Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Göteborg,

Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Göteborg, 2013-01-30

Sida 1(15) Rapport Datum 2013-01-16 Diarienummer HSN7-102-2012 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Kahn Telefon 010-4411401 E-post anna.kahn@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Mölndal och Härryda. Avtalsuppföljning 2012 VG Primärvård Bakgrund Enligt Krav- och kvalitetsboken (2012) ska Västra Götalandsregionen minst enn gång om året initiera uppföljningsmöte med vårdcentralerna. Utöver uppföljningsindikatorer ska krav och förutsättningar för uppdragett följas upp. Den årliga uppföljningen görs av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Metod och material Utgångspunkten för uppföljningen 2012 är en regiongemensam mall som tagits fram inom HSNK. Syftet är att den årliga uppföljningen ska ha samma innehåll i hela regionen. Utöver den gemensamma mallen har vissa andra frågor varit i fokus inom några nämndområden. HSNK har sammanställt uppföljninge en ur ett regionalt perspektiv i en särskild rapport. Alla hänvisningar till Krav-och kvalitetsboken avser 2012 års upplaga. Alla vårdcentralerr har följts upp under perioden september till ochh med november 2012. Inom några närområdenn har ett antal vårdcentraler valt att haa en gemensam uppföljningsträff med HSNK.. Tyngdpunkten i årets uppföljning har varit utfallet av utvalda kvalitetsindikatorer som vårdcentralerna har att egistrera. Urvalet av indikatorer för årets uppföljning finns inom fyra angelägna områden; hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser särskilt Fysisk aktivitet på recept/ /FaR/ äldres läkemedelsanvändning, psykisk ohälsa samt läkemedel och då i synnerhet antibiotika. Utfallet av valda indikatorerna återfinns i uppföljningsverktyget Spear (Simulering Prognosticering Evaluering Analys Ranking) där kan vårdgivarna följa sitt utfall avv de indikatorer som finns specificerade i Krav- och kvalitetsboken. Alla vårdcentraler har samma information och kan därmed mäta sitt egett resultat med andras. Vid valet av uppföljningsindikatorer inom läkemedelsområdet har HSNK s apotekare varit behjälplig. Medicinsk rådgivare har deltagit i arbetet med medicinsk revision och vid uppföljning avv några vårdcentraler I slutet av maj informerades vårdgivarna om den kommande uppföljningen ochh dess fokus på kvalitetsindikatorer. Vårdgivarna ombads att insändaa kommentarer om sin vårdcentrals värde, om värdet var lägre än snittet för regionen. För läkemedelsavstämningar gällde gränsen för uppnått resultat 60 %. Följande indikatorer skulle kommenteras: Audit vid samtal om alkoholvanor r Andel listade persone med depression som erhållit psykosociala/- terapeutiska insatser Antal FaR utskrivna per 1 000 listade POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: HEMSIDA: Regionens Hus 405 44 Göteborg Lillhagsparken 5 Göteborg 010-441 00 00 www.vgregion.se E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

Sida 2(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Andel listade >=75 årr där läkemedelsavstämning har genomförts Planen var ett av underlagen vid den årliga uppföljningen och samtliga indikatorer ingick i den regiongemensamma mallen. Utöver kvalitetsindikatorerna har vårdcentralerna redogjort för denn aktuella bemanningen, aktualitet i Tillgänglighetsdatabasen samt hur samverkan i de grupperingar där vårdgivarna ska medverka har fungerat. Målrelaterad ersättning för kvalitet För 40 av totalt 140 stycken indikatorer ges en ersättning vid uppnått mål. Nedanstående tabell visar hurr vårdcentralerna i respektive område når möjlig målrelaterad ersättning. Vårdcentralerna registrerar i allt högre grad vilket ger en ökad ersättning. Av de indikatorerr som följts upp särskilt är fyra ersättningsberättigade: AUDITT vid samtal om alkoholvanor, FaR och Läkemedelsavstämning. Omr Maj Kr/poäng 4 5 7 11 12 14,91 12,78 14,73 16,12 14,27 15,22 13,43 15,32 17,01 15,48 Tabell 1 Utfallet av målrelate vårdcentralerna i respektive n Möjlig ersättning är 25,20 kro Nov 25,2 Kr/poäng Förändring Andel av möjligt nov/maj utfall (avser nov) n 2 % 60 % 5 % 53 % 4 % 61 % 6 % 68 % 8 % 61 % erad ersättning per listningspoäng i genomsnitt g för nämndområde. Utbetalning i maj ochh november 2012. onor per listningspoäng. Vårdcentraler i nämndområdet. I nämndområde 7 finns 17 vårdcentraler. Storlek och driftsform framgår av nedanstående tabell som även visar vårdcentraler i kansliområdet. Den offentligt drivna vårdcentralen Mölnlycke har flest listade cirka 16 700 och den d privat drivna Hälsans Hus är den med minst listade cirka 2500 individer. Vid årsskiftet övertog Capio Närsjukvård AB, Caremas vårdcentral i Mölndal.

Sida 3(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Områd e 4 5 7 11 12 Antal vc 2012-11-30 Antal listade e totalt Off 7 11 8 9 8 Privata Totalt 8 21 9 7 5 15 124 32 256 17 131 16 139 13 132 827 514 165 826 759 Andel listade inom offentlig verksamhet 51 % 49 % 61 % 65 % 72 % Genomsnitt listade Off Privata 8 758 7 940 11 373 6 258 10 046 5 644 10 111 6 975 11 922 7 476 Tabell 2 Driftsform och antalet listade vidd vårdcentralerna i Göteborgsområdet november 2012. Resultat av uppföljningen Alla diagram är hämtade från uppföljningsverktyget Spear i november 2012. På grund av eftersläpning i rapportering speglar det redovisade utfallet verksamheten före höstens uppföljning. Stapeldiagrammen visar utfallet per vårdcentral i nämndområdet. Alla i respektive stapeldiagram är det genomsnittliga värdet för vårdcentralerna i nämndområdet. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Krav- och kvalitetsboken stipulerar att ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att råd om levnadsvanor integreras i de riktade insatserr som vårdenn ger för att förebygga och behandla sjukdom. Vårdcentralen ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta medd hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatserna ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Insatser ska följas upp och rutiner och metoder ska dokumenteras. Strukturerade hälsosamtal och förskrivning av fysisk aktivitet (FaR) ska erbjudas. All legitimerad personal såsom läkare, sjuksköterska, psykolog och sjukgymnast kan ordinera behandlingsmetoden FaR, vilket innebär att man somm patient ordineras träning på en receptblankett. Behandlingsresultat ska följas upp vid återbesök på samma sätt som när ett läkemedel ordinerats. För att stödja patienter att förbättra sina levnadsvanor finns metoden Motiverande samtal, en metod som utforskar och stärker patientens motivation att förbättra sina levnadsvanor. Attt använda sig av metodenn är ett sätt att värna om patientsäkerhp heten eftersom patienter ska få bästa möjliga rådd i mötet med hälso- och sjuvården. Antalet ordinerade FaR är den indikator som redovisass här:

Sida 4(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Diagram 1. Utfall för förskrivning av fysisk aktivitet på recept. Staplarna anger andelen utskrivna recept per 1 000 listade. I maj månad låg regionsnittet på 1,2 %. 7 vårdcentraler nådde upp till och/ellerr låg över snittet. I november månad ligger 9 vårdcentraler över regionsnittet som ärr 1.3% %. Den lägsta nivån för attt ta del av den målrelaterade ersättningen är 1 %. Diagram 2. Utvecklingen överr tid för FaRR för vårdcentraler i nämnområde 7 jämfört med regionen. Utfallet visar att nämndområde 7 har ett sämre utfall än genomsnittet i regionen. I jämförelse mellan regionenss 11 nämndområdens medelvärden är utfallet för andel listade som ordinerats FaR 1 % jämfört med högsta värdet i Bohuslän 2.3% och lägsta i Dalsland 0,6 %. Generellt ligger resultaten stabilt över tid. De flesta vårdgivarna har rutiner ochh arbetar aktivt med det hälsofrämjande arbetet exempelvis i olika former av livsstilsgrupper men förskriver FaR i olikaa utsträckning.

Sida 5(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Det rapporteras fortfarande om en viss osäkerhet avseende förfarandet vid förskrivning och uppföljning av patienter. Fysisk aktivitet är någott som tas uppp med patienter vid besök men samtalet genererar inte alltid recept. En E vårdgivare säger att det borde ges poäng på uppföljningen/återbesöket av receptet/patienten istället för poäng på ordinationen. Det sägs att många, oftast sjuksköterskor, har gått utbildning i metoden Motiverande samtal. Detta leder till att det oftast blir sjukskötersko or som förskriver FaR, eftersom ett recept rimligen föregås av ett samtal. En vårdgivare som har ett svagt utfall på denna indikator säger att eftersom denna indikator inte i renderar r någonn ersättning så görs inte heller några registreringar. Några vårdgivare säger att dett finns brister i förståelsen för vad denna registrering mäter. Exempelvis används inte metoden Motiverandee samtal endast i samband med FaR förskrivning, utan ärr också en indikator som används vidd samtal om högt blodtryck. Detta genererar en osäkerhet över vad indikatorn egentligen speglarr för åtgärd i Spear. Socialstyrelsen har gjort en översyn av nationella åtgärdskoder vilket under kommande år medför en succesiv övergång från Motiverande samtal som byts s ut mot Enkla råd, Rådgivande samtal och Kvalificerat rådgivande samtal. Vårdgivarna informerar patienterna om samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvården. Kommunerna tillhandhåller program som inspirerar till att prova på och delta i aktiviteter för att stärka hälsan.. Oftast finns en så kalladd Aktivitets- katalog att ta del av för dem som ordinerats FaR. Trots att indikatorn FaR har funnits sedann starten av VG Primärvård, uppger många vårdgivare att det är bristfälliga registeringsrutiner som avspeglas i Spear. Överlag är FaR och Motiverande samtal fortfarande underutnyttjade som behandlingsmetoder. För att metoderna ska få större genomslagskr raft är det viktigt att ledningarna vid vårdcentralerna i störree utsträckning styr och stödjer detta arbete. Äldre läkemedelsanvändning och hembesök I Krav- och kvalitetsboken anges att verksamheten ska organiserass så att behovv av hälso- och sjukvård hos äldre,, patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt t sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. Under 2012 har HSNK valt att följa upp läkemedelsanvändning och hembesök för gruppenn 75 år och äldre. De indikatorer som särskilt granskats är bland annat läkemedelsavstämning, förskrivning av sömnmedel samt andelen hembesök. h Läkemedelsavstämning Läkemedelsavstämning översyn av patientens läkemedelsbehandling ska genomföras enligt av Västra Götalandsreg gionen fastställd modell minst m en gång per år för patienter som är 75 år eller äldre förr att säkerställa god kvalitet i äldres läkemedelsterapi. Genomförd läkemedelsavstämning ska dokumenteras genomm av Västra Götalandsregionen definierad åtgärdskod i åtgärdsregister.

Sida 6(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Diagram 3. Andelen listade >= 75 år somm har fått en läkemedelsavstämning under den senaste 12-månadersperioden. Läkemedelsavstämning är en indikator som är målrelaterad. Lägsta nivå för attt få ersättning är 30 %. Ersättningen ökar upp till uppnådda 60 %. I maj månad låg 6 vårdcentraler över det efterfrågade resultatet omm 60 % i november är det 7 vårdcentraler som når upp och över den högsta ersättningsgränsen och endastt en vårdcentral når inte upp över nivån för lägstaa ersättningsgräns. Allemanshälsan och Rävlandaa vårdcentraler har systematiskt kallat sina patienter för läkemedelsavstämning. Diagram 4. Utveckling över tid för läkemedelsavstämning för vårdcentraler i nämndområde 7 jämfört med regionen.

Sida 7(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Det genomsnittliga värdet för vårdcentralerna i nämndområdet är 575 %. Endastt 2 nämndområden i regionen visar ett högre resultatvärde. Motsvarande värde förr regionen i sin helhet är 47,9% %. Många vårdgivare hävdar att man i realiteten gör fler avstämninga ar än vad somm framgår av statistiken. I de kommentarer som begärdes in till HSNK före uppföljningen skriver många att man måste förbättra sina rutiner. Läkemedelsansvändning Två indikatorer inom områdett äldre är hämtade från SKL:s och Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser. Det är Läkemedelsinteraktion bland äldre och Tio eller fler läkemedel bland äldre. Utfallet i Spear avser i realiteten 2010 och 2011 och är således gamla data. Indikatorerna har dockk uppmärksammats och diskuterats d vid uppföljningstillfället. Några vårdcentraler rs utfall behöver beaktas framöver. f Många äldre patienter har långvarig behandling med sömnmedel och o lugnandee medel; en behandling som kan vara svår att avbryta. Arbetet med att a minska förskrivningen kan förbättras.. Nämndområde 7 har en förskrivningg som följer genomsnittet för regionen. Så gott som alla vårdcentraler framför att a man är observant när det gäller förskrivning av sömnmedel till yngre patienter. Några vårdcentraler arbetar med alternativ behandling som sömnskolor. Hembesök hos äldre I Krav- och kvalitetsboken framförs att besök i patientens hem skaa utföras när den enskilda patientens sjukdomstillstånd ellerr livssituation inte medger besök på vårdcentralen eller då åtgärder motiverar besök i hemmet. Detta gäller framförr allt prioriterade grupper av patienter, till exempel individer med sammansatt sjukdomsbild och äldre. Om tillståndet medger ser vårdgivarna helst att patienterna kommer till mottagningen. Om behov finns görs dock hembesök. De vårdcentraler som rapporterar flest hembesök är de som har många patienter på särskilt boende. Det är i huvudsak de offentligt drivna vårdcentralerna. För indikatorn Andel hembesök/hemsjukvårdsbesök individer 75 årr eller äldre,, ligger nämndområde 7 strax under regionsnittet som är 12,8%. Högst värde för denna indikator har Göteborg Nordost med värdett 19.8% och lägst ligger Mellersta Bohuslän och Ale med värdet 9 %. Hembesöken har fått en tydligare skrivning i Krav- och kvalitetsboken. I 2013 års Krav- och kvalitetsbok förstärks incitamentet att göra hembesök genom förstärkning av ersättningen för täckningsbidrag. Ett hembesök kommer att motsvara tre besök på mottagning. Några vårdgivare har planeratt att öka antalet hembesök genom att avsätta en särskild läkare/distriktsköterska för dennaa åtgärd.

Sida 8(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Psykisk ohälsa Enligt Krav- och kvalitetsboken och de regionala riktlinjerna för ansvarsfördelning mellan specialistpsykiatri och allmänmedicin ska vårdcentraler inom VG Primärvård ha ansvar för flera olika grupper med psykisk ohälsa och sjukdom däribland lätta tilll medelsvåra depressioner och alkohol risk-/missbruk samt beroende. I årets uppföljning har två kvalitetsindikatorer särskilt följts upp: antal a listade personer med depression som erhållit psykosociala/-terapeutiska insatser samt AUDIT vid samtal om alkoholvanor. AUDIT (alcohol use disorderss identification test) är ett instrument framtaget avv Världshälsoorganisationen som används både internationellt och nationellt. n Det består av ett frågeformulär med tio frågor som vårdcentralerna skaa använda förr tidig upptäckt av risk-/missbruk av alkohol. För vissa patientgrupper är riskbruk av alkohol mer riskfyllt än för andra, exempelvis personer med högt blodtryck, b diabetes, övervikt/fetma och ångest/depres ssion. Hälso- och sjukvårdspersonal ska erbjuda motiverande/rådgivande samtal. Insatser ska följas upp ochh rutiner ochh metoder ska dokumenteras. Oftast är det läkare, specialistsjuksköterska och psykolog/psykoterapeut som handhar formuläret. Några vårdgivare talar om att de har fokuserat på AUDIT på grundd av HSNK ss uppföljning av indikatorn och därför sett över sina rutiner. Diagram 5. Staplarna anger andelen patienter som har fyllt i en AUDIT i förhållande till antalet listade på vårdcentralen. AUDIT vid alkoholvanor är en indikator med målrelaterad ersättning. Gränsvärdet för ersättning är 1 % vilket 9 vårdcentraler r uppnått.

Sida 9(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Genomsnittet för regionen i sin helhet är 2 % vilket 2 vårdcentraler nått upp till. I maj månad var snittet 1,5 % och då låg 6 vårdcentraler över snittet. Några vårdgivare berättar om att de har fokuserat på AUDIT på grund av HSNK s uppföljning av indikatorn och därför sett över sina rutiner. Diagram 6. Utveckling över tid för indikator AUDIT i nämndområde 7 jämförtt med regionsnittet. I en regional nämndjämförelse avseende denna indikator syns det att a skillnaderna fördjupats, nämndområde 7 har lägst värde i regionen, 1.3%. Denna indikator hanteras olika av vårdgivarna. Flera säger att frågeformuläret används sparsamt och att det kan vara känsligt att fråga patienter om o alkoholvanor. Det kan upplevas som integritetskränkande. Det rapporteras också om en viss osäkerhet om hur man ska/kan hanterar svaren. Några menar att det inte finns tid att använda formuläret utan frågorna ställss i ordinarie samtal med de d aktuella patienterna. Andra säger att de använder AUDIT systematiskt vid ett antal givna diagnoser och vid utfärdandenn av hälso- och körkortsintyg. Ibland görs AUDIT i samband med provtagning i laboratoriet och/ /eller vid ett livsstilsamtal. Några vårdcentraler har särskilt inplanerade auditveckor då formuläret erbjuds varje patient som kommer till vårdcentralen. Som alternativv ges formuläret en central plats i väntrummet tillsammans med en förklaring om veckans fokus på alkoholkonsumtion. Dett finns också exempel somm visar att AUDIT används av barnhälsovårdspersonal i samband med första hembesöket t hos nyblivna föräldrar. Denna rutin är inte rekommenderadd i barnhälsovårdens basprogram men AUDIT kan vara användbart som tema i föräldragrupper. Sammanfattningsvis används frågeformuläret både riktat till enskilda patienter/ patientgrupper och allmänt till alla patienter som besöker en vårdcentral en viss vecka. Det finns ingen enhetligt strukturerad hantering av instrumentet och

Sida 10(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 omhändertagandet av patienterna i praktiken, vilket bland annat ärr beroende avv vårdpersonalens varierande kunskaper, inställning och förhållningsätt till ämnet och frågeformuläret. Det är i mötet med enskilda patienter, där bedömningen om AUDIT företrädesvis ska användas, som personalen behöver känna sig säker. Det är angeläget att ytterligaree belysa hur insatserna inom områdett framskriderr framöver, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Psykosociala-/terapeutiska insatser Enligt regionens medicinska riktlinjer r för depression hos vuxna (fastställda september 2012) poängteras vikten av icke- medikamentella insatser vid lindriga och medelsvåra tillstånd av depression ochh ångetssyndrom. I Krav- och kvalitetsboken anges att personal som tillhandahåller psykoterapi p på vårdcentral ska vara legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut alternativt inneha socionomutbildning eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdsutbildning med kompetens motsvarande basutbildning i psykoterapi (45 högskolepoäng, tre terminer eller den tidigare statliga steg 1 utbildningen) och med kontinuerlig handledning. Om endast distriktsläkare träffat patienten, vilket förekommer, finns dessa besök inte med i följande statistik och inte hellerr om patienterna har gått hos annan vårdgivare utan för VG Primärvård för samtalsbehandling. Äldre patienter p behandlas oftast med läkemedel. Läkargruppen Mölndalsbro utmärker sig med ett mycket gott resultat som kan tillskrivas deras breda utbud av metoder som exemplifieras under kommande k rubrik. Diagram 7. Visar andel listade som har erhållit psykosociala-/terapeutiska insatser på vårdcentralerna.

Sida 11(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 I maj månad låg 4 vårdcentraler över regionsnittet som då var 16 %.% Vid tiden för denna mätning är det samma vårdcentraler r som ligger över sammaa snittvärde. Diagram 8. Utveckling över tid avseende behandling av psykisk ohälsa genom psykosociala/terapeutiska insatser. Nämndområdets värde är 12 % vilket är det näst lägsta värdet i regionen. Norraa Bohuslän har regionens högsta värde 25 %. Väntetider till behandling Enligt regionens medicinska riktlinjer r för depression hos vuxna (fastställda september 2012) ska väntetiden till psykoterapeutisk samtalsbehan ndling inte överstiga 4 veckor. Om väntetiden beräknas bli längre ska läkemedelsbehandling övervägas, då väntetiden inverkar negativtt på patientens tillstånd. Vårdgivarna har lämnat uppgifter som visar att väntetiderna varierar från någraa dagar upp till 3-4 månader. De säger dockk att det vid akuta kriser/trauman alltid finns tid för patienter att komma till distriktsläkare eller personal med m föreskriven kompetens. När en patient erbjuds samtalsbehandling är det i de flesta fall distriktsläkaren som skriver en remiss till den personal som utför samtalsbehandlingen. Vid några vårdcentraler finns det möjlighet att ta direktkontakt med psykolog/terapeut för telefonkonsultation om behov av behandling. Någon vårdgivare nämner också möjligheten för patienter att lämna in en egen remiss till det psykosociala teamet för bedömning av vårdbehov. En vårdgivare använder sig av metoden Brief Intervention som innebär att en patients behov av vårdinsats/-nivå bedömss vid ett kort första besök. Några vårdcentraler erbjuder också Kognitiv Beteende Terapi med behandlarstöd via Internet. De sistnämnda metoderna framhålls som särskilt positiva för patienterna, eftersom väntetiderna till samtalsbehandlingar då kan förkortas.

Sida 12(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Läkemedel I samband med uppföljningsarbetet har HSNK samverkat med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens), som under hösten genomfört en särskild satsning för att lyfta fram hotet från den tilltagande antibiotikaresistensen. HSNK har till vårdgivarna förmedlat information om Stramas fortbildningsinsatser för personal i form av inbokade vårdcentralsbesök, annonskampanjer till allmänheten och informationsmaterial till patienter om antibiotika och infektioner. I ett regionalt perspektiv är primärvården den vårdnivåå som står för den mesta förskrivningen av antibiotika med en överförskrivning vid halsfluss, luftrörskatarr, öron- och bihåleinflammationer. HSNK har utifrån Spear följt upp vårdcentralernas förskrivningar av luftvägs- vårdcentral, dels förskrivarenss val av preparat när barnn och vuxna patienter ordineras antibiotika. antibiotika. Uppföljningen avser dels den totala förskrivningen perr Diagram 9. Vårdcentralernass förskrivningg av antibiotika. Värdet avser a totalförskrivning/ /100 listade. Utfallet är exklusive den förskrivningg som sker på vårdcentralernas jourmottagningar. Till skillnad mot övriga diagram i rapporten är här ettt lågt värde eftersträvansve värt. De vårdcentraler som förskriver antibiotika till många olistade patienter kan fåå ett högt värde eftersom utfallet relateras till antalet listade. Några vårdgivare kopplar hög antibiotikaförskrivning till bemanningsläkare och ST läkare. Man menar också att förskrivningaf ar som sker på jourmottagning måste ses över. Det finns dock en medvetenhet hos de flesta förskrivare om risken r för resistenta bakterier och krav på återhållsamhet med förskrivning avv antibiotika. När det gäller val av antibiotikapreparat har vårdcentralerna i nämndområdet jämförelsevis högre förskrivning av oönskade preparat än regionenn i övrigt. Detta

Sida 13(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 gäller framförallt förskrivning till vuxna. Förskrivning av antibiotika till kvinnor med urinvägsinfektioner följer regionsnittet. Inför år 2013 ska samtliga vårdcentraler ha utsett en kontaktläkare för Strama. Frågor om förskrivning kan då diskuteras med Strama. All personal, inklusive tillfälligt anställd, måste informeras så att rekommendationer om förskrivningaf ar och riktlinjer efterföljs och råden visavi patienter blir samstämda. Så gott som alla vårdgivare har antagit Stramas erbjudande om utbildning. Stramas kampanj har synliggjorts genom affischering och utlagda broschyrer i väntrummen. Diagram 10. Visar vårdcentralernas förskrivning av antibiotika över tid jämfört med regionen. Underlaget omfattar inte förskrivning på jourmottagningar där r vårdgivare samverkar. Det samlade värdet för vårdcentralerna i nämndområde 7, i jämförelse med övriga nämndområden i regionen harr näst bäst värden i regionen efter Göteborg Centrum - Väster. Stramas statistik från senhösten visar en positiv trend med en klar minskning av förskrivningen av antibiotika i hela regionen. Vårdgivarna ska också följa indikatorn som visar följsamhet till Rekommenderade Läkemedel och Terapiråd i regionen. Resultatet för nämndområdet och regionsnittet är positivt. Samverkan Alla vårdcentralerr ska samverka med andra vårdgivare och aktörerr i området. Samverkan mellan vårdcentralerna regleras i närområdesplanen. Utöver U samverkan inom ramen för närområdesplanen ska vårdcentralernaa delta i ellerr låta sig representeras i olika samverkansgrupper som t ex NOSAM (närområdessamverkan som inkluderar vårdcentraler och andra vårdaktörer i området) ochh dess undergrupper.

Sida 14(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Så gott som alla vårdgivare framför att samverkan i olika grupperingar fungerar bra. Det har tagit tid för alla aktörer att hitta sina roller. Bemanning Vid uppföljningstillfället har frågan f ställtss om bemanning på vårdcentralen. Generellt kan sägas att alla vårdcentraler uppfyller Krav- och kvalitetsbokens krav på bemanning. Basen utgörs av fast anställd personal, med undantag för någonn enhet där det finns bemanningsläkare. Inom koncernerna förekommer samverkann kring vissa personalkategorier. Tillgången till utbildningsläkare ST är alltjämt god. Krav- och kvalitetsboken ger inte, med undantag för BVC-verksam mhet, några riktvärden för bemanningens omfattning. Lokaler och tillgänglighetsdatabasen Alla vårdcentralerr har uppgifter om fysiskk tillgänglighet till vårdcentralen på sina hemsidor och på 1177. Vårdgivarna är väll förtrogna med kravet påå uppdateringg vid förändringar. Primärvårdens akutmottagning med lokaler i Mölndals sjukhus harr ett hyreskontrakt som löper ut i maj år 2013. Det pågår en dialog medd Västfastigheter om behovet av en ny lokal. Alla vårdcentraler i nämndområdet samverkar och är positiva till en flytt av mottagningen från Mölndals sjukhus till andra lokaler. Rävlanda vårdcentral är trångbodda och kommer att införskaffa större lokaler i samma fastighet. Medicinsk revision Vårddvalsenhetens medicinska revisionsenhet har deltagit vid uppföljningsmöten med de två vårdcentralerna Ekenhälsan och Hälsans Hus. Ekenhälsan har haft brister avseende läkemedelsförskrivning vilket påtalats och lett till att de förändrat sin förskrivning, redovisat åtgärderr och återbetalt kostnaderr för läkemedel. Ekenhälsan har under året tecknat ett underleverantörsavtal för barnhälsovårdsverksamheten Hälsans Hus har bland annat brister avseende webbtidbok, rapportering av telefontillgänglighet samt otillräcklig barnhälsovårdsverksamhet. Under U året har detta lett till ekonomiska sanktioner och en medicinsk revision i december månad. Slutsatser och fortsatt arbete Årets uppföljning har fokuserat på kvalitetsindikatorerr inom angelägna områden såsom hälsofrämjande och förebyggande insatser särskilt FaR, läkemedelsavstämning för äldre>= 75 år, den psykiska ohälsan samt läkemedel i synnerhet antibiotikaförskrivning. För nämndområde 7 visar Spear i november månad 2012 att:

Sida 15(15) Datum 2013-01-16 DiarienummD mer HSN 7-102-2012 Kvalitetsindikatorerna FaR, AUDIT samt Andel listade med depression som fått psykosociala/terapeutiska insatser har lägre resultatvärden än genomsnittsvärdena i regionen. För kvalitetsindikatorn Läkemedelsavstämning ligger nämndområd det högre än regionsnittet vilket är positivt. För indikatorn Totalförskrivning av Antibiotika ligger nämndområdets resultat lägre än regionsnittet vilket i detta sammanhang är eftersträvansvärt. Förskrivning av Antibiotika visar en positiv trend med minskat antal förskrivningar i hela regionen under senare delen av hösten. Det är anmärkningsvärt att så många vårdgivare brister i rutiner när det gäller att registrera de kvalitetsindikatorer som Krav- och kvalitetsboken kräver. Trenden är dock att registreringsrutinerna förbättras. De vårdcentraler i nämndområde 7 som ligger främst till i resultat och registrering av de indikatorer HSNK följt upp är Läkargruppen Mölndalsbro och vårdcentralen Landvetter. En fortsatt uppföljning kommer att ske avv de vårdcentraler som har brister i sinn verksamhet. Den psykiska ohälsan är ett område som kräver fortsatt uppföljning. HSNK s uppfattning är att det i vissa fall verkar vara en underdimensionerad bemanningg inom detta område. Riktvärden för bemanningens omfattning inomm området psykisk ohälsa bör därför övervägas i kommande revidering av Krav- och kvalitetsbok. I denna uppföljning har HSNK inte fokuserat på omhändertagandet av barn ochh unga med psykiskk ohälsa. Dett blir dock ett uppföljningsområde framöver. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete behöver fortsatt Stödjas och prioriteras av vårdcentralernass ledningar. Läkemedelsavstämningar och hembesök kommer fortsättningsvis att a följas på alla vårdcentraler med särskilt fokus på Hälsans Hus

Sida 1(1) Tjänsteutlåtande nr 701/13 Datum 2013-01-15 Diarienummer HSN7-3-2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Berit Karlsson och Anna Winters Telefon: 010-441 14 07 resp. 010-441 14 08 E-post: berit.g.karlsson@vgregion.se resp. anna.winters@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämndd 7 Partille, Härryda, Mölndal Årsredovisning 2012 Ärendet Årsredovisningen ska ge regionfullmäktige och regionstyrelsen samt lokala nämnder och styrelser en redovisning av det gångna året. Viktiga händelser ska beskrivas och resultat ska s analyseras och redovisas. Årsredovisningen ska även ge en beskrivning och analyss av tillståndet inför år 2013. 2 Förslag till beslut Årsredovisningen 2012 godkänns. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Årsredovisning 2012 Expedieras till Regionstyrelsen; bokslut@ vgregion.see POSTADRESS: Regionens Hus 405 44 Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: 010-441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

Sida 1(28) Datum 2013-01-22 Diarienummer HSN7-3-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Årsredovisning 2012 1. Sammanfattning och slutsats En budget i balans är hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål. De resursmässiga förutsättningarna påverkade påtagligt hälso- och sjukvårdsnämndens möjligheter att fullfölja de strategiska målen under år 2012. Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden år 2012 är -31,9 mnkr. I den lokala riskdelningen erhåller hälso- och sjukvårdsnämnden totalt 31,9 mnkr och redovisar därmed ett nollresultat. I samtliga av hälso- och sjukvårdsnämndens beställningar framgår att verksamheterna i patientmötet ska utgå ifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Detta genom att samtliga utförarna ska genomföra livsstilsamtal som en del i besöket, i syfte att identifiera de patienter som behöver ytterligare stöd och behandling. Den gemensamma samverkansplan som arbetades fram år 2011 mellan företrädare för BUM, BUP samt habilitering har från och med år 2012 börjat gälla. Samarbete enligt VästBUS riktlinjer mellan nämndområdets tre kommuner, BUM samt BUP fortsatte i de etablerade VästBUS- och NOSAM-grupperingarna och i den övergripande gruppen barn och unga inom LGS. Psykologerna inom BUM utgör en mycket viktig del i arbetet med barn och ungdomar med psykiska och psykosomatiska problem. I samarbete med BUP sker en anpassning till Västra Götalandsregionens riktlinjer för arbete med barn med psykisk ohälsa. BUM medverkar i den utbildningssatsning som gjorts från BUP. Samtidigt varierar förutsättningarna lokalt för att anpassa riktlinjerna fullt ut varför det finns en enighet om lokala övergångslösningar. Arbetet fortsatte under år 2012 med teamarbete enligt den modell som utvecklats sedan tidigare. Dietist, sjuksköterska, psykolog, läkare samt sjukgymnast medverkar i teamen. Alla tre mottagningar i nämndområdet har inrättade team. Majoriteten av teamen har genomfört Västra Götalandsregionens utbildning i motiverande samtalsmetodik med inriktning på denna patientgrupp. All personal vid de tre ungdomsmottagningarna har genomgått MI-utbildning. Ungdomsmottagningarna i nämndområdet erhöll också under år 2012 en målrelaterad ersättning för att arbeta med hur motiverande samtal kan användas i arbetet med att främja säkra sexualvanor bland ungdomar. Samtlig personal har genomgått utbildning i psykisk livräddning, en utbildning som syftar till att ge ökad kunskap om patienter som kan vara i riskzonen för psykisk ohälsa och suicid. Vid ungdomsmottagningen i Kållered har genomförts ett utvecklingsarbete angående suicidprevention, där en del är en mindre utbildningsinsats. Övergången från barn- och ungdomssjukvården till vuxensjukvården har varit en del av värdegrundsarbetet som genomförts på SU under år 2012. SU kommer i sin årsrapport 2012

Sida 2(28) Datum 2013-01-22 Diarienummer HSN7-3-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 att redovisa hur sjukhuset planerar att arbeta vidare med frågan. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade i december 2012 Öppna jämförelser, som är en uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Där redovisas jämförelser mellan landsting och mellan sjukhus. Västra Götalandsregionens resultat ligger ofta på nationellt medelvärde. Områden där VGR når goda resultat är till exempel blodsockerkontroll vid diabetes (både typ1 och typ2) och vården av patienter med hjärtinfarkt. Exempel på förbättringsområden gäller överförskrivning av antibiotika samt att sjukvården i regionen kan bli bättre på att erbjuda trombolys vid insjuknande i stroke. Ett annat förbättringsområde gäller ledtider inom cancersjukvården framförallt vid ögoncancer och näsoch halscancer. Vid jämförelser mellan rikets sjukhus ligger SU på en låg nivå nationellt vad gäller andel perinealbristningar vid förlossning. Totalt ligger SU på en högre nivå än riket när det gäller andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet. Hälso- och sjukvårdsnämnden bildade en politisk arbetsgrupp som arbetade fram och genomförde program för medborgardialog. Under september 2012 genomfördes medborgardialog i samtliga tre kommuner. I samband med dessa tillfällen så genomfördes en enkätundersökning där medborgarna fick ange dels vad de kände till om hälso- och sjukvårdsnämndens arbete samt vilka frågor de ansåg vara viktiga när det gäller hälso- och sjukvård. Gruppen redovisade resultatet på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde i december 2012. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnden ska verka för en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska på regionfullmäktiges uppdrag företräda befolkningen och verka för en förbättring av folkhälsan, klarlägga befolkningens behov av hälso- och sjukvård i samverkan med bland andra kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och brukarorganisationer, göra behovsanalyser och prioriteringar, fastställa hälsomål och beställa folkhälsoinsatser, primärvårdstjänster, tandvård, sjukhusvård och handikappverksamhet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett samlat ansvar för befolkningens tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser och handikappverksamhet och därmed för en samlad beställning inom nämndens geografiska område. Detta sker genom vårdöverenskommelser med Västra Götalandsregionens utförare och avtal med externa vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar för uppföljning och analys av befolkningens hälsa och gjorda beställningar avseende kvalitet, service, effekter, resultat och kostnader. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att i olika forum föra dialog med invånarna inom nämndens geografiska område samt svara för att invånarna får tillgång till information om

Sida 3(28) Datum 2013-01-22 Diarienummer HSN7-3-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter, högkostnadsskydd, regler för hjälpmedel samt övriga förutsättningar för att få vård. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska inom sitt ansvarsområde bedriva folkhälsoarbete med ett uppföljningsansvar. 3. Medborgarperspektivet Utgångspunkten för beställning och utveckling av hälso- och sjukvård inom nämndområdet år 2012 var; Bra Hälso- och sjukvårdsnämndens beställningsunderlag för år 2012, Hälso- och sjukvårdsnämndens budget år 2012 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsnämndens beställningsunderlag 2012. Skrifterna Vem behöver vad? en analys av och prognos för befolkningens behov av sjukvård och hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010 2015, som består av ett huvuddokument för kansliområdets fem hälso- och sjukvårdsnämnder samt två dokument som gäller hälso- och sjukvårdsnämnden område Partille, Härryda, Mölndal. De av regionfullmäktige beslutade policydokument såsom regionfullmäktiges budget 2012. Beställningsunderlaget har en långsiktig bärighet som kräver en årlig anpassning och korrigering till de faktorer som påverkar behoven, såsom demografiska förändringar, förändringar av sjukdomspanorama, nya diagnosoch behandlingsmetoder, hälsolägesbeskrivning, nya politiska beslut samt de resursmässiga förutsättningar som ställs till hälso- och sjukvårdsnämndens förfogande. Framförallt den sistnämnda faktorn de resursmässiga förutsättningarna påverkade påtagligt hälso- och sjukvårdsnämndens möjligheter att fullfölja de strategiska målen under år 2012. En budget i balans är hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande mål. 3.1 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Under år 2012 prioriterade hälso- och sjukvårdsnämnden i första hand att bibehålla den goda bassjukvård som finns och därefter justera och förtydliga inriktningen. Hälso- och sjukvården kan inte tillgodose allas behov men däremot sträva efter att göra rätt saker och göra rätt saker på rätt sätt kostnadseffektivt. Hälso- och sjukvårdsnämnden har också år 2012 haft fokus på utvecklingen av vårdkedjearbetet i samverkan mellan primärvården, länssjukvården samt den kommunala hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under år 2012 arbetat för att stärka samverkan mellan kommunernas verksamheter och Västra Götalandsregionens verksamheter. Det gemensamma samverkansarbete mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen som påbörjats i Göteborgsområdet genom Ledningsgruppen för Samverkan (LGS) följs

Sida 4(28) Datum 2013-01-22 Diarienummer HSN7-3-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 kontinuerligt. I samtliga av hälso- och sjukvårdsnämndens beställningar framgår att verksamheterna i patientmötet ska utgå ifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Detta genom att samtliga utförarna ska genomföra livsstilsamtal som en del i besöket, i syfte att identifiera de patienter som behöver ytterligare stöd och behandling. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under år 2012 noga följt utvecklingen av det uppföljningsarbete som sker inom VG Primärvård så att vårdenheterna uppfyller kraven i krav- och kvalitetsboken samt att det ges möjlighet för medborgarna att själva jämföra vårdenheterna. Vårdgarantin ska uppfyllas i enlighet med Västra Götalandsregionens beslut. 3.1.1 Primärvård barn- och ungdomsmedicin 3.1.1.1 Säkerställa tillgång på neuropsykiatriska utredningar samt erbjuda vård och uppföljning efter avslutad utredning VG Primärvård har uppdraget att identifiera och bedöma vårdbehov samt vid behov remittera till barn- och ungdomsmedicin. I nämndområdets tre kommuner finns en samlokalisering av Primärvården i Västra Götaland, barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUM) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna (BUP). Vid två av nämndområdets barn- och ungdomsmedicinska mottagningar görs neuropsykiatriska utredningar. Närheten till barn- och ungdomspsykiatrin bör ge bättre möjligheter till samverkan mellan vårdgivarna så att barn med neuropsykiatriska funktionshinder får tidigt diagnos och hänvisas till rätt vårdnivå för behandling. Den gemensamma samverkanplan som arbetades fram år 2011 mellan företrädare för BUM, BUP samt habilitering har från och med år 2012 börjat gälla. Samarbete enligt VästBUS riktlinjer mellan nämndområdets tre kommuner, BUM samt BUP fortsatte i de etablerade VästBUS- och NOSAM-grupperingarna och i den övergripande gruppen barn och unga inom LGS. Psykologerna inom BUM utgör en mycket viktig del i arbetet med barn och ungdomar med psykiska och psykosomatiska problem. Problemet med brist på barn- och ungdomspsykiatriker kvarstår, vilket innebär att flera barn som egentligen skulle handläggas inom BUP fortsatt handläggs inom BUM. I samarbete med BUP sker en anpassning till Västra Götalandsregionens riktlinjer för arbete med barn med psykisk ohälsa. BUM medverkar i den utbildningssatsning som gjorts från BUP. Samtidigt varierar förutsättningarna lokalt för att anpassa riktlinjerna fullt ut varför det finns en enighet om lokala övergångslösningar. För anpassning till den nya större organisationen för barn- och ungdomsmedicin inom Primärvården i Västra Götaland och för ökad samverkan mellan barn- och

Sida 5(28) Datum 2013-01-22 Diarienummer HSN7-3-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 ungdomsmedicinska mottagningarna Partille, Härryda och Mölndal är de tre mottagningarna från och med 1 april 2012 organiserade i ett gemensamt verksamhetsområde med gemensam verksamhetschef. Vård, behandling och uppföljning efter avslutad utredning ingår som en del av SU:s ordinarie uppdrag. Måluppfyllelsegrad på BUP gällande patienter som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var i november 100 procent. En tilläggsöverenskommelse har under året tecknats med SU om förstärkta insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. SU:s åtagande innebär att arbeta för att korta kötiderna för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, utveckla arbetssätt inom barn- och ungdomspsykiatrin för att hantera ett ökat remissinflöde samt samverka med berörda vårdgrannar för att stärka vårdkedjan och förtydliga vårdprocesserna för barn och unga med psykisk ohälsa. 3.1.1.2 Fortsatt satsning av målrelaterad ersättning i arbetet med att identifiera riskgrupper såsom övervikt, fetma samt diabetes hos barn- och ungdomar VG Primärvård överväger årligen vilka kvalitetsindikatorer som kan målrelateras. Verksamhetsåret 2012 fanns det inga kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplad som är relevanta för dessa målgrupper. Vårdgivarna följer dock regionala vårdprogram samt de beslutsstöd som finns om övervikt och fetma. Vid de tre barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna finns dietist för att stödja arbetet med att identifiera, förebygga och behandla barn med övervikt och fetma. Under år 2012 fanns fortsatt en målrelaterad ersättning för uppföljning av arbetet med barn som har övervikt/fetma. Arbetet fortsatte under år 2012 med teamarbete enligt den modell som utvecklats sedan tidigare. Dietist, sjuksköterska, psykolog, läkare samt sjukgymnast medverkar i teamen. Alla tre mottagningar i nämndområdet har inrättade team. Majoriteten av teamen har genomfört Västra Götalandsregionens utbildning i motiverande samtalsmetodik med inriktning på denna patientgrupp. Sammanställning över hur längd/vikt/bmi har utvecklats för de barn som remitterats till barn- och ungdomsmedicin för övervikt/fetma har följts under senaste två åren. I samarbete med Runda Barn-teamet på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) har en rapport färdigställts om hur de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna inom Västra Götalandsregionen följer det beslutsstöd som tagits fram för handläggning av denna patientgrupp. Rapporten är accepterad för publicering i Läkartidningen. I rapporten framgår att antalet barn som söker mottagningarna och fått diagnosen fetma har mer än fördubblats under åren 2005-2011. Fler barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och fler yrkesgrupper deltar i vården av barn med fetma. Implementering av beslutstödet har väsentligt ökat, samtidigt visar rapporter att fortfarande kommer en majoritet av barn med övervikt/fetma inte till behandling inom vården. Nationellt finns det nu ett kvalitetsregister BORIS inrättat. Alla BUM-mottagningar inom Primärvården Västra Götaland är anslutna till detta register. Registret kommer bland annat att

Sida 6(28) Datum 2013-01-22 Diarienummer HSN7-3-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 underlätta utvärderingen av resultatet för varje enskild mottagning. 3.1.1.3 Fortsätta arbeta med motiverande livsstilsamtal för barn- och ungdomar inom ovanstående riskgrupper Vid nämndområdets tre barn- och ungdomsmedicinska mottagningar finns dietist för att stödja arbetet med att identifiera, förebygga och behandla barn med övervikt och fetma. Under år 2012 fanns fortsatt en målrelaterad ersättning för uppföljning av hur BUM uppmärksammar barn som visat tecken på och som riskerar övervikt/fetma. Samtliga mottagningar i nämndområdet har tillgång till psykolog som stöd i arbetet med motiverande livsstilssamtal (MI). Ett stort antal av personalen vid mottagningarna har gått eller kommer att gå Västra Götalandsregionens utbildning i MI-samtal. 3.1.1.4 Samverkan mellan primärvård, barn, och ungdomsmedicin samt barn- och ungdomspsykiatri skall fungera samt utbudspunkter skall finnas i nämndområdets tre kommuner VG Primärvård har i uppdrag att samverka med såväl barn- och ungdomsmedicin samt barnoch ungdomspsykiatrin. Frågan om samverkan har inte varit en del i uppföljning av vårdcentralernas arbete under år 2012. Avsikten är att frågan inkluderas i uppföljning år 2013. I nämndområdets tre kommuner är de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (BUM) och de barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna (BUP) samlokaliserade. Närhet till vårdcentralerna i nämndområdets tre kommuner bör ge goda förutsättningar för att utveckla samverkan kring barns och ungdomars problematik. I överenskommelsen med Primärvården i Västra Götaland, barn- och ungdomsmedicin för år 2012 fanns ett uppdrag att ansvara för rapportering och uppföljning av arbetet med att ständigt förbättra samverkan mellan nämndområdets olika utförare. Samarbete enligt VästBUS-riktlinjer mellan nämndområdets tre kommuner, BUM samt BUP fortsatte i de etablerade VästBUS- och NOSAMgrupperingarna och även i den övergripande temagruppen barn och unga inom LGS. 3.1.2 Primärvård ungdomsmottagningar 3.1.2.1 Fortsatt satsning på målrelaterad ersättning för att utveckla arbete och metoder för motiverande livsstilssamtal både individuellt och befolkningsinriktat Vid ungdomsmottagningarna (UM) pågår arbetet med motiverande livsstilssamtal, dels i det individuella besöket, dels i den utåtriktade verksamhet som mottagningarna bedriver. Uppdraget omfattar bland annat att arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling, kroppsuppfattning och självbild. All personal vid de tre ungdomsmottagningarna har genomgått MI-utbildning. Ungdomsmottagningarna i nämndområdet erhöll också under år 2012 en målrelaterad ersättning för att arbeta med hur motiverande samtal kan användas i arbetet med att främja

Sida 7(28) Datum 2013-01-22 Diarienummer HSN7-3-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 säkra sexualvanor bland ungdomar. Samtlig personal har genomgått utbildning i psykisk livräddning, en utbildning som syftar till att ge ökad kunskap om patienter som kan vara i riskzonen för psykisk ohälsa och suicid. Vid ungdomsmottagningen i Kållered har genomförts ett utvecklingsarbete angående suicidprevention, där en del är en mindre utbildningsinsats. 3.1.2.2 Fortsatt uppföljning av provtagning och information avseende samtliga STIsjukdomar Ungdomsmottagningarna i nämndområdet erhöll också under år 2012 en målrelaterad ersättning för att arbeta med hur motiverande samtal kan användas i arbetet med att främja säkra sexualvanor bland ungdomar. Ungdomsmottagningarna har deltagit i Västra Götalandsregionens arbete med en forskningsstudie, MISEX, som bestått av två olika delar. Studien handlar om möjligheten att Undersöka hur väl strukturerade MI-inspirerad rådgivning fungerar på ungdomar och unga vuxna i kombination med En kartläggning och analys av unga och unga vuxnas sexuella nätverk. Syftet med de två studierna var att undersöka hur väl MI-inspirerande samtal fungerar för att skapa förändringspotential bland ungdomar och unga vuxna. Personalen som varit med i studien är överens om att MI är en bra metod och anser att den bör implementeras i det förebyggande arbetet om ökad kondomanvändning och i arbetet för att minska spridning av STI. 3.1.2.3 Fortsatt utåtriktat arbete med att få fler pojkar att söka sig till ungdomsmottagningarna Under år 2012 har samtliga tre ungdomsmottagningar i nämndområdet erbjudit särskilda drop in-tider för pojkar och unga män. Extra satsningar har gjorts på senare öppettider och riktade besök i skolorna för att nå fler pojkar/unga män. I Partille har mottagningen gjort introduktionsbesök i alla klasser i årskurs 6, medan mottagningarna i Mölnlycke och Mölndal har gjort besök på gymnasieskolorna och där erbjudit möjlighet för klamydiaprovtagning i skolan. Dessa insatser har ökat mötestillfällen med pojkar/unga män och resultatet i en ökning av antalet besök på mottagningarna i Mölndal och Partille, dock oförändrat i Mölnlycke. All personal vid de tre ungdomsmottagningarna har deltagit i en tredagars MI-utbildning. Ett resultat med MI-samtalen är en ökad kvalitet på alla de samtal med pojkar/unga män som kommer till mottagningarna för att få information. Även i det förebyggande arbetet riktat mot pojkar/unga män vid STI-provtagning, har samtalet stor betydelse för att pojkar unga män ska ta sitt ansvar och risker i samband med en STI-smitta. 3.1.3 Primärvård gynekologi/mödrahälsovård 3.1.3.1 Säkerställa och utveckla familjecentraler i närområdet Nämndområdets fyra familjecentraler har under år 2012 fortsatt sitt goda arbete som tidigare.