanen och riskstrategi kommer att vara från och med Bedömningen omfattar åtminstone det totala solvensbehovet utifrån bolagets specifika riskprofil, godkända risktoleranser och strategiplan. Utöver årlig ORSA ska en fullständig eller reducerad ORSA genomföras utan dröjsmål till exempel om riskprofilen förändras väsentligt, om bolaget väsentligt avviker från de strategiska målen, om förutsättningarna att fullfölja strategiplanen väsentligt försämras eller om kapitalsituationen avsevärt förändras. Beslut om genomförande av ORSA, utöver den som genomförs årligen, fattas av styrelsen års ORSA-arbete rapporterades till Finansinspektionen genom en gruppgemensam ORSA-rapport. Bliwa har även tillstånd att rapportera en gruppgemensam ORSA-rapport för år

12 ORSA-PROCESSEN Omvärldsanalys Strategistyrning Datakvalitet Mål och riskaptit Kapitalhantering Kapitalfinansierings planering Identifiera, värdera och hantera risker Strategistyrning Bedömning av framåtblickande solvenssituation och solvensbehov Utvärdering av FTAberäkning och avvikelse mellan SCR och riskprofil Riskhantering Bedömning av nuvarande riskprofil och solvenssituation Rapportering Rapport (intern, extern) Styrdokument (riktlinjer, instruktioner) ORSA-processen ORSA är en integrerad del i riskhanteringssystemet och beaktas vid strategiska beslut. Genomförande av ORSA utgår ifrån en i huvudsak koncerngemensam process som även samverkar med ett antal andra processer, framför allt strategistyrningen, som beskrivits i avsnitt Intern miljö. Solvensbehov och andra insikter från genomförande av ORSA ska beaktas bland annat vid framtagande av strategi planering, produktutformning och kapitalfinansieringsplanering. Bilden illustrerar ORSA-processen och hur den samverkar med andra närliggande processer. Strategiplanen med strategiska mål samt riskstrategin anger förutsättningar för den planeringsperiod som analyseras genom ORSA. Styrelsen samt ledningen beaktar analys och resultat av ORSA-arbetet inför fastställandet av strategiplanen för nästkommande år, men godkänner ORSA-rapporten efter att strategiplanen fastställts. Resultat från ORSA är därför både utkomst från genomfört ORSA-arbete och ett verktyg för utformning av kommande strategiarbete. Som en del av den löpande riskhanteringsprocessen tas bolagets riskprofil fram. Vidare identifieras, värderas och hanteras bolagets samtliga risker. Ett ytterligare steg är att bedöma om de metoder och antaganden som gäller vid beräkning av solvens kapitalkravet är förenliga med riskprofilen, och beskriva de identifierade avvikelserna. Sedan följer de centrala delar i processen som består i att bedöma den nuvarande riskprofil och solvenssituation, samt det totala framåtblickande solvensbehovet, baserat på scenarioanalyser och stresstester. Slutligen, baserat på ORSA-resultaten, 12 Dokumentation (Metoder, antaganden, resultat) Övervakning tativa risker görs även en egen bedömning av dessa risker som ligger till grund för bedömning av totalt solvensbehov. För de riskkategorier där solvenskapitalkravet inte är anpassat för bolagets specifika riskprofil eller riskkategorier som inte beaktas i solvenskapitalkravet görs en bedömning av solvensbehov med egna metoder och antaganden. För affärsrisker och andra icke kvantifierade risker bedöms inget solvensbehov, utan dessa risker hanteras istället med lämpliga processer och kontrollrutiner. Bedömning av totalt solvensbehov utgår dels från den egna bedömning av enskilda risker och deras ömsesidiga beroenden, och från bolagets övergripande risktolerans som anger en lägsta tillåten solvenskapitalkravskvot. Bolaget ska i alla rimliga scenarier som utvärderas i ORSA ligga inom ramen för den övergripande risktolerans, med hänsyn taget till riskreducerande åtgärder. Solvensbehovet inkluderar därför ytterligare kapital utöver det som krävs för att upprätthålla solvens kapitalkravet nu och i framtida scenarier som analyseras i bolagets ORSA. Övervakning tas en kapitalfinansieringsplan fram med eventuella åtgärder och beredskap som behövs för att säkerställa att kapitalet kan täcka framtida externt solvenskapitalkrav och internt solvensbehov. ORSAresultaten och kapitalfinansieringsplanen beaktas sedan i affärsbeslut samt beslut om strategiplan och riskstrategi för framtiden. Under processen sker ett kontinuerligt arbete med dokumentation av ORSA, samt övervakning av att genomförandet följer interna styrdokument. ORSAprocessen och genomförandet, inklusive metod, antaganden resultat, slutsatser och eventuella beslut, sammanställs i en intern respektive extern rapport. Bedömning av solvensbehov för materiella risker Solvensbehovet är den egna kvantitativa bedömningen av det kapital som behövs för att täcka bolagets risker. Bedömning görs genom ORSA-processen. Lämpliga processer och metoder för bedömning av solvensbehovet är anpassade till bolagets förutsättningar, organisationsstruktur, riskhanteringssystem, och riskprofil, samt tar hänsyn till typen, omfattningen och komplexiteten hos riskerna i verksamheten. För en beskrivning av bolagets riskprofil för materiella risker enligt bolagets ORSA, se vidare under kapitel Riskprofil. För de risker där solvenskapitalkravets metoder och antaganden bedöms som lämpliga med hänsyn till bolagets riskprofil, utgår det bedömda solvensbehovet från det beräknade solvenskapitalkravet. Förutom beräkning av solvenskapitalkrav för samtliga kvanti- Roller och ansvar Styrelsen är ytterst ansvarig för ORSA och beslutar, vid behov, om genomförande av ORSA utöver den årliga. Det innebär bland annat att styrelsen beslutar om riktlinjer, antaganden och extern ORSA-rapport. Styrelsen deltar på så sätt aktivt i alla v äsentliga delar av ORSA-arbetet och processen samt säkerställer därmed att den integreras i strategiska beslut på ett lämpligt sätt. Vd ansvarar för att säkerställa genomförandet av ORSA enligt styrelsens anvisningar. Vd ansvarar även för att kommunikation av resultat och slutsatser till berörd personal sker efter godkännande av styrelsen. Ansvarig för riskfunktionen har en central roll i ORSA-arbetet. Riskfunktionen upprättar och förvaltar interna styrdokument, processer och verktyg för genomförande av ORSA. Riskfunktionen tar även fram årsplanen samt samordnar och övervakar att ORSA genomförs enligt gällande regler. Därtill ansvarar riskfunktionen för att dokumentera ORSA-arbetet, inklusive metoder, antaganden och resultat, samt för att ta fram och presentera ORSA-rapport för beslut i styrelsen. Ansvarig för aktuariefunktionen ansvarar för samordning av bedömningen av försäkringsrisker, samt efterlevnad av metoder för beräkning av försäkringstekniska avsättningar i enlighet med gällande regler. Vd, enhetschefer och områdesansvariga är riskägare i verksamheten och ansvarar för att bistå riskfunktionen i genomförande av ORSA inom sitt respektive område och ansvar. Internrevisionen ansvarar för oberoende granskning av ORSA.

13 INTERNKONTROLLSYSTEMET Internkontrollsystemet (kontroll) är en integrerad del av företagsstyrningen och syftar till att ge en rimlig försäkran om att verksamheten, i alla delar, har en tillräcklig kontrollmiljö. Målsättningen är att det för samtliga väsentliga delar ska finnas en ändamålsenlig och tillräcklig kontrollmiljö. Viktiga förutsättningar för att säkerställa kontrollmiljön är de centrala funktionerna samt de tre ansvarslinjerna. Samtliga väsentliga kontroller, dess utformning och omfattning inom olika områden, framgår av interna styrdokument för respektive område, process eller rutiner för arbetsuppgifts utförande. Kontroller kan vara regelbundna eller av engångskaraktär men följer den övergripande struktur som beskrivs nedan. Egenkontroll Egenkontroller omfattar både de åtgärder som säkerställer dualitet, vilken naturligt finns inom olika processer och i rutiner för olika arbetsuppgifters utförande, men även särskilda kontroller inom den operativa verksamheten vilka syftar till att särskilt säkerställa en tillräcklig kontrollmiljö. Självständig kontroll och uppföljning Självständiga kontroller och uppföljningar omfattar de aktiviteter som utförs av funktionerna för risk respektive compliance som båda är centrala funktioner inom den andra ansvarslinjen. Oberoende kontroll och uppföljning Oberoende kontroller och uppföljningar omfattar de aktiviteter som utförs av funktionen internrevision, som är en central del i den andra tredje ansvarslinjen, samt externrevisionen. Compliancefunktionen God företagsstyrning omfattar bland annat god förmåga att efterleva gällande externa såväl som interna regler, standarder och seder (gällande regelverk). Regelefterlevnad avser därmed att på ett tillfredsställande sätt leva upp till de krav som ställs i gällande regelverk. Med löpande regelefterlevnad avses att samtliga anställda ansvarar för att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med gällande regelverk. Samtliga chefer med personalansvar har inom sina respektive områden det slutliga ansvaret för att arbetet löpande sker i enlighet med gällande regelverk samt att nya och förändrade regelverk tas omhand och implementeras samt att utbildning vid behov sker. Härtill finns speciellt utpekade ansvariga för bevakning av nya eller förändrade regelverk utifrån ett antal olika ämnesområden. Som ett särskilt stöd till styrelsen och vd samt övriga organisationen i att säkerställa att verksamheten drivs enligt gällande regelverk finns en compliancefunktion som arbetar med styrning, stöd och rådgivning samt självständig kontroll och uppföljning av regelefterlevnaden. Compliancefunktionen är härmed även en viktig del av internkontrollsystemet. Compliancefunktionens arbete utgår vidare från riktlinjer från styrelsen men kompletteras av instruktioner från vd. Funktionens arbete styrs av en årsplan som fastställs av vd. Compliancefunktionens arbete är riskbaserat, innebärande att årsplanen tar sin utgångspunkt i genomförande av en riskinventering. Årsplanen omfattar särskilt en kontrollplan i förhållande till de självständiga kontroller och uppföljningar som planeras för året. INTERNREVISIONSFUNKTIONEN Internrevisionsfunktionen är en väsentlig del av bolagets internkontrollsystem genom utförande av oberoende kontroll. Oberoende kontroll, men då i huvudsak kopplat till den finansiella redovisningen, utförs även av externrevisionen. Internrevisionen organiseras genom utläggning till extern part. Upphandling av internrevisionsuppdraget ska ske minst vart femte år. Funktionens uppdrag styrs av riktlinjer som fastställts av styrelsen. Internrevisionsfunktionens arbete utgår från ett riskbaserat förhållningssätt. Det innebär att bedömning görs av var det finns risk för brister i förhållande till exempelvis gällande regelverk eller var förbättringsbehovet bedöms vara som störst. Bedömningen utgår även från tidigare genomförd internrevision samt dess resultat, om ett visst område inte tidigare utvärderats eller om det finns områden med nya regelverk eller förändrade verksamhetsförutsättningar. Arbetet ska utgå från en granskningsplan som omfattar en tidsperiod om tre till fem år. Styrelsen beslutar dock årligen om planen för kommande/ innevarande år. AKTUARIEFUNKTIONEN Bolaget har, utöver kraven i gällande regelverk, valt att i sin organisation ha tre ansvarslinjer som en utgångspunkt i enlighet med informationen i avsnitt Intern miljö under kapitel Företagsstyrningssystem. I förhållande till organisation av aktuariefunktionen har syftet varit att uppfylla gällande regelverk och samtidigt skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv organisation. Härmed har chefen för aktuarieenheten utsetts att vara tillika ansvarig för aktuariefunktionen. Aktuariefunktionen organiseras i och med detta inom ramen för första ansvarslinjen. Vissa av aktuariefunktionens uppgifter har karaktären av självständig kontroll. För att säkerställa att dessa kan genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt organiseras processer för reservsättning, tecknande av affär och återförsäkring på ett sådant sätt att tillräcklig självständighet gentemot aktuariefunktionens ansvar kan säkerställas. Självständig kontroll av försäkringsrisker säkerställs vidare genom riskfunktionen. Ansvarig för aktuariefunktionen utses, som redan nämnts, av vd och avrapporterar direkt till vd såväl som styrelse men är funktionellt underställt chefen för finans- och verksamhetsstöd. Aktuariefunktionen ansvarar bland annat för att samordna och svara för kvalitén i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna, bistå styrelsen och vd i frågor som rör metoder, antaganden och bedömningar av de försäkringstekniska avsättningarna, värdering av försäkringsrisker och återförsäkringsskydd samt i övrigt bidra till riskhanteringssystemet. 13

14 UPPDRAGSAVTAL Uppdragsavtal Vissa verksamheter & centrala funktioner Utläggning av verksamhet Väsentlig omfattning Försäkringsverksamhet av viss omfattning Övrig Köp av tjänst UPPDRAGSAVTAL Med uppdragsavtal avses samtliga avtal som reglerar situationer då hela eller delar av verksamheten läggs ut på annan part (utläggning av verksamhet) eller då köp av tjänster sker för att på olika sätt driva verksamheten, vilket bilden illustrerar. Bolaget lägger i några fall ut verksamhet av väsentlig betydelse till externa leverantörer. I samtliga dessa fall regleras utläggningen av uppdragsavtal mellan parterna. Samtliga externa leverantörer är belägna i Sverige. Utläggning sker avseende utförande av internrevisionsfunktionen samt viss IT verksamhet i form av drift och förvaltning. Utifrån strukturen ställer interna regler upp särskilda krav för utläggning av verksamhet.om utläggningen är att bedöma som av väsentlig betydelse gäller särskilda krav kopplat till initial såväl som löpande analys men även kontroll och uppföljning av den verksamhet som läggs ut. Utläggning av väsentlig betydelse föregås alltid av beslut av styrelsen. 14 Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Rapport om solvens och finansiell ställning

15 Riskprofil I bilden nedan visas riskprofilen baserat på de mätbara kvantifierade riskerna enligt ORSA, där respektive risks andel av summan av alla risker anges. De största riskerna rangordnas även på kort och lång sikt, inklusive både kvantitativt bedömda risker samt strategiska risker som bedöms kvalitativt. Kvantitativt bedömda risker mäts med samma metoder och antaganden som vid beräkning av solvenskapitalkravet, förutom där bolaget anser att solvenskapitalkravet avviker från den verkliga riskprofilen, se avsnitt Bedömning av solvensbehov. RISKPROFIL FÖR KVANTIFIERADE RISKER Invaliditets- och sjukrisk inom livförsäkring Aktiekursrisk Dödsfallsrisk Sjukrisk inom skadeförsäkring Valutakursrisk Övriga risker 28% 23% 14% 7% 5% 23% Riskprofilen baserat på de kvantifierade riskerna visar att den mest väsentliga risken för bolaget på kortare sikt (1 år) är invaliditets- och sjukrisk inom livförsäkring, aktiekursrisk, dödsfallsrisk, sjukrisk inom skadeförsäkring samt valutakursrisk. Dessa risker påverkas framförallt av prissättningen på den finansiella marknaden samt den historiska och framtida skadeutvecklingen för olycksfall och sjukfall. På lång sikt är bedömningen att den mest väsentliga risken är den strategiska risken att bolaget inte kommer att kunna möta omvärldsförändringar. Se ytterligare information om strategisk risk och hur den hanteras under avsnitt Strategisk risk. Mätbara kvantitativt bedömda risker hanteras genom processer och rutiner för riskhantering vilka beskrivs under avsnitt Strategisk risk. Vidare hanteras riskerna genom att hålla tillräckligt kapital för att täcka potentiella förluster, i enlighet med den fastställda riskaptiten och risktoleranserna. Kvalitativt bedömda risker såsom strategiska risker hanteras främst genom strategier, processer och rutiner som begränsar riskerna i enlighet med bolagets riskaptit och risktoleranser. Nedan beskrivs samtliga materiella risker i bolaget och hur dessa hanteras. Riskkänslighet avseende till försäkringsavtal inom skadeförsäkringsrörelsen BELOPP I KSEK AVSÄTTNING VID ANTAGANDE OFÖRÄNDRADE ANTAGANDEN Ökning av ersättningsnivå Ökning av ersättningslängd Ökning av okända skador FÖRÄNDRING I ANTAGANDE % 10% 10% 10% TECKNINGSRISK Bliwa Livförsäkring har teckningsrisker, tillika försäkringsrisker, inom både livförsäkringsverksamhet och skadeförsäkringsverksamhet. Bolagets livförsäkringsrisker utgörs av dödsfallsrisk samt i nvaliditetsoch sjukrisk. Skadeförsäkringsriskerna omfattar premie- och avsättningsrisk i form av sjukrisk med skadeförsäkringsteknik, sjukvårdskostnadsrisk, sjuk- och olycksfallsrisk samt arbetslöshetsrisk i form av premiebefrielse. Dessutom förekommer även driftskostnadsrisker och koncentrationsrisker inom försäkringsverksamheten. Premieinkomsten kan ses som ett mått på hur stora försäkringsriskerna är. Per 31 december 2016 uppgår premieinkomsten före avgiven återförsäkring i Bliwa Livförsäkring till 382 MSEK. Under strategiplanens tidshorisont förväntas dödsfallsrisk, olycksfallsrisk och sjukrisk öka till följd av förväntad affärstillväxt i bolaget. I tabellerna nedan visas väsentliga riskkänsligheter fördelat på liv- respektive skadeförsäkringsrörelsen. AVSÄTTNINGAR EFTER ÄNDRADE ANTAGANDEN EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT AVSÄTTNINGAR EFTER ÄNDRADE ANTAGANDEN EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT Alla produkter stressas inte i alla tre olika stresser. Riskkänslighet avseende till försäkringsavtal inom livförsäkringsrörelsen BELOPP I KSEK AVSÄTTNING VID ANTAGANDE OFÖRÄNDRADE ANTAGANDEN KÄNSLIGHETSFAKTOR Dödsfallsrisk Ändring av den ettåriga dödssannolikheten med +10% under de första 12 månaderna Invalidetets- och sjukrisk Ändring av sjuklighetsantaganden med +10% 15

16 Innebörden av dessa risker och bolagets generella metoder för att hantera riskerna beskrivs nedan. Dödsfallsrisk Dödsfallsrisk innebär risken att utbetalningar eller värdet på försäkringsskulder avseende dödsfall är högre än förväntat till följd av en högre dödlighet. Invaliditets- och sjukrisk Bolagets invaliditets- och sjukrisk innebär risken att utbetalningar eller värdet på försäkringsskulder avseende invaliditet eller sjuklighet är högre än förväntat. Detta kan omfatta risken att de försäkrade insjuknar i större omfattning än beräknat samt risken att de som insjuknat kvarstår i sjukdom längre än beräknat. Premierisk Beräkning av försäkringspremie bygger på antaganden utifrån statistik eller erfarenhet. Den framräknade riskpremien ska motsvara de förväntade skadekostnaderna. Risken att premien inte räcker till är en så kallad premierisk. Avsättningsrisk Avsättningsrisk speglar risken att utbetalningar är högre än förväntade och reserverade belopp. Avsättningsrisken för kända sjukfall är risken att de försäkrade kvarstår längre i sjukdom eller att sjukgraden är högre än förväntat samt för okända sjukfall risken att kostnaden underskattas. Avsättningsrisken för kända skadefall angående pågående sjukvårdskostnader omfattar huvudsakligen risken att den sjukvård som den försäkrade har rätt till vid skadefall blir mer kostsam än förväntat. Avsättningsrisken för kända olycksfallsskador omfattar risken att de som drabbas har rätt till en högre ersättning än förväntat samt för okända skador risken att kostnaden för dessa skador underskattas. Driftskostnadsrisk Driftskostnadsrisk förekommer i alla bolagets produkter. Den kan beskrivas som risken för förlust till följd av att framtida driftskostnader blir högre än vad som förväntats och beaktats i försäkringspremier och avsättningar. Koncentrationsrisk Koncentrationsrisken inom bolagets försäkringsrisker avser främst risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av väsentliga riskkoncentrationer mot specifika händelser som innebär skadekostnader. Koncentrationsrisk beskrivs med utgångspunkt från ett scenario som visar hur den maximala skadekostnaden av en skadehändelse per försäkringsgren kan beräknas. Koncentrationsrisken är relativt låg då bolagets försäkringsportfölj är väl diversifierad mellan olika typer av försäkringsrisker, grupper och branscher. Nedan följer exempel på skadehändelser. Hänsyn har inte tagits till eventuella beroenden mellan riskerna i de olika försäkringsgrenarna. Sjukförsäkring Flera individer som är försäkrade hos bolaget blir sjuka till följd av samma händelse, till exempel en smitta. Olycksfalls- och barnförsäkring Flera individer som är försäkrade hos bolaget blir allvarligt skadade till följd av samma händelse, till exempel en buss som kör av vägen eller en flodvåg som drabbar ett område. Dödsfallsförsäkring Flera individer som är försäkrade hos bolaget dör till följd av samma händelse, till exempel en båt som sjunker, ett flygplan som störtar, en pandemi som leder till många dödsfall eller en flodvåg som drabbar ett område. Koncentrationsriskerna förväntas minska under strategiplanens tidshorisont i takt med att försäkringsverksamheten växer och antalet kunder och försäkrade ökar och medför en ökad diversifiering. Riskhantering och riskreducering För att hantera och reducera försäkringsrisker används olika metoder, till exempel: Diversifiering av försäkringsportföljen mellan olika typer av grupper och branscher. Begränsningsregler av olika slag. Regelverk för riskbedömning. Återförsäkring. Uppföljning av resultat i syfte att korrigera premier och villkor vid behov. Omvärldsbevakning av till exempel ändrade regler och praxis. Bolagets styrelse beslutar om riktlinjer för försäkringsrisker och försäkringstekniska riktlinjer. Vd ansvarar för att det för varje försäkringsklass eller riskgrupp finns teckningsinstruktioner som överensstämmer med riktlinjerna samt beslutar om försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Riktlinjer för försäkringsrisker och teckningsinstruktionerna beskriver, tillsammans med försäkringstekniska riktlinjer och försäkringstekniskt beräkningsunderlag, vilka typer av försäkringar som bolaget tecknar och omfattar, bland annat teckningslimiter och beslutsordningar. Försäkringsrisker hanteras vidare genom att sätta försäkringspremier och reserver på nivåer som beaktar rimliga antaganden om framtida skador och kostnader, men även genom återförsäkring, se även avsnitt Riskreducerande tekniker. Premiesättning och reservsättning baseras på antaganden om sannolikheter vad gäller till exempel dödlighet, sjuklighet, olycksfallsfrekvens, arbetslöshet, diskonteringsränta och driftskostnader. I riskbedömning och premiesättning tas även hänsyn till koncentrationsrisker. När det gäller sjukvårdskostnadsrisk hanteras risken även genom noggrann vårdplanering och kvalitetssäkring av vårdgivare. Försäkringsriskerna samt effekten av riskreducerande åtgärder övervakas genom regelbunden uppföljning av resultat samt uppföljning av de antaganden som ligger till grund för premie - och reservsättning. Försäkringsavtalen löper vanligtvis på ett år med en inbyggd rättighet för bolaget att säga upp avtalet, eller att ändra villkor och förutsättningar vid en förnyelse. Det förekommer i vissa fall att gruppavtal eller avtal med samarbetspartners innehåller en vinst- eller resultatdelningsmodell som reducerar bolagets försäkringsrisker. Vid behov justeras premier och villkor för att hantera försäkringsriskerna. Återförsäkring Försäkringsrisker begränsas i bolaget, i vissa fall, genom återförsäkring. Eftersom bolagets portfölj av försäkringar är väl diversifierad och försäkringsbeloppen som regel låga är bolagets behov av återförsäkring relativt litet. Återförsäkring kan förekomma huvudsakligen vid följande situationer: Vid riskkoncentrationer på bolagsnivå, till exempel risker som genererar ett kapitalkrav som inte bidrar till en god diversifiering. Vid höga försäkringsbelopp inom livförsäkring och sjukförsäkring används proportionell återförsäkring, utformad så att bolaget vid skadefall ansvarar för en viss del av försäkringsbeloppet och återförsäkraren för resterande del. Bolagets risk i de enskilda skadefallen begränsas därmed till maximalt 60 prisbasbelopp för livförsäkring, kronor för diagnoskapital respektive 24 prisbasbelopp i årligt belopp för sjukförsäkring. Vid lansering av en ny produkt. För att täcka koncentrationsrisker inom en specifik försäkringsklass eller för samtliga försäkringsklasser används i den mån det behövs ickeproportionell återförsäkring. Återförsäkring som en del av kunderbjudandet. För att bistå med kunskap inom områden såsom exempelvis riskbedömning. 16

17 Återförsäkringsavtalen är förknippade med en kreditrisk (motpartsrisk) mot återförsäkrarna, vad avser fullgörande av återförsäkringsavtalen, se ytterligare information i avsnitt Kreditrisk. Resultatet och effektiviteten i återförsäkringsavtalen följs upp och utvärderas regelbundet och ligger till grund för utformningen av framtida återförsäkringsavtal. Som ett led i ORSA-processen kommer bolaget under 2017 att utvärdera eventuellt utökat återförsäkringsskydd. MARKNADSRISK Inom Bliwa Livförsäkring definieras marknadsrisk som för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av förändringar av marknadspriser för tillgångar och skulder. Marknadsrisk delas in i aktiekursrisk, ränterisk, fastighetsprisrisk, kreditspreadrisk, valutakursrisk samt koncentrationsrisk inom kapitalförvaltningsverksamheten, och uppstår främst genom bolagets placeringstillgångar. Portföljen av placeringstillgångar består av fonder inom räntebärande tillgångar, aktier, reala tillgångar (fastigheter och skog), absolutavkastande fonder och onoterade innehav. Som ett led i att öka andelen hållbara placeringar och öka riskspridningen i portföljen har bolaget investerat i hållbara fastighetsfonder och skogsfonder som ger stabila intäkter och en hög real avkastning med låg korrelation mot andra marknadsrisker såsom aktiekursrisk. I bilden nedan visas bolagets allokering av placeringstillgångar, exklusive innehavet i dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring. Utöver aktier inom placeringstillgångar har bolaget ett innehav i aktier i dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring som uppgår till 124 MSEK per den 31 december PORTFÖLJALLOKERING PER 31 DECEMBER 2016 Räntor låg kreditrisk Övriga räntor Svenska aktier Globala aktier Reala tillgångar Absolutavkastande fonder Onoterade aktier 32% 14% 17% 15% 6% 15% 2% Den totala placeringsportföljen har ett marknadsvärde om MSEK per 31 december Placeringsportföljen kommer att växa i takt med ökade premieintäkter i försäkringsverksamheten med en förväntad lönsamhet, men den finansiella marknadsrisken förväntas inte öka i samma takt till följd av förväntade riskreducerande åtgärder. Aktiekursrisk Med aktiekurs avser Bliwa risken för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av förändrade nivåer på aktie kurser eller kurser för absolutavkastande fonder som inte är genomlysta. Bolaget placerar i ett antal fonder som tillsammans ger en väldiversifierad aktieexponering med avseende på geografisk exponering, sektorer och emittenter. Även om en stor del av bolagets aktieexponering består av svenska aktiefonder, så är den faktiska geografiska exponeringen i stor utsträckning global eftersom de svenska aktieinnehaven har en betydande exponering mot utlandet genom global handel och produktion. I tabellen Aktieexponering visas aktieexponering och riskkänslighet avseende aktiekurser i placerings portföljen per 31 december 2016, exklusive innehavet i aktier i dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring. I efterföljande avsnitt beskrivs de olika finansiella marknadsriskerna samt åtgärder och tekniker för riskreducering. Aktieexponering BELOPP I KSEK Aktiefonder Absolutavkastande fonder och onoterade aktier Summa VERKLIGT VÄRDE ANDEL AV TOTALPORTFÖLJEN EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT VID 25 % KURSFALL ,7% 15,4% 47,1%

18 Ränterisk Med ränterisk avser bolaget risken för förlust, eller negativ förändring av bolagets finansiella ställning, till följd av förändringar av marknadsräntor. Ränterisken avspeglas i att marknadsvärdet på ett fast framtida kassaflöde från en räntebärande tillgång eller ett försäkringsåtagande (skuld) för- ändras vid förändring av det allmänna ränteläget. Den totala ränterisken beror därmed av skillnaden i löptidsfördelning och duration mellan tillgångar och skulder. Trots att skillnaden i löptidsfördelning och duration mellan tillgångar och skulder i bolaget är relativt hög, så är räntekänsligheten och ränterisken i absoluta tal relativt låg i förhållande till andra marknadsrisker. I tabellen nedan visas räntekänsligheten för tillgångar och skulder mätt som resultateffekten vid en stor uppgång samt nedgång i marknadsräntor och diskonteringsräntor. Räntekänslighet i tillgångar och skulder Analys av känslighet mot marknadsräntenivåer har genomförts genom att beräkna påverkan på marknadsvärde för tillgångar, skulder och resultat före skatt till följd av en ränteuppgång respektive räntenedgång. BELOPP I KSEK RÄNTE- FÖRÄNDRING EFFEKT PÅ TILLGÅNG EFFEKT PÅ SKULDER EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT Real marknads och diskonteringsränta SEK Uppgång 0,50% Nedgång 0,50% Nominell marknads och diskonteringsränta SEK Uppgång 1,00% Nedgång 1,00% Diskontering och marknadsränta, annan valuta än SEK Uppgång 1,00% Nedgång 1,00% Totalt vid uppgång Totalt vid nedgång Fastighetsprisrisk Bliwa definierar fastighetsprisrisk som risken för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av förändringar av marknadspriserna för fastigheter och mark. Bolagets exponering består i huvudsak av en fastighetsfond med innehav i en diversifierad portfölj av svenska fastigheter samt en mindre del i en fond med innehav i skogsmark. I tabellen nedan visas fastighetsexponering och riskkänslighet avseende marknadsvärdet för fastigheter i placeringsportföljen per 31 december Fastighetsexponering BELOPP I KSEK VERKLIGT VÄRDE EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT VID 15% PRISFALL Fonder med fastighetsprisrisk Summa

19 Kreditspreadrisk Med kreditspreadrisk avser Bliwa risken för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av förändringar av kreditspreaden för räntebärande tillgångar mot den riskfria räntan. De räntebärande tillgångarna har sammantaget en mycket hög kreditvärdighet, baserat på kreditrating från oberoende externa kreditvärderingsinstitut. Bolagets externa fondförvaltare gör även egna bedömningar av kreditvärdighet som en del i deras investeringsprocess. I tabellen nedan visas fördelning av extern kreditrating för bolagets innehav i räntebärande tillgångar och likvida medel per 31 december Kreditspreadexponering BELOPP I KSEK AAA AA A BBB BB ELLER LÄGRE TOTAL ANDEL Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,0% Likvida medel ,0% Summa räntebärande värdepapper Andel 58,3% 1,1% 10,5% 20,2% 10,5% 100% Kreditspreadrisken väntas öka under affärsplaneringens tidshorisont i takt med ökade premieintäkter med lönsamhet i försäkringsverksamheten. Valutakursrisk Med valurakursrisk avser Bliwa risken för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av förändringar i valutakurser. Den valutakursrisk som finns inom Bolaget är i sin helhet relaterad till placeringstillgångar som är köpta i utländska valutor utan valutakurssäkring. Investering i räntebärande tillgångar och absolutavkastande tillgångar sker främst genom valutasäkrade fonder. När det gäller aktieexponering investerar bolaget främst i fonder som inte är valutasäkrade, då valutarisken i utländska aktier ses som en önskvärd del i den totala aktieexponeringen i fonden. I tabellen visas valutaexponeringar för bolagets placeringstillgångar per 31 december Valutaexponering BELOPP I KSEK VALUTAEXPONERING ANDEL SEK ,3% EUR ,8% USD ,9% Summa valutaexponering % Koncentrationsrisk Koncentrationsrisken inom marknadsrisker består i huvudsak i Bliwa Livförsäkring av risken för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av riskkoncentrationer mot enskilda emittenter i placeringsportföljen. Bolagets placeringsportfölj är väl diversifierad med avseende på olika emittenter av tillgångar. De största exponeringarna finns mot emittenter med mycket hög kreditvärdighet. I tabellen nedan visas de fem största exponeringar mot enskilda emittenter, inklusive rating för emittenten eller den specifika tillgången som exponeringen avser, per 31 december Fem största exponeringar mot enskilda emittenter BELOPP I KSEK VERKLIGT VÄRDE ANDEL AV PLACERINGSPORTFÖLJ KREDITRATING SBAB Bank AB ,5% A Skandinaviska Enskilda Banken Hypotek ,2% AAA Nordea Hypotek AB ,1% AAA Stadshypotek AB ,4% AAA Svenska Staten ,7% AAA Summa ,9% 19

20 Riskhantering och riskreducering Marknadsrisken begränsas främst genom bolagets strategiska allokering av tillgångar som ger en hög grad av diversifiering och likviditet. Dessutom hanteras risken genom taktisk tillgångsallokering där bolaget vid behov, till exempel vid kraftig turbulens på finansmarknaden, kan reducera marknadsrisker i portföljen. Placeringsriktlinjerna för bolaget anger ramar och ansvarsfördelning för den löpande hanteringen, uppföljningen och rapporteringen av finansiella risker inklusive effekten av riskreducerande åtgärder. Placeringsriktlinjerna anger även tillåtna tillgångsslag och finansiella instrument, en strategisk tillgångs allokering med avvikelselimiter samt ytterligare begränsningsregler och limiter för exponeringar mot olika marknadsrisker. Inom ramen för placeringsriktlinjerna fastställer finanskommittén en taktisk tillgångsallokering mellan och inom tillgångsslagen samt duration för räntebärande tillgångar. Den taktiska allokeringen ses över kontinuerligt under året och förändras vid behov. Bolaget kan enligt sina interna riktlinjer inneha direkt exponering mot finansiella derivat i syfte att reducera den marknadsrisken i portföljen. Per 31 december 2016 finns dock inga direkta derivatexponeringar i portföljen. De fonder som bolaget investerar i innehåller derivat endast i syfte att reducera den finansiella risken eller effektivisera fondförvaltningen i enlighet med externa och interna regelverk. Som ett led i ORSA-processen kommer bolaget under 2017 att utvärdera behov av lämpliga riskreducerande åtgärder. Efterlevande av aktsamhetsprincipen Aktsamhetsprincipen i bolagets investeringar uppfylls övergripande genom den risktolerans för marknadsrisker, diversifieringsprincip och de övriga limiter och begränsningar som anges i styrelsens beslutade placeringsriktlinjer. Dessa innehåller en risktolerans som begränsar tillåten total marknadsrisk mätt som solvenskapitalkrav samt total förlustrisk (Value at Risk) på ett års tidshorisont med en konfidensnivå på 99,5 procent. Investeringar tillåts endast i särskilt specificerade tillgångsslag och instrument som anses lämpliga utifrån att bolaget har förmåga att analysera, bedöma och hantera investeringen. En lämplig diversifiering med avseende på tillgångsslag, geografi, typ av marknadsrisk, kreditrisk, emittentrisk och likviditetsrisk säkerställs av den beslutade strategiska och taktiska tillgångsallokeringen tillsammans med limiter avseende tillåten kreditvärdighet, andel illikvida tillgångar, likviditetsrisk samt tillåten exponering mot enskilda emittenter och motparter. En viktig del av placeringsstrategin är inriktningen mot etiska och hållbara investeringar som bidrar till aktsamma investeringar och en långsiktigt högre och mer hållbar kapitalavkastning. Vid val av externa förvaltare görs en analys där ett flertal förvaltare utvärderas och jämförs utifrån fastställda kvalitativa och kvantitativa krav. Den externa förvaltarens förmåga i form av organisation, erfarenhet, och kompetens att analysera väsentliga möjligheter och risker i enskilda investeringar såväl som för fondportföljen som helhet, samt integrera hållbarhet på ett aktivt sätt i investeringsprocessen, är avgörande kriterier vid val av extern förvaltare. KREDITRISK Med kreditrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av oförmågan hos emittenter, motparter eller gäldenärer att fullgöra förpliktelser enligt avtal, se även under avsnitt Koncentrationsrisk. Kreditrisken mäts baserat på storleken på placeringsportföljens exponeringar mot enskilda motparter genom finansiella instrument med hänsyn till motpartens kreditvärdighet, se vidare under avsnitt kreditspreadrisk. Kreditvärdigheten klassificeras enligt kreditbedömning från officiella ratinginstitut i enlighet med externa regelverk. Kreditrisken i placeringsportföljen hanteras genom att begränsa exponeringen mot enskilda motparter och motparter med låg kreditvärdighet i placeringsportföljen. Bolagets portfölj är till övervägande del exponerad mot emittenter med hög kreditvärdighet och har därmed en låg kreditrisk, se även under avsnitt Koncentrationsrisk. Kreditrisken inom försäkringsverksamheten består av fordringar på motparter i form av återförsäkringsbolag, captivebolag eller återförsäkringspooler som delar försäkringsrisker. Kreditrisken avseende fordringar mot återförsäkrare minimeras genom att bedöma återförsäkringsgivarens kreditvärdighet (soliditet och betalningsförmåga), kompetens och tillgänglighet i allmänhet samt särskilt i förhållande till möjligheten att bistå med kunskap inom områden såsom exempelvis riskbedömning. Denna kreditrisk bedöms sammantaget som låg, eftersom endast en liten del av de samlade tillgångarna utgörs av dessa typer av fordringar. För kreditrisk avseende emittenter av placeringstillgångar, se underavsnitt om koncentrationsrisk i avsnitt om marknadsrisker. Kreditrisken väntas öka under affärsplaneringens tidshorisont till följd av en växande placeringsportfölj och försäkringsverksamhet. LIKVIDITETSRISK Med likviditetsrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende bolagets finansiella ställning, till följd av att inte kunna infria betalningsförpliktelser utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Bolagets likviditetsrisk begränsas främst genom limit avseende hur stor del av placeringsportföljen som får bestå av illikvida tillgångar. Andelen illikvida tillgångar har ökat under 2016 till följd av beslut att investera i fonder med exponering mot fastigheter och skogsmark. Andelen illikvida tillgångar i bolagets portfölj är dock fortfarande på en låg och aktsam nivå i förhållande till durationen i försäkringsåtaganden och storleken på skadeutbetalningar, men väntas öka något under strategiplanens tidshorisont. I tabellen nedan visas tillgänglig likviditet per tidsperiod för bolagets placeringstillgångar. Tillgänglig likviditet per tidsperiod BELOPP I KSEK TILLGÅNGSSLAG VERKLIGT VÄRDE ANDEL Inom 1 dag Likvida medel ,0% Inom 1 vecka Dagliga fonder, obligationer, derivat ,5% Inom 1 månad Månadshandlade fonder ,7% Över 1 månad Ilikvida fonder och onoterade innehav ,8% Summa placeringstillgångar och likvida medel % 20

21 OPERATIV RISK Med operativa risker avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för bolaget, till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker samt förändringar i verksamhetsförutsättningar. De operativa riskerna hanteras av vd, verksamhetschefer, enhetschefer eller områdesansvariga i verksamheten. Riskerna identifieras och bedöms genom återkommande självutvärdering (riskinventering). Varje identifierad risk bedöms kvalitativt utifrån konsekvensbelopp och sannolikhet. Riskerna dokumenteras i ett register. För varje identifierad risk dokumenteras såväl redan genomförda som planerade åtgärder med utsedda åtgärdsansvariga. Dessa åtgärder följs löpande upp av riskfunktionen. De operativa riskerna motverkas även genom en god intern styrning och kontroll, vilket är en ständigt pågående process som bland annat omfattar: Ändamålsenliga interna regelverk, rutiner och processer. Tydligt definierade roller och ansvarsfördelningar för medarbetarna. Incidenthantering. Verksamhetskontinuitetshantering. Informationssäkerhet. Informationssystemstöd med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller. Rapporteringssystem för att tillgodose styrelsens, ledningens och övriga verksamhetens krav på information. Bolagets operativa risker bedöms inte som materiella relativt riskprofilen. ÖVRIGA MATERIELLA RISKER Affärsrisk Med affärsrisk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för bolaget, till följd av förändrade affärsförutsättningar, konkurrenssituation samt oförmåga att reagera på utvecklingen eller förändringar i branschen. Affärsrisk hanteras på ledningsnivå genom bland annat strategi- och affärsplanering. Bliwa utför även riskanalyser som inkluderar identifiering, värdering och hantering av affärsrisker. Affärsrisk är när anknuten till strategisk risk. Se därför vidare i avsnitt Strategisk risk. Strategisk risk Med strategisk risk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för bolaget, till följd av brister i planerade eller genomförda affärsbeslut eller oförmåga att möta omvärldsförändringar samt brister i styrelsens eller vd:s strategiska planering, organisation, uppföljning och kontroll av verksamheten. Strategisk risk hanteras på styrelse- och ledningsnivå genom bland annat omvärldsanalys, strategiplanering, beslutsunderlag och implementering av förändringar för utveckling av verksamheten. På lång sikt bedöms den mest väsentliga risken vara den strategiska risken att bolaget inte kan möta omvärldsförändringar, såsom regelverk, politik, digital utveckling samt kundbehov och kundbeteende till rimlig kostnad, med fortsatt nöjda kunder. Konsekvensen skulle kunna bli att bolaget inte klarar av att vara konkurrenskraftiga och därmed får en väsentligt sämre utveckling för bolagets premieintäkter, kostnader och resultat. Utifrån hur bolaget historiskt har klarat av att möta omvärldsförändringar bedöms bolaget även ha mycket goda förutsättningar att möta den identifierade strategiska risken. Åtgärder är vidtagna genom omfattande utvecklingsaktiviteter. Sammantaget bedöms därmed risken som hanterad och begränsad på ett lämpligt sätt. Ryktesrisk Med ryktesrisk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för bolaget, till följd av förlorat anseende hos kunder, partners och myndigheter. Ryktesrisk är ofta en indirekt risk som uppkommer som en följdeffekt av andra risker och att dessa risker inte hanteras eller förebyggs på ett korrekt sätt. Bolagets riskinventeringar inkluderar även identifiering och bedömning av ryktesrisker. Ryktesrisken hanteras genom lämpliga processer och rutiner i hela verksamheten, som bland annat ska följa bolagets etiska riktlinjer. Utöver vad som sägs om ryktesrisker under avsnitt Strategisk risk bedöms ryktesrisker inte som materiella i förhållande till bolagets riskprofil. Regelefterlevnadsrisk Med regelefterlevnadsrisk avses risken för förlust, negativ framtida resultatutveckling eller myndighetssanktioner till följd av överträdelse eller bristande efterlevnad av gällande lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, branschpraxis och/eller interna styrdokument. Regelefterlevnadsrisk hanteras av vd, verksamhetschefer, enhetschefer eller områdesansvariga i verksamheten. Compliancefunktionen har ett särskilt ansvar för att ge råd och stöd till verksamheten i detta arbete. Metodiken för identifiering och bedömning av regelefterlevnadsrisker följer i stort den metodik som används för operativa risker. Ingen regelefterlevnadsrisk bedöms som materiell i förhållande till bolagets riskprofil. ÖVRIG INFORMATION OM RISKKÄNSLIGHET Metoder och antaganden Utöver de riskkänsligheter som redovisats i detta kapitel så analyseras riskkänsligheter i bolagets ORSA. Det görs genom ett stort antal scenarioanalyser och stresstester för att analysera riskkänsligheter och för att göra en bedömning av bolagets nuvarande och framtida väsentliga risker och solvenssituation. Utgångspunkten för den framåtblickande risk- och solvenssituationen är ett basscenario, som är det mest troliga scenario som är förenligt med beslutade strategier och mål. Utifrån detta basscenario utförs ett antal olika scenarier och stresstester för att stressa basscenariots antaganden i syfte att bedöma framtida påverkan på solvenskapitalkrav och solvensbehov. De alternativa scenarierna baseras på realistiska tänkta händelseförlopp för de kommande fem åren, och omfattar scenarier för bolagets samtliga identifierade materiella risker för bolaget. Stresstesterna och scenarioanalyserna inkluderar även operativa riskscenarier, och omvända stresstester som utvärderar vilka händelser och scenarier som skulle medföra att bolaget inte kan uppfylla kapitalkrav och fastställd riskstrategi. 21

22 Värdering för solvensändamål Inga förändringar av redovisnings- och värderingsbaserna, eller förändringar av uppskattningarna har gjorts under rapporteringsperioden. Antaganden och bedömningar, inklusive dem om framtiden och andra viktiga källor till osäkerheterna i uppskattningarna redogörs för, om sådana finns, under respektive post nedan. Tillgångar TILLGÅNGAR (I KSEK) SOLVENS 2 IFRS Uppskjuten skatt Materiella tillgångar Innehav i anknutna företag Finansiella tillgångar (inkl derivat samt lån och hypotekslån) Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Övriga fordringar Kassa och bank Summa Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skattefordran beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per 31 december Den uppskjutna skattefordran består av uppskjuten skatt på pensioner och skatteeffekt som värderingsskillnaderna mellan IFRS och Solvens 2 har gett upphov till. UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS FÖRVÄNTAS FÖRFALLOTIDPUNKT Uppskjuten skatt avseende pensioner Över ett år Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av pensionsskuld Över ett år Uppskjuten skatt hänförlig till övriga värderingsskillnader i Solvens Inom ett år Summa Materiella anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna värderas i IFRS i enlighet med IAS 16 enligt den så kallade cost model, det vill säga anskaffningsvärde minus avskrivningar och nedskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig intäkt/kostnad. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod som beräknas till 5 år. Bedömningen är att värdering till verkligt värde inte skulle ge upphov till någon väsentlig skillnad, det rör sig dessutom om mindre belopp i förhållande till totala balansomslutningen. Ingen marknadsvärdering har således gjorts i enlighet med Solvens 2. Av de materiella anläggningstillgångarna förväntas KSEK förfalla inom 1 år från rapporteringsperiodens slut och resterande om KSEK har en förfallotidpunkt som är längre än ett år. Innehav i anknutna företag Bliwa Livförsäkrings innehav i Bliwa Skadeförsäkring värderas enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär summan av eget kapital och obeskattade reserver minskat för skattedelen i de obeskattade reserverna. I IFRS värderas Bliwa Skadeförsäkring till anskaffningsvärde. Skulle anskaffningsvärdet överstiga marknadsvärdet görs en nedskrivning. Per 31 december 2016 överstiger marknadsvärdet anskaffningsvärdet vilket ger upphov till skillnaden i värdet på Bliwa Skadeförsäkring mellan de två regelverken. Den förväntade förfallotidpunkten är mer än ett år från rapporteringsperiodens slut. 22

23 Finansiella tillgångar Bolagets finansiella tillgångar är värderade till verkligt värde via resultaträkningen både i IFRS och i Solvens 2, med undantag för en mindre portfölj av lån med säkerhet i fast egendom. Lånen avser personallån och varje fordran värderas individuellt och redovisas på likviddagen till anskaffningsvärdet, vilket representerar lånets verkliga värde. Ingen ränta utgår på dessa lån och avförs från balansräkningen när de är betalda eller inlösta. Ingen skillnad uppstår därmed mellan IFRS och Solvens 2. Återvinningstidpunkterna redogörs för i nedan tabell. FINANSIELLA TILLGÅNGAR BELOPP I KSEK HÖGST 1 ÅR LÄNGRE ÄN 1 ÅR TOTALT Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Lån med säkerhet i fast egendom Övriga finansiella placeringstillgångar Summa Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar enligt ingångna avtal. Detta värde skiljer sig åt mellan Solvens 2 och IFRS. Detta beror dels på att den underliggande värderingen av försäkringstekniska avsättningar skiljer (se mer om detta i avsnitt Försäkringstekniska avsättningar), dels att återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 justeras för att ta hänsyn till förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang. Övriga fordringar Övriga fordringar består främst av fordringar på försäkringstagare, fordran på dotterbolag och fordran på PRI avseende utbetalda pensioner. Övriga fordringar redovisas i IFRS till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra kundfordringar efter en individuell bedömning. Bedömningen är att värdering till verkligt värde inte skulle ge upphov till någon väsentlig skillnad. Anledningen är fordringarnas korta löptid (kortare än ett år) och det redovisade värdet i IFRS bedöms kunna likställas med verkligt värde och det finns därmed ingen värderingsskillnad mellan värdet enligt IFRS och värdet enligt Solvens 2 Den förväntade förfallotidpunkten är inom ett år från rapporteringsperiodens slut. Kassa och bank Kassa och bank värderas till verkligt värde både i IFRS och Solvens 2. Den förväntade förfallotidpunkten är inom ett år från rapporteringsperiodens slut. FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Kvantitativa resultat FÖRSÄKRINGSKLASS BELOPP I KSEK SUMMA FTA 1) INKL. RISKMARGINAL Sjukförsäkring Försäkring avseende inkomstskydd Sjukvårdsförsäkring Övrig livförsäkring Total ) Försäkringstekniska avsättningar Regler, metoder och antaganden Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 motsvarar det belopp som ett bolag skulle få betala om det omedelbart skulle föra över sina åtaganden till ett annat bolag, som är oberoende och som har intresse av att transaktionen genomförs. Värdet av försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 är lika med summan av bästa skattningen av framtida kassaflöden och riskmarginalen. Bästa skattningen och riskmarginalen beräknas separat. Beräkningarna av bästa skattningen och riskmarginalen bygger på aktuell information och realistiska antaganden och utförs med försäkringsmatematiska och statistiska metoder. Bästa skattningen beräknas brutto, utan avdrag för belopp som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal. Återförsäkrares andel beräknas separat. Bästa skattningen motsvarar det sannolikhetsvägda genomsnittet för de framtida kassaflödena med beaktande av pengarnas tidsvärde med tillämpning av riskfria räntesatser för relevanta durationer. Riskmarginalen beräknas genom att bestämma kostnaden för att hålla ett så stort belopp av kapitalbas som motsvarar solvenskapitalkravet för att kunna täcka försäkringsförpliktelserna under deras återstående ansvars- och avvecklingstid. Försäkringstekniska antaganden bygger på bolagets erfarenhet i det fall det egna försäkringsbeståndet utgör ett tillräckligt underlag. Prognoser och i sammanhanget relevant statistik kan beaktas, till exempel branschstatistik och befolkningsstatistik för att verifiera bolagets egna erfarenhet eller då bolagets egna underlag inte är tillräckligt. Osäkerhet Vid avsättning till försäkringstekniska avsättningar görs flertalet antaganden och varje antagande innehåller naturligt en viss grad av osäkerhet. Den största osäkerheten kopplad till försäkringstekniska avsättningar ligger i värderingen avseende framtida skadefall oavsett försäkringsklass. För redan inträffade skadefall är värderingen mer osäker för produkter med lång förväntad utbetalningstid än för produkter med kort förväntad utbetalningstid. 23

24 Skillnader i värdering för solvensändamål (Solvens 2) och finansiell redovisning (IFRS) Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 består av en bästa skattning samt en riskmarginal. Bästa skattningen motsvarar det sannolikhetsvägda nuvärdet av samtliga kassaflöden inom kontraktets gränser. Försäkringstekniska avsättningar enligt IFRS värderas enligt efter aktsamhetsprincipen vad gäller tjänstepensionsförsäkring och betryggande principer för övrig liv- och skadeförsäkringsverksamhet. Här tillkommer ingen riskmarginal och endast vissa avsättningar nuvärdesberäknas. Diskonteringsräntor som används för nuvärdesberäkning av de försäkringstekniska avsättningarna, är olika beroende på om de ska användas för IFRS eller Solvens 2. Detta medför en skillnad i värdering av dessa avsättningar. Vid värdering av avsättningar enligt Solvens 2 beräknas en premiereserv. Denna motsvarar alla framtida kassaflöden inom kontraktets gränser. För den finansiella redovisningen beräknas motsvarande kassaflöden endast för livförsäkringsavsättningar. För avsättningar som är relaterade till skadeförsäk- ringsrörelse beräknas en avsättning för ej intjänad premie samt i det fall det behövs, ett nivåtillägg. Med anledning av Solvens 2:s definition av kontraktsgränser uppstår det i vissa fall en skillnad mellan vilka avsättningar som ska beräknas för IFRS och Solvens 2. Återkrav enligt återförsäkringsavtal Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar beräknas genom att tillämpa gällande avtal på försäkringstekniska avsättningar före återförsäkring samt genom att därtill justera avseende förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang. FÖRSÄKRINGSKLASS BELOPP I KSEK BÄSTA SKATTNING BRUTTO RISK- MARGINAL SOLVENS 2 ÅTER- FÖRSÄKRING SUMMA FTA 1) NETTO FTA 1) BRUTTO IFRS ÅTER- FÖRSÄKRING SUMMA FTA 1) NETTO Sjukförsäkring Försäkring avseende inkomstskydd Sjukvårdsförsäkring Övrig livförsäkring Summa ) Försäkringstekniska avsättningar ANDRA SKULDER ANDRA SKULDER BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS Pensionsskuld Depåer återförsäkrare Uppskjuten skatteskuld Övriga skulder Summa Andra skulder Pensionsskuld Pensionsskulden beräknas i Solvens 2 enlighet med IAS 19. För de förmånsbestämda planerna för den egna personalen fastställs kostnaden för pensionsförpliktelsen och pensionskostnaden med den så kallade PUC-metoden (Projected Unit Credit Method). Metoden inkluderar framtida intjänande med syfte att fördela pensionskostnaden jämnt över tiden. Beräkningen baseras på ett antal långsiktiga antaganden, till exempel framtida löneökningar, ränteantaganden, inflation och bedömda personalavgångar. Med utgångspunkt från dessa långsiktiga antaganden nuvärdesberäknas framtida kassaflöden. Även känslighetsanalys tas fram med hjälp av PUC-metoden. Vid beräkningen av pensionsförpliktelser uppstår det aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat i koncernredovisningen. I IFRS så beräknas pensionsskulden enligt Tryggandelagen. Pensionsskulden minskar i takt med att personalen går i pension. Depåer från återförsäkring Depåer från återförsäkrare avser deponerade försäkringstekniska avsättningar, som motsvarar framtida förväntade utbetalningar. Värderingen av dessa följer värderingen av försäkringstekniska avsättningar enligt IFRS. Ingen omvärdering sker i Solvens 2 då åtagandet är satt till ett fast värde utifrån IFRSvärderingen. 24

25 Uppskjuten skatteskuld Uppskjuten skatteskuld beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Den uppskjutna skatteskulden består av uppskjuten skatt på orealiserade värden på finansiella placeringstillgångar, uppskjuten skatt på obeskattade reserver samt den skatteeffekt som värderingsskillnaderna mellan IFRS och Solvens 2 har gett upphov till. Tabellen nedan visar vad de uppskjutna skatterna består av och den förväntade förfallotidpunkten. UPPSKJUTEN SKATTESKULD BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS FÖRVÄNTAD FÖRFALLOTIDPUNKT Uppskjuten skatt avseende orealiserade värden på placeringstillgångar Inom ett år Uppskjuten skatt hänförlig till värderingsskillnader i Solvens Inom ett år Summa Övriga skulder Övriga skulder består främst av leverantörsskulder, källskatter och premieskatter. Posterna har kort löptid och redovisas till anskaffningsvärde. Bedömningen är att värdering till verkligt värde inte skulle ge upphov till någon väsentlig skillnad. Anledningen är främst den korta löptiden (kortare än ett år). Således bedöms anskaffningsvärdet kunna likställas med verkligt värde varpå det inte blir någon skillnad i värderingen vid värdering i enlighet med Solvens 2. Den förväntade förfallotidpunkten är inom ett år från rapporteringsperiodens slut. ALTERNATIVA VÄRDERINGSMETODER Bolaget tillämpar inga alternativa värderingsmetoder. 25

26 Finansiering Målet med kapitalhantering är att säkerställa en tillräcklig kapitalisering, en attraktiv sammansättning av kapitalbasen ur ett förlustabsorberings- och kostnadsperspektiv, effektivt kapitalutnyttjande och effektiv kapitalfinansiering inom bolaget. Kapitalhantering är centralt inom den kapitalintensiva verksamheten som bolaget bedriver. Verksamheten innebär risktagande och en hög grad av reglering, vilket gör att kapitalhantering är en viktig del av bolagets företagsstyrning. Syftet är att trygga försäkringsåtagandena och efterleva de krav på kapitalbas och solvenskapitalkrav som följer av gällande regelverk samt att kunna genomföra strategiplan inom fastställd riskaptit och risktoleranser. Baserat på ORSA tas en plan för kapitalfinansiering fram, för att säkerställa att kapitalbasen är och förblir tillräckligt avseende storlek och kvalitet för att bära de risker som följer av verksamhet och affärsplan vid var tid. Planen säkerställer en beredskap för att vidta åtgärder för att stärka solvenssituationen över den strategiska planeringshorisonten vid behov. Rutiner för kapitalfinansiering omfattar identifiering av möjliga kapitalförstärkande eller riskpåverkande åtgärder samt kriterier och plan för genomförande av valda åtgärder. Plan, processer och rutiner för kapitalfinansiering är integrerade med ORSA-processen och processen för strategistyrning samt den löpande riskhanteringsprocessen. Möjliga åtgärder för kapitalfinansiering som identifieras anges i strategiplanen samt i ORSA-rapporten. Planen innefattar åtgärder så att resultatet maximeras och att en god riskspridning upprätthålls i enlighet med strategiplan och riskstrategi. Det finnas dokumenterade processer och rutiner för att kunna genomföra åtgärderna enligt planen för kapitalfinansiering inom rimlig tid, givet rimliga antaganden om marknadsförhållanden och förmågan att genomföra åtgärden i en sådan situation. KAPITALBAS I följande redovisas bolagets kapitalbas uppdelat i nivåer. KAPITALBAS BELOPP I KSEK Kapitalbas totalt Primärkapital Nivå Nivå Medräkningsbart kapital i förhållande till Solvenskapitalkrav Medräkningsbart kapital i förhållande till minimikapitalkrav Kapitalbasen består nästan uteslutande av eget kapital inom nivå 1, och en liten del av uppskjuten skattefordran inom nivå 3. Samtliga kapitalbasposter inom nivå 1 är fullt tillgängliga och medräkningsbara för att täcka förluster, solvenskapitalkravet, och minimikapitalkravet inom bolaget. Eftersom nivå 3 är lägre än 15 procent av solvenskapitalkravet får bolaget tillgodoräkna hela kapitalbasen för att täcka solvenskapitalkravet. Nivå 3-kapitalet i kapitalbasen är inte medräkningsbart för att täcka minimikapitalkravet. Kapitalbasen i bolaget har förstärkts under rapporteringsperioden till följd av ett positivt resultat i försäkringsverksamheten och kapitalförvaltningsverksamheten. Kapitalbasen i Solvens 2 skiljer sig med den kapitalbas som redovisas i IFRS. Anledningen är de värderingsskillnader som återges under rubriken Värdering för solvensändamål. SOLVENSKAPITALKRAV OCH MINIMIKAPITALKRAV Solvenskapitalkrav I tabellen nedan redovisas solvenskapitalkravet, inklusive resultat för underliggande riskmoduler. SOLVENSKAPITALKRAV BELOPP I KSEK Solvenskapitalkrav totalt Primärt solvenskapitalkrav Marknadsrisk Livförsäkrnigsrisk Hälsoförsäkringsrisk Motpartsrisk Diversifiering Operativ risk Justering för uppskjuten skatt Kapitalbas Solvenskvot 206,16% En solvenskvot på 206 procent innebär en god marginal till solvenskapitalkravet. Solvenskvoten har varit stabil under 2016, då en något stigande solvenskapitalkrav har motverkats av en ökande kapitalbas till följd av positivt resultat i både försäkringsverksamheten och framför allt kapitalförvaltningsverksamheten. Bolagets solvenskapitalkrav beräknas enligt standardformeln i försäkringsrörelselagen (2010:2043). Inga förenklingsmetoder som kräver förhandsgodkännande har använts vid beräkning av solvenskapitalkravet. Minimikapitalkrav I tabellen nedan redovisas minimikapitalkravet, inklusive underliggande data. MINIMIKAPITALKRAV BELOPP I KSEK Minimikapitalkrav, totalt Linjärt minimikapitalkrav Kombinerat minimikapitalkrav Tröskelvärdet för minimikapitalkravet, Skadeförsäkring Tröskelvärdet för minimikapitalkravet, Livförsäkring Bästa skattningen, netto (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst, netto (efter avgiven återförsäkring) under de senaste 12 månanderna Sammanlagd risksumma, livförsäkring Kapitalbas Kvot (kapitalbas dividerat med minimikapitalkrav) 800,39% En kvot på 800 procent innebär en mycket god marginal till minimikapitalkravet. Minimikapitalkravet och kvoten har ökat något under året då kapitalbasen ökat samtidigt som indata till minimikapitalkrav (premier och reserver) inte ökat i samma utsträckning. 26

27 Bilaga 1 Balansräkning S Balansräkning Tillgångar Uppskjutna skattefordringar Materiella anläggningstillgångar som innehas för eget bruk Placeringstillgångar (andra än tillgångar som innehas för index- och fondförsäkringsavtal) Solvens II - värde C0010 R R R Innehav i anknutna företag, inklusive intressebolag R Aktier R Aktier icke börsnoterade R Investeringsfonder R Lån och hypotekslån R Lån och hypotekslån till fysiska personer R Fordringar enligt återförsäkringsavtal från: R Skadeförsäkring och sjukförsäkring som liknar skadeförsäkring R Sjukförsäkring som liknar skadeförsäkring R Livförsäkring och sjukförsäkring som liknar livförsäkring, exklusive sjukförsäkring R Sjukförsäkring som liknar livförsäkring R Livförsäkring exklusive sjukförsäkring samt index- och fondförsäkringsavtal R Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare R Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) R Kontanter och andra likvida medel R Summa tillgångar R Solvens II - Skulder C0010 Försäkringstekniska avsättningar skadeförsäkring R Försäkringstekniska avsättningar sjukförsäkring (liknande skadeförsäkring) R Bästa skattning R Riskmarginal R Försäkringstekniska avsättningar livförsäkring (exklusive indexreglerade avtal och R Försäkringstekniska avsättningar sjukförsäkring (liknande livförsäkring) R Bästa skattning R Riskmarginal R Försäkringstekniska avsättningar livförsäkring (exklusive sjukförsäkring samt R Bästa skattning R Riskmarginal R Pensionsåtaganden R Depåer från återförsäkrare R Uppskjutna skatteskulder R Försäkringsskulder och skulder till förmedlare R Återförsäkringsskulder R Skulder (leverantörsskulder, inte försäkring) R Summa skulder R Belopp med vilket tillgångar överskrider skulder R

28 Bilaga 2 Premier, ersättning och kostnader per försäkringsklass S Premier, ersättningar och kostnader per försäkringsklass Försäkringsklass för: skadeförsäkring Sjukvårdsförsäk ring Försäkring avseende inkomstskydd Total C0010 C0020 C0200 Premieinkomst Brutto direkt försäkring R Återförsäkrares andel R Netto R Intjänade premier Brutto direkt försäkring R Återförsäkrares andel R Netto R Inträffade skadekostnader Brutto direkt försäkring R Återförsäkrares andel R Netto R Uppkomna kostnader R Övriga kostnader R Totala kostnader R S Försäkringsklass för: livförsäkringsförpliktelser Total 28 Premier, ersättningar och kostnader per försäkringsklass Sjukförsäkring Annan livförsäkring C0210 C0240 C0300 Premieinkomst Brutto R Återförsäkrares andel R Netto R Intjänade premier Brutto R Återförsäkrares andel R Netto R Inträffade skadekostnader Brutto R Återförsäkrares andel R Netto R Ändringar inom övriga avsättningar Brutto R Netto R Uppkomna kostnader R Övriga kostnader R Totala kostnader R

29 Bilaga 3 Premier, ersättning och kostnader per land S Premier, ersättningar och kostnader per land Hemland Hemland C0010 C0150 R0010 R1400 C0080 C0220 Premieinkomst Premieinkomst Brutto direkt försäkring R Brutto R Återförsäkrares andel R Återförsäkrares andel R Netto R Netto R Intjänade premier Intjänade premier Brutto direkt försäkring R Brutto R Återförsäkrares andel R Återförsäkrares andel R Netto R Netto R Inträffade skadekostnader Inträffade skadekostnader Brutto direkt försäkring R Brutto R Återförsäkrares andel R Återförsäkrares andel R Netto R Netto R Ändringar inom övriga avsättningar Brutto R Återförsäkrares andel R Netto R Uppkomna kostnader R Uppkomna kostnader R Övriga kostnader R1200 Övriga kostnader R2500 Totala kostnader R Totala kostnader R

30 Bilaga 4 Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring S Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Försäkringstekniska avsättningar beräknade som summan av bästa skattning och riskmarginal Bästa skattning Bästa skattning, brutto Det totala belopp som kan återkrävas från återförsäkring och specialföretag efter justering för förväntade förluster till följd av att motparten fallerar Bästa skattning minus belopp som kan återkrävas från återförsäkring och specialföretag och finansiell återförsäkring Övrig livförsäkring Avtal utan optioner och garantier Totalt (livförsäkri ng utom sjukförsäkri ng, inkl. fond- och indexförsäk ring) C0060 C0070 C0150 R R R Riskmarginal R Försäkringstekniska avsättningar totalt R S Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkring och SLT sjukförsäkring Sjukförsäkring som liknar livförsäkring Avtal utan optioner och garantier Totalt, sjukförsäkri ng som liknar livförsäkrin g 30 C0160 C0170 C0210 Försäkringstekniska avsättningar beräknade som summan av bästa skattning och riskmarginal Bästa skattning Bästa skattning, brutto R Det totala belopp som kan återkrävas från återförsäkring och specialföretag efter justering för förväntade förluster till följd av att R motparten fallerar Bästa skattning minus belopp som kan återkrävas från återförsäkring och specialföretag och finansiell återförsäkring R Riskmarginal R Försäkringstekniska avsättningar totalt R

31 Bilaga 5 Försäkringstekniska avsättningar, skadeförsäkring S Direkt försäkring och mottagen proportionell återförsäkring Försäkringstekniska avsättningar beräknade som summan av bästa skattning och riskmarginal Bästa skattning Premieavsättningar Brutto Totala medel som kan återkrävas enligt återförsäkring/från specialföretag och finansiell återförsäkring efter anpassning för förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang Bästa skattning av premieavsättningar netto Skadeavsättningar Brutto Totala medel som kan återkrävas enligt återförsäkring/från specialföretag och finansiell återförsäkring efter anpassning för förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang Bästa skattning av skadeavsättningar netto Bästa skattning totalt brutto Bästa skattning totalt netto Riskmarginal Sjukvårdsför säkring Försäkring avseende inkomstskydd Total skadeförsäkri ngsförpliktel se C0020 C0030 C0180 R R R R R R R R R Försäkringstekniska avsättningar totalt Försäkringstekniska avsättningar totalt Totala medel som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal/från specialföretag och finansiell återförsäkring efter anpassning för förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang totalt Försäkringstekniska avsättningar minus medel som kan återkrävas från återförsäkring specialföretag och finansiell återförsäkring totalt R R R

32 Annex I S Skadeförsäkringsersättningar Bilaga 6 Skadeförsäkringsersättningar Total skadeförsäkringsverksamhet Skadeår/ försäkringsår Z0010 Skadeår Utbetalda försäkringsersättningar brutto (ej ackumulerade) (absolut belopp) År & + C0010 C0020 C0030 C0040 C0050 C0060 C0070 C0080 C0090 C0100 C0110 C0170 C0180 Föregående R R N-9 R R N-8 R R N-7 R R N-6 R R N-5 R R N-4 R R N-3 R R N-2 R R N-1 R R N R R Odiskonterad bästa skattning av skadeavsättningar brutto (absolut belopp) Utvecklingsår Utvecklingsår År & + Totalt R C0200 C0210 C0220 C0230 C0240 C0250 C0260 C0270 C0280 C0290 C0300 C0360 Föregående R R N-9 R R Under innevarande år N-8 R R N-7 R R N-6 R R N-5 R R N-4 R R N-3 R R N-2 R R N-1 R R N R R Årets slut (diskonterade data) Totalt R Summan av år (ackumulerad) 32 Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Rapport om solvens och finansiell ställning

33 Bilaga 7 Kapitalbas S Kapitalbas Totalt Nivå 1 utan begränsningar Nivå 3 C0010 C0020 C0050 Primärkapital före avdrag för ägarintressen i andra finansiella sektorer enligt artikel 68 i delegerade förordning (EU) nr 2015/35 Överskottsmedel R Avstämningsreserv R Ett belopp som är lika med värdet av uppskjutna skattefordringar netto R Totalt primärkapital efter avdrag R Tillgänglig och medräkningsbar kapitalbas Total tillgänglig kapitalbas för att täcka solvenskapitalkravet R Total tillgänglig kapitalbas för att täcka minimikapitalkravet R Total medräkningsbar kapitalbas för att täcka solvenskapitalkravet R Total medräkningsbar kapitalbas för att täcka minimikapitalkravet R Solvenskapitalkrav R Minimikapitalkrav R Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till solvenskapitalkrav R ,16% Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till minimikapitalkrav R ,39% C0060 Avstämningsreserv Belopp med vilket tillgångar överskrider skulder R Andra primärkapitalposter R Avstämningsreserv Förväntade vinster R Förväntade vinster som ingår i framtida premier livförsäkringsverksamhet R Förväntade vinster som ingår i framtida premier skadeförsäkringsverksamhet R Totala förväntade vinster som ingår i framtida premier R

34 Bilaga 8 Solvenskapitalkrav S Solvenskapitalkrav för företag som omfattas av standardformeln Marknadsrisk Motpartsrisk Teckningsrisk för livförsäkring Teckningsrisk för sjukförsäkring Diversifiering Primärt solvenskapitalkrav Solvenskapit alkrav brutto C0110 R R R R R R Beräkning av solvenskapitalkrav C0100 Operativ risk R Förlusttäckningskapacitet i uppskjutna skatter R Solvenskapitalkrav exklusive kapitaltillägg R Solvenskapitalkrav R

35 Bilaga 9 Minimikapitalkrav S Minimikapitalkrav både livförsäkrings- och skadeförsäkringsverksamhet Skadeförsäkrings verksamhet Minimikapital-krav (L, NL) Resultat C0010 Livförsäkrings verksamhet Minimikapitalkrav (NL, L) Resultat C0020 Linjär formelkomponent för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser för skadeförsäkring R Skadeförsäkringsverksamhet Livförsäkringsverksamhet Bästa skattning och försäkringstekniska avsättningarberäknade som helhet, netto (efter återförsäkring/specialföretag ) Premieinkomst netto (efter återförsäkring) under de senaste 12 månaderna Bästa skattning och försäkringstekniska avsättningarberäknade som helhet, netto (efter återförsäkring/specialföret ag) Premieinkomst netto (efter återförsäkring) under de senaste 12 månaderna Sjukvårdsförsäkring och proportionell återförsäkring Försäkring avseende inkomstskydd och proportionell återförsäkring Linjär formelkomponent för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser för livförsäkring Skadeförsäkrings verksamhet Minimikapital-krav (L, NL) Resultat C0070 Livförsäkrings verksamhet Minimikapitalkrav (L, L) Resultat C0080 R C0030 C0040 C0050 C0060 R R Skadeförsäkringsverksamhet Livförsäkringsverksamhet Risksumma, netto (efter återförsäkring/specialföretag ) Premieinkomst netto (efter återförsäkring) under de senaste 12 månaderna Risksumma, netto (efter återförsäkring/specialföret ag) Premieinkomst netto (efter återförsäkring) under de senaste 12 månaderna Övrig liv(åter)försäkrings- och sjuk(åter)försäkringsförpliktelser Total risksumma för alla liv(åter)försäkringsförpliktelser C0090 C0100 C0110 C0120 R R Övergripande beräkning av minimikapitalkrav C0130 Linjärt minimikapitalkrav R Solvenskapitalkrav R Högsta minimikapitalkrav R Lägsta minimikapitalkrav R Kombinerat minimikapitalkrav R Tröskelvärde för minimikapitalkrav R C0130 Minimikapitalkrav R Beräkning av teoretiskt minimikapitalkrav för livförsäkring och skadeförsäkring Skadeförsäkrings verksamhet Livförsäkrings verksamhet C0140 C0150 Teoretisk linjärt minimikapitalkrav R Teoretiskt solvenskapitalkrav exklusive kapitaltillägg (årliga eller senaste beräkningen) R Teoretiskt högsta minimikapitalkrav R Teoretiskt minsta minimikapitalkrav R Teoretiskt kombinerat minimikapitalkrav R Tröskelvärde för de teoretiska minimikapitalkravet R Teoretiskt minimikapitalkrav R Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Rapport om solvens och finansiell ställning 35

36 Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Styrelsens säte: Stockholm Postadress: Box 5125, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Telefon: Fax: Organisationsnummer: E-post: Hemsida: