Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Relevanta dokument
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

RAPPORT 2018:8. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Dricksvatten och planoch bygglagen

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

Klimatanpassning av transportinfrastruktur. olika klimatscenarier. Eva Liljegren. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

SKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

med hänsyn till risken för översvämning

Dricksvattenutredningen

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Övergripande planer, strategier etc

Finns det vatten så det räcker?

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret

Tillsynsvägledning avseende risken för skred och erosion

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

Klimatanpassning in i minsta detalj

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Motion om havsytans framtida nivåer och ny råvattentäkt

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Grön infrastruktur i prövning och planering

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Gemensam syn på översvämningsrisker

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Här redovisar Boverket en sammanställning av sitt åtgärdsarbete under 2017 enligt de frågor som vattenmyndigheterna ställt.

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Vatten i fysisk planering

REMISS. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län. Sammanfattning. Faktablad 2013:xx

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden

Klimatanpassning. Förändrat klimat. Klimatscenarier framtagna av SMHI 2015 visar att klimatförändringarna

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Klimatanpassning Sverige 2017

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Fuktcentrums informationsdag

Strategier för staden Ystad Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.

Transkript:

Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund

Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn: samordnad och förutsebar

Regeringsuppdrag översvämningsrisker Innehåll Vilket underlag behövs för riskbedömningen Hur bebyggelse bör vara utformad - återkomsttid för olika typer av bebyggelse - långsiktigt hållbar med hänsyn till stigande havsnivå

PBL klimatanpassning & översvämningsrisk PBL 2 kap. 3 Planläggning ska med hänsyn till bl.a. miljö- och klimataspekter främja 1. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, Ingripande ska om möjligt undvikas! PBL 2 kap. 5 Därmed görs tydligt att länsstyrelsen genom Bebyggelse ska lokaliseras aktiva insatser till lämplig tidigt mark i planeringsprocessen med hänsyn till ska bl.a. risken för olyckor, översvämning bidra med och sådant erosion. underlag, råd och synpunkter som ger kommunen möjlighet att utforma planförslaget så att ett senare statligt ingripande PBL 11 kap. 10-11 kan undvikas. Länsstyrelsen ska överpröva kommunens prop. 2009/170 beslut sid 444 om det kan antas innebära 1. 5. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Översvämningsfrågor ingen ny fråga i fysisk planering Finns idag regional vägledning som till stora delar har gemensamma utgångspunkter. Vi har till stor del utgått från det som finns.

Regeringsuppdrag översvämningsrisker Innehåll Vilket underlag behövs för riskbedömningen Hur bebyggelse bör vara utformad - återkomsttid för olika typer av bebyggelse - långsiktigt hållbar med hänsyn till stigande havsnivå

Återkomsttid Ackumulerad sannolikhet för olika återkomsttider och tidsperioder Återkomsttid 50-årsperiod 100-årsperiod 200-årsperiod 10 år 99% 100% 100% 50 år 64% 87% 98% 100 år 39% 63% 87% 200 år 22% 39% 63% 1 000 år 5% 10% 18% 10 000 år 0,50% 1% 2%

Reflektion inför uppdraget Uppdraget syftar till att länsstyrelsernas tillsyn ska vara samordnad och förutsebar. Samtidigt vill vi inte styra för mycket uppifrån då det riskerar att bli för grova bedömningar av risken. Vi vill att det ska vara möjligt att göra platsspecifika bedömningar utifrån sannolikhet och konsekvens av en översvämning (men utifrån gemensam grund).

Vår lösning i tillsynsvägledningen Stöd för länsstyrelsen vid riskbedömning är indelat i tre avsnitt: 1. Utgångspunkter för planläggning med hänsyn till översvämningsrisk. 2. Bedömning av risken för översvämning. 3. Tillämpning och avsteg från de grundläggande utgångspunkterna för planläggning.

1. Grundläggande utgångspunkter Skyfall Som ett minimum bör ny sammanhållen bebyggelse och bebyggelse med samhällsviktig verksamhet planläggas så att den årliga sannolikheten för att bebyggelse tar skada vid översvämning är mindre än 1/100. Effekten av förändrat klimat under bebyggelsens förväntade livslängd behöver beaktas.

2. Bedömning av risken för översvämning Olika aspekter som påverkar sannolikheten för översvämning t.ex. platsspecifika förhållanden som kan påverka sannolikheten, Olika aspekter som påverkar konsekvensen av en översvämning, t.ex. - varaktighet, - planområdets sammanhang med omgivning, - tillgänglighet, - liv och hälsa, - skador på funktioner och egendom, - Grundvattennivån påverkas av vattenståndet i angränsande sjö/hav.

3. Tillämpning och avsteg Det går inte att förutse alla tänkbara förhållanden som kan uppstå och som kan motivera avsteg från de grundläggande utgångspunkterna. En bedömning av översvämningsrisken måste göras i varje enskilt fall. Förtätning Om det inte är möjligt att lokalisera tillkommande bebyggelse på nivåer så att översvämningsrisken undviks bör planen istället reglera bebyggelsens placering eller utförande så att den nya bebyggelsen klarar översvämning motsvarande de grundläggande utgångspunkterna.

Havet och klimatet! IPCCs bedömning från 2013 av global höjning av medelvattenståndet Sannolikt intervall och genomsnittsvärde RCP 8,5 Sannolikt intervall och genomsnittsvärde RCP 2,6 >700 ppm CO 2 (RCP 8,5 & 6,0 ingår) 500-700 ppm CO 2 (RCP 4,5 ingår) <500 ppm CO 2 (RCP 2,6 ingår)

Havet Betydande forskningsframsteg om havsnivåhöjning! Sammantaget: havsnivån kan höjas mer. Flera länder: uppdaterade analyser sedan IPCC 2013. Maximal höjning medelhavsnivå År 2100: + 2,5 m År 2200: + 9,7 m värsta scenario (IPCC 2013) Jfr hantering andra risktyper i fys. plan. ex. transport farligt gods

Sveriges klimatanpassningsstrategi (Prop. 2017/18:163)

Havet SMHI Nationella planeringsunderlag baseras på IPCC 2013 (2007).

Klimatanpassning i vår tillsynsvägledning Scenario I fysisk planering kan RCP 8,5 oftast vara ett rimligt utgångsscenario för bedömning av översvämningsrisk. I vissa regioner och för vissa sjöar och vattendrag kan andra av IPCCs scenarier innebära större konsekvenser, och då bör dessa beaktas. Tidsperspektiv För enskilda byggnadsverk bör det vara ett minimum att beakta effekter av ett förändrat klimat under byggnadsverkens förväntade livslängd. För sammanhållen bebyggelse och samhällsstrukturer behöver kommunen förhålla sig till strukturernas förväntade livslängd.

Planeringsunderlag Nationella och regionala underlag Grundvattennivå scenarier för grundvattennivå, havsnivå Skyfall scenarier, vägledning karteringsmetoder Sjöar och vattendrag översvämningskarteringar, GIS-underlag Dammhaveri konsekvensutredningar, ev. kartunderlag Havsnivåhöjning kartvisningstjänst Osäkerhet i underlagen Mer detaljerade underlag kan behövas, alt. inför säkerhetsmarginal. Snabb kunskapsutveckling även nya underlag kan behöva uppdateras!

Regeringsuppdragets produkter Tillsynsvägledning i PBL Kunskapsbanken Uppdragsrapport I framtiden Allmänna råd, vägledning för kommuner?

Frågor

Vattenförsöjning fysisk planering

Klimatscenarier Påfrestningar vattenförsörjning Minskad vattentillgång vattenbrist. Kraftigare skyfall, högflöden och högvattenstånd föroreningsspridning. Vattentillgång sommar 2069-2098, RCP 8,5.

Kartläggning och vägledning kring hänsyn till vattenförsörjning Regeringsuppdrag 2018 Kartlägga vilka åtgärder som är genomförda respektive behöver genomföras för att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning i frågor om fysisk planering. Åtgärdsprogram VFF Vägledning kring hur regionala vattenförsörjningsplaner kan användas inom fysisk planering. Söker exempel - Problematik - Lösningar

Tack för att ni lyssnat! Cecilia.naslund@boverket.se