* VTlnatat. 4»... Statens väg- och trafikinstitut

Relevanta dokument

ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

Ersättningsmodell för vinterväghållning

Vintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island

VTI rapport 529 Utgivningsår Tema Vintermodell. Väglagsmodellen. Staffan Möller

Sänkt hastighetsgräns och osaltad E4 i Region Norr. Väglags- och hastighetsdata.

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport

VTInotat. vi Vägval Tran/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. Dubbade och odubbade personbilars reshastighet. Projektnummer:

Ersättningsmodell för vinterväghållning baserad på väderdata från VViS och MESAN, VädErsKombi

Skadeanmälan personskada

Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska. Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016

db # % Statens väg- och trafikinstitut ? Va0- och Trafik- Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax M Institutet

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

Meteorologi. Läran om vädret

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING

fastighetsägare i Växjö kommun

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Appliceringsinstruktion för 3M Stamark Vägmarkering

Beräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat

ERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta

Beräkningsmodell i VädErs, version 2.03

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik

Väder, vind Väder och väg

Tema Vintermodell. VTI notat VTI notat Olycksrisker under för-, hög- och senvinter. Projektnummer Olycksriskmodellen

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering

VTI notat Utgivningsår Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Policy för vinterväghållning i Sjöbo kommun där kommunen är väghållare

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

PUTSARBETSBESKRIVNING

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

INVENTERING STORA ROVDJUR

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

Monteringsinstruktioner för utomhus miljöer

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Information om utplacering av blomlådor

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

UNDERHÅLLSHANDBOK BOSTÄDER OCH KOMMERSIELLA LOKALER. AB Gustaf Kähr Box Nybro Tel Fax

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

BBÖ-provsträckor E4 och E18

Nr 191; i "9 " '

VTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län

INSTRUKTION FÖR ISBANESPOLNING PÅ ÖSTERSKÄRSSKOLAN

Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon

& äe %s Statens väg- och trafikinstitut. VZfnotat. Nummer: V 04 - Datum: Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Friktion och makrotextur likheter och olikheter

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

VZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson

Iskunskap del Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Conficomp. Ett nytt markmaterial med multifunktionella egenskaper

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Kvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Fouling? Don t fight it. Release it.

MARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna?

Värme, kyla och väder. Åk

Klimat, vad är det egentligen?

Facit Arbetsblad. 5 Genrepet. 11 a) 0,74 b) 0,842 c) 9,05 12 a) 4,92 b) 0,49 c) 3,07

VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution:

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Kunskapsprov och körprov för personbil Behörighet B

Medborgarförslag - Skaffa en sopsaltare eller sopa undan gruset på halva cykelbanorna under vinterhalvåret

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och för då utvecklade resonemang om. 4-5 korrekta observationer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

10-15 cm stenmjöl (krossmaterial) som packas till en fast yta. Skyddar mattan mot harvar och bevarar en jämn fuktighet.

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Singelolycka med personbil

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro

ALLMÄNT. Betongytan behandlas med K-80 asfaltprimer som ska vara torr före underlagspappen monteras.

i Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie.

Regler och anvisningar för schaktning samt återfyllnads- och återställningsarbeten i mark ägd av Tranemo Kommun

BRUKSANVISNING Vakuumpackare Foodmaster Premium

Riktlinjer för vinterväghållning

Högklassiga ljudabsorbenter tillverkade av lav

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Tekniska förvaltningen

Sopsaltning av cykelvägar. - för bättre framkomlighet och säkerhet för vintercyklister

Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå

Förslag till justerade föreskrifter om renhållning av gångbana med mera

Transkript:

* VTlnatat Hummer: T 83 Datum: 1990-03-07 Titel: Instruktion för väglagsobservatiener Författare: Staffan-Möller och Gnärnn Öberg Avdelning: Trafik Projektnummer:gg720 02-9 Projektnamh:»rssDriftåtgârder. Utveckling av Foüsmetoder'm.m Uppdragsgivare: Egen FoU Distributionzw. 52/nyförvårv/begrånsad/ 4»... Statens väg- och trafikinstitut T Våg;00/7 af/k' Pa: 581 01 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VT/SGIS. Telefax 013-141435 Besök: Olaus Magnus väg 37,' Linköping ' Institutet

v Väg-'och Mi/(- IInstitutet - Trafikavdelningen 1986-06-25 1 (8) Gudrun Öberg Staffan Möller INSTRUKTION FÖR VÄGLAGSOBSERVATIONER l Avgränsning Väglagsbeskrivningen skall gälla körbanan (ej vägrenarna), gångbanan eller cykelvägen på en 100 m lång sträcka där observationspunkten utgör mittpunkt. 2 Tillvägagångssätt Beskrivningen görs genom att bifögat väglagsprotökoll (bilaga 1) ifylles enligt nedanstående anvisningar. Se även figur 1. 2.1 Väg och gata STEG 1.- Först tar man en överblick över körbanan och gör en bedömning av om väglaget grovt sett ska klassas som barmark, is/snö-väglag, Spårslitage eiler fläckvis väglag. A. Barmark (Dm körbanan till minst 3/4 utgörs av barmark antecknas B (barmark) i kølumn 4 "ÖVERSIKTLIGT VÄGLAG".

B. Is/snÖ-väglag Om körbanan till minst 3/4 är täckt av is, snö, rimfrost eller snömodd och om inget spårslitage förekommer antecknas LS. (is/snö-väglag) i kolumn 4 "ÖVERSIKTLIGT VÄGLAG". C. Spårslitage Om körbanan är täckt av ett is/snö-väglag och bilhjulen har rullat eller slitit så mycket på is/snö-lagret att beläggningen syns tydligt i hjulspåren (olika väglag Earl vägen) antecknas S (spårslitage) i kolumn ll» "ÖVER- SIKTLIGT VÄGLAG". D. Fläckvis väglag Om körbanan har dels is/snö-väglag dels synlig beläggning längs vägen antecknas F (fläckvis väglag) i kolumn 4 "ÖVERSIKTLIGT VÄGLAG". Om mer än 3/4 av körbanan består av det ena väglaget anges _lagg_ detta väglag (B eller LS.) ikolumn 4. STEG 2 I detta steg detaljeras "ÖVERSIKTLIGT VÄGLAG" genom att någon eller några av kolumnerna under "DETALJERAT VÄGLAG" fylls i. A. Bar mark Detaljeras genom att torr barmark, fuktig barmark eller våt barmark kryssas i; B. Is/snÖ-väglag Detaljeras genom att tjock is, packad snö, tunn is, rimfrost, lös snö (cm) eller snömodd (cm) fylls i. Om ett väglag karakteriseras av att ett is/snö-lager förekommer ovanpå ett annat, fylls båda lagren i och i anm. kolumnen skrivs "X på Y". X och Y betecknar kolumn-numren för respektive is/ snö-lager. En sådan kombination av lager på lager räknas som gg väglag trots att två kolumner fyllts i.

UA Om det förekommer olika is/snö-väglag på den del av körbanan där de flesta bilarna kör (hjulspåren) och på resten av körbanan, anges väglaget i hjulspåren genom att någon av kolumnerna 8-13 fylls i. Väglaget utanför hjulspåren skrivs i anm. kolumnen. C. Spårslitage Detaljeras genom att de _gå_ dominerande väglagen i och utanför hjulspåren fylls i. I hjulspåren kan bara barmark eller tunn is förekomma. D. Fläckvis väglag Detaljeras genom att de gå_ dominerande väglagen i fylls i. och utanför fläckarna STEG 3 Eventuellt kan ett tredje steg behöva användas om ytterligare detaljering erfordras. Då kan någon av kolumnerna ojämnheter, sand eller hyvelspår kryssas i eller också används anm. kolumnen för att ange t ex issträng i gatumitt, isrester i körfälten eller antal hjulspår räknat över hela körbanan vid spårslitage. _ 2.2 Gångbana och cykelväg Tekniken vid väglagsobservationer på gångbana och cykelväg är i densamma som för väg och gata. princip Undantaget är att spårslitage av samma typ som för bilar inte förekommer. Ibland kan det på cykelvägar bildas tillfrusna spår som påverkar styrföru mågan och som kan upplevas som riskfyllda. Spåren kan t ex uppstå när ett vattenmättat snölager fryser till. Sådana tillfrusna spår anges som "spår" i anm. kolumnen.

3 Väglagsprotokoll Väglagsprotokollet består av 30 kolumner. Kolumn l Punktnummer Kolumn 2 Datum Kolumn 3 Tidpunkt Kolumn 4 Oversiktligt väglag Kolumn 5 Barmark7Torr Kolumn 6 Barmark7Fuktig Kolumn 7 Barmark7Våt Kolumn 8 Tjock is Kolumn 9 Packad snö Kolumn lo Tunn is Kolumn ll Rimfrost Kolumn 12 Lös snö, cm Observationspunktens nummer ifylles. Dagens datum ifylles. Tiden ifylles på 10 minuter när. Ifylles med B, 1.5., 3 eller F enligt anvisningar ovan. Ifylles med X om körbanan är bar och torr (sommarväglag). Ifylles med X om körbanan är har och fuktig (sommarväglag). Man behöver gj använda vindrutetorkare då man kör efter en annan bil. Inget vatten står på vägen. Ifylles med X om körbanan är bar och våt (sommarväglag). Man använder vindrutetorkare då man kör efter en annan bil. Vatten syns på vägen någonstans. Ifylles med X om körbanan är täckt av ett islager av en sådan tjocklek, att slitlagret inte syns. Ifylles med X om körbanan är täckt av ett lager av packad snö. Kan skiljas från tjock is genom att färgen är vitare. Ifylles med X om körbanan är täckt av ett lager av is, som är så tunt att slitlagret syns. Detta väglag uppträder t ex vid underkylt regn och vid frysning av våt vägbana. Det kan även uppkomma genom att snö eller rimfrost poleras av trafiken till ett tunt isskikt. Relativt små mängder drivande snö kan ge upphov till tunn is. Ifylles med X om körbanan är täckt av ett rimfrostlager. Färgen på detta är vitt. Ifylles om körbanan är täckt av ett lager av lössnö. Observera att snölagrets ungefärliga tjocklek i cm skall anges i kolumnen.

Kolumn 13 Snömodd, cm Kolumn 14 Ojämnheter Kolumn 15 Sand Kolumn 16 Hyvelspår Kolumn l7 Snöfall7Lätt Kolumn 18 Snöfall? Måttligt Kolumn 19 Snöfall7'l'ätt Kolumn 20 Snödrev/ Lätt Kolumn 21 Snödrev? Måttligt Kolumn 22 Snödrev7Tätt Kolumn 23-25 Regn/ Olika intensitet Ifylles om körbanan är täckt av ett lager av snömodd eller snöslask. Med snömodd avses snö som bearbetats av trafiken och fått en sådan konsistens att den inte packas. Observera att moddlagrets ungefärliga tjocklek i cm skall anges i kolumnen. Ifylles med X om det i en yta av tjock is eller packad snö har uppstått kraftiga ojämnheter, t ex "potthål" eller vågbildning tvärs vägen. Ifylles med X om observatören bedömer, att en så stor sandmängd finns på körbanan, att friktionen därigenom är förbättrad. En viss uppfattning om detta kan fås genom att skrapa med foten. Ifylles med X om det förekommer tjock is eller packad snö med hyvelspår. Ifylles med X om det är lätt snöfall vid observationstillfället. Snön samlas inte på vägen. Om snön är regnblandad ifylles även denna kolumn. Ifylles med X om det snöar måttligt vid observationstillfället. Snön samlas på vägen. Om snön är regnblandad ifylles även denna kolumn. Ifylles med X om det snöar tätt vid observationstillfället. Snön samlas på vägen och sikten är nedsatt. Om snön är regnblandad ifylles även denna kolumn. Ifylles med X om små snömängder driver eller virvlar över vägen. Denna kolumn skall användas, då snömängderna är så små, eller förhållandena i övrigt är sådana, att snön inte samlas på vägbanan. Ifylles med X vid måttligt snödrev. Kolumnen skall användas då snödrevet är så omfattande att snö samlas på vägbanan. Ifylles med X vid tätt snödrev. Kolumnen skall användas då snödrevet är så omfattande att snö samlas på vägbanan. Sikten nedsatt. Ifylles med X om det regnar vid observationstillfället. Ifylles vid olika intensiteter av regn med undantag för underkylt regn.

' Kolumn 26 Underkylt regn Kolumn 27 Dimma Ifylles med X om det regnar vid observationstillfället och regnet fryser då det när marken. Observera att det inte nödvändigtvis behöver frysa på körbanan. Ifylles med X om det är dimma vid observationstillfället. Gränsen mellan dimma och fuktdis går vid en sikt av ca 1 km. Kolumn 28 Närmaste gradtal ifylles med tecken. Om luft- Lufttemperatur temperaturen avläses på en i bilen monterad termometer ska avläsning göras innan man stannar bilen. Värmen från motorn kan i annat fall påverka termometerns känselkropp. Kolumn 29 Vägytetemperatur Närmaste gradtal ifylles med tecken. Kolumn 30 I denna kolumn kan antecknas förtydliganden Anmärkning eller speciella iakttagelser som inte framgår av väglagsprotokollets övriga 29 kolumner. 4 Exempel Följande exempel är ifyllda på bilaga 2. Se även bifogade foton. Punkt nr 1 Observationen görs den 24 februari kl 10.00. Snön driver lite grand och temperaturen i luften och på marken är -l C respektive -3 C. Hela körbanan är täckt av ett lager is där beläggningen syns igenom. Det är mycket halt. Punkt nr 2 Dagen efter kl 10.30 observeras en bostadsgata. På körbanan finns ett 4 cm tjockt lager av nysnö ovanpå packad snö. Ganska många bilar har passerat. Man ser spår i snön efter enskilda hjul över nästan hela körbanan. Det är solsken och temperaturen är -12 C. Punkt nr 3 Den 1 mars kl 12.50 bedöms väglaget på norra körbanan på en infartsled. Fyra tydliga hjulspår syns. Asfalten i spåren är fuktig. Resten av körbanan är täckt av ett moddskikt på 1-3 cm. Temperaturen är +l C i luften och - 2 C på körbanan.

Punkt nr 4 Dagen efter kl 12.20 observeras en centrumgata. På körbanan syns dels snömodd dels fläckar av fuktig asfalt. Snömodden är ca 1 cm tjock och brunfärgad av sand. Det är halvklart och 2 minusgrader. Punkt nr 5 Nästa observation görs den 4 mars kl 10.00 på en mindre väg utanför staden. Det är soligt och 4 grader kallt. I hjulspårområdet är det i huvudsak packad snö. Mitt på vägen finns ca 6 cm lös snö. Punkt nr 6 Observationen görs den 5 mars kl 8.50. Hela körbanan är täckt av packad snö med ett lager snömodd ovanpå. Modden är ca '0,5 cm tjock i hjulspåren och ca 2 cm utanför spåren. Det är sandat. Luft- och marktemperatur är -2 C. Punkt nr 7 Nästa observation görs den 12 mars kl 14.00. Det är soligt och 10 minusgrader. Fyra hjulspår syns tydligt. Det är torr barmark i spåren. Utanför spåren finns i cm tjock is med hyvelspår. Punkt nr 8 Den 16 mars kl 8.00 görs en observation på punkt nr 8. Det har snöat under natten men nu har snöfallet upphört. Temperaturen är -2 C. Körfälten är täckta av ett löst lager snömodd som är 0,5-1 cm i hjulspâren och ca 3 cm mellan spåren (under bilarna). Asfalten syns inte. I mitten på vägen finns lös snö som är ca 4 cm tjock. Punkt nr 9 Observationen görs den 16 mars kl 8.20. Vädret är soligt med en temperatur på -6 C i luften och -2 C på vägytan. Körbanan är täckt av packad snö med ett ca 2 cm tjockt lager lös snö ovanpå. Fyra hjulspâr syns ganska tydligt. Det är isigt i hjulspåren.

Punkt nr 10 Observationen görs den 18 mars kl 12.00. Temperaturen i luften och på vägen är -20C. Båda körfälten är bara och torra. I mitten finns en sträng av tjock is som är drygt 1 m bred. Punkt nr 11 Klockan 8.30 den 20 mars görs en observation på en cykelväg. Kvällen före fanns fläckvis snömodd som under natten frusit till. Det tillfrusna lagret är mycket ojämnt. Den asfalt som syns är torr. Temperaturen är _50, Punkt nr 12 Den sista observationen görs den 21 mars kl 13.20. Väglaget är olika på de två körbanehalvorna. I riktning mot centrum finns bara packad snö medan det i andra riktningen syns två. tydliga hjulspår i den packade snön. Väglaget i spåren är fuktig barmark. Man har halkbekämpat med krossmaterial. Temperaturen är -3 C.

PROTOKOLL FOR BESKRIVNING AV VÄGLAG VAGLAG '0- om v Ä G H Å L L A R E...' 0 B 5 E R v A I O R... 0 M R Ä D E... - TILLÄGGSINFORMATION ÖREKOMST AV V Ä D E R TEMD LL. UD N <.QUS SM "' 1504; (5.-3 0-0 1< > < OVER- D E,I A,L J E Snöfall Snödrev Reqn SÃKTL. rk Ex. annat väglag i vägmitt, två väglag på varandra, vidtagen åtgärd, solsken-mu1et. emöga cs N :Un-1 oo?wwlgeq MK* LO :DUO N»ms 3 15% v -ngw N :HBL N l?;,r + o L E 1197 o 1119]. m Gm 0.- E:- 112-' :x Jeds -LaAA'H '-1 puesun 4913 -uwerä 3 13 m PPOMQUS'" 5! o uunl' ous pexöed 5! 33051 CD -H 4-3 > 3.. -XHj 4401 U? :Hundpçl " mnlea 01 *Julxund F* 6 7 30 181 '-1 4

(S) FHSUR STEG 3 EVAYTTER- LIGARE /\. DETALJERING STEG 2 TORR BARMARK FUKTIG BARMARK VÅT BARMARK* TJOCK IS PACKAD SNÖ 'TUNN IS RIMFROST LÖS SNÖ (CM) SNÖMODD (CM) BÅDE yäglag I SPÅR OCH UTANFOR SPÅR ANGES BÅDE yäglaq I FLÄCKAR OCH UTANFOR FLACKAR ANGES /\ /\ /\ STEG 1 BARMARK (B) VAGLAG (1.8.) IS/SNÖ- SPÄR- SLITAGE FEÄCKVIS VAGLAG (F)

Snöfall Snögrev P R 0 T 0 K 0 L'L F Ö R B E 5 K R I V N I N G A V V Ä G L A G VÄGHÅLLARE.yägIEÅKöleÅS..MQHMQN' OBSERVATÖR..... OMRÅDE..... EKOMST AV V Ä D E R TEMD_ 4 ms 0% QUS 5.01 "' 15045 CD -una :I 1< > 5; o uunl "' ÖVER- D E T A L,J E TILLÄGGSINFORMATION < SÃKTL. rk Ex. annat väglag i vägmitt, två väglag på,7 varandra, vidtagen åtgärd, so1sken-mu1et. "J 4.: >, UI JO >?wwiüåç Jgds -LaAK gus paxacd.x U.0 9,_ å- :M.5 JPUW N Jag m m; :2 16.. tr 711? N 1197? m 1191. N VAGLAG öll 1 NC SL 29 30 H.- pues m.0:.1313 få»uwerä 3 ppowpug 01 8 1 ^'\ sålxo *ni.1.101 m Hundpu M Junxund -< m5 ckd- [aa/u :12.1 8 X la 10 " 1.8. X I 11/ F>åf (äz/ *i :I i :3. 1.3, X 0 "0 L?.4... erg 159 8 x.i 1, 1 L! SL SPO: Q 0 H I *7* X >< u. Ö 4.: m 27' IF' 5 W: n? 1.:. x --H -w Ca 4, 0.. 10:3 AW;,:,vagina/t 5/3 8501.5. X I X»32-31 W på 3/ sáb?1 ü/zwab S x X X -lo-to CC. W Lim/k 50. km ;på 16/3 22 1.3 i -2 -i ac. HW,las Jm A' MM 00 <1 W.: 22 3 x x âl -9 -a u2/ på' 9/ mha Jfåa. tm spa: 10 '3/3 lim B X l 'ä Ca lm w Lankzng,i H 10/3 830 F X X X 5 '-5 kaåda»få '_11 23 :32 s X x Mama in; mm 1:/ E _1173 al 1.s. x-3-3 m"qu Marwawm uy -i i?. *T* *T' ><>< BILñGI

.1,, 'tm % i