Verksamhetsplan 2018 Nationella uppdraget, Sveriges depa bibliotek och la necentral

Verksamhetsplan 2018 Nationella uppdraget, Sveriges depa bibliotek och la necentral Denna verksamhetsplan och bidragsansökan gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Uppdrag 2018 1. Driva och utveckla depåbibliotek enligt beslutad förvärvsplan. 2. Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. 3. Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris. 4. Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. Verksamhetsplanen ska bestå av två delar, en omvärldsanalys och en aktivitetsplan. Som stöd för planens utformning finns fast rubriksättning samt korta förklarande texter och exempel. 1

Omva rldsanalys Sveriges depåbibliotek och lånecentral är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris, särskilt katalogisering för alla typer av biblioteket, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Mot bakgrund av mål och uppdrag för verksamheten gör vi följande omvärldsanalys: Bibliotekens behov av äldre litteratur På uppdrag av regeringen har Kungl. biblioteket påbörjat arbetet med att formulera en nationell biblioteksstrategi för Sveriges allmänna biblioteksväsende. Under året har en delrapport med omvärldsanalys tagits fram; Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering. Syftet är att belysa de utmaningar och möjligheter som biblioteken står inför. Ett flertal skribenter inom olika samhälls- och biblioteksområden har deltagit. Till rapporten medföljer en bilaga med olika skrivelser och depescher. I bilagan finns en förstudie över ett nationellt depåbibliotek, med ett annat uppdrag än nuvarande Sveriges depåbibliotek och lånecentral, och en undersökning av det norska depåbibliotekssystemet. Förstudien har gjorts för att granska genomförbarhet och ekonomi för ett nytt nationellt depåbibliotek och den lägger fram ett förslag på logistikanläggning enligt norsk modell med lämplig placeringsort. Pliktlagstiftningens roll och utformning har belysts i rapporten Plikten under lupp. Studien beskriver de problem och utmaningar som Kungl. biblioteket och övriga pliktbibliotek ser idag som är relaterade till mediernas utveckling och till pliktlagstiftningens nuvarande utformning. Dels är det idag två lagar, dels är lagstiftningen i otakt med medieutvecklingen. Dessutom att det insamlade e-pliktsmaterialet och digitaliserade pliktexemplar endast är tillgängliga i Kungl. bibliotekets lokaler. Det här visar på att dessa två pliktlagar behöver föras samman till en lagstiftning med en tillhörande förordning som reglerar tillhandahållandet. Lagstiftningen måste utgå från forskningens och samhällets långsiktiga behov och inte baseras på vad som är billigt eller tekniskt enkelt att samla in, menar studien. Merparten av pliktbiblioteken anser att pliktleveranserna är en viktig del i bibliotekens samlingsuppbyggnad, ett bibliotek önskar dock bli befriat från pliktuppdraget. Studien menar att pliktbibliotekssystemet bör utvecklas och samtidigt även inkludera fjärrlånefrågan. Bör det i Sverige finnas en depåbiblioteksfunktion för hela biblioteksväsendet som tar emot och tillhandahåller äldre litteratur, inte bara på svenska? I ovan nämnda förstudie har diskussionen påbörjats men det behövs en mer grundlig och genomlysande undersökning. Det bör undersökas möjlighet för 2

nuvarande depåbibliotek att överta ett pliktexemplar. Depåbiblioteket avlastar då forskningsbiblioteken med fjärrlånen och det behövs en stark och effektiv depåverksamhet för att stödja fjärrlåneverksamheten. Migration och språklig mångfald : bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället är en kartläggning som bland annat visar på att medieförsörjningen kräver kompetens och samordning (rådgivning, inköp, fjärrlån). Den mångspråkiga litteraturen har Internationella biblioteket ansvar för, men ingen har ett övergripande nationellt ansvar för de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddish. Vad beträffar de tre förstnämnda så finns Samernas bibliotek som Sametinget ansvarar för. Det är ett depåbibliotek för den samiska litteraturen som förutom rådgivning också bedriver fjärrlåneverksamhet. Finlandsinstitutet har under en lång tid byggt upp ett stort bestånd och bedriver låneverksamheten främst i Stockholmsregionen. I bilagan till den nationella biblioteksstrategin har Finlandsinstitutet beskrivit sin verksamhet som landets enda bibliotek specialiserat på finskspråkig litteratur och är beredd att åta sig uppdraget som nationellt rådgivningsbibliotek. Vid folkbiblioteket i Pajala finns en ambition att skapa landets största meänkielisamling. Det här visar på variationer på biblioteksansvar bland de minoritetsspråk som har ett förstärkt skydd, något uttalat nationellt ansvar för litteraturförsörjningen finns inte. Kartläggningen rekommenderar en nationell samordning av medieförsörjning för en språklig mångfald inklusive nationella minoritetsspråk och anser att det vore intressant att undersöka Internationella bibliotekets möjligheter att ta sig an denna roll i ett utökat uppdrag, till exempel i samarbete med Sveriges depåbibliotek och lånecentral. E-böcker, databaser, licenser, upphovsrätt och digital kompetens Bibliotekens roll och uppdrag som en av grundpelarna för en demokratisk samhällsordning kan inte nog betonas. Den digitala delaktigheten är en viktig del för att vara delaktig i samhället. I rapporten Insatser för digital kompetens (2017) visar att 80% av de 264 svarande biblioteken anordnar aktiviteter för ökad digital delaktighet, men det behövs bland annat kompetenshöjande insatser inom medie- och informationskunnighet. 2016 lade utredningen för en nationell biblioteksstrategi fram ett förslag om att biblioteken ska gå i spetsen för ett nationellt digitalt kompetenslyft Digitalt först med användaren i fokus föreslog att Ge alla invånare digitalt kompensationslyft genom bred bibliotekssatsning. Under hösten 2017 stod det klart att regeringen kommer tillföra Kungl. biblioteket 25 miljoner kronor under tre år och syftet är att bland annat att förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens och att stärka förmågan till källkritik. Allmänhetens och forskningens tillgång till licensdatabaser och e-böcker är angelägna frågor för både forskningsbiblioteken och för folk- och gymnasiebibliotek. För forskarsamhället finns en modell för upphandling och avtalstecknande. Folk- och skolbiblioteken saknar en gemensam aktör för en nationell hantering. 3

Förutsättningar för forskningsbibliotek och kommunala bibliotek är olika, och för den person som har ett informationsbehov. Vem du är kan vara kopplat till vilken tillgång du har till informationen. Under sin utbildningstid har studenten tillgång till databaser via sitt universitet/högskola/lärosäte. Vilka databaser det är beror på lärosätets avtalade licenser. När studenten kliver ut i arbetslivet och vill förkovra sig i sin arbetsroll har tillgången gått förlorad. Vid kommunala bibliotek är tillgången inte likvärdig över landet och utbudet av e-böcker blir på motsvarande sätt ojämlikt och fjärrlån löser inte tillgänglighetsfrågan. Det saknas en nationell samordning för upphandling och avtal. Demografiska förändringar som en konsekvens av pågående omfattande migration ställer högre krav på främst folkbibliotekens förmåga att svara emot behov av information och medier, analoga såväl som digitala, på en mängd nya språk. Tidigare försåg Kungl. biblioteket pliktbiblioteken med mikrofilmade dagstidningar. För några år sedan började Kungl. biblioteket att scanna alla dagstidningar och göra dem tillgängliga via en söktjänst. Av upphovsrättsskäl kan bara materialet läsas i KB:s lokaler. Nu har man startat ett pilotprojekt och tecknat en ny avtalslicens vilket gör att universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Uppsala och Umeå får tillgång till materialet igen. Om lånecentralen fick ingå i detta skulle det betyda att även folk- och skolbibliotek får ta del av materialet. Bibliotekens tillgång till periodikamaterial BTJ har donerat Artikelsöks tidskriftsarkiv för perioden 1994-2014 till depåbiblioteket, vilket har bidragit till högre effektueringsgrad av bibliotekens beställningar av artikelkopior. God tillgång till den fysiska tidskriften ger oss möjlighet att svara mot folk- och skolbibliotekens behov av denna tjänst. Mängden artikelmaterial med digital åtkomst svarar ännu inte mot bibliotekens behov och frågan om ett utökat uppdrag för depåbiblioteket, med ett mera systematiskt bevarande av periodika, bör undersökas. Kompletterande medie- och informationsförsörjning nationellt och internationellt. Fjärrlånebeställningarna visar en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. I takt med att regionala samarbeten utvecklas ser man behov av att formulera regionala medieförsörjningsstrategier vilket också görs på flera håll i landet. Folkbiblioteken tar ett stort ansvar för distansstudenter och övriga kommuninvånares medieförsörjningsbehov vid fortbildning och högre utbildning. Biblioteken erbjuder studieplatser, datorer, kurslitteratur och fjärrlåneservice. En hel del studielitteratur ges ut som e-böcker men behovet av tryckt litteratur kvarstår eftersom e-fjärrlån av monografier på grund av avtalsmässiga och upphovsrättsliga skäl inte ännu är ekonomiskt försvarbara. IFLA:s Section on Document Delivery and Resource Sharing uppmuntrar bibliotekens globala lånesamarbeten genom att i policydokument formulera strategier för ett tydligt slutanvändarperspektiv. På 4

deras internationella konferenser presenterar medverkande bibliotek metoder för effektivare och mer rationell fjärrlånehantering. På IFLA:s ILDS-konferens (Interledning and Document Supply) i Paris 2017 med rubriken No library left behind cross border resource sharing betonades vikten av en effektiv och snabb fjärrlånehantering med så få hinder som möjligt, som till exempel byråkratiska hinder (förtullning), krångliga betalningssystem och upphovsrätt. Dessa är alltjämt aktuella frågor på agendan internationellt. Avgiftsfrihet är önskvärd, även låga avgifter kan ha betydelse för slutanvändaren. Bakom varje fjärrlånebeställning finns en människa I Paris var Open Access (OA) en viktig del av programmet. Organisering, sökbarhet och legal användning av OA- material belystes. Upphovsrättsliga frågor kommer de närmaste åren att vara avgörande för tillgängligheten av bibliotekens samlingar. Under året har två JO-beslut uppmärksammats. Det är två bibliotek som avböjt både inköp och fjärrlån av böcker och bland annat hänvisat till att böckerna kunde uppfattas som främlingsfientliga. Detta strider dock mot bibliotekens krav på fri åsiktsbildning och grundlagens så kallade objektivitetsprincip, menar JO. Enbart åsikter som framförs i böckerna kan alltså inte vara skäl till att avslå en lånebegäran, så länge materialets innehåll inte strider mot lagen. Biblioteksbladet har gjort en granskning som visar att många biblioteks inköpspolicys utgår från tydligt formulerade värderingar. Det här betyder att många bibliotek måste se över sina policys och riktlinjer, gällande både inköp och gallring. Libris XL, RDA och Dewey Den nationella bibliotekskatalogen Libris är en viktig infrastrukturfråga för hela biblioteksväsendet. En förutsättning för folkbibliotekens anslutning är en ökad kunskap om den långsiktiga nyttan med att tillhöra en nationell infrastruktur som i sin tur ingår i globala nätverk. Libris XL Det gamla katalogverktyget Voyager kommer att ersättas med Libris XL och det påverkar hela systemarkitekturen kring Libristjänsterna. Det nya formatet baseras på BIBFRAME 2.0 och ersätter MARC 21. Det ger nya möjligheter att förbättra datakvalitet och att utveckla nya tjänster. Libris XL lanseras i januari 2018. Libris webbsök kommer att se ut som vanligt ännu en tid, men för den som katalogiserar kommer gränssnittet i och med övergången att vara nytt och skilja sig från det man är van vid. För de som beståndsregistrerar finns stöd inbyggt i katalogiseringsverktyget Libris XL. Även för de som själva katalogiserar finns också stöd i katalogiseringsverktyget men de kommer att behöva ta del av Kungl. bibliotekets olika utbildningsmaterial. Informationen från KB har under hösten intensifierats. För att följa arbetets gång samt få kunskaper i hur man arbetar med katalogiseringen finns material publicerat på Librisbloggen, Kungl. bibliotekets webb och youtube-kanalen. Det finns också ett supportforum för Libris XL. 5

RDA Januari 2017 övergick KB till den nya katalogiseringsstandarden RDA (Resource Description and Access). RDA har ersatt AACR2 (som de tidigare katalogiseringsreglerna KRS var en översättning och bearbetning av). RDA är anpassat till den digitala utvecklingen och en progression till RDA är nödvändig för fortsatt internationellt samarbete och postutbyte. Arbetet med RDA har pågått i projektform. 2017 inrättades en RDA-redaktion, vars uppgift är att hålla sig ajour med utvecklingen inom RDA samt att utveckla, underhålla och förvalta den svenska RDA-praxis i Libris och SMDB, Svensk mediedatabas. Det har tagits fram informations- och undervisningsmaterial som finns på Kungl. bibliotekets webbplats där också RDA Toolkit och den svenska praxisen finns. Dewey Nationalbibliografin använder sedan 2011 DDK som klassifikationssystem och de flesta lärosätesbibliotek och specialbibliotek i den nationella katalogen Libris har lämnat SAB till förmån för DDK. Folkbiblioteken har ännu inte tagit steget fullt ut och bytt klassifikationssystem. För folkbibliotekens medlemskap i Libris skulle en övergång till DDK innebära en mer rationell hantering av katalogposter och medieflöden. Det svenska trycket katalogiseras av Nationalbibliografin och som Librisbibliotek får man därmed sina poster Dewey-klassade. Vid import av utländska poster följer dessutom oftast DDK med. Detta innebär således ytterligare skäl för fler folkbibliotek att ansluta till Libris. En pedagogisk uppgift blir nu att motivera ett medlemskap i Libris samt en övergång till DDK. 6

Aktivitetsplan 2018 Mot bakgrund av de av Kungl. biblioteket definierade roller, uppdrag och målgrupper och under förutsättning att sökt verksamhetsbidrag beviljas planeras följande för år 2018. Uppdrag 1: Driva och utveckla depåbibliotek enligt beslutad förvärvsplan. Bibliotekens beståndsöversyn och gallring består under överskådlig tid. Samtidigt finns ett fortsatt behov av tillgång till äldre tryckt material både för låneverksamheten och som källmaterial i referensarbetet. Ett fjärrlånemagasin gör det enklare att gallra lokalt när man vet att materialet finns kvar i ett centralt magasin. Depåbiblioteket är mottagare av gallrat äldre material, registrerar beståndet i Libris, förmedlar fjärrlån samt bistår biblioteken med fortbildning och handledning i gallringsmetodik och medieplanering. a) Bevara och tillgängliggöra material Bevara och tillgängliggöra äldre material genom att ta emot bibliotekens utgallrade monografier och viss periodika på svenska, registrera och katalogisera materialet i Libris, tillhandahålla innehållet i samlingarna som fjärrlån. Fortlöpande ge rådgivning vid gallring, via mejl, telefon och webb. Fortsatt tillväxt av Umdp:s bestånd i Libris med ca 15 000 titlar och en femprocentig ökning av antalet utlån. Om biblioteken anser att leveranskostnaderna för donationer är för höga kan antalet gåvor av gallrat material minska. b) Riktad marknadsföring Marknadsföra depåbibliotekets uppdrag via webbplats, fackpress, sändlistor och riktade utskick. Utifrån en enkät som genomfördes 2017 analysera utfallet och genomföra riktade marknadsföringsinsatser till utvalda bibliotek. Antalet donationer av gallrat material från bibliotek ökar jämfört med idag. Marknadsföringen av depåbibliotekets uppdrag når inte ut och biblioteken anser att leveranskostnaderna för donationer är för höga. 7

c) Digitalisera Digitalisera icke-upphovsrättsskyddade titlar i samarbete med Forskningsarkivet vid Umeå universitet alternativt beställa digitalisering via EOD, titlarna länkas från Librisposterna. Tre till fem nya digitaliserade titlar i Libris. d) Utveckla innehållet på webbplatsen Utveckla innehållet av informations- och fortbildningsmaterial på webbplatsen, bland annat rörande metoder för medieplanering och beståndsöversyn. Ökad kännedom om vår verksamhet. Trafiken på webbplatsen ökar. Uppdrag 2: Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. Sveriges depåbibliotek och lånecentral skall bistå landets folk- och skolbibliotek med kompletterande medieförsörjning, informations- och referenstjänst samt fortbildning i informationssökning, referens- och fjärrlånearbete. Avvecklingen av två lånecentraler fick som konsekvens en kraftig ökning av antalet fjärrlånebeställningar till Um. Antal utlån 2018 förväntas ligga på samma nivå som de senaste två åren. a) Informations- och referenstjänst Erbjuda kvalificerad informations- och referenstjänst. Hög kvalitet i informations- och referenstjänsten höjer kvaliteten i bibliotekens service till sina låntagare. 8

b) Tillhandahålla litteratur Tillhandahålla smal och svårtillgänglig litteratur genom förvärv och utlån. Fortsatt hög effektueringsgrad av fjärrlånebeställningar. Handläggning av beställningarna enligt servicedeklarationen. När förlag för elektroniska tidskrifter och e-boksutgivningar inte ger lånecentralen utlånerättigheter på beställt e-material kan fjärrlånefrågan inte effektueras. c) Tillhandahålla material och erbjuda dokumentleverans via databaser Tillhandahålla material ur egna samlingar och erbjuda dokumentleverans via internationella databaser såsom OCLC, Subito, netpunkt.dk, British Library. Fortsatt hög effektueringsgrad av fjärrlånebeställningar. Handläggning av beställningarna enligt servicedeklarationen. Restriktioner hos bibliotek i andra länder vad gäller att fjärrutlåna utomlands. Tullbestämmelser för leveranser kan skapa ekonomiska hinder. d) Stöd och rådgivning Ge stöd och rådgivning inom ämnet. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Uppdrag 3: Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris I Kungl. bibliotekets beslut 2012-03-21 (Dnr: 237-KB 225-2012) om en förändring i den nationella strukturen för den kompletterande medieförsörjningen fastslås bland annat att Sveriges depåbiblioteks uppdrag skall tydliggöras och förstärkas. I bilaga till beslutet sägs vidare att Det nuvarande depåbibliotekets kompetens inom bland annat Libriskatalogisering kan utvecklas till att bli en nationell resurs. Vid dialogmötet 2013-05- 20 påtalas att Det finns på nationell nivå ett konkret behov av katalogiseringsstöd för de folkbibliotek som 9

önskar gå med i Libris. KB vill att Sveriges depåbibliotek och lånecentral tar på sig en konsultativ och fortbildande roll. Det är nu stora förändringar för biblioteken i Libriskollektivet att förhålla sig till. Libris XL och RDA medför förändringar i katalogiseringsarbetet och huruvida folkbiblioteken är tillräckligt rustade är för tidigt att sia om. Att formulera aktiviteter kring Libris och utbildningar 2018 är i dagsläget svårt eftersom Kungl. biblioteket ännu själva inte har planerat för hur utbildningen kommer att se ut efter införandet av Libris XL. Folkbiblioteken i Libriskollektivet är dock fortsatt i behov av stöd av utbildning och handledning. a) Producera utbildningsfilmer Producera utbildningsfilmer med folkbiblioteksspecifikt material som ett komplement till Kungl. bibliotekets material. Med praktiska exempel visa hur man katalogiserar detta enligt RDA. Folkbiblioteken i Libriskollektivet upplever sig få konkret hjälp med katalogisering och andra frågeställningar. De bidrar också aktivt genom att berika Libris med folkbiblioteksspecifikt material. b) Workshops Hålla workshops i katalogisering där biblioteken själva tar med eget material och frågeställningar Folkbiblioteken i Libriskollektivet upplever sig få konkret hjälp med katalogisering och andra frågeställningar. De bidrar också aktivt genom att berika Libris med folkbiblioteksspecifikt material. c) Nätverket Folkbibliotekens samarbete i Libris Uppmuntra nätverket Folkbibliotekens samarbete i Libris att diskutera gemensamma frågor via mejl, facebook och webbmöten. Folkbiblioteken i Libriskollektivet upplever sig få ett bra stöd. 10

d) Dewey Erbjuda information, utbildning och handledning vid övergång till Dewey i samverkan med den svenska Deweyredaktionen. Fler folkbibliotek planerar en övergång till Dewey. Uppdrag 4: Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. Vi ser en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. Arbetet med att formulera medieplaner behöver därmed förstärkas. I takt med att regionala samarbeten utvecklas, till exempel gemensamma kataloger med gemensamma bestånd, ökar behoven av regionala medieförsörjningsstrategier. Många bibliotek förväntas se över sina policys och riktlinjer gällande både inköp och gallring efter diskussioner om informationsfrihet och grundlagens så kallade objektivitetsprincip. Som ett led inom metodutvecklingen för regionala medieplaner genomförs seminarier om bibliotekens framtida urval och förmedling av tryckta och digitala medier. Frågeställningar att belysa kan vara gemensam katalog med gemensamma samlingar, digitala medier i ett gemensamt medieplanearbete, digital litteracitet. Vid fortbildningsinsatser är läns- och regionbiblioteken viktiga samarbetspartners, likaså lärosätesbiblioteken. Samarbetet mellan kommunbibliotek och högskolebibliotek med syftet att skapa en samsyn på litteraturförsörjning och service till distansstuderande behöver stärkas. Gemensamma fortbildningsinsatser och konferensarrangemang kan bidra till en sådan utveckling. a) Utveckla och underhålla webbplatsen Utveckla och underhålla webbplatsen med fjärrlåneguiden, digitala söktjänster för fjärrlånearbetet, länka till nationella och internationella styrdokument samt utöka och uppdatera länkar till fria e- böcker. Bibliotekens självförsörjandegrad ökar vad gäller standardutgivningen och kurslitteratur. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. 11

b) Inköpsrådgivning och fortbildning Ge inköpsrådgivning samt erbjuda fortbildning i informations- och referenstjänster med utgångspunkt i material som finns i databaser och andra digitala informationskällor. Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur. Ökad kännedom hos bibliotekens medarbetare om e-resursernas innehåll. c) Regionala användarträffar I samarbetet med regionbiblioteken genomföra två regionala användarträffar för kommunbibliotekens fjärrlånehandläggare. Innehållet baseras på aktuella frågor för kommunbiblioteken. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Kunskaper om fjärrlånehantering och resursdelning måste hela tiden erövras eftersom området är föränderligt och ständigt i utveckling. Om biblioteken inte har tillräckliga resurser för personalens fortbildning kan detta få konsekvenser för kvaliteten i bibliotekens fjärrlåneservice. d) Medieförsörjningsstrategier I samarbetet med regionbiblioteken med kommunala katalogsamarbeten genomföra ett par seminarier om medieförsörjningsstrategier. En kunskapsöversikt över form och innehåll för mediestrategier. Olika förutsättningar regionerna emellan kan försvåra konsensus. 12

e) Etablera utbildningskontakter Ta kontakt med landets biblioteksutbildningar för att undersöka möjligheten att få tillfälle att informera om vårt nationella uppdrag. Vi vill berätta om våra tjänster för den nya generationens bibliotekarier som snart ska ut i arbetslivet. Redan nu har vi ett etablerat samarbete med biblioteksutbildningen här i Umeå men vill vidareutveckla detta till att även innefatta de andra utbildningsorterna. Ökad kännedom om vår verksamhet. Respektive utbildningsort anser att denna information inte är relevant. e) Konferenser Kundernas marknad eller giftskåpets återkomst? : medieurvalets dilemman värderingar åsikter kvalitet. En konferens om mediestrategiskt arbete i samarbete med Regionbibliotek Östergötland och Kulturutveckling region Gävleborg. (Januari Linköping) Planering pågår för Marskonferensen 2018 med aktuella teman för både forsknings- och folkbibliotek. Planering av marskonferens 2019. Konferenserna genomförs i samarbete med Umeå universitetsbibliotek, SLU-biblioteket, länsbiblioteket Västerbotten, Umeå stadsbibliotek och Svensk biblioteksförening. NORDILL 2018 Sverige är värdland för nästa års nordiska fjärrlånekonferens. Planeringen är i full gång och arbetet fortsätter under 2018. Konferensen arrangeras av Sveriges depåbibliotek och lånecentralen i samarbete med Kungl. biblioteket, enheten för dokumentleverans, med flera aktörer. Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur. Bibehållen hög kompetens hos bibliotekens medarbetare vad gäller fjärrlånehantering och resursdelning. Konferensernas deltagare är nöjda. Kunskaper om fjärrlånehantering och resursdelning måste hela tiden erövras eftersom området är föränderligt och ständigt i utveckling. Om biblioteken inte har tillräckliga resurser för personalens fortbildning kan detta få konsekvenser för kvaliteten i bibliotekens fjärrlåneservice 13

Kommunikationsplan för hela det nationella uppdraget Medverka och nätverka vid konferenser och seminarier. Delta i nationella och internationella nätverk såsom Ämnesordsgruppen för skönlitteratur i Libris, KB:s arbetsgruppen för Dewey, nätverket Folkbibliotekens samarbete i Libris, Svensk biblioteksförening, länsoch regionbibliotek, IFLA, nordiska ILL-nätverk, facebookgrupperna för fjärrlån och Folkbibliotekens samarbete i Libris. Marknadsföra verksamheten via webbplats, KB:s bloggar, fackpress, sändlistor, riktade utskick och i samband med konferenser. Erbjuda visningar och ta emot studiebesök, erbjuda praktikplatser. Uppföljning (hela det nationella uppdraget) Sammanställa och analysera den årliga statistiken Fortlöpande kontakt och dialog med målgrupperna Analysera konferenserna och kursutvärderingar Kungl. Bibliotekets årliga verksamhetsdialog Kontaktpersoner Namn Titel/funktion E-post Magdalena Sjöström Enhetschef magdalena.sjostrom@umea.se Gun-Mari Isaksson Legrell Bibliotekarie/fjärrlån, referenstjänst gun-mari.isaksson.legrell@umea.se Seija Jalkanen Bibliotekarie/depåfrågor, katalogisering seija.jalkanen@umea.se Bertine Pol Sundström Bibliotekarie/fjärrlån, konferenser bertine.pol@umea.se Ingalill Stenmark Bibliotekarie/Libris, katalogisering ingalill.stenmark@umea.se 14