Rapport om solvens och finansiell ställning

Transkript

1 Rapport om solvens och finansiell ställning Bliwa Försäkringsgrupp

2 Rapport om solvens och finansiell ställning Bliwa Försäkringsgrupp SIDAN Sammanfattning 3 Verksamhet och resultat 5 Verksamhet 5 Lednings- och organisationsstruktur 5 Väsentliga händelser och transaktioner inom Bliwa Försäkringsgrupp 6 Försäkringsresultat 6 Resultat per försäkringsklass 7 Investeringsresultat 8 Företagsstyrningssystem 9 Allmän information om företagsstyrningssystemet 9 Intern miljö 10 Ersättningar 11 Transaktioner med närstående 12 Lämplighetskrav 12 Riskhanteringssystem inklusive egen risk och solvensbedömning 12 Riskhanteringssystem 12 Riskstrategi 12 Riskhanteringsprocess 12 Organisation av riskarbetet 12 Genomförande av egen risk- och solvensbedömning 13 Internkontrollsystemet 14 Egenkontroll 14 Självständig kontroll och uppföljning 14 Oberoende kontroll och uppföljning 14 Compliancefunktionen 14 Internrevisionsfunktionen 14 Aktuariefunktionen 15 Uppdragsavtal 15 Riskprofil 16 Teckningsrisk 16 Dödsfallsrisk 16 Invaliditets- och sjukrisk 16 Arbetslöshetsrisk 17 Driftskostnadsrisk 17 Koncentrationsrisk 17 Riskhantering och riskreducering 17 Marknadsrisk 18 Aktiekursrisk 18 Ränterisk 19 Fastighetsprisrisk 20 Kreditspreadrisk 20 Valutakursrisk 21 Koncentrationsrisk 21 Riskhantering och riskreducering 22 Efterlevande av aktsamhetsprincipen 22 SIDAN Kreditrisk 22 Likviditetsrisk 22 Operativ risk 23 Övriga materiella risker 23 Affärsrisk 23 Strategisk risk 23 Ryktesrisk 23 Regelefterlevnadsrisk 23 Övrig information om riskkänslighet 23 Metoder och antaganden 23 Värdering för solvensändamål 24 Tillgångar 24 Uppskjuten skattefordran 24 Materiella anläggningstillgångar 24 Finansiella tillgångar 25 Återförsäkrings andel av försäkringstekniska avsättningar 25 Övriga fordringar 25 Kassa och bank 25 Försäkringstekniska avsättningar 25 Kvantitativa resultat 25 Regler, metoder och antaganden 25 Osäkerhet 25 Skillnader i värdering för solvensändamål (Solvens 2) och finansiell redovisning (IFRS) 26 Återkrav enligt återförsäkringsavtal 26 Andra skulder 26 Pensionsskuld 26 Depåer från återförsäkring 26 Uppskjuten skatteskuld 27 Övriga skulder 27 Alternativa värderingsmetoder 27 Finansiering 28 Kapitalbas 28 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav 28 Solvenskapitalkrav 28 Minimikapitalkrav 28 Bilagor 29 Bilaga 1 Balansräkning 29 Bilaga 2 Premier, ersättningar och kostnader per försäkringsklass 30 Bilaga 3 Premier, ersättningar och kostnader per land 31 Bilaga 4 Kapitalbas 32 Bilaga 5 Solvenskapitalkrav 33 Bilaga 6 Företag som omfattas av gruppen 34 2 Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning

3 Sammanfattning Den 1 januari 2016 trädde ett nytt regelverk, Solvens 2, ikraft för försäkringsföretag. Ett syfte med regelverket var att skapa regler för försäkringsföretag som är lika oavsett var i EU företaget utgår ifrån. Solvens 2 innehåller också ett stort antal regler för så kallade försäkringsgrupper. Det nya regelverket innehåller bland annat krav på publicering av en rapport som beskriver försäkringsgruppens verksamhet samt solvens och finansiella ställning. Rapporten ska offentliggöras på försäkringsföretagets offentliga webbplats. Detta är Bliwa första årliga så kallade Rapport om solvens och finansiell ställning (SFCR). För Bliwa publiceras utöver SFCR för Bliwas försäkringsgrupp även separata SFCR rapporter för Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt samt Bliwa Skadeförsäkring AB. Rapporterna publiceras på den offentliga webbsidan VERKSAMHET OCH RESULTAT Bliwas försäkringsgrupp består av Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt och dess helägda dotterbolag Bliwa Skadeförsäkring AB och har således samma omfattning som Bliwa koncernen. Bliwas försäkringsgrupp och Bliwakoncernen används därför synonymt och förkortas vidare Bliwa. Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt är det ansvariga bolaget i Bliwas försäkringsgrupp. Det försäkringstekniska resultatet i Bliwa per 31 december 2016 är positivt och uppgår till 61 MSEK. Premieinkomsten uppgår till 541 MSEK före avgiven återförsäkring och efter avgiven återförsäkring uppgår den till 504 MSEK. Premieinkomsten har ökat under året men ökningen återspeglar inte fullt den faktiska tillväxten. Detta på grund av sänkta premier i Bliwa Skadeförsäkring som en följd av nya a-kasseregler. Under året har beståndet i Bliwa Livförsäkring växt och affären har breddats gentemot befintliga kunder. Dessutom har Bliwa Livförsäkring fått ett flertal nya kunder. Försäkringsersättningarna för egen räkning uppgår till 337 MSEK per 31 december Försäkringsersättningarna ökar i takt med växande affär. En sjunkande ränta har också bidragit till att de försäkringstekniska avsättningarna har ökat. Ökningen dämpas något av att försäkringsersättningarna i Bliwa Skadeförsäkring påverkats av den a-kasseförändring som genomfördes under Driftskostnaderna uppgår till 137 MSEK och har ökat de senaste åren. Det är främst en följd av kraftigt växande affär och Solvens 2 anpassning av verksamheten, men även av ett påbörjat utvecklingsarbete för att möta nya förutsättningar och kundbehov. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET Bliwas företagsstyrningssystem ska säkerställa en lämplig, effektiv samt sund och ansvarsfull styrning och kontroll av koncernen som helhet samt att verksamheten uppfyller gällande regelverk. Styrelsen i Bliwa Livförsäkring ansvarar för att företagsstyrnings systemet, i möjligaste mån, är likalydande inom hela koncernen i syfte att skapa ändamålsenlighet och effektivitet. Företagsstyrningssystemet består av de sex delarna intern miljö, strategistyrning, riskhantering, regelefterlevnad, kontroll och information. Delarna är integrerade med varandra. Företagsstyrningssystemet styrs av Solvens 2 men påverkas även av omvärlden. Årlig såväl som löpande omvärldsanalys är därför en grundförutsättning för ett ändamålsenligt och effektivt företagsstyrningssystem. I denna rapport beskrivs hur de olika delarnas innebörd och omfattning samt hur de organiserats och integreras eftersom de påverkar varandra. Rapporten innehåller under detta kapitel även beskrivning av Bliwas arbete med den så kallade egna risk- och solvenbedömningen (ORSA). RISKPROFIL Bliwa har en väl diversifierad riskprofil och en implementerad riskstrategi samt processer och rutiner för hantering av alla väsentliga risker som uppstår i verksamheten. Riskprofilen baserat på de kvantifierade riskerna visar att den mest väsentliga risken för Bliwa på kortare sikt är invaliditets- och sjukrisk, aktiekursrisk, dödsfallsrisk och arbetslöshetsrisk. Dessa risker påverkas framförallt av prissättningen på den finansiella marknaden samt den historiska och framtida skadeutvecklingen för sjuklighet, dödlighet och arbetslöshet. På lång sikt är bedömningen att den mest väsentliga risken är den strategiska risken att Bliwa inte kommer att kunna möta omvärldsförändringar. Strategisk risk hanteras på styrelse- och ledningsnivå genom bland annat omvärldsanalys, strategiplanering och implementering av förändringar för utveckling av verksamheten. Sammantaget bedöms risken som hanterad och begränsad på ett lämpligt sätt. Mätbara kvantitativt bedömda risker hanteras genom processer och rutiner för riskhantering vilka beskrivs under avsnitt Riskhantering och riskreducering. Vidare hanteras riskerna genom att hålla tillräckligt kapital för att täcka potentiella förluster, i enlighet med den fastställda riskaptiten och risktoleranserna. Kvalitativt bedömda risker såsom strategiska risker hanteras främst genom strategier, processer och rutiner som begränsar riskerna i enlighet med Bliwas riskaptit och risktoleranser. VÄRDERING FÖR SOLVENSÄNDAMÅL För Bliwa är den största skillnaden i värdering mellan IFRS och Solvens 2 kopplat till försäkringstekniska avsättningar. Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 består av en bästa skattning samt en riskmarginal. Bästa skattningen motsvarar det sannolikhetsvägda nuvärdet av samtliga kassaflöden inom kontraktets gränser. Försäkringstekniska avsättningar enligt IFRS värderas enligt aktsamhetsprincipen vad gäller tjänstepensionsförsäkring samt betryggande principer för övrig liv- och skadeförsäkringsverksamhet. Här tillkommer ingen riskmarginal och endast vissa avsättningar nuvärdesberäknas. Diskonteringsräntor som används för nuvärdesberäkning av de försäkringstekniska avsättningarna, är olika beroende på om de ska användas för IFRS eller Solvens 2. Detta medför en skillnad i värdering av dessa avsättningar. Vid värdering av avsättningar enligt Solvens 2 beräknas en premiereserv. Denna motsvarar alla framtida kassaflöden inom kontraktets gränser. För den finansiella redovisningen beräknas motsvarande kassaflöden endast för livförsäkringsavsättningar. För avsättningar som är relaterade till skadeförsäkringsrörelse beräknas en avsättning för ej intjänad premie samt i det fall det behövs, ett nivåtillägg. Med anledning av definitionen av kontraktsgränser i Solvens 2 uppstår det i vissa fall en skillnad mellan vilka avsättningar som ska beräknas för IFRS och Solvens 2. Vidare är det en skillnad i värderingen av pensionsskulden. Denna värderas enligt IAS 19 i Solvens 2 medan den värderas i enlighet med Tryggandelagen enligt IFRS. Även Bliwa Livförsäkrings innehav i Bliwa Skadeförsäkring värderas olika i IFRS och Solvens 2. I Solvens 2 sker värdering enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär summan av eget kapital och obeskattade reserver minskat för skattedelen i de obeskattade reserverna. I IFRS värderas Bliwa Skadeförsäkring till anskaffningsvärde. Dessa värderingskillnader ger upphov till förändringar i den uppskjutna skatteskulden. Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 3

4 FINANSIERING Bliwa har under rapporteringsperioden haft en stark och stabil solvenssituation mätt som kapitalbas i förhållande till solvenskapitalkrav (solvenskvot). Solvenskvoten har varit stabil under 2016, då ett något stigande solvenskapitalkrav har motverkats av en ökande kapitalbas till följd av positivt resultat i både försäkringsverksamheten och framför allt kapitalförvaltningsverksamheten. Kapitalbasen består nästan uteslutande av eget kapital inom nivå 1 som är fullt förluststäckande och medräkningsbart för att täcka solvenskapitalkravet. Bliwas solvenskapitalkrav beräknas baserat på en sammanställd (konsoliderad) redovisning enligt standardformeln i försäkringsrörelselagen (2010:2043). Solvenskapitalkravet har ökat under 2016 till följd av ökad volym i försäkringsaffären. 4 Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning

5 Verksamhet och resultat VERKSAMHET Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt (organisationsnummer ) är det ansvariga bolaget i Bliwas försäkringsgrupp. Härtill omfattar gruppen det helägda dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring (organisationsnummer ). Bliwas försäkringsgrupp består av uteslutande dessa två bolag och har således samma omfattning som Bliwakoncernen. Bliwas försäkringsgrupp och B liwakoncernen används därför synonymt och förkortas vidare Bliwa. Om inte annat anges avses med vd i denna rapport, vd i Bliwa Livförsäkring. Moderbolaget Bliwa Livförsäkring är ett ömsesidigt ägt försäkringsföretag och det helägda dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring är ett försäkringsaktiebolag. Bolagen är separata juridiska personer med skilda styrelser och vd:ar, som ansvariga för respektive bolags verksamhet. Bliwa Livförsäkring erbjuder frivillig och obligatorisk försäkring för grupper av individer, inom liv-och skadeförsäkring. Livförsäkringsrörelsen omfatta r grupplivförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, familjeskyddsförsäkring, efterlevandepension samt tjänstepensionsklassad sjuk-och premiebefrielseförsäkring. Skadeförsäkringsrörelsen i moder bolaget omfattar sjuk-och sjukvårdsförsäkring samt olycksfalls - och barnförsäkring. LEDNINGS- OCH ORGANISATIONSSTRUKTUR Utifrån beskrivning av lednings- och organisationsstruktur illustreras dessa nedan. Bliwa Livförsäkring Externrevision Bolagsstämma Valberedning Koncern- och moderbolagsstyrelse Revisionsutskott Ansvarig för internrevisionsfunktionen Ersättningsutskott Finanskommitté Ansvarig för compliancefunktionen Koncern- och moderbolags-vd Ansvarig för riskfunktionen Ansvarig för aktuariefunktionen Bliwa Skadeförsäkring Externrevision Bolagsstämma Styrelse Finanskommitté Ansvarig för internrevisionsfunktionen Bliwa Skadeförsäkring har koncession för försäkring som avser olycksfall, sjukdom och annan förmögenhets skada. Verksamheten är dock, i dagsläget, begränsad till försäkringar vid ofrivillig arbetslöshet (inkomstförsäkring). Sedan bolagets start 2005 har det ansetts mest kostnadseffektivt att sköta förvaltningen av bolaget genom utläggning av verksamheten. Huvuddelen av bolagets drift och förvaltning sker således av moderbolagets personal i enlighet med uppdragsavtal. Härutöver läggs begränsade delar av verksamheten ut till externa parter. är ensam grupptillsynsmyndighet. Varken bolagen eller försäkringsgruppen har någon särskilt utsedd kontaktperson på Finansinspektionen. Bolagen står under Finansinspektionens tillsyn. Bliwas försäkringsgrupp har inte några ägarförhållanden utanför Sverige, varför Finansinspektionen Bolagens revisorer är KPMG med Gunilla Wernelind. Kontaktuppgifter: e-post: gunilla.wernelind@kpmg.se, telefonnummer Ansvarig för compliancefunktionen VD Ansvarig för riskfunktionen Ansvarig för aktuariefunktionen Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning Bolagens årsredovisningar fastställs på r espektive bolags ordinarie bolagsstämma den 30 maj Den kvantitativa information som r edovisas i rapporten är villkorad av bolags stämmornas godkännande. 5

6 Väsentliga händelser och transaktioner inom Bliwa Inom Bliwa finns en sedan länge inarbetad struktur med intern utläggning av verksamhet. Denna innebär att alla som arbetar inom Bliwa är anställda i Bliwa Livförsäkring och organiseras inom verksamhetsområde affärsverksamheten och finans och verksamhetsstöd samt en stab. Inom staben finns bland annat funktioner för risk och compliance. Bliwa Livförsäkring tillhandahåller genom denna organisation, samt i enlighet med uppdragsavtal, tjänster för fullgörande av drift och förvaltning till dotterföretaget. Utgångspunkten är att varje bolag ska bära de kostnader som är direkt hänförliga till respektive bolaget. Priset på de tjänster som tillhandahålls av Bliwa Livförsäkring bestäms enligt självkostnadsprincipen och inkluderar direkta och indirekta kostnader. Den största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader. Fördelningen av driftskostnader baseras huvudsakligen på personalens arbetsinsats i respektive bolag och sker genom fördelningsnycklar. Redovisade belopp i resultaträkning och balans räkning för den intern utläggning framgår av nedanstående tabell. BELOPP I KSEK BLIWA FÖRSÄKRINGSGRUPP BLIWA LIVFÖRSÄKRING BLIWA SKADEFÖRSÄKRING Försäljning till närstående Bliwa Skadeförsäkring AB Bliwa Stiftelsen 1) Summa Inköp från moderbolaget Fordringar på /skulder till närstående per Skuld till Bliwa Livförsäkring Fordran på Bliwa Skadeförsäkring AB Summa ) Bliwa Stiftelsen är överlåten per 17 augusti 2016 och ingår efter det datumet inte i närståendekretsen. I övrigt har inga väsentliga transaktioner utöver normala kundtransaktioner på marknadsmässiga vilkor skett med andra närstående partner. FÖRSÄKRINGSRESULTAT Det försäkringstekniska resultatet i Bliwa per 31 december 2016 är positivt och uppgår till 61 MSEK. Premieinkomsten uppgår till 541 MSEK före avgiven återförsäkring och efter avgiven återförsäkring uppgår den till 504 MSEK. Premieinkomsten har ökat under året men ökningen återspeglar inte fullt den faktiska tillväxten. Detta på grund av sänkta premier i Bliwa Skadeförsäkring, som en följd av nya a-kasseregler. Under året har beståndet i Bliwa Livförsäkring växt och affären har breddats gentemot befintliga kunder. Dessutom har Bliwa Livförsäkring fått ett flertal nya kunder. Premieinkomsten innehåller en engångs premie på cirka 25 MSEK för övertaget försäkringsbestånd. Försäkringsersättningarna för egen räkning uppgår till 337 MSEK per 31 december Försäkringsersättningarna ökar i takt med växande affär. En sjunkande ränta har också bidragit till att de försäkringstekniska avsättningarna har ökat. Ökningen dämpas något av att försäkringsersättningarna i Bliwa Skadeförsäkring minskat på grund av den a-kasseförändring som genomfördes under Utbetalda försäkringsersättningar för egen räkning uppgår till 281 MSEK per 31 december Driftskostnaderna uppgår till 137 MSEK och har ökat de senaste åren. Det är främst en följd av kraftigt växande affär och Solvens 2 anpassning av verksamheten, men även av ett påbörjat utvecklingsarbete för att möta nya förutsättningar och kundbehov. Resultatet från kapitalförvaltningen bidrar till det tekniska resultatet med 67 MSEK. Totalt uppgår kapital avkastningen, netto till 87 MSEK, där 20 MSEK är hänförbart till det icke-tekniska resultatet. Se ytterligare redogörelse för totalt investeringsresultat under avsnitt Investeringsresultat. Bliwa bedriver endast verksamhet i Sverige. Resultat per försäkringsklass I följande tabell återfinns resultat per försäkringsklass. 6

7 RESULTAT PER FÖRSÄKRINGSKLASS BELOPP I KSEK SJUKVÅRDS- FÖRSÄKRING FÖRSÄKRING AVSEENDE INKOMSTSKYDD SJUK- FÖRSÄKRING ÖVRIG LIVFÖRSÄKRING FÖRSÄKRING MOT EKONOMISKA FÖRLUSTER AV OLIKA SLAG Premieintäkt (för egen räkning) Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Förändring i avsättning för ej intjänade premier Premieintäkt (för egen räkning) Kapitalavkastning, netto Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar (för egen räkning) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (för egen räkning) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Återbäring och rabatter (för egen räkning) Driftskostnader Övriga tekniska kostnader FÖRSÄKRINGSRÖRELSENS TEKNISKA RESULTAT SUMMA Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 7

8 INVESTERINGSRESULTAT Resultatet från kapitalförvaltningsverksamheten, efter avdragna kostnader, uppgår till 87 MSEK. Kapital förvaltningskostnaderna uppgår till 7 MSEK. Totalavkastningen för Bliwa uppgår till 5,0 procent. Inom Bliwa uppgår totalavkastning i moderbolaget Bliwa Livförsäkring till 5,3 procent, och i dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring uppgår totalavkastningen till 3,0 procent. Den genomsnittliga totalavkastningen under de senaste fem åren uppgår till 6,7 procent för Bliwa Livförsäkring, och 4,5 procent för Bliwa Skadeförsäkring. I tabellerna nedan visas historisk genomsnittlig totalavkastning för olika tidsperioder för Bliwa Livförsäkring respektive Bliwa Skadeförsäkring. Historisk avkastning för olika tidsperioder Bliwa Liv 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5 ÅR Portföljens totalavkastning 5,3% 4,6% 6,1% 6,7% 6,7% Målavkastning 2,6% 3,1% 2,8% 2,6% 2,6% Avkastning jämförelseportfölj 6,1% 4,5% 7,0% 6,7% 6,8% Historisk avkastning för olika tidsperioder Bliwa Skadeförsäkring 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5 ÅR Totalavkastning 3,0% 2,6% 3,4% 4,0% 4,5% Målavkastning 1,8% 1,7% 1,5% 1,6% 1,7% Avkastning jämförelseindex 3,0% 2,3% 3,4% 3,6% 4,1% Samtliga tillgångsslag i portföljen har haft en positiv avkastning under året, till följd av stigande aktiepriser i kombination med fallande marknadsräntor. Högst avkastning har den globala och svenska aktieportföljen haft, som också gav störst bidrag till portföljernas totalavkastning. Även fastighetsfonder inom tillgångsslaget reala tillgångar och kreditobligationsfonder inom tillgångsslaget övriga räntor hade en god avkastning. Investeringar inom tillgångsslaget övriga räntor och globala aktier gynnades också av den stigande dollarkursen under året, som gav ett betydande bidrag till totalavkastningen. Avkastningen under 2016 understeg dock jämförelseindex för Bliwa Livförsäkring till följd av en kortare duration i placeringsportföljen relativt jämförelseindex. 8

9 Företagsstyrningssystem ALLMÄN INFORMATION OM FÖRETAGS STYRNINGSSYSTEMET Bliwas företagsstyrningssystem ska säkerställa en lämplig, effektiv samt sund och ansvarsfull styrning och kontroll av koncernen som helhet samt att verksamheten uppfyller gällande regelverk. Styrelsen i Bliwa Livförsäkring ansvarar för att företagsstyrningssystemet i möjligaste mån, är likalydande inom hela koncernen i syfte att skapa ändamålsenlighet och effektivitet. Nedan visas strukturen för koncernens företags styrningssystem på en övergripande nivå. Vd är utifrån anvisningar från styrelsen slutligt ansvarig för vidareutveckling av företagsstyrningen och ansvarar särskilt för att en sund företagskultur präglar Bliwa. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET Intern miljö omfattar de mest grundläggande elementen i företagsstyrningssystemet i form av Bliwas organisation, innefattande roller, ansvar och beslutsfattande samt personal och företagskultur. Ytterligare beskrivning av strukturen inom ramen för den interna miljön beskrivs under avsnitt Intern miljö. Omvärldsanalys Intern miljö Riskhantering Uppföljning Information Regelefterlevnad Hantering av risker & incidenter Omvärldsanalys Omvärldsanalys Strategistyrning Identifiering och värdering av risker & incidenter Företagsstyrningssystemet består av de sex komponenterna - intern miljö, strategistyrning, riskhantering, regelefterlevnad, kontroll (internkontrollsystem) och information. Delarna är integrerade med varandra. Företagsstyrningssystemet utgår från och påverkas löpande av omvärlden. Årlig såväl som löpande omvärlds analys är därför en grundförutsättning för ett ändamålsenligt och effektivt företagsstyrningssystem. Utifrån den övergripande nivån beskrivs komponenterna i korthet. Strategistyrning innebär att verksamheten över tid leds och utvecklas utifrån långsiktiga och kortsiktiga strategier och mål. Strategistyrning är en integrerad del av företagsstyrningen och omfattar relationen mellan strategiska mål och riskaptit, vilken illustreras nedan. Bliwas verksamhet bedrivs härmed utifrån en strategiplan som årligen fastställs av styrelsen i Bliwa Livförsäkring. Strategiplanen tillställs även styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring för kännedom och tillstyrkan samt för beslut om dess strategiska mål. För 2016 beslutades om en strategiplan för tre år. Från och med 2017 är tidshorisonten för strategi planen förlängd till fem år, vilket är samma tids horisont som för den egna risk och solvensbedömningen ( ORSA). Se vidare information under avsnitt Riskstrategi. Strategiska mål bryts ner och konkretiseras genom ettåriga affärs- och verksamhetsplaner. Omvärldsanalys Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 9

10 Vidare är riskhantering (riskhanteringssystemet) också en del av företagsstyrningen, vilken berörs vidare under avsnitt Riskhanteringssystem inklusive egen risk och solvensbedömning. Regelefterlevnad såväl som kontroll (internkontrollsystemet) beskrivs ytterligare i avsnitt Internkontrollsystemet. Slutligen omfattar företagsstyrningssystemet information, vilket omfattar rapportering och kommunikation men även informationshantering såsom informationssystem och infrastruktur. Information är också en integrerad del av företagsstyrningen bland annat i syfte att rapportering och kommunikation, i alla avseenden, ska vara tillförlitlig. Informationshantering är även en integrerad del av riskhanteringssystemet. Informationssystem och infrastruktur ska säkerställa att rapportering och kommunikation uppnår önskad konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Krav på rapportering och kommunikation i olika situationer framgår av styrdokument och processer. STRATEGISTYRNING Mission Vision Affärsidé Strategiska mål Övergripande Tillväxtmål Lönsamhetsmål Strategi Riskstrategi Affärsstrategi Finansiell strategi Stödjande strategier Riskaptit Risktoleransgränser och limiter Intern miljö I enlighet med informationen i kapitlet Verksamhet och resultat har Bliwa och de ingående bolagen i huvudsak gemensam drift och förvaltning. Processer för företagsstyrning inklusive specifikt strategiplanering, riskhantering, ORSA, internkontroll samt rapportering, är i huvudsak enhetliga inom bolagen. Respektive styrelse är dock ansvarig för godkännande av resultat och rapporter för varje bolag. Detta innebär bland annat att nuvarande samt framåtblickande risk- och känslighetsanalyser, stresstester och bedömningar av solvensbehov inom ramen för ORSA-arbetet görs per bolag samt för gruppen, men, så långt som möjligt, med enhetliga processer. Sammantaget bidrar detta till effektivisering av förvaltningen inom hela gruppen. Bliwa Livförsäkrings styrelse ansvarar härtill, såsom moderbolag och i gruppen ansvarigt bolag, för att hålla sig informerad om och i väsentliga delar involvera sig i dotterbolagets verksamhet. Bliwa Skade försäkring har dock, som ovan nämnts, en egen styrelse och vd som slutligt ansvarar för den verksamhet som bedrivs inom bolaget. Styrelsens medlemmar utses av respektive bolagstämma, för Bliwa Livförsäkring efter förslag från valberedningen. Respektive styrelse fastställer ett antal riktlinjer genom vilka delegering av ansvar sker och rapporteringsvägar fastställs. Bland annat fastställs grundläggande förutsättningar för företagsstyrningssystemet, arbetsordning för respektive styrelsen och instruktioner för vd. Den funktionella organisationen utgår vidare från principen om tre ansvarslinjer. Den första ansvarslinjen utgörs av den operativa verksamheten och omfattar bland annat ansvar för operativa beslut men även ägarskap kopplat till risker och incidenter, löpande regelefterlevnad samt uppfyllandet av tillräcklig dualitet och genomförande av egenkontroller. Den andra ansvarslinjen utgörs av självständiga kontrollfunktioner, se vidare under avsnitt Centrala funktioner. Ansvaret omfattar styrning och stöd för den operativa verksamheten genom att bland annat bistå i att sätta upp ramverk, principer och interna regelverk samt ge rådgivning och utbildning. Härtill utför den andra ansvarslinjen självständig kontroll och uppföljning av riskhantering och regelefterlevnad inom den operativa verksamheten. Självständig innebär att viss befattningshavare, så långt det är möjligt, inte har något ansvar inom den operativa verksamheten eller åtminstone aldrig utför självständig kontroll av verksamhet som denne själv utfört inom den operativa verksamheten. Den tredje ansvarslinjen utgörs av internrevisionsfunktionen. Ansvaret omfattar bland annat att utföra oberoende granskning och tillsyn av arbetet inom såväl första som andra ansvarslinjen. Den övergripande styrningen och kontrollen av koncernen och bolagen sker utifrån ett antal grupperingar och roller som specificeras i respektive bolags rapport om solvens och finansiell ställning i avsnitt Intern miljö under kapitlet Företagsstyrning. Dessa rapporter finns på Bliwas hemsida, 10

11 En visualisering av den övergripande styrningen samt den funktionella organisationen finns i bilderna Organisation från styrelse och uppåt samt Funktionell funktion. Centrala funktioner Respektive bolag har inrättat de fyra centrala funktionerna aktuarie, risk, compliance och internrevision. I Bliwa Livförsäkring tillsätter vd ansvariga för aktuarie, risk- respektive compliancefunktionen. Ansvarig för internrevisionen, tillsätts av styrelsen. Ansvarig för aktuariefunktionen rapporterar funktionellt till chefen för finans och verksamhetsstöd medan ansvariga för risk- respektive compliancefunktionen funktionellt rapporterar till vd. Uppdraget att utföra internrevisionen är utlagt på extern part. Styrelsens ordförande är utsedd till beställaransvarig för denna utläggning. Samtliga funktioner avrapporterar direkt till styrelsen. Bliwa Skadeförsäkring har inrättat de fyra funktionerna genom utläggning. Vidare information om utläggning finns i avsnitt Uppdragsavtal. I förhållande till de fyra funktionerna är uppdragen utlagda till moderbolaget, vilket innebär att det ansvarar för utförandet av de centrala funktionerna. Uppdraget att utföra internrevisionen är, som nämnts ovan, från moderbolaget i sin tur utlagt på extern part. Styrelsens ordförande är utsedd till beställaransvarig för internrevisionen medan en av styrelseledamöterna är beställaransvarig för utläggning av de andra tre funktionerna. Samtliga funktioner avrapporterar direkt till styrelsen. Aktuarie-, risk- respektive compliancefunktionen är självständiga i den meningen att de kan utföra sina uppgifter på ett objektivt, korrekt och självständigt sätt, och åtminstone aldrig utför självständiga kontroller eller uppföljning av verksamhet som hon/ han själv utfört inom den operativa verksamheten. Funktionernas arbete styrs genom riktlinjer från respektive styrelse och kompletterande instruktioner från vd. Internrevision verkar objektivt och oberoende i förhållande till övrig verksamhet i bolagen och koncernen inklusive de övriga centrala funktionerna. Anvisningar och granskningsplan för internrevisionen fastställs av respektive styrelse. ERSÄTTNINGAR Styrelsen i Bliwa Livförsäkring har beslutat om ersättningsriktlinjer. Riktlinjerna beskriver systemen för fast och rörlig ersättning, anger grunder och principer för hur ersättning ska fastställas samt hur riktlinjerna ska tillämpas och följas upp. Riktlinjer antogs senast av styrelsen den 12 december ORGANISATION FRÅN STYRELSE OCH UPPÅT (BLIWA LIVFÖRSÄKRING) Externrevision Bolagsstämma Valberedning Koncern- och moderbolagsstyrelse Revisionsutskott Ersättningsutskott Finanskommitté Ansvarig för compliancefunktionen Ansvarig för internrevisionsfunktionen Koncern- och moderbolags-vd Ansvarig för riskfunktionen Ansvarig för aktuariefunktionen ORGANISATION FRÅN STYRELSE OCH UPPÅT (BLIWA SKADEFÖRSÄKRING) Externrevision Bolagsstämma Styrelse Finanskommitté Ansvarig för internrevisionsfunktionen Ansvarig för compliancefunktionen Ansvarig för riskfunktionen VD Ansvarig för aktuariefunktionen FUNKTIONELL ORGANISATION VD Bliwa Liv VD Bliwa Skade Stab HR Kontorsansvar Riskfunktion Compliancefunktion Bolagsjuridik Chef för finans och verksamhetsstöd Chef för affärsverksamhet Affärsverksamhet Finans och verksamhetsstöd Verksamhet- och bolagsövergripande processer Eftersom Bliwa Skadeförsäkring inte har några anställda finns inga fastställda ersättningsregler eller utbetalda ersättningar till anställda. Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 11

12 Härutöver utgår naturligen arvoden till ledamöterna i respektive styrelse i enlighet med beslut av bolagsstämman. Vidare information om ersättningar för respektive bolag finns i deras enskilda rapport om solvens och finansiell ställning kapitel Företagsstyrning, avsnitt Ersättningar. Dessa rapporter finns på Bliwas hemsida, Transaktioner med närstående Som närstående definieras respektive bolag, dess styrelseledamöter samt ledande befattningshavare. Som närstående betraktas även dessa personers närstående och de bolag, utanför koncernen, där styrelseledamöter och ledande befattningshavare har styrelseuppdrag. Utgångspunkten för den utläggning som sker inom Bliwa är att varje bolag ska bära de kostnader som är direkt hänförliga till respektive bolag. Priset på de tjänster som tillhandahålls av Bliwa Livförsäkring bestäms enligt självkostnadsprincipen och inkluderar direkta och indirekta kostnader. Den största delen av driftskostnaderna utgörs av personalrelaterade kostnader. Fördelningen av driftskostnader baseras huvudsakligen på personalens arbetsinsats i respektive bolag och sker genom fördelningsnycklar. De transaktioner som skett med närstående under 2016 relaterar till uppdragsavtalet mellan bolagen. Inga ytterligare transaktioner har skett. LÄMPLIGHETSKRAV En ändamålsenlig och tillförlitlig process för lämplighetsprövning är en integrerad del av företagsstyrningen för att initialt såväl som löpande bedöma kunskap och erfarenhet såväl som anseende. Processen styrs genom särskilda riktlinjer som fastställs av respektive styrelse. Processerna är i huvudsak samstämmiga. Respektive styrelse i Bliwa Livförsäkring och Bliwa Skadeförsäkring har beslutat om riktlinjer för lämplighetsprövning. Riktlinjerna innehåller krav avseende kunskap, erfarenhet och anseende samt processer och ansvar avseende lämplighetsprövning utifrån dessa krav. Sammantaget omfattar lämplighetsprövning för respektive styrelse dels styrelsen sammantaget, dels enskilt för respektive ledamot. Processen för att bedöma kvalifikationer inom respektive styrelse sker genom självutvärdering samt inom Bliwa Livförsäkring i kombination med delaktighet av valberedningen. Lämplighetsprövning har härtill genomförts av respektive bolags vd samt för Bliwa Livförsäkring vice vd och övriga ledande befattningshavare i form av verksamhetschefer, vilka tillsammans utgör ledningsgruppen i Bliwa Livförsäkring och koncernen. Kompetens och erfarenhet bedöms i varje enskilt fall. För respektive bolag har lämplighetsprövning även genomförts för ansvariga och de som utför arbetsuppgifter inom centrala funktioner (utförare). Även i dessa fall bedöms kompetens och erfarenhet i varje enskilt fall. Ansvarig och, i förekommande fall, utförare inom aktuariefunktionen omfattas även av särskilda krav på kunskap och erfarenhet som fastställts av Finansinspektionen. I de situationer centrala funktioner utförs av externa leverantörer, genom utläggning av verksamhet, finns särskilda processer för att säkerställa lämplighetsprövning av ansvariga konsulter såväl som övriga som utför arbetsuppgifter inom den utlagda verksamheten. RISKHANTERINGSSYSTEM INKLUSIVE EGEN RISK OCH SOLVENSBEDÖMNING Riskhanteringssystem Risk definieras som möjligheten att en händelse inträffar, vilken får negativ påverkan på Bliwas resultat eller förmåga att uppnå de uppsatta målen. Risktagande är en naturlig och central del av Bliwas verksamhet, där vissa risker är nödvändiga att ta för att nå lönsamhet medan andra risker kan och ska undvikas. Riskhanteringssystemet är en integrerad del av företagsstyrningssystemet med målsättning att skapa förutsättningar för ändamålsenlig och effektiv hantering och kontroll av risker. Riskstrategin, riskhanteringsprocessen organisationen av riskarbetet samt ORSA är centrala delar i riskhanteringssystemet. Riskstrategi Riskstrategin som helhet beslutas årligen av styrelsen i Bliwa Livförsäkring och utgör ett komplement till strategiplanen. Riskstrategin tillställs därefter styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring för kännedom och tillstyrkan samt för beslut om dess riskaptit och risktolerans. Tillsammans är strategiplanen och riskstrategin väsentliga delar strategistyrningen. Riskstrategin innehåller ramar och riktlinjer för risktagande i syfte att säkerställa ett ansvarsfullt risktagande samt balans mellan riskexponeringar, i huvudsak mellan försäkringsverksamheten och kapitalförvaltningsverksamheten. Syftet med riskstrategin är vidare att säkerställa är att Bliwa alltid kan vara ekonomiskt hållbart, med målet att vara en stabil samarbetspartner och försäkringsgivare för sina kunder och ägare. För 2016 har riskstrategin omfattat tre år. Från och med 2017 kommer tidshorisonten för riskstrategi att förlängas till fem år, vilket är samma tidshorisont som för ORSA. Riskhanteringsprocess Riskhanteringen utgår ifrån riskstrategin samt består av stegen identifiera, värdera, hantera, övervaka och rapportera risker. För varje steg används olika riskhanteringstekniker och verktyg, beroende på typ av risk. Riskhanteringsprocessen är gemensam inom Bliwa, och tillämpas på samtliga risker och riskkategorier, där så är lämpligt. Identifiering, värdering och hantering av risker Identifiering, värdering och hantering av risker sker i den löpande verksamheten genom att vara integrerade delar av till exempel affärsprocessen. För detta finns, beroende på typ av risk, i processer och andra arbetsflöden, ett antal olika kvantitativa eller kvalitativa verktyg. Exempel på verktyg är ORSA och risk analyser av exempelvis operativa risker samt avvikelse- och incidenthantering. Övervakning och kontroll av risker Övervakning och kontroll av risker sker regelbundet genom egenkontroller, utförda som en del av den operativa verksamheten, självständiga kontroller, utförda av de självständiga kontrollfunktionerna, eller oberoende kontroller, utförda av internrevisionsfunktionen. Angreppssättet är riskbaserat utifrån väsentliga risker och deras påverkan på möjligheten att uppnå Bliwas strategiska mål. Övervakningen sker bland annat utifrån riskindikatorer, solvenskapitalkrav eller risktoleranser, och ger sammantaget en förvarning om ökade risknivåer och behov av åtgärder. Rapportering av risker Rapportering av risker sker löpande såväl inom den operativa verksamheten som till respektive styrelse och vd inom Bliwa. Riskrapporteringen baseras på resultat från riskhanteringsprocessen. Riskfunktionen lämnar minst årligen en självständig riskrapport till styrelsen i respektive bolag. Rapporteringen innehåller uppföljning med resultat för varje enskild riskkategori och aggregerad totalrisk, samt en bedömning av riskerna och riskhanteringssystemet. Respektive vd rapporterar även regelbundet till styrelsen om väsentliga risker och incidenter såväl som tvister och klagomål samt övriga väsentliga händelser. Compliancefunktionen lämnar också minst årligen en självständig rapport till styrelsen i respektive bolag avseende regelefterlevnadsrisker. Slutligen lämnas också en årlig rapport från aktuariefunktionen, även denna till styrelsen i respektive bolag. Organisation av riskarbetet Organisationen av den operativa verksamheten, inklusive riskarbetet, är gemensam för Bliwa Livförsäkring och Bliwa Skadeförsäkring. Styrelsen i respektive bolag har dock det yttersta ansvaret för verksamheten samt därmed för att hantering och kontroll av risker är tillfredsställande och effektiv. Respektive styrelse ansvarar för att interna regler upprätts samt för att väsentliga beslut fattas med beaktande av information från riskhanteringssystemet. 12

13 ORSA-PROCESSEN Respektive vd ansvarar för den löpande förvaltningen och därmed för att det löpande arbetet med hantering och kontroll av risker, organiseras och utförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i enlighet med styrelsens anvisningar. Styrelsen och vd i koncernens moderbolag Bliwa Livförsäkring ansvarar även för att företagsstyrningssystemet, omfattandes bland annat riskhanteringssystemet, i möjligaste mån är likalydande inom koncernen samt att styrelsen i moderbolaget får del av tillräcklig information om dotterföretagets verksamhet. Riskhanteringsorganisationen utgår, så långt det är lämpligt, från principen om tre ansvarslinjer, som beskrivs i avsnitt Intern miljö. Riskfunktionen Riskfunktionen arbetar med styrning, stöd och rådgivning samt självständig kontroll, uppföljning och rapportering av risker för att säkerställa att verksamheten har en god förmåga att identifiera, värdera, hantera, övervaka, rapportera samt kontrollera risker. Riskfunktionen har en självständig roll i riskhanteringssystemet, i den mening som beskriv i avsnitt Centrala funktioner. Riskfunktionens placering i organisationen framgår i avsnitt Intern miljö. Styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring har inrättat riskfunktionen genom att utläggning till Bliwa Livförsäkring. Styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring har även utsett en styrelseledamot till beställaransvarig för utläggningen. I Bliwa Livförsäkring har ansvarig för riskfunktionen utsetts av och är funktionellt direkt underställd vd. Riskfunktionen har en självständig roll och avrapporterar även direkt till respektive styrelse. Funktionens arbete utgår från årsplaner som fastställs av respektive vd. Genomförande av egen risk- och solvensbedömning Bliwa genomför årligen, samt vid väsentlig förändring av riskprofilen, en ORSA. Målet är att säkerställa att bolagens samt koncernens kapital är tillräckligt för att uppfylla solvenskapitalkrav samt bära de risker som följer av strategiska planer, både i nuläget som i ett framtida läge. Tidshorisonten för ORSA är fem år, det vill säga samma tidshorisont som strategiplanen och riskstrategi kommer att vara från och med Bedömningen omfattar åtminstone det totala solvensbehovet utifrån bolagens och koncernens specifika riskprofil, godkända risktoleranser och strategiplan. Utöver årlig ORSA ska en fullständig eller reducerad ORSA genomföras utan dröjsmål till exempel om riskprofilen förändras väsentligt, om ett eller båda bolagen i koncernen väsentligt avviker från de strategiska målen, om förutsättningarna att fullfölja strategi planen väsentligt försämras, eller om kapitalsituationen avsevärt förändras. Beslut om genomförande av Strategistyrning Datakvalitet Mål och riskaptit Kapitalhantering Kapitalfinansierings planering Identifiera, värdera och hantera risker Strategistyrning Bedömning av framåtblickande solvenssituation och solvensbehov Utvärdering av FTAberäkning och avvikelse mellan SCR och riskprofil Riskhantering Bedömning av nuvarande riskprofil och solvenssituation Rapportering Rapport (intern, extern) Styrdokument (riktlinjer, instruktioner) ORSA, utöver den som genomförs årligen, fattas av respektive styrelse års ORSA-arbete rapporterades till Finansinspektionen genom en gruppgemensam ORSA-rapport. Bliwa har även tillstånd att rapportera en gruppgemensam ORSA-rapport för år ORSA-processen ORSA är en integrerad del i riskhanteringssystemet och beaktas vid strategiska beslut. Genomförande av ORSA utgår ifrån en i huvudsak koncerngemensam process som även samverkar med ett antal andra processer, framför allt strategistyrningen, som beskrivits i avsnitt Intern miljö. Solvensbehov och andra insikter från genomförande av ORSA ska beaktas bland annat vid framtagande av strategi planering, produktutformning och kapitalfinansieringsplanering. Bilden illustrerar ORSA-processen och hur den samverkar med andra närliggande processer. Strategiplanen med strategiska mål samt riskstrategin anger förutsättningar för den planeringsperiod som analyseras genom ORSA. Respektive styrelse, samt Bliwas ledning, beaktar analys och resultat av ORSA-arbetet inför fastställandet av strategiplanen för nästkommande år, men godkänner ORSA-rapporten efter att strategiplanen fastställts. Resultat från ORSA är därför både utkomst från genomfört ORSAarbete och ett verktyg för utformning av kommande strategiarbete. Som en del av den löpande riskhanteringsprocessen tas Bliwas riskprofil fram. Vidare identifieras, värde- Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning Dokumentation (Metoder, antaganden, resultat) Övervakning Övervakning ras och hanteras Bliwas samtliga risker. Ett ytterligare steg är att bedöma om de metoder och antaganden som gäller vid beräkning av solvens kapitalkravet är förenliga med riskprofilen, och beskriva de identifierade avvikelserna. Sedan följer de centrala delar i processen som består i att bedöma nuvarande riskprofil och solvenssituation, samt det totala framåtblickande solvens behovet, baserat på scenarioanalyser och stresstester. Slutligen, baserat på ORSA-resultaten, tas en kapitalfinansieringsplan fram med eventuella åtgärder och beredskap som behövs för att säkerställa att kapitalet kan täcka framtida externt solvenskapitalkrav och internt solvensbehov. ORSAresultaten och kapitalfinansieringsplanen beaktas sedan i affärsbeslut samt beslut om strategiplan och riskstrategi för framtiden. Under processen sker ett kontinuerligt arbete med dokumentation av ORSA, samt övervakning av att genomförandet följer interna styrdokument. ORSAprocessen och genomförandet, inklusive metod, antaganden resultat, slutsatser och eventuella beslut, sammanställs i en intern respektive extern rapport. Bedömning av solvensbehov för materiella risker Solvensbehovet är den egna kvantitativa bedömningen av det kapital som behövs för att täcka Bliwas risker. Bedömning görs genom ORSA-processen. Lämpliga processer och metoder för bedömning av solvensbehovet är anpassade till Bliwas förutsättningar, organisationsstruktur, riskhanteringssystem, 13

14 och riskprofil, samt tar hänsyn till typen, omfattningen och komplexiteten hos riskerna i verksamheten. För en beskrivning av Bliwas riskprofil för materiella risker enligt ORSA, se vidare under avsnitt Riskprofil. För de risker där solvenskapitalkravets metoder och antaganden bedöms som lämpliga med hänsyn till Bliwas riskprofil, utgår det bedömda solvensbehovet från det beräknade solvenskapitalkravet. Förutom beräkning av solvenskapitalkrav för samtliga kvantitativa risker gör Bliwa även en egen bedömning av dessa risker som ligger till grund för bedömning av totalt solvensbehov. För de riskkategorier där solvenskapitalkravet inte är anpassat för Bliwas specifika riskprofil eller för riskkategorier som inte beaktas i solvenskapitalkravet görs en bedömning av solvensbehov med egna metoder och antaganden. För affärsrisker och andra icke kvantifierade risker bedöms inget solvensbehov, utan dessa risker hanteras istället med lämpliga processer och kontrollrutiner. Bedömning av totalt solvensbehov utgår dels från den egna bedömning av enskilda risker och deras ömsesidiga beroenden som berörts i stycket ovan, och även från Bliwas övergripande risktolerans som anger en lägsta tillåten solvenskapitalkravskvot. Bliwa ska i alla rimliga scenarier som utvärderas i ORSA ligga inom ramen för den övergripande risktoleransen, med hänsyn taget till riskreducerande åtgärder. Solvensbehovet för Bliwa inkluderar därför ytterligare kapital utöver det som krävs för att upprätthålla solvenskapitalkravet nu och i framtida scenarier som analyseras i ORSA. Roller och ansvar Styrelsen i respektive bolag är ytterst ansvarig för ORSA och beslutar, vid behov, om genomförande av ORSA utöver den årliga. Det innebär bland annat att respektive styrelse beslutar om riktlinjer, antaganden och extern ORSA-rapport. Styrelserna deltar på så sätt aktivt i alla väsentliga delar av ORSA-arbetet och processen samt säkerställer därmed att den integreras i strategiska beslut på ett lämpligt sätt. Respektive vd ansvarar för att säkerställa genomförandet av ORSA enligt styrelsens anvisningar. Respektive vd ansvarar även för att kommunikation av resultat och slutsatser till berörd personal sker efter godkännande av styrelserna. Ansvarig för riskfunktionen har en central roll i ORSA-arbetet. Riskfunktionen upprättar och förvaltar interna styrdokument, processer och verktyg för genomförande av ORSA. Riskfunktionen tar även fram årsplanen samt samordnar och övervakar att ORSA genomförs enligt gällande regler. Därtill ansvarar riskfunktionen för att dokumentera ORSA-arbetet, inklusive metoder, antaganden och resultat, samt för att ta fram och presentera ORSA-rapport för beslut i styrelserna. Ansvarig för aktuariefunktionen ansvarar för samordning av bedömningen av försäkringsrisker, samt efterlevnad av metoder för beräkning av försäkringstekniska avsättningar i enlighet med gällande regler. Vd:ar, enhetschefer och områdesansvariga är riskägare i verksamheten och ansvarar för att bistå riskfunktionen i genomförande av ORSA inom sitt respektive område och ansvar. Internrevisionen ansvarar för oberoende granskning av ORSA. INTERNKONTROLLSYSTEMET Internkontrollsystemet (kontroll) är en integrerad del av företagsstyrningen och syftar till att ge en rimlig försäkran om att verksamheten, i alla delar, har en tillräcklig kontrollmiljö. Målsättningen är att det för samtliga väsentliga delar ska finnas en ändamålsenlig och tillräcklig kontrollmiljö. Viktiga förutsättningar för att säkerställa kontrollmiljön är de centrala funktionerna samt de tre ansvarslinjerna. Samtliga väsentliga kontroller, dess utformning och omfattning inom olika områden, framgår av interna styrdokument för respektive område, process eller rutiner för arbetsuppgifts utförande. Kontroller kan vara regelbundna eller av engångskaraktär men följer den övergripande struktur som beskrivs nedan. Egenkontroll Egenkontroller omfattar både de åtgärder som säkerställer dualitet, vilken naturligt finns inom olika processer och i rutiner för olika arbetsuppgifters utförande, men även särskilda kontroller inom den operativa verksamheten vilka syftar till att särskilt säkerställa en tillräcklig kontrollmiljö. Självständig kontroll och uppföljning Självständiga kontroller och uppföljningar omfattar de aktiviteter som utförs av funktionerna för risk respektive compliance som båda är centrala funktioner inom den andra ansvarslinjen. Oberoende kontroll och uppföljning Oberoende kontroller och uppföljningar omfattar de aktiviteter som utförs av funktionen internrevision, som är en central del i den andra tredje ansvarslinjen, samt externrevisionen. Compliancefunktionen God företagsstyrning omfattar bland annat god förmåga att efterleva gällande externa såväl som interna regler, standarder och seder (gällande regelverk). Regelefterlevnad avser därmed att på ett tillfredsställande sätt leva upp till de krav som ställs i gällande regelverk. Med löpande regelefterlevnad avses att samtliga anställda ansvarar för att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med gällande regelverk. Samtliga chefer med personalansvar har inom sina respektive områden det slutliga ansvaret för att arbetet löpande sker i enlighet med gällande regelverk samt att nya och förändrade regelverk tas omhand och implementeras samt att utbildning vid behov sker. Härtill finns speciellt utpekade ansvariga för bevakning av nya eller förändrade regelverk utifrån ett antal olika ämnesområden. Detta utifrån respektive bolags verksamhet och förutsättningar. Som ett särskilt stöd till respektive styrelse och vd samt övriga organisationen i att säkerställa att verksamheten drivs enligt gällande regelverk finns en compliancefunktion som arbetar med styrning, stöd och rådgivning samt självständig kontroll och uppföljning av regelefterlevnaden. Compliancefunktionen är härmed en viktig del av internkontrollsystemet. Compliancefunktionens arbete styrs av riktlinjer och instruktioner från respektive styrelse och vd. Funktionens arbete utgår vidare från en årsplan som fastställs av respektive vd. Compliancefunktionens arbete är riskbaserat, innebärande att årsplanen tar sin utgångspunkt i genomförande av en riskinventering. Årsplanen omfattar särskilt en kontrollplan i förhållande till de självständiga kontroller och uppföljningar som planeras för året. INTERNREVISIONSFUNKTIONEN Internrevisionsfunktionen är en väsentlig del av Bliwas internkontrollsystem genom utförande av oberoende kontroll. Oberoende kontroll, men då i huvudsak kopplat till den finansiella redovisningen, utförs även av externrevisionen. Som nämnts i avsnitt Centrala funktioner organiseras internrevisionen genom utläggning till extern part. Upphandling av internrevisionsuppdraget ska ske minst vart femte år. Funktionens uppdrag styrs av riktlinjer som fastställts av respektive styrelse. Internrevisionsfunktionens arbete utgår från ett riskbaserat förhållningssätt. Det innebär att bedömning ska göras av var det finns risk för brister i förhållande till exempelvis gällande regelverk eller var förbättringsbehovet bedöms vara som störst. Bedömningen ska även utgå från tidigare genomförd internrevision samt dess resultat, om ett visst område inte tidigare utvärderats eller om det finns områden med nya regelverk eller förändrade verksamhetsförutsättningar. Arbetet ska utgå från en granskningsplan som omfattar en tidsperiod om tre till fem år. Respektive styrelsen beslutar dock årligen om planen för kommande/innevarande år. För att skapa ändamålsenlighet och effektivitet ska, om inte annat särskilt beslutas av respektive styrelse, granskning inom visst område ske med beaktande av båda bolagen samtidigt. 14

15 UPPDRAGSAVTAL Uppdragsavtal Vissa verksamheter & centrala funktioner Utläggning av verksamhet Väsentlig omfattning Försäkringsverksamhet av viss omfattning Övrig Köp av tjänst AKTUARIEFUNKTIONEN Bliwa har, utöver kraven i gällande regelverk, valt att i sin organisation ha tre ansvarslinjer som en utgångspunkt i enlighet med informationen i avsnitt Intern miljö under kapitel Företagsstyrningssystem. I förhållande till organisation av aktuarie funktionen har syftet varit att uppfylla gällande regelverk och samtidigt skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv organisation. Härmed har, i Bliwa Livförsäkring, chefen för aktuarieenheten utsetts att vara tillika ansvarig för aktuariefunktionen. Aktuariefunktionen organiseras i och med detta inom ramen för första ansvarslinjen. Vissa av aktuariefunktionens uppgifter har karaktären av självständig kontroll. För att säkerställa att dessa kan genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt organiseras processer för reservsättning, tecknande av affär och återförsäkring på ett sådant sätt att tillräcklig självständighet gentemot aktuariefunktionens ansvar kan säkerställas. Självständig kontroll av försäkringsrisker säkerställs vidare genom riskfunktionen. Ansvarig för aktuariefunktionen i Bliwa Livförsäkring utses, som redan nämnts, av vd och avrapporterar direkt till vd såväl som styrelse men är funktionellt underställd chefen för finans- och verksamhetsstöd. I Bliwa Skadeförsäkring har aktuariefunktionen inrättats som en del av den till Bliwa Livförsäkring utlagda verksamheten. Styrelsen i Bliwa Skadeförsäkring har utsett en ledamot i styrelsen till beställaransvarig för funktionen. Funktionen avrapporterar även direkt till vd såväl som styrelse i Bliwa Skadeförsäkring. UPPDRAGSAVTAL Med uppdragsavtal avses samtliga avtal som reglerar situationer då hela eller delar av verksamheten läggs ut på annan part (utläggning av verksamhet) eller då köp av tjänster sker för att på olika sätt driva verksamheten vilket bilden illustrerar. Utifrån ovanstående struktur ställer interna regler upp särskilda krav för utläggning av verksamhet. Om utläggningen är att bedöma som av väsentlig betydelse gäller särskilda krav kopplat till initial såväl som löpande analys men även kontroll och uppföljning av den verksamhet som läggs ut. Utläggning av väsentlig betydelse föregås alltid av beslut av respektive styrelse. Bliwa Livförsäkring lägger i några fall ut verksamhet av väsentlig betydelse till externa leverantörer. I samtliga dessa fall regleras utläggningen av uppdragsavtal mellan parterna. Samtliga externa leverantörer är belägna i Sverige. Utläggning sker avseende utförande av internrevisionsfunktionen samt viss IT verksamhet i form av drift och förvaltning. Bliwa Skadeförsäkring har, som nämnts tidigare, sedan starten 1 januari 2005 lagt ut driften av verksamheten till moderbolaget Bliwa Livförsäkring. Detta omfattar således, i stort sett, hela den affärsdrivande verksamheten. Bliwa Livförsäkring har i enlighet med uppdragsavtal mellan bolagen även lagt ut delar av utförandet av det koncerninterna uppdraget på extern part. Detta sker i enlighet med informationen ovan. Aktuariefunktionen ansvarar bland annat för att samordna och svara för kvalitén i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna, bistå styrelsen och vd i frågor som rör metoder, antaganden och bedömningar av de försäkringstekniska avsättningarna, värdering av försäkringsrisker och återförsäkringsskydd samt i övrigt bidra till risk hanteringssystemet. Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 15

16 Riskprofil I bilden nedan visas riskprofilen för Bliwa baserat på de mätbara kvantifierade riskerna enligt ORSA, där respektive risks andel av summan av alla risker anges. De största riskerna rangordnas även på kort och lång sikt, inklusive både kvantitativt bedömda risker samt strategiska risker som bedöms kvalitativt. Kvantitativt bedömda risker mäts med samma metoder och antaganden som vid beräkning av solvenskapitalkravet, förutom där Bliwa anser att solvenskapitalkravet avviker från den verkliga riskprofilen, se avsnitt Bedömning av solvensbehov. framtida skadeutvecklingen för sjuklighet, dödlighet och arbetslöshet. På lång sikt är bedömningen att den mest väsentliga risken är den strategiska risken att Bliwa inte kommer att kunna möta omvärldsförändringar. Se ytterligare information om strategisk risk och hur den hanteras under avsnitt Strategisk risk. RISKPROFIL FÖR KVANTIFIERADE RISKER Invaliditets- och sjukrisk inom livförsäkring Aktiekursrisk Dödsfallsrisk Arbetslöshetsrisk Sjukrisk med skadeförsäkringsteknik Övriga 23% 19% 12% 6% 5% 35% Riskprofilen baserat på de kvantifierade riskerna visar att den mest väsentliga risken för Bliwa på kortare sikt (1 år) är invaliditets- och sjukrisk, aktiekursrisk, dödsfallsrisk och arbetslöshetsrisk. Dessa risker påverkas framförallt av prissättningen på den finansiella marknaden samt den historiska och framtida skadeutvecklingen för sjuklighet, dödlighet och arbetslöshet. Riskprofilen baserat på de kvantifierade riskerna visar att den mest väsentliga risken för Bliwa på kortare sikt (1 år) är invaliditets- och sjukrisk, aktiekursrisk, dödsfallsrisk och arbetslöshetsrisk. Dessa risker påverkas framförallt av prissättningen på den finansiella marknaden samt den historiska och Mätbara kvantitativt bedömda risker hanteras genom processer och rutiner för riskhantering vilka beskrivs under avsnitt Strategisk risk. Vidare hanteras riskerna genom att hålla tillräckligt kapital för att täcka potentiella förluster, i enlighet med den fastställda riskaptiten och risktoleranserna. Kvalitativt bedömda risker såsom strategiska risker hanteras främst genom strategier, processer och rutiner som begränsar riskerna i enlighet med Bliwas riskaptit och risktoleranser. Nedan beskrivs samtliga materiella risker inom Bliwa samt hur dessa hanteras. TECKNINGSRISK Bliwa Livförsäkrings teckningsrisker, tillika försäkringsrisker, utgörs av dödsfallsrisk samt invaliditets- och sjukrisk. Skadeförsäkringsriskerna omfattar premie- och avsättningsrisk i form av sjukrisk med skadeförsäkringsteknik, sjukvårdskostnadsrisk, sjukoch olycksfallsrisk samt arbetslöshetsrisk i form av premiebefrielse. I Bliwa Skadeförsäkring tecknas inkomstförsäkring som innebär försäkringsrisker i form av premie- och avsättningsrisker inom arbetslöshetsrisk. I tabellerna nedan visas väsentliga riskkänsligheter fördelat på liv- respektive skadeförsäkringsrörelsen inom Bliwa. Nedan beskrivs de olika teckningsriskerna. Dödsfallsrisk Dödsfallsrisk inom Bliwa innebär risken att utbetalningar eller värdet på försäkringsskulder avseende dödsfall är högre än förväntat till följd av en högre dödlighet än förväntat. Invaliditets- och sjukrisk Invaliditets- och sjukrisk inom Bliwa innebär risken att utbetalningar eller värdet på försäkringsskulder avseende invaliditet eller sjuklighet är högre än förväntat. Detta kan omfatta risken att de försäkrade insjuknar i större omfattning än beräknat samt risken att de som insjuknat kvarstår i sjukdom längre än beräknat. Premierisk Beräkning av försäkringspremie bygger på antaganden utifrån statistik eller erfarenhet. Den framräknade riskpremien ska motsvara de förväntade skadekostnaderna. Risken att premien inte räcker till är en så kallad premierisk. Dessutom förekommer i båda bolagen även driftskostnadsrisker och koncentrationsrisker inom försäkringsverksamheten. Riskkänslighet avseende försäkringsavtal inom skadeförsäkring BELOPP I KSEK AVSÄTTNING VID ANTAGANDE OFÖRÄNDRADE ANTAGANDEN Ökning av ersättningsnivå Ökning av ersättningslängd Ökning av okända skador Riskkänslighet avseende försäkringsavtal inom livförsäkring AVSÄTTNING VID OFÖRÄNDRADE ANTAGANDE ANTAGANDEN 16 Premieinkomsten kan ses som ett mått på hur stora försäkringsriskerna är. Per 31 december 2016 uppgår premieinkomsten före avgiven återförsäkring i Bliwa 538 MSEK. Under strategiplanens tidshorisont förväntas samtliga försäkringsrisker öka till följd av förväntad affärstillväxt i bolagen. FÖRÄNDRING I ANTAGANDE % 10% 10% 10% KÄNSLIGHETSFAKTOR AVSÄTTNINGAR EFTER ÄNDRADE ANTAGANDEN EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT AVSÄTTNINGAR EFTER ÄNDRADE ANTAGANDEN EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT Dödsfallsrisk Ändring av den ettåriga dödssannolikheten med +10% under de första 12 månaderna Invalidetets- och sjukrisk Ändring av sjuklighetsantaganden med +10%

17 Avsättningsrisk Avsättningsrisk speglar risken att utbetalningar är högre än förväntade och reserverade belopp. Avsättningsrisken för kända sjukfall är risken att de försäkrade kvarstår längre i sjukdom eller att sjukgraden är högre än förväntat samt för okända sjukfall risken att kostnaden underskattas. Avsättningsrisken för kända skadefall angående pågående sjukvårdskostnader omfattar huvudsakligen risken att den sjukvård som den försäkrade har rätt till vid skadefall blir mer kostsam än förväntat. Avsättningsrisken för kända olycksfallsskador omfattar risken att de som drabbas har rätt till en högre ersättning än förväntat samt för okända skador risken att kostnaden för dessa skador underskattas. Arbetslöshetsrisk Inkomstförsäkring med löpande utbetalningar tecknas i Bliwa Skadeförsäkring och omfattar i sig två olika arbetslöshetsrisker, premierisk och avsättningsrisk. Premierisk Beräkning av försäkringspremier för inkomstförsäkringar bygger på samlad statistik över skadekostnader per skadeår i relation till premier, justerat avseende förväntan för kommande år. Den framräknade riskpremien ska motsvara de förväntade skadekostnaderna. Risken att premien inte räcker till är en så kallad premierisk. Avsättningsrisk I de fall ett skadefall inträffar beräknas och avsätts en reserv som ska motsvara de förväntade framtida skadeutbetalningarna samt därtill förknippade skaderegleringskostnader. Avsättningsrisken för kända skadefall är risken att de försäkrade kvarstår i arbetslöshet längre än förväntat och att utbetalningarna därmed blir större än förväntat. Utöver detta avsätts även en reserv för de ännu okända skador som antas ha inträffat under perioden. Avsättningsrisken för okända skadefall är risken att kostnaden för dessa skador underskattas. Avsättningsriskerna speglar alltså risken att det reserverade beloppet inte kommer att täcka utbetalningarna. Driftskostnadsrisk Driftskostnadsrisk förekommer i alla produkter i både Bliwa Livförsäkring och Bliwa Skadeförsäkring. Den kan beskrivas som risken för förlust till följd av att framtida driftskostnader blir högre än vad som förväntats och beaktats i försäkringspremier och avsättningar. Koncentrationsrisk Koncentrationsrisken inom försäkringsrisker för Bliwa avser främst risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av väsentliga riskkoncentrationer mot specifika händelser som innebär skadekostnader. Koncentrationsrisk beskrivs med utgångspunkt från ett scenario som visar hur den maximala skadekostnaden av en skadehändelse kan beräknas. Nedan följer exempel på skadehändelser för respektive försäkringsgren kan beräknas inom Bliwa Livförsäkring respektive Bliwa Skadeförsäkring. Hänsyn har inte tagits till eventuella beroenden mellan riskerna i de olika försäkringsgrenarna. Sjukförsäkring Flera individer som är försäkrade hos Bliwa Livförsäkring blir sjuka till följd av samma händelse, till exempel en smitta. Olycksfalls- och barnförsäkring Flera individer som är försäkrade hos Bliwa Livförsäkring blir allvarligt skadade till följd av samma händelse, till exempel en buss som kör av vägen eller en flodvåg som drabbar ett område. Livförsäkring (Dödsfallsförsäkring) Flera individer som är försäkrade hos Bliwa Livförsäkring dör till följd av samma händelse, till exempel en båt som sjunker, ett flygplan som störtar, en pandemi som leder till många dödsfall eller en flodvåg som drabbar ett område. Inkomstförsäkring Flera individer som är försäkrade hos Bliwa Skadeförsäkring blir arbetslösa till följd av samma händelse, till exempel ett företag som lägger ned sin verksamhet eller en bransch som drabbas av kraftigt ökad arbetslöshet. Koncentrationsrisken inom Bliwa Livförsäkring är relativt låg då försäkringsportföljen är diversifierad mellan olika typer av försäkringsrisker, avtalsmotparter och branscher. Koncentrationsrisken inom Bliwa Skadeförsäkring är dock relativt hög eftersom bolaget endast tecknar inkomstförsäkring samt att vissa gruppavtal medför materiella koncentrationer av arbetslöshetsrisker mot enskilda branscher och företag. På koncernnivå blir denna koncentrationsrisk lägre, eftersom Bliwa Skadeförsäkring bidrar till en mindre del av koncernens premieinkomster och riskexponering, men den är fortfarande materiell. I Bliwa Skadeförsäkring reduceras koncentrationsrisken väsentligt av de resultatdelningsavtal som finns i bolaget. Koncentrationsriskerna förväntas minska under strategiplanens tidshorisont. Detta i takt med att försäkringsverksamheten växer och antalet kunder och försäkrade ökar och medför en ökad diversifiering. Riskhantering och riskreducering För att hantera och reducera försäkringsrisker används olika metoder, till exempel: Diversifiering av försäkringsportföljen mellan olika produkter, organisationer, branscher, företag och individer. Begränsningsregler av olika slag. Regelverk för riskbedömning. Återförsäkring. Resultatdelningsavtal med kunder. Uppföljning av resultat i syfte att korrigera premier och villkor vid behov. Omvärldsbevakning av till exempel ändrade regler och praxis. Respektive bolags styrelse beslutar om riktlinjer för försäkringsrisker och försäkringstekniska riktlinjer. Vd i respektive bolag ansvarar för att det för varje försäkringsklass eller riskgrupp finns teckningsinstruktioner som överensstämmer med riktlinjerna samt beslutar om försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Riktlinjer för försäkringsrisker och tecknings instruktionerna beskriver, tillsammans med försäkringstekniska riktlinjer och försäkringstekniskt beräkningsunderlag, vilka typer av försäkringar som respektive bolaget tecknar och omfattar bland annat teckningslimiter och beslutsordningar. Försäkringsrisker hanteras vidare genom att sätta försäkringspremier och reserver på nivåer som beaktar rimliga antaganden om framtida skador och kostnader. Premiesättning och reservsättning baseras på antaganden om sannolikheter vad gäller till exempel dödlighet, sjuklighet, olycksfallsfrekvens, arbetslöshet, diskonteringsränta och driftskostnader. I riskbedömning och premiesättning tas även hänsyn till koncentrationsrisker. När det gäller sjukvårdskostnadsrisk hanteras risken även genom noggrann vårdplanering och kvalitetssäkring av vårdgivare. Inom Bliwa Skadeförsäkring hanteras risker även genom att det finns resultatdelningsavtal med huvuddelen av bolagets gruppavtal. Försäkringsriskerna samt effekten av riskreducerande åtgärder övervakas genom regelbunden uppföljning av resultat samt uppföljning av de antaganden som ligger till grund för premie - och reservsättning. Försäkringsavtalen löper vanligtvis på ett år med en inbyggd rättighet för respektive bolag att säga upp avtalet, eller att ändra villkor och förutsättningar vid en förnyelse. Vid behov justeras premier och villkor för att hantera försäkringsriskerna. Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 17

18 Återförsäkring Försäkringsrisker begränsas för Bliwa Livförsäkring, i vissa fall, genom återförsäkring. Eftersom bolagets portfölj av försäkringar är väl diversifierad och försäkringsbeloppen som regel låga är bolagets behov av återförsäkring relativt litet. Återförsäkring inom Bliwa Livförsäkring kan förekomma huvudsakligen vid följande situationer: Vid riskkoncentrationer på bolagsnivå, till exempel risker som genererar ett kapitalkrav som inte bidrar till en god diversifiering. Vid höga försäkringsbelopp inom livförsäkring och sjukförsäkring används proportionell återförsäkring, utformad så att bolaget vid skadefall ansvarar för en viss del av försäkringsbeloppet och återförsäkraren för resterande del. Bolagets risk i de enskilda skadefallen begränsas därmed till maximalt 60 prisbasbelopp för livförsäkring, kronor för diagnoskapital respektive 24 prisbasbelopp i årligt belopp för sjukförsäkring. Vid lansering av en ny produkt. För att täcka koncentrationsrisker inom en specifik försäkringsklass eller för samtliga försäkringsklasser används i den mån det behövs ickeproportionell återförsäkring. Återförsäkring som en del av kunderbjudandet. För att bistå med kunskap inom områden såsom exempelvis riskbedömning. Återförsäkringsavtalen är förknippade med en kredit risk (motpartsrisk) mot återförsäkrarna, vad avser fullgörande av återförsäkringsavtalen, se ytterligare information i avsnitt Kreditrisk. Resultatet och effektiviteten i återförsäkringsavtalen följs upp och utvärderas regelbundet och ligger till grund för utformningen av framtida återförsäkringsavtal. Som ett led i ORSA-processen kommer Bliwa under 2017 att utvärdera eventuellt utökat återförsäkringsskydd. Bliwa Skadeförsäkring ingår inga återförsäkringsavtal, utan riskerna reduceras vi resultatdelningsavtal, se avsnitt Riskhantering och riskreducering. MARKNADSRISK Inom Bliwa definieras marknadsrisk som risken för förlust, eller negativ förändring avseende finansiell ställning, till följd av förändringar av marknadspriser för tillgångar och skulder. Marknadsrisk delas in i aktiekursrisk, ränterisk, fastighetsprisrisk, kreditspreadrisk, valutakursrisk samt koncentrationsrisk och uppstår främst genom Bliwas placeringstillgångar. Portföljen av placeringstillgångar består av fonder inom räntebärande tillgångar, aktier, reala tillgångar (fastigheter och skog), absolutavkastande fonder och onoterade innehav. Som ett led i att öka andelen hållbara placeringar och öka riskspridningen i portföljen har Bliwa investerat i hållbara fastighetsfonder och skogsfonder som ger stabila intäkter och en hög real avkastning med låg korrelation mot andra marknadsrisker såsom aktiekursrisk. Nedan visas Bliwas allokering av placeringstillgångar för respektive bolag per 31 december PORTFÖLJALLOKERING BLIWA LIV FÖRSÄKRING Räntor låg kreditrisk Övriga räntor Svenska aktier Globala aktier Reala tillgångar Absolutavkastande fonder Onoterade aktier 32% 14% 17% 15% 6% 15% 2% PORTFÖLJALLOKERING BLIWA SKADE FÖRSÄKRING Räntor låg kreditrisk Övriga räntor Svenska aktier Globala aktier Reala tillgångar Absolutavkastande fonder 47% 19% 7% 8% 5% 14% Den totala placeringsportföljen för Bliwa uppgår till ett marknadsvärde på MSEK per den 31 december Placeringsportföljen kommer att växa i takt med ökade premieintäkter i försäkringsverksamheten med en förväntad lönsamhet, men den finansiella marknadsrisken förväntas inte öka i samma takt till följd av förväntade riskreducerande åtgärder. I efterföljande avsnitt beskrivs de olika finansiella marknadsriskerna samt åtgärder och tekniker för riskreducering. Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avser Bliwa risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändrade nivåer på aktiekurser eller kurser för absolutavkastande fonder som inte är genomlysta. Bliwa Livförsäkring respektive Bliwa Skadeförsäkring placerar i ett antal fonder som tillsammans ger en väldiversifierad aktieexponering med avseende på geografisk exponering, sektorer och emittenter. Även om en stor del av Bliwas aktieexponering består av svenska aktiefonder, så är den faktiska geografiska exponeringen i stor utsträckning global eftersom de svenska aktieinnehaven har en betydande exponering mot utlandet genom global handel och produktion. I tabellerna nedan visas aktieexponering och riskkänslighet avseende aktiekurser i Bliwa placeringsportfölj per 31 december Aktieexponering Bliwa Livförsäkring BELOPP I KSEK Aktiefonder Absolutavkastande fonder och onoterade aktier Summa VERKLIGT VÄRDE ANDEL AV TOTALPORTFÖLJEN EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT VID 25 % KURSFALL ,7% 15,4% 47,1% VERKLIGT VÄRDE ANDEL AV TOTALPORTFÖLJEN EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT VID 25 % KURSFALL ,7% 13,5% 28,2% Aktieexponering Bliwa Skadeförsäkring BELOPP I KSEK Aktier och andelar Absolutavkastande fonder Summa 18

19 Ränterisk Med ränterisk avser Bliwa risken för förlust, eller negativ förändring av den finansiella ställningen, till följd av förändringar av marknadsräntor. Ränterisken avspeglas i att marknadsvärdet på ett fast framtida kassaflöde från en räntebärande tillgång eller ett försäkringsåtagande (skuld) förändras vid förändring av det allmänna ränteläget. Den totala ränterisken beror därmed av skillnaden i löptidsfördelning och duration mellan tillgångar och skulder. Trots att skillnaden i löptidsfördelning och duration mellan tillgångar och skulder inom Bliwa är relativt hög, så är ränterisken i absoluta tal låg i förhållande till andra marknadsrisker. I tabellerna nedan visas räntekänsligheten för tillgångar och skulder mätt som resultateffekten vid en stor uppgång samt nedgång i marknadsräntor och diskonteringsräntor. Räntekänslighet i tillgångar och skulder Bliwa Livförsäkring BELOPP I KSEK RÄNTE- FÖRÄNDRING EFFEKT PÅ TILLGÅNG EFFEKT PÅ SKULDER EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT Real marknads och diskonteringsränta SEK Uppgång 0,50% Nedgång 0,50% Nominell marknads och diskonteringsränta SEK Uppgång 1,00% Nedgång 1,00% Diskontering och marknadsränta, annan valuta än SEK Uppgång 1,00% Nedgång 1,00% Totalt vid uppgång Totalt vid nedgång Räntekänslighet i tillgångar och skulder Bliwa Skadeförsäkring BELOPP I KSEK RÄNTE- FÖRÄNDRING EFFEKT PÅ TILLGÅNG EFFEKT PÅ SKULDER EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT Real marknads och diskonteringsränta SEK Uppgång 0,50% Nedgång 0,50% Nominell marknads och diskonteringsränta SEK Uppgång 1,00% Nedgång 1,00% Diskontering och marknadsränta, annan valuta än SEK Uppgång 1,00% Nedgång 1,00% Totalt vid uppgång Totalt vid nedgång Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 19

20 Fastighetsprisrisk Med fastighetsprisrisk avser Bliwa risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändringar av marknadspriserna för fastigheter och mark. Bliwas exponering består i huvudsak av en fastighetsfond med innehav i en diversifierad portfölj av svenska fastigheter samt en mindre del i en fond med innehav i skogsmark. I tabellerna nedan visas fastighetsexponering och riskkänslighet avseende marknadsvärdet för fastigheter i placeringsportföljen per 31 december Fastighetsexponering Bliwa Livförsäkring BELOPP I KSEK VERKLIGT VÄRDE EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT VID 15% PRISFALL Fonder med fastighetsprisrisk Summa Fastighetsexponering Bliwa Skadeförsäkring BELOPP I KSEK VERKLIGT VÄRDE EFFEKT PÅ RESULTAT FÖRE SKATT VID 15% PRISFALL Fonder med fastighetsprisrisk Summa Kreditspreadrisk Med kreditspreadrisk avser Bliwa risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändringar av kreditspreaden för räntebärande tillgångar mot den riskfria räntan. De räntebärande tillgångarna har sammantaget en mycket hög kreditvärdighet, baserat på kreditrating från oberoende externa kreditvärderingsinstitut. Bliwas externa fondförvaltare gör även egna bedömningar av kreditvärdighet som en del i deras investeringsprocess. I tabellerna nedan visas fördelning av extern kreditrating för Bliwas innehav i räntebärande tillgångar och likvida medel. Kreditspreadexponering Bliwa Livförsäkring BELOPP I KSEK AAA AA A BBB BB ELLER LÄGRE TOTAL ANDEL Räntefonder ,0% Likvida medel ,0% Summa räntebärande värdepapper Andel 58,3% 1,1% 20,2% 10,5% 100% Kreditspreadexponering Bliwa Skadeförsäkring BELOPP I KSEK AAA AA A BBB BB ELLER LÄGRE TOTAL ANDEL Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,9% Likvida medel ,1% Summa räntebärande värdepapper Andel 34,7% 6,4% 37,7% 15,4% 5,8% 100% 20

21 Valutakursrisk Med valutakursrisk avser Bliwa risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av förändringar i valutakurser. Den valutakursrisk som finns inom Bliwa är i sin helhet relaterad till placeringstillgångar som är köpta i utländska valutor utan valutakurssäkring. Investering i räntebärande tillgångar och absolutavkastande tillgångar sker främst genom valutasäkrade fonder. När det gäller aktieexponering investerar Bliwa främst i fonder som inte är valutasäkrade, då valutarisken i utländska aktier ses som en önskvärd del i den totala aktieexponeringen i fonden. I tabellerna visas valutaexponeringar för Bliwas placeringstillgångar per 31 december Valutaexponering Bliwa Livförsäkring BELOPP I KSEK VALUTAEXPONERING ANDEL SEK ,2% EUR ,8% USD ,0% Summa valutaexponering % Valutaexponering Bliwa Skadeförsäkring BELOPP I KSEK VALUTAEXPONERING ANDEL SEK ,6% EUR ,0% USD ,4% Summa valutaexponering % Koncentrationsrisk Koncentrationsrisken inom marknadsrisker för Bliwa består i huvudsak av risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av riskkoncentrationer mot enskilda emittenter i placeringsportföljen. Bliwas placeringsportfölj är väl diversifierad med avseende på olika emittenter av tillgångar. De största exponeringarna finns mot emittenter med mycket hög kreditvärdighet. I tabellerna nedan visas de fem största exponeringar mot enskilda emittenter, inklusive rating för emittenten eller den specifika tillgången som exponeringen avser. Fem största exponeringar mot enskilda emittenter Bliwa Livförsäkring BELOPP I KSEK VERKLIGT VÄRDE ANDEL AV PLACERINGSPORTFÖLJ KREDITRATING SBAB Bank AB ,5% A Skandinaviska Enskilda Banken Hypotek ,2% AAA Nordea Hypotek AB ,1% AAA Stadshypotek AB ,4% AAA Svenska Staten ,7% AAA Summa ,9% Fem största exponeringar mot enskilda emittenter Bliwa Skadeförsäkring BELOPP I KSEK VERKLIGT VÄRDE ANDEL AV PLACERINGSPORTFÖLJ KREDITRATING SBAB Bank ,1% A US Stat ,2% AAA Svenska Handelsbanken ,2% AAA Nordea Hypotek AB ,9% AAA Skandinaviska Enskilda ,9% AAA Summa ,1% Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 21

22 Riskhantering och riskreducering Marknadsrisken begränsas främst genom Bliwas strategiska allokeringen av tillgångar som ger en hög grad av diversifiering och likviditet. Dessutom hanteras risken genom taktisk tillgångsallokering där Bliwa vid behov, till exempel vid kraftig turbulens på finansmarknaden, kan reducera marknadsrisker i portföljen. Placeringsriktlinjerna för Bliwa Livförsäkring respektive Bliwa Skadeförsäkring anger ramar och ansvarsfördelning för den löpande hanteringen, uppföljningen och rapporteringen av finansiella risker inklusive effekten av riskreducerande åtgärder. Placeringsriktlinjerna anger även tillåtna tillgångsslag och finansiella instrument, en strategisk tillgångsallokering med avvikelselimiter samt ytterligare begränsningsregler och limiter för exponeringar mot olika marknadsrisker. Inom ramen för placeringsriktlinjerna fastställer finanskommittén en taktisk tillgångsallokering mellan och inom tillgångsslagen samt duration för räntebärande tillgångar. Den taktiska allokeringen ses över kontinuerligt under året och förändras vid behov. Bliwa Livförsäkring och Bliwa Skadeförsäkring kan enligt sina interna riktlinjer inneha direkt exponering mot finansiella derivat i syfte att reducera den marknadsrisken i portföljen. Per 31 december 2016 finns dock inga direkta derivatexponeringar i portföljen. De fonder som Bliwa investerar i innehåller derivat endast i syfte att reducera den finansiella risken eller effektivisera fondförvaltningen i enlighet med externa och interna regelverk. Som ett led i ORSA-processen kommer Bliwa under 2017 att utvärdera behov av lämpliga riskreducerande åtgärder inom koncernen. Efterlevande av aktsamhetsprincipen Aktsamhetsprincipen i Bliwas investeringar uppfylls övergripande genom den risktolerans för marknadsrisker, diversifieringsprincip och de övriga limiter och begränsningar som anges i respektive styrelses beslutade placeringsriktlinjer. Dessa innehåller en risktolerans som begränsar tillåten total marknadsrisk mätt som total förlustrisk (Value at Risk) på ett års tidshorisont med en konfidensnivå på 99,5 procent. Investeringar tillåts endast i särskilt specificerade tillgångsslag och instrument som anses lämpliga utifrån att Bliwa har förmåga att analysera, bedöma och hantera investeringen. En lämplig diversifiering med avseende på tillgångsslag, geografi, typ av marknadsrisk, kreditrisk, emittentrisk och likviditetsrisk säkerställs av den beslutade strategiska och taktiska tillgångsallokeringen tillsammans med limiter avseende tillåten kreditvärdighet, andel illikvida tillgångar likviditetsrisk samt tillåten exponering mot enskilda emittenter och motparter. En viktig del av placeringsstrategin är inriktningen mot etiska och hållbara investeringar som bidrar till aktsamma investeringar och en långsiktigt högre och mer hållbar kapitalavkastning. Vid val av externa förvaltare görs en analys där ett flertal förvaltare utvärderas och jämförs utifrån fastställda kvalitativa och kvantitativa krav. Den externa förvaltarens förmåga i form av organisation, erfarenhet, och kompetens att analysera väsentliga möjligheter och risker i enskilda investeringar såväl som för fondportföljen som helhet, samt integrera hållbarhet på ett aktivt sätt i investeringsprocessen, är avgörande kriterier vid val av extern förvaltare. KREDITRISK Med kreditrisk avser Bliwa risken för förlust, eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen, till följd av oförmågan hos emittenter, motparter eller gäldenärer att fullgöra förpliktelser enligt avtal, se även under avsnitt Koncentrationsrisk. Kreditrisken mäts baserat på storleken på placeringsportföljens exponeringar mot enskilda motparter genom finansiella instrument med hänsyn till motpartens kreditvärdighet, se vidare avsnitt Kreditspreadrisk. Kreditvärdigheten klassificeras enligt kreditbedömning från officiella ratinginstitut i enlighet med externa regelverk. Kreditrisken i placeringsportföljen hanteras genom att begränsa exponeringen mot enskilda motparter och motparter med låg kreditvärdighet i placeringsportföljen. Bliwas portfölj är till övervägande del exponerad mot emittenter med hög kreditvärdighet och har därmed en låg kreditrisk, se även under avsnitt Koncentrationsrisk inom kapitalförvaltningsverksamheten. Kreditrisken inom försäkringsverksamhet i Bliwa Skadeförsäkring består av fordringar genom resultatdelningsavtal. Kreditrisken inom Bliwa Livförsäkrings försäkringsverksamhet består av fordringar på motparter i form av återförsäkringsbolag, captivebolag eller återförsäkringspooler som delar försäkringsrisker. Kreditrisken avseende dessa typer av fordringar hanteras genom att bedöma motparternas kreditvärdighet (soliditet och betalningsförmåga). Denna kreditrisk bedöms i sammantaget som låg under rapporteringsperioden, eftersom endast en liten del av de samlade tillgångarna utgörs av dessa typer av fordringar. LIKVIDITETSRISK Med likviditetsrisk avses risken för förlust, eller negativ förändring avseende Bliwas finansiella ställning, till följd av att inte kunna infria betalningsförpliktelser utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Bliwas likviditetsrisk begränsas främst genom limit avseende hur stor del av placeringsportföljen som får bestå av illikvida tillgångar. Andelen illikvida tillgångar har ökat under 2016 till följd av beslut att investera i fonder med exponering mot fastigheter och skogsmark. Andelen illikvida tillgångar i Bliwas portfölj är dock fortfarande på en låg och aktsam nivå i förhållande till durationen i försäkringsåtaganden och storleken på skadeutbetalningar, men väntas öka något under strategiplanens tidshorisont. I tabellerna nedan visas tillgänglig likviditet per tidsperiod för Bliwas placeringstillgångar. Tillgänglig likviditet per tidsperiod Bliwa Livförsäkring BELOPP I KSEK TILLGÅNGSSLAG VERKLIGT VÄRDE ANDEL Inom 1 dag Likvida medel ,0% Inom 1 vecka Dagliga fonder, obligationer, derivat ,5% Inom 1 månad Månadshandlade fonder ,7% Över 1 månad Ilikvida fonder och onoterade innehav ,8% Summa placeringstillgångar och likvida medel % Tillgänglig likviditet per tidsperiod Bliwa Skadeförsäkring BELOPP I KSEK TILLGÅNGSSLAG VERKLIGT VÄRDE ANDEL Inom 1 dag Likvida medel ,3% Inom 1 vecka Dagliga fonder, obligationer, derivat ,5% Inom 1 månad Månadshandlade fonder ,8% Över 1 månad Ilikvida fonder och onoterade innehav ,4% Summa placeringstillgångar och likvida medel % 22

23 OPERATIV RISK Med operativa risker avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för Bliwa, till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker samt förändringar i verksamhetsförutsättningar. De operativa riskerna hanteras av vd, verksamhetschefer, enhetschefer eller områdesansvariga i verksamheten. Riskerna identifieras och bedöms genom återkommande självutvärdering (riskinventering). Varje identifierad risk bedöms kvalitativt utifrån konsekvensbelopp och sannolikhet. Riskerna dokumenteras i ett riskregister. För varje identifierad riskdokumenteras såväl redan genomförda som planerade å tgärder med utsedda åtgärdsansvariga. Dessa åtgärder följs löpande upp av riskfunktionen. De operativa riskerna motverkas även genom en god intern styrning och kontroll, vilket är en ständigt pågående process som bland annat omfattar: Ändamålsenliga interna regelverk, rutiner och processer. Tydligt definierade roller och ansvarsfördelningar för medarbetarna. Incidenthantering. Verksamhetskontinuitetshantering. Informationssäkerhet. Informationssystemstöd med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller. Rapporteringssystem för att tillgodose styrelsens, ledningens och övriga verksamhetens krav på information. Bliwas operativa risker bedöms inte som materiella baserat på Bliwas riskprofil. ÖVRIGA MATERIELLA RISKER Affärsrisk Med affärsrisk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för Bliwa, till följd av förändrade affärsförutsättningar, konkurrenssituation samt oförmåga att reagera på utvecklingen eller förändringar i branschen. Affärsrisk hanteras på ledningsnivå genom bland annat strategi- och affärsplanering. Bliwa utför även riskanalyser som inkluderar identifiering, v ärdering och hantering av affärsrisker. Affärsrisk är nära knuten till strategisk risk. Se därför vidare i avsnitt Strategisk risk. Strategisk risk Med strategisk risk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för Bliwa, till följd av brister i planerade eller genomförda affärsbeslut eller oförmåga att möta omvärldsförändringar samt brister i respektive styrelses eller vd:s strategiska planering, organisation, uppföljning och kontroll av verksamheten. Strategisk risk hanteras på styrelse- och ledningsnivå genom bland annat omvärldsanalys, strategiplanering, beslutsunderlag och implementering av förändringar för utveckling av verksamheten. På lång sikt bedöms den mest väsentliga risken vara den strategiska risken att Bliwa inte kan möta omvärldsförändringar, såsom regelverk, politik, digital utveckling samt kundbehov och kundbeteende till rimlig kostnad, med fortsatt nöjda kunder. Konsekvensen skulle kunna bli att Bliwa inte klarar av att vara konkurrenskraftiga och därmed får en väsentligt sämre utveckling för premieintäkter, kostnader och resultat. Utifrån hur Bliwa historiskt har klarat av att möta omvärldsförändringar bedöms koncernen även ha mycket goda förutsättningar att möta den identifierade strategiska risken. Åtgärder är vidtagna genom omfattande utvecklingsaktiviteter. Sammantaget bedöms därmed risken som hanterad och begränsad på ett lämpligt sätt. Ryktesrisk Med ryktesrisk avses risken för förlust, eller negativ framtida resultatutveckling för Bliwa, till följd av förlorat anseende hos kunder, partners och myndigheter. Ryktesrisk är ofta en indirekt risk som uppkommer som en följdeffekt av andra risker och att dessa risker inte hanteras eller förebyggs på ett korrekt sätt. Bliwas riskinventeringar inkluderar även identifiering och bedömning av ryktesrisker. Ryktesrisken hanteras genom lämpliga processer och rutiner i hela verksamheten, som bland annat ska följa Bliwas etiska riktlinjer. Utöver vad som sägs om ryktesrisker under avsnittet Strategisk risk bedöms ryktesrisker inte som materiella i förhållande till Bliwas riskprofil. Regelefterlevnadsrisk Med regelefterlevnadsrisk avses risken för förlust, negativ framtida resultatutveckling eller myndighetssanktioner till följd av överträdelse eller bristande efterlevnad av gällande lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, branschpraxis och/eller interna styrdokument. Regelefterlevnadsrisk hanteras av vd, verksamhetschefer, enhetschefer eller områdesansvariga i verksamheten. Compliancefunktionen har ett särskilt ansvar för att ge råd och stöd till verksamheten i detta arbete. Metodiken för identifiering och bedömning av regelefterlevnadsrisker följer i stort den metodik som används för operativa risker. Ingen regelefterlevnadsrisk bedöms som materiell i förhållande till Bliwas riskprofil. ÖVRIG INFORMATION OM RISKKÄNSLIGHET Metoder och antaganden Utöver de riskkänsligheter som redovisats i detta kapitel så analyseras riskkänsligheter i Bliwas ORSA. Det görs genom ett stort antal scenarioanalyser och stresstester för att analysera riskkänsligheter för att göra en bedömning av Bliwas nuvarande och framtida väsentliga risker och solvenssituation. Utgångspunkten för den framåtblickande risk- och solvenssituationen är ett basscenario, som är det mest troliga scenario som är förenligt med beslutade strategier och mål. Utifrån detta basscenario utförs ett antal olika scenarier och stresstester för att stressa basscenariots antaganden i syfte att bedöma framtida påverkan på solvenskapitalkrav och solvensbehov. De alternativa scenarierna baseras på realistiska tänkta händelseförlopp för de kommande fem åren, och omfattar scenarier för Bliwas samtliga identifierade materiella risker. Stresstesterna och scenarioanalyserna inkluderar även operativa riskscenarier, och omvända stresstester som utvärderar vilka händelser och scenarier som skulle medföra att Bliwa inte kan uppfylla uppfylla kapitalkrav och fastställd riskstrategi. Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 23

24 Värdering för solvensändamål Inga förändringar av redovisnings- och värderingsbaserna, eller förändringar av uppskattningarna har gjorts under rapporteringsperioden. Antaganden och bedömningar, inklusive dem om framtiden och andra viktiga källor till osäkerheterna i uppskattningarna redogörs för, om sådana finns, under respektive post nedan. TILLGÅNGAR BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS Uppskjuten skatt Materiella tillgångar Finansiella tillgångar (inkl derivat samt lån och hypotekslån) Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Övriga fordringar Kassa och bank Summa Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skattefordran beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Den uppskjutna skattefordran består av uppskjuten skatt på pensioner och skatte effekt som värderingsskillnaderna mellan IFRS och Solvens 2 har gett upphov till. Uppskjuten skattefordran BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS ÅTERVINNINGSTIDPUNKT Uppskjuten skatt avseende pensioner Över ett år Uppskjuten skatt hänförlig värderingsskillnader i Solvens Över ett år Summa Materiella anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna värderas i IFRS i enlighet med IAS 16 enligt den så kallade cost model, det vill säga anskaffningsvärde minus avskrivningar och nedskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig intäkt/kostnad. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod som beräknas till 5 år. Bedömningen är att värdering till verkligt värde inte skulle ge upphov till någon väsentlig skillnad, det rör sig dessutom om mindre belopp i förhållande till totala balansomslutningen. Ingen marknadsvärdering har således gjorts i enlighet med Solvens 2. Av de materiella anläggningstillgångarna förväntas KSEK förfalla inom 1 år från rapporteringsperiodens slut och resterande om KSEK har en förfallotidpunkt som är längre än ett år. 24

25 Finansiella tillgångar De finansiella tillgångarna är värderade till verkligt värde via resultaträkningen både i IFRS och i Solvens 2, med undantag för en mindre portfölj av lån med säkerhet i fast egendom. Lånen avser personallån och varje fordran värderas individuellt och redovisas på likviddagen till anskaffningsvärdet, vilket representerar lånets verkliga värde. Ingen ränta utgår på dessa lån och avförs från balansräkningen när de är betalda eller inlösta. Ingen skillnad uppstår därmed mellan IFRS och Solvens 2 Återvinningstidpunkterna redogörs för i nedan tabell. Finansiella tillgångar BELOPP I KSEK HÖGST 1 ÅR LÄNGRE ÄN 1 ÅR TOTALT Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Lån med säkerhet i fast egendom Övriga finansiella placeringstillgångar Summa Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar motsvarar återförsäkrares ansvar enligt ingångna avtal. Detta värde skiljer sig åt mellan IFRS och Solvens 2. Detta beror dels på att den underliggande värderingen av försäkringstekniska avsättningar skiljer sig åt mellan IFRS och Solvens 2 (se mer om detta i avsnitt försäkringstekniska avsättningar, dels att återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 justeras för att ta hänsyn till förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang. Övriga fordringar Övriga fordringar består främst av fordringar på försäkringstagare, fordran på dotterbolag och fordran på PRI avseende utbetalda pensioner. Övriga fordringar redovisas i IFRS till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra kundfordringar efter en individuell bedömning. Bedömningen är att värdering till verkligt värde inte skulle ge upphov till någon väsentlig skillnad. Anledningen är fordringarnas korta löptid (kortare än ett år) och det redovisade värdet i IFRS bedöms kunna likställas med verkligt värde och det finns därmed ingen värderingsskillnad mellan värdet enligt IFRS och värdet enligt Solvens 2. Den förväntade förfallotidpunkten är inom ett år från rapporteringsperiodens slut. Kassa och bank Kassa och bank värderas till verkligt värde både i IFRS och Solvens 2. Den förväntade förfallotidpunkten är inom ett år från rapporteringsperiodens slut. FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Kvantitativa resultat FÖRSÄKRINGSKLASS BELOPP I KSEK SUMMA FTA 1) INKL. RISKMARGINAL Sjukförsäkring Försäkring avseende inkomstskydd Sjukvårdsförsäkring Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag Övrig livförsäkring Summa ) Försäkringstekniska avsättningar Regler, metoder och antaganden Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 motsvarar det belopp som ett bolag skulle få betala om det omedelbart skulle föra över sina åtaganden till ett annat bolag, som är oberoende och som har intresse av att transaktionen genomförs. Värdet av försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 är lika med summan av bästa skattningen av framtida kassaflöden och riskmarginalen. Bästa skattningen och riskmarginalen beräknas separat. Beräkningarna av bästa skattningen och riskmarginalen bygger på aktuell information och realistiska antaganden och utförs med försäkringsmatematiska och statistiska metoder. Bästa skattningen beräknas brutto, utan avdrag för belopp som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal. Återförsäkrares andel beräknas separat. Bästa skattningen motsvarar det sannolikhetsvägda genomsnittet för de framtida kassaflödena med beaktande av pengarnas tidsvärde med tillämpning av riskfria räntesatser för relevanta durationer. Riskmarginalen beräknas genom att bestämma kostnaden för att hålla ett så stort belopp av kapitalbas som motsvarar solvenskapitalkravet för att kunna täcka försäkringsförpliktelserna under deras återstående ansvars- och avvecklingstid. Försäkringstekniska antaganden bygger på bolagens erfarenheter i det fall det egna försäkringsbeståndet utgör ett tillräckligt underlag. Prognoser och i samman hanget relevant statistik kan beaktas, till exempel branschstatistik och befolkningsstatistik för att verifiera bolagens egna erfarenhet eller då det egna underlaget inte är tillräckligt. Osäkerhet Vid avsättning till försäkringstekniska avsättningar görs flertalet antaganden och varje antagande innehåller naturligt en viss grad av osäkerhet. Den största osäkerheten kopplad till försäkringstekniska avsättningar ligger i värderingen avseende framtida skadefall oavsett försäkringsklass. För redan inträffade skadefall är värderingen mer osäker för produkter med lång förväntad utbetalningstid än för produkter med kort förväntad utbetalningstid. Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 25

26 Skillnader i värdering för solvensändamål (Solvens 2) och finansiell redovisning (IFRS) FÖRSÄKRINGSKLASS SOLVENS 2 IFRS BELOPP I KSEK BÄSTA SKATTNING BRUTTO RISK- MARGINAL ÅTER- FÖRSÄKRING SUMMA FTA 1) NETTO FTA 1) BRUTTO ÅTER- FÖRSÄKRING SUMMA FTA 1) NETTO Sjukförsäkring Försäkring avseende inkomstskydd Sjukvårdsförsäkring Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag Övrig livförsäkring Summa ) Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar enligt Solvens 2 består av en bästa skattning samt en riskmarginal. Bästa skattningen motsvarar det sannolikhetsvägda nuvärdet av samtliga kassaflöden inom kontraktets gränser. Försäkringstekniska avsättningar enligt IFRS värderas enligt aktsamhetsprincipen vad gäller tjänstepensionsförsäkring samt betryggande principer för övrig liv- och skadeförsäkringsverksamhet. Här tillkommer ingen riskmarginal och endast vissa avsättningar nuvärdesberäknas. Diskonteringsräntor som används för nuvärdes beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna, är olika beroende på om de ska användas för IFRS eller Solvens 2. Detta medför en skillnad i värdering av dessa avsättningar. Vid värdering av avsättningar enligt Solvens 2 beräknas en premiereserv. Denna motsvarar alla framtida kassaflöden inom kontraktets gränser. För den finansiella redovisningen beräknas motsvarande kassaflöden endast för livförsäkringsavsättningar. För avsättningar som är relaterade till skadeförsäkringsrörelse beräknas en avsättning för ej intjänad premie samt i det fall det behövs, ett nivåtillägg. Med anledning av definitionen av kontraktsgränser i Solvens 2 uppstår det i vissa fall en skillnad mellan vilka avsättningar som ska beräknas för IFRS och Solvens 2. Återkrav enligt återförsäkringsavtal Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar beräknas genom att tillämpa gällande avtal på försäkringstekniska avsättningar före återförsäkring samt genom att därtill justera avseende förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang. ANDRA SKULDER BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS Pensionsskuld Depåer återförsäkrare Uppskjuten skatteskuld Övriga skulder Summa Andra skulder Pensionsskuld Pensionsskulden beräknas i enlighet med IAS 19 både i IFRS och i Solvens 2. För de förmånsbestämda planerna för den egna personalen fastställs kostnaden för pensionsförpliktelsen och pensionskostnaden med den så kallade PUC-metoden (Projected Unit Credit Method). Metoden inkluderar framtida intjänande med syfte att fördela pensionskostnaden jämnt över tiden. Beräkningen baseras på ett antal långsiktiga antaganden, till exempel framtida löneökningar, ränteantaganden, inflation och bedömda personalavgångar. Med utgångspunkt från dessa långsiktiga antaganden nuvärdesberäknas framtida kassaflöden. Även känslighetsanalys tas fram med hjälp av PUCmetoden. Vid beräkningen av pensionsförpliktelser uppstår det aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat i koncernredovisningen. Pensionsskulden minskar i takt med att personalen går i pension. Depåer från återförsäkring Depåer från återförsäkrare avser deponerade försäkringstekniska avsättningar, som motsvarar framtida förväntade utbetalningar. Värderingen av dessa följer värderingen av försäkringstekniska avsättningar enligt IFRS. Ingen omvärdering sker i Solvens 2 då åtagandet är satt till ett fast värde utifrån IFRSvärderingen. 26

27 Uppskjuten skatteskuld Uppskjuten skatteskuld beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Den uppskjutna skatteskulden består av uppskjuten skatt på orealiserade värden på finansiella placeringstillgångar, uppskjuten skatt på obeskattade reserver samt den skatteeffekt som värderingsskillnaderna mellan IFRS och Solvens 2 har gett upphov till. Övriga skulder Övriga skulder består främst av leverantörsskulder, källskatter och premieskatter. Posterna har kort löptid och redovisas till anskaffningsvärde. Bedömningen är att värdering till verkligt värde inte skulle ge upphov till någon väsentlig skillnad. Anledningen är främst den korta löptiden (kortare än ett år). Således bedöms anskaffningsvärdet kunna likställas med verkligt värde varpå det inte blir någon skillnad i värderingen vid värdering i enlighet med Solvens 2.Den förväntade förfallotidpunkten är inom ett år från rapporteringsperiodens slut. ALTERNATIVA VÄRDERINGSMETODER Inga alternativa värderingsmetoder har tillämpats. Uppskjuten skatteskuld BELOPP I KSEK SOLVENS 2 IFRS ÅTERVINNINGS- TIDPUNKT Uppskjuten skatt avseende orealiserade värden på placeringstillgångar Inom ett år Uppskjuten skatt avseende obeskattade reserver Över ett år Summa Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 27

28 Finansiering 28 Målet med kapitalhantering är att säkerställa en tillräcklig kapitalisering, en attraktiv sammansättning av kapitalbasen ur ett förlustabsorberings- och kostnadsperspektiv, effektivt kapitalutnyttjande och effektiv kapitalfinansiering inom Bliwa. Kapitalhantering är centralt inom den kapitalintensiva verksamheten som Bliwa bedriver. Verksamheten innebär risktagande och en hög grad av reglering, vilket gör att kapitalhantering är en viktig del av Bliwas företagsstyrning. Syftet är att trygga försäkringsåtagandena och efterleva de krav på kapitalbas och solvenskapitalkrav som följer av gällande regelverk samt att kunna genomföra strategiplan inom fastställd riskaptit och risktoleranser. Baserat på ORSA tas en plan för kapitalfinansiering fram för respektive bolag inom koncernen, för att säkerställa att kapitalbasen är och förblir tillräckligt avseende storlek och kvalitet för att bära de risker som följer av verksamhet och affärsplan vid var tid. Planen säkerställer en beredskap för att vidta åtgärder för att stärka solvenssituationen över den strategiska planeringshorisonten vid behov. Rutiner för kapitalfinansiering omfattar identifiering av möjliga kapitalförstärkande eller riskpåverkande åtgärder samt kriterier och plan för genomförande av valda åtgärder. Plan, processer och rutiner för kapitalfinansiering är integrerade med ORSA-processen och processen för strategistyrning samt den löpande riskhanteringsprocessen. Möjliga åtgärder för kapitalfinansiering som identifieras anges i strategiplanen samt i ORSA-rapporten. Planen innefattar åtgärder så att resultatet maximeras och att en god riskspridning upprätthålls i enlighet med strategiplan och riskstrategi. Det finnas dokumenterade processer och rutiner för att kunna genomföra åtgärderna enligt planen för kapitalfinansiering inom rimlig tid, givet rimliga antaganden om marknadsförhållanden och förmågan att genomföra åtgärden i en sådan situation. KAPITALBAS Bliwas solvensbalansräkning beräknas baserat på en sammanställd (konsoliderad) redovisning. I följande tabell redovisas kapitalbasen för Bliwa. KAPITALBAS BELOPP I KSEK Kapitalbas totalt Primärkapital Nivå Nivå Medräkningsbart kapital i förhållande till Solvenskapitalkrav Medräkningsbart kapital i förhållande till Minimikapitalkrav Kapitalbasen består nästan uteslutande av eget kapital inom nivå 1, och en liten del av uppskjuten skattefordran inom nivå 3 som härrör från Bliwa Livförsäkring. Eftersom Bliwa Skadeförsäkring har så kallade separata fonder i form av resultatdelningsavtal, så får nivå 1-kapital i form av upparbetade vinster inom en separat fond endast täcka solvenskapitalkravet inom den separata fonden. Det innebär att överskott av kapitalbasmedel i en separat fond inte får överföras till andra separata fonder, utan ska avräknas från den totala kapitalbasen för gruppen. Eftersom nivå 3 är lägre än 15 procent av solvenskapitalkravet får Bliwa tillgodoräkna hela kapitalbasen för att täcka SCR. Nivå 3-kapitalet i kapitalbasen är inte medräkningsbart för att täcka minimikapitalkravet. Kapitalbasen har förstärkts under rapporteringsperioden till följd av ett positivt resultat i försäkringsverksamheten och kapitalförvaltningsverksamheten. Under strategiplanens tidshorisont förväntas kapitalbasen inom nivå 1-kapital växa till följd av en positiv resultatutveckling. Även vid ett mer negativt stressat scenario än förväntat skulle kapitalbasen fortfarande vara tillräcklig för att täcka solvenskapitalkravet, inklusive hänsyn till riskreducerande åtgärder. Kapitalbasen i Solvens 2 för Bliwa skiljer sig med den kapitalbas som redovisas i IFRS. Anledningen är de värderingsskillnader som återges i kapitel Värdering för solvensändamål. SOLVENSKAPITALKRAV OCH MINIMIKAPITALKRAV Solvenskapitalkrav Bliwas solvenskapitalkrav beräknas baserat på en sammanställd (konsoliderad) redovisning. Eftersom Bliwa Skadeförsäkring har separata fonder i form av resultatdelningsavtal, så tillåts ingen diversifiering av solvenskapitalkravet mellan de separata fonderna, eller mellan försäkringsrisker i Bliwa Livförsäkring och Bliwa Skadeförsäkring. Trots detta uppstår diversifiering i beräkningen av solvenskapitalkravet på gruppnivå. Tabellen redovisar solvens kapitalkravet för Bliwa, inklusive resultat för underliggande riskmoduler. SOLVENSKAPITALKRAV BELOPP I KSEK Solvenskapitalkrav totalt Primärt solvenskapitalkrav Marknadsrisk Livförsäkringsrisk Hälsoförsäkringsrisk Skadeförsäkringsrisk Motpartsrisk Diversifiering Operativ risk Justering för uppskjuten skatt Kapitalbas Solvenskvot 181,74% En solvenskvot på 182 procent innebär en god marginal till solvenskapitalkravet. Solvenskvoten har varit stabil under 2016, då en något stigande solvenskapitalkravet har motverkats av en ökande kapitalbas till följd av positivt resultat i både försäkringsverksamheten och framför allt kapitalförvaltningsverksamheten. Inga förenklingsmetoder som kräver förhandsgodkännande har använts vid beräkning av solvenskapitalkravet. Minimikapitalkrav I tabellen nedan redovisas minimikapitalkravet, inklusive underliggande data. MINIMIKAPITALKRAV BELOPP I KSEK Minimikapitalkrav, totalt Linjärt minimikapitalkrav Kombinerat minimikapitalkrav Tröskelvärde för minimikapitalkravet, Skadeförsäkring Tröskelvärde för minimikapitalkravet, Livförsäkring Bästa skattningen, netto (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst, netto (efter avgiven återförsäkring) under de senaste 12 månaderna Sammanlagt risksumma, livförsäkring Kapitalbas Kvot (kapitalbas dividerat med minimikapitalkrav) 684,20% En kvot på 684 procent innebär en mycket god marginal till minimikapitalkravet. Minimikapitalkrav och kvot har ökat något under året då kapitalbasen ökat samtidigt som indata till minimikapitalkravet (premier och reserver) inte ökat i samma utsträckning.

29 Bilaga 1 Balansräkning S Balansräkning Solvens II - värde Tillgångar C0010 Uppskjutna skattefordringar R Materiella anläggningstillgångar som innehas för eget bruk R Placeringstillgångar (andra än tillgångar som innehas för index- och fondförsäkringsavtal) R Aktier R Aktier icke börsnoterade R Investeringsfonder R Lån och hypotekslån R Lån och hypotekslån till fysiska personer R Fordringar enligt återförsäkringsavtal från: R Skadeförsäkring och sjukförsäkring som liknar skadeförsäkring R Sjukförsäkring som liknar skadeförsäkring R Livförsäkring och sjukförsäkring som liknar livförsäkring, exklusive sjukförsäkring R Sjukförsäkring som liknar livförsäkring R Livförsäkring exklusive sjukförsäkring samt index- och fondförsäkringsavtal R Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare R Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) R Kontanter och andra likvida medel R Summa tillgångar R Solvens II - värde Skulder C0010 Försäkringstekniska avsättningar skadeförsäkring R Försäkringstekniska avsättningar skadeförsäkring (exklusive sjukförsäkring) R Bästa skattning R Riskmarginal R Försäkringstekniska avsättningar sjukförsäkring (liknande skadeförsäkring) R Bästa skattning R Riskmarginal R Försäkringstekniska avsättningar livförsäkring (exklusive indexreglerade avtal och R Försäkringstekniska avsättningar sjukförsäkring (liknande livförsäkring) R Bästa skattning R Riskmarginal R Försäkringstekniska avsättningar livförsäkring (exklusive sjukförsäkring samt indexreglerade avtal och fondförsäkringsavtal) R Bästa skattning R Riskmarginal R Pensionsåtaganden R Depåer från återförsäkrare R Uppskjutna skatteskulder R Försäkringsskulder och skulder till förmedlare R Återförsäkringsskulder R Skulder (leverantörsskulder, inte försäkring) R Summa skulder R Belopp med vilket tillgångar överskrider skulder R Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 29

30 Bilaga 2 Premier, ersättning och kostnader per försäkringsklass S Premier, ersättningar och kostnader per försäkringsklass Försäkringsklass för: skadeförsäkring och Försäkringsklass för: återförsäkringsförpl skadeförsäkring och iktelser (direkt återförsäkringsförpliktelser försäkring och (direkt försäkring och beviljad beviljad proportionell återförsäkring) proportionell återförsäkring) Total Sjukvårdsförsä kring Försäkring avseende inkomstskydd Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag C0010 C0020 C0120 C0200 Premieinkomst Brutto direkt försäkring R Återförsäkrares andel R Netto R Intjänade premier Brutto direkt försäkring R Återförsäkrares andel R Netto R Inträffade skadekostnader Brutto direkt försäkring R Brutto mottagen proportionell återförsäkring R Brutto mottagen icke-proportionell återförsäkring R Återförsäkrares andel R Netto R Uppkomna kostnader R Övriga kostnader R Totala kostnader R Försäkringsklass för: livförsäkringsförpliktelser Total Sjukförsäkring Övrig livförsäkring C0210 C0240 C0300 Premieinkomst Brutto R Återförsäkrares andel R Netto R Intjänade premier Brutto R Återförsäkrares andel R Netto R Inträffade skadekostnader Brutto R Återförsäkrares andel R Netto R Ändringar inom övriga avsättningar Brutto R Netto R Uppkomna kostnader R Övriga kostnader R Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens h finansiell ställning Totala kostnader R

31 Bilaga 3 Premier, ersättning och kostnader per land S Premier, ersättningar och kostnader per land Hemland Hemland C0010 C0150 R0010 R1400 C0080 C0220 Premieinkomst Premieinkomst Brutto direkt försäkring R Brutto R Återförsäkrares andel R Återförsäkrares andel R Netto R Netto R Intjänade premier Intjänade premier Brutto direkt försäkring R Brutto R Återförsäkrares andel R Återförsäkrares andel R Netto R Netto R Inträffade skadekostnader Inträffade skadekostnader Brutto direkt försäkring R Brutto R Återförsäkrares andel R Återförsäkrares andel R Netto R Netto R Ändringar inom övriga avsättningar Brutto R Netto R Uppkomna kostnader R Uppkomna kostnader R Övriga kostnader R1200 Övriga kostnader R2500 Totala kostnader R1300 Totala kostnader R Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 31

32 Bilaga 4 Kapitalbas S Kapitalbas Primärkapital före avdrag för ägarintressen i andra finansiella sektorer Överskottsmedel Avstämningsreserv Ett belopp som är lika med värdet av uppskjutna skattefordringar netto Totalt primärkapital efter avdrag Kapitalposter när sammanläggning och avräkning används, enskilt eller i kombination med metod 1 Total tillgänglig kapitalbas för för att täcka det konsoliderade minimisolvenskapitalkravet på gruppnivå (exklusive kapitalbas från andra finansiella sektorer och från företag som inbegrips via sammanläggning och avräkning) Totalt Nivå 1 utan begränsningar Nivå 3 C0010 C0020 C0050 R R R R R Total tillgänglig kapitalbas för att täcka det konsoliderade minimisolvenskapitalkravet på gruppnivå Total medräkningsbar kapitalbas för att täcka det konsoliderade minimisolvenskapitalkravet på gruppnivå (med undantag för kapitalbasen från andra finansiella sektorer och företag som inbegrips via sammanläggning och avräkning) Total medräkningsbar kapitalbas för att täcka minsta solvenskapitalkravet på gruppnivå Minsta konsoliderade solvenskapitalkravet på gruppnivå Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till minsta konsoliderade solvenskapitalkrav på gruppnivå R R R R R ,20% Total kapitalbas för att täcka solvenskapitalkravet på gruppnivå (inklusive kapitalbasen från andra finansiella sektorer och företag som inbegrips via sammanläggning och avräkning) Solvenskapitalkrav på gruppnivå Medräkningsbar kapitalbas i förhållande till solvenskapitalkrav på gruppnivå inklusive andra finansiella sektorer och företag som inbegrips via sammanläggning och avräkning R R R ,74% C0060 Avstämningsreserv Belopp med vilket tillgångar överskrider skulder R Andra primärkapitalposter R Avstämningsreserv före avdrag för ägarintressen i andra fi R Förväntade vinster Förväntade vinster som ingår i framtida premier livförsäkringsverksamhet R Förväntade vinster som ingår i framtida premier skadeförsäkringsverksamhet R Totala förväntade vinster som ingår i framtida premier R

33 Bilaga 5 Solvenskapitalkrav S Solvenskapitalkrav för grupper som omfattas av standardformeln Solvenskapit al krav brutto C0110 Marknadsrisk R Motpartsrisk R Teckningsrisk för livförsäkring R Teckningsrisk för sjukförsäkring R Teckningsrisk för skadeförsäkring R Diversifiering R Primärt solvenskapitalkrav R Beräkning av solvenskapitalkrav Operativ risk Förlusttäckningskapacitet i uppskjutna skatter Solvenskapitalkrav exklusive kapitaltillägg Solvenskapitalkrav Övrig information om solvenskapitalkrav Totalt belopp för teoretiska solvenskapitalkrav för återstående del Totalt belopp för teoretiskt solvenskapitalkrav för separata fonder Minsta konsoliderade solvenskapitalkravet på gruppnivå C0100 R R R R R R R Totalt solvenskapitalkrav Solvenskapitalkrav för företag som ingår via D och A R0560 Solvenskapitalkrav R Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning 33

34 Bilaga 6 Företag som omfattas av gruppen S Företag som omfattas av gruppen Land Företagets identifieringskod Typ av identifierin gskod Företagets juridiska namn Typ av företag Juridisk form Kategori (ömsesidigt/icke ömsesidigt) Tillsynsorgan C0010 C0020 C0030 C0040 C0050 C0060 C0070 C0080 (forts.) SWEDEN LEI/549300UBWIKCDM7RVI LEI Bliwa Skadeförsäkring 2 - Non life insurance Försäkringsaktiebolag Non-Mutual Finansinspektionen SWEDEN LEI/ KRG51PGCGPI LEI Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt 1 - Life insurance Ömsesidiga försäkringsbolag Mutual Finansinspektionen % kapitalandel % som används för att upprätta sammanställd redovisning Kriterier för inflytande % rösträtt Övriga kriterier Nivå av inflytande Proportionell andel som används för beräkning av gruppsolvens Inbegripande inom ramen för grupptillsyn JA/NEJ Datum för beslut om art. 214 tillämpas Beräkning av solvens på gruppnivå Metod som används och enligt metod 1, behandling av företaget C0180 C0190 C0200 C0210 C0220 C0230 C0240 C0250 C % 100% 100% Dominant 100% JA Method 1: Adjusted equity method JA 34 Bliwa Försäkringsgrupp Rapport om solvens och finansiell ställning

35 Bliwa Försäkringsgrupp Postadress: Box 5125, Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan 29 Telefon: Fax: E-post: Hemsida: