Punktskatter - Reklamskatt Vi är en ideell förening som inte betalar några andra skatter, kan vi vara skattskyldiga för reklamskatt ändå? Ja, skattskyldig för reklamskatt är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktiga annonser eller annan reklam. En verksamhet är yrkesmässig om inkomsterna anses som inkomst av näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). I lagen om skatt på annonser och reklam finns en specialregel som säger att även verksamhet, som inte är näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (t.ex. ideell verksamhet), ändå anses vara yrkesmässig om skattepliktiga annonser eller skattepliktig reklam tillhandahålls mer än någon enstaka gång. I praktiken innebär det att en förening som offentliggör mer än en skattepliktigskylt eller ett matchblad med skattepliktiga annonser anses som yrkesmässig enligt lagen om skatt på annonser och reklam. Reklamskatt Reklamskatt ska betalas på annonser och reklam enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (reklamskattelagen). Reklam är ett meddelande som syftar till att åstadkomma eller bidra till att avsätta vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst i kommersiell verksamhet. Annons är ett särskilt utrymme som upplåtits i trycksak för återgivning av text eller bild för annan än utgivaren och sådant utrymme som tagits i anspråk av utgivaren för egen reklam. Skattesatsen är 8 % utom i fråga om annons i periodisk publikation, där den är 3 %. För annons i annonsblad, katalog eller program tas skatten ut med 8 % även om publikationen är periodisk. Skatten beräknas i princip på ersättningen för den skattepliktiga prestationen. Skattskyldig är som huvudregel, den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons. Även den som i yrkesmässig verksamhet distribuerar annonsblad som förts in till landet utan att reklamskatt betalats vid införseln är skattskyldig. Redovisningsskyldighet föreligger om det sammanlagda beskattningsvärdet överstiger 20 000 kr under ett beskattningsår. För vissa periodiska publikationer är dock gränsen 60 000 kr.
Moms för ideella föreningar Det är bara ideella föreningar som bedriver yrkesmässig verksamhet som kan vara skattskyldiga till moms och ha avdragsrätt för ingående moms. En förening som köper vissa varor och tjänster från andra länder kan vara skattskyldig för inköpen utan att ha någon avdragsrätt för ingående moms. Med yrkesmässig verksamhet menas i första hand att verksamheten räknas som näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen. Även annan ekonomisk verksamhet kan anses som yrkesmässig om omsättningen överstiger 30 000 kronor. Allmännyttiga ideella föreningar Allmännyttiga ideella föreningar som inte är skyldiga att betala inkomstskatt för näringsverksamhet är heller inte skyldiga att deklarera och betala moms. Ni ska då inte ta ut moms vid försäljning av varor och tjänster och får inte heller dra av moms på inköp för er verksamhet. Om ni felaktigt tar ut moms på t.ex. reklam, annonser, sponsring m.m. har köparen ingen avdragsrätt för den felaktigt debiterade momsen. Ni ska ändå redovisa momsen i en särskild skattedeklaration. Om ni däremot blir skyldiga att betala inkomstskatt för näringsverksamhet ska ni också deklarera och betala moms på momspliktig försäljning av varor och tjänster. Ni får då också dra av moms på inköp för den momspliktiga delen av verksamheten. Övriga ideella föreningar Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och bedriver näringsverksamhet är skattskyldiga till moms på samma villkor som andra näringsidkare. Program och kataloger Det är inte momspliktigt för en ideell förening att sälja program och kataloger om verksamheten inte är momspliktig. Idrottsföreningar ska t.ex. inte redovisa moms när de säljer matchprogram för en idrottstävling eller annonser i sådana program. Den som framställer program eller kataloger ska däremot ta ut moms på sin försäljning till föreningen. Momsen blir därmed en kostnad för föreningen. Periodiska medlemsblad Det är inte momspliktigt för föreningar att sälja periodiska medlemsblad eller personaltidningar till medlemmar, anställda eller utgivare. Utgivaren kan t.ex. vara en förening. Med periodiskt menas att en publikation enligt en utgivningsplan normalt utkommer med minst fyra nummer per år. Ni behöver inte betala moms till den som framställer medlemsbladet (t.ex. ett tryckeri). Ni behöver inte heller redovisa moms på försäljning till medlemmar. Den som framställer medlemsbladet kan också tillhandahålla andra tjänster momsfritt i samband med framställningen, t.ex. distribution av upplagan. Även annonser i periodiska medlemsblad och personaltidningar är momsfria. Medlemsblad och personaltidningar som tillhandahålls som taltidningar är också momsfria. Om ni säljer medlemsbladet till utomstående kan ni vara skyldiga att betala moms för försäljningen. Detta förutsätter dock att er verksamhet anses som yrkesmässig. Läs mer under rubriken "Moms för allmännyttiga ideella föreningar" ovan. Periodiska organisationstidskrifter Omsättning av periodiska organisationstidskrifter som enligt en utgivningsplan normalt utkommer med minst fyra nummer per år är inte momspliktig. En organisationstidskrift är en publikation som inte är en allmän nyhetstidning, en personaltidning eller ett medlemsblad och som till största delen fungerar som organ för sammanslutningar med något av följande huvudsakliga ändamål:
religiöst nykterhetsfrämjande partipolitiskt miljövårdande idrottsligt försvarsfrämjande. Ändamålet kan också vara att som sammanslutning företräda funktionshindrade eller arbetshindrade medlemmar. Observera att dessa ändamål inte är lika omfattande som de som anses som allmännyttiga i inkomstskattehänseende. Undantaget från momsplikt gäller både leveransen från tryckeriet och er försäljning som förening. Tidskrifterna kan säljas skattefritt även till allmänheten. Ni får föra in annonser momsfritt i periodiska organisationstidskrifter. Även framställarens kringtjänster får tillhandahållas momsfritt, liksom taltidningar som räknas som organisationstidskrifter. Blandad verksamhet En förening som bedriver både momspliktig och inte momspliktig verksamhet får bara göra avdrag för inköp till den momspliktiga verksamheten. Ingående moms till båda verksamheterna ska fördelas. Ofta kan man använda omsättningen (inkomsterna) som fördelningsgrund. Deklaration - Företag Jag är ordförande i en ideell förening. Ska föreningen lämna deklaration för taxeringsåret 2013?
Inkomstdeklaration 3 ska lämnas av ideell förening om underlag för fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, allmännyttig ideell förening om skattepliktiga inkomster är högre än grundavdraget 15 000 kronor, ideell förening som är oinskränkt skattskyldig om skattepliktiga inkomster är högre än 100 kronor. För ideella föreningar gäller i princip samma beskattningsregler som för andra näringsidkare, det vill säga oinskränkt skattskyldighet. Är det en allmännyttig förening gäller andra förmånligare regler, se nedan. Inkomstdeklaration 3 består av en huvudblankett (INK3) och fyra huvudbilagor (INK3K, INK3SU, INK3R och INK3S). Huvudblanketten ska alltid undertecknas och lämnas in. Vilken eller vilka huvudbilagor som ska bifogas beror på om föreningen har ett allmännyttigt ändamål och om verksamheten är skattepliktig. Räkenskapsschemat och skattemässiga justeringar (INK3R och INK3S) ska fyllas i om föreningen har haft inkomst av rörelse eller fastighet som ska tas upp till beskattning. Saknar föreningen inkomst av rörelse eller fastighet behöver räkenskapsschemat inte fyllas i. De skattepliktiga inkomsterna redovisas i stället på huvudbilaga INK3K. Särskild uppgift, huvudbilaga INK3SU ska lämnas av förening som helt eller delvis är undantagen från skattskyldighet. Det gäller ideella föreningar som har ett allmännyttigt ändamål och som uppfyller vissa andra krav. När det gäller inkomstskatt beskattas den då endast för inkomst av näringsverksamhet i form av fastighet eller rörelse. Under vissa förutsättningar är föreningen frikallad från skatt också på sådana inkomster. I den särskilda uppgiften redovisas bl.a. inkomster som inte ska tas upp till beskattning i inkomstdeklarationen. Allmännyttig förening som inte är skattskyldig för vissa inkomster kan medges befrielse från att lämna särskild uppgift för dessa. Befrielse medges efter ansökan till Skatteverket. Inkomstdeklaration och/eller särskild uppgift ska lämnas senast den 2 maj klockan 24:00 om beskattningsåret är kalenderår. Kostnadsersättning Sammanfattning av reglerna nedan.
I grunden måste man hålla reda på regler för betalare, mottagare, verklig kostnadsersättning och schablonmässig ersättning. Det finns ett antal regler om schablonmässiga kostnadsersättningar. De är dock oftast kopplade till idrottslig verksamhet eller samband till verkliga inkomster som överstiger kostnaderna. Vissa av reglerna skulle man kunna tycka är eller borde vara applicerbara (se bl.a. god man regeln nedan), men utan rättsfall eller självklara regler tar man en risk. Föreningen måste uppge schablonmässig kostnadsersättning och det är sedan upp till mottagaren att styrka avdraget som denne gör i självdeklarationen. Ur föreningens synpunkt måste det vara rimligt (patroner till skrivare, papper och telefonsamtal blir ganska snabbt 500-1000 kr. Speciellt om det inte finns ett föreningskontor vad och att sådana utgifter finns i bokföringen) I normalfallet borde det inte vara ett problem för mottagaren att styrka kostnaderna genom att spara några kvitton, telefonräkningar och hävda/rimliggöra antalet telefonsamtal. Problemet för mottagaren är att endast kostnader överstigande 5000 kr är avdragsgilla. Ur föreningens synpunkt tycker jag inte att man skall betala ut schablonmässiga kostnadsersättningar på över 999 kr, eftersom att då inträder eventuell skyldighet för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter, om ersättningen skulle räknas som lön. ---------- Detta gäller för den som betalar ut Andra utgifter i arbetet Om du betalar ut annan ersättning för att täcka den anställdes utgifter i arbetet ska du inte göra skatteavdrag och inte betala arbetsgivaravgifter. Det kan t.ex. gälla telefonersättning till en anställd som ringer många samtal i tjänsten med sin privata telefon. På kontrolluppgiften ska du redovisa kostnadsersättningen med belopp i ruta 20. Om det är uppenbart att den anställde inte kommer att få avdrag i deklarationen för de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka ska du redovisa ersättningen som lön på kontrolluppgiften och göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter enligt vanliga
regler för lön. Om det är uppenbart att den anställde bara kommer att få avdrag för en del av ersättningen ska du hantera den överskjutande delen som lön. Detta gäller för mottagaren Annan kostnadsersättning i tjänsten Om du fått annan ersättning för dina utgifter i tjänsten, t.ex. för telefonsamtal, får du göra avdrag för utgifter som du kan styrka. Avdraget gör du i ruta 06 på din inkomstdeklaration. Exempel Kajsa använder sin privata telefon för tjänstesamtal och får ersättning för samtalsutgifterna med 7 150 kr per år (11 månader à 650 kr). Denna ersättning, som är skattepliktig, har arbetsgivaren redovisat som kostnadsersättning och beloppet är förifyllt på inkomstdeklarationen vid ruta 05. Enligt specifikation från telefonbolaget är Kajsas samtalsutgifter i tjänsten 6 200 kr, som hon får dra av i ruta 06. De kostnadsersättningar som arbetsgivaren har markerat med ett kryss på kontrolluppgiften behöver du inte ta upp i din inkomstdeklaration, men du får inte heller göra något avdrag för utgifterna. Om du fått ersättning som gäller ett utlägg för exempelvis material som du köpt för arbetsgivarens räkning och kvittot kan anses vara företagets verifikation,
ska du inte ta upp denna ersättning i din inkomstdeklaration. Utgiften är inte din utan företagets Gåvor Gåvor från arbetsgivaren är enligt huvudregeln skattepliktiga. Under vissa förutsättningar är dock jul-, jubileums- och minnesgåvor skattefria. En sådan gåva är skattefri så länge gåvans värde (= marknadsvärdet inklusive moms) inte överstiger vissa beloppsgränser, se nedan. Om värdet överstiger gränsbeloppen är gåvan skattepliktig från första kronan. Skattefriheten gäller inte för gåvor som lämnas i pengar. Som pengar räknas även andra betalningsmedel som check, postväxel och presentkort som kan bytas mot pengar. Vad gäller för olika typer av gåvor? Julgåva är skattefri om värdet inte överstiger 450 kronor inklusive moms. Jubileumsgåva är en gåva till en anställd när företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100-årsjubileum. Värdet får inte överstiga 1 350 kronor inklusive moms. Minnesgåva är en gåva av minneskaraktär som lämnas till varaktigt anställda i samband med att den anställde uppnår viss ålder (till exempel den anställdes 50-årsdag), längre tids anställning (25 år eller mer) eller när en anställning upphör (under förutsättning att man har varit anställd i minst sex år). Minnesgåvor är skattefria om värdet inte överstiger 10 000 kronor inklusive moms inkomståret 2012 och 15 000 kronor inkomståret 2013 och inte ges vid mer än ett tillfälle utöver när anställningen upphör. Med varaktigt anställda i samband med minnesgåvor anses anställda med en sammanlagd anställningstid om minst sex år. Du kan läsa mer om kravet på varaktig anställning i Skatteverkets ställningstaganden under Rättsinformation i högerspalten. Övriga gåvor, det vill säga annan gåva från arbetsgivaren än julgåva av mindre värde, sedvanlig jubileumsgåva och skattefri minnesgåva, jämställs med ersättning för utfört arbete. En sådan gåva är skattepliktig för den anställde. Skattereduktion för gåvor En penninggåva till godkänd ideell verksamhet kan från och med den 1 januari 2012 ge privatpersoner rätt till skattereduktion. Det finns vissa beloppsgränser. Om gåvan ges via arbetsgivaren, beskattas den anställde som för lön. Den anställde kan i ett sådant fall få skattereduktion under samma förutsättningar som om gåvan lämnats av den anställde själv. Läs mer om Skattereduktion för gåvor
Representation /Representationsgåva Avdragsramen för kringkostnader på 180 kronor bör tillämpas vid varje representationstillfälle för sig. Om affärsförhandlingarna sträcker sig över flera dagar anses varje dag vara ett särskilt representationstillfälle. Vid samarrangemang, då flera företag representerar samtidigt mot samma personer, tillämpas avdragsramarna för varje företag som gör avdrag för representation. Avdragsramen för reprsentationsgåva är 180 kronor exkl. moms Inkomster och avdrag När kan jag göra avdrag för representation? Du får göra avdrag om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten och om representationen ingår som ett naturligt led i affärsförhandlingar. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé i samband med representation får du göra avdrag med högst 90 kronor per person och tillfälle. Är du inte momsregistrerad får du avdrag med högst 90 kronor plus den moms som avser den del av utgiften du får avdrag för. Kostnader för vin och sprit får ingå i beloppet. Sker representation vid andra måltider än lunch, middag eller supé medges avdrag med högst 60 kr per person. Är du inte momsregistrerad får du avdrag med högst 60 kronor plus den moms som avser den del av utgiften du får avdrag för. För kostnad för till exempel teaterbiljetter eller greenfee vid golfspel medges avdrag med högst 180 kronor per person. Är du inte momsregistrerad får du avdrag med högst 180 kronor plus den moms som avser den del av utgiften du får avdrag för. Om du representerar gentemot dina anställda, så kallad intern representation, gäller samma beloppsramar som vid extern representation. Har du vid till exempel en personalfest haft utgifter för lokalhyra, musikunderhållning eller uppträdande kan du få avdrag med högst 180 kronor per person. Är du inte momsregistrerad får du dessutom avdrag för den eventuella moms som avser den del av utgiften du får avdrag för.